<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2370741</hangar_id>
 <dok_id>GB02Ub9</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Ub9</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Ub9 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>9</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:40:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling  av yrkesutbildningen i gymnasieskolan</titel>
 <subtitel>av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub9/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub9</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ub9</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:Ub9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling&lt;br /&gt; 
av yrkesutbildningen i gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I flera år har det sått klart att den svenska yrkesutbildningen varit&lt;br /&gt; 
underlägsen den man kunnat finna i andra jämförbara industriländer. Där är&lt;br /&gt; 
det vanligt att yrkesutbildningarna omfattar mellan tre och fem år. Det har&lt;br /&gt; 
för varje år blivit mer uppenbart att ungdomar med utbildning från våra blott&lt;br /&gt; 
tvååriga utbildningar har haft svårt att fylla de kvalitetskrav ett alltmer&lt;br /&gt; 
sofistikerat näringsliv ställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När därför förslagen från den s. k. ÖGY-utredningen kom 1986 var&lt;br /&gt; 
intresset stort och mottagandet mycket positivt. Därefter har försöksverksamhet&lt;br /&gt;
startats och pågår. Med hänsyn till att reformeringen brådskade&lt;br /&gt; 
väntade man sig också att en proposition snabbt skulle presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från folkpartiets sida är vi mycket angelägna om att en förändrad&lt;br /&gt; 
yrkesutbildning med god kvalitet kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås försöksverksamhet som skall starta redan höstterminen&lt;br /&gt;
1988, dvs. drygt två månader efter det att riksdagen fattat sitt beslut.&lt;br /&gt; 
Riskerna är uppenbara för att en ny yrkesutbildning kan misslyckas när&lt;br /&gt; 
planering och förberedelser forceras på ett sådant sätt att det mesta måste&lt;br /&gt; 
lämnas åt slumpen. Reaktionerna har inte heller låtit vänta på sig.&lt;br /&gt; 
Näringslivet anser det knappast möjligt att ställa utbildningsplatser till&lt;br /&gt; 
förfogande med så kort varsel, och skolledarna har protesterat mot det&lt;br /&gt; 
omöjliga planeringsläget. Eleverna har redan gjort sina linjeval, och skulle&lt;br /&gt; 
tvingas göra om dessa utan att egentligen veta vad de väljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de flesta av de föreslagna utbildningarna finns inga kursplaner.&lt;br /&gt; 
Planerna inskänker sig till att vara rubriker utan substantiellt innehåll.&lt;br /&gt; 
Yrkeslärarna är inte fortbildade, och handledare för den företagsförlagda&lt;br /&gt; 
utbildningen är varken utsedda eller utbildade. Inte heller finns läromedel&lt;br /&gt; 
för en ny utbildning. I propositionen anslås medel för utveckling av sådana.&lt;br /&gt; 
Det finns stor risk att en utbildning som startas på sådana premisser endast&lt;br /&gt; 
kommer att bli en upprepning av den gamla med några extra timmar i&lt;br /&gt; 
allmänna teoretiska ämnen på toppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnittet 10.2, Fortbildning av yrkeslärare, påpekar föredraganden&lt;br /&gt; 
särskilt att erfarenheter från försöken med el-mekanisk utbildning har visat&lt;br /&gt; 
betydelsen av tidigare insatser i fråga om fortbildning. Var och en som&lt;br /&gt; 
arbetar med utbildning vet att en sådan blir bättre om man före starten gör en&lt;br /&gt; 
omsorgsfull planering och också har kompetenta lärare som skall genomföra&lt;br /&gt; 
den.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Som inledning till förslagen om utveckling av personalen skriver det Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föredragande statsrådet: ”En bra yrkesutbildning förutsätter tillgång på Ub9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärare i tillräckligt antal och med den inriktning och kompetens som&lt;br /&gt; 
kursplanerna ställer krav på. Kraven i fråga om kompetens kommer&lt;br /&gt; 
sannolikt att öka vid bifall till mina förslag till riktlinjer för utvecklingsarbetet.&lt;br /&gt;
Dessa ställer krav på såväl breddat utbildningsinnehåll som ökad&lt;br /&gt; 
specialisering”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi håller helt med om detta men har då svårt att förstå varför regeringen&lt;br /&gt; 
inte drar de rimliga slutsatserna. Propositionens deklarationer borde leda till&lt;br /&gt; 
att planeringen av en ny yrkesutbildning, fortbildning av lärare och&lt;br /&gt; 
utbildning av handledare borde komma först och genomförandet därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera viktiga frågor överlämnas också till arbetsmarknadernas parter för att&lt;br /&gt; 
regleras i avtal, ett förhållande som ytterligare understryker att tiden tills&lt;br /&gt; 
försöken förväntas starta är alldeles för kort. En så viktig fråga som elevernas&lt;br /&gt; 
status är uppenbarligen inte löst, eftersom det från fackligt håll hävdas att&lt;br /&gt; 
eleven skall vara anställd sista året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens agerande, att presentera en proposition som behandlas i&lt;br /&gt; 
riksdagen efter det att förberedelsearbetet med den nya utbildningen startat,&lt;br /&gt; 
är ett vidare uttryck för betydande nonchalans mot riksdagen och skapar stor&lt;br /&gt; 
osäkerhet i utbildningsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund yrkar vi avslag på regeringens förslag om en&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet som startar höstterminen 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vi skall få en yrkesutbildning med kvalitet föreslår vi istället&lt;br /&gt; 
följande. Utbildning efter i huvudsak den modell som presenteras i&lt;br /&gt; 
propositionen bör starta höstterminen 1989/90 och då i full skala i de&lt;br /&gt; 
utbildningar där kursplaner, fortbildning och övrig planering är fullgjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Året fram till dess bör användas till att göra kursplaner med fullödigt innehåll&lt;br /&gt; 
för alla tre åren i utbildningarna, att planera och genomföra fortbildning av&lt;br /&gt; 
yrkeslärare och utbildning av handledare samt till att lösa de frågor som&lt;br /&gt; 
parterna skall avtala om. Med en sådan tidsplan hinner också utbildning&lt;br /&gt; 
inom det ekonomisk-merkantila området förberedas på ett omsorgsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör informationen till eleverna meddelas så snart det är möjligt, så&lt;br /&gt; 
att dessa får en klar uppfattning om vad det är de erbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen diskuteras inte med ett ord den situation man försätter&lt;br /&gt; 
eleverna i genom den föreslagna försöksverksamheten. De har gjort sina&lt;br /&gt; 
preliminära val i februari och de slutliga görs den 15 april - långt innan&lt;br /&gt; 
riksdagen fattar sitt beslut. Om detta beslut följer propositionens förslag&lt;br /&gt; 
betyder det att de erbjuds utbildning i tre år utan att ha full klarhet i vad&lt;br /&gt; 
utbildningen innehåller. En sådan nonchalans mot huvudpersonerna i&lt;br /&gt; 
sammanhanget kan vi inte acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har i sin skolmotion föreslagit en tioårig skolplikt. Effekterna&lt;br /&gt; 
av en tioårig skola kommer emellertid ej att kunna få någon mätbar&lt;br /&gt; 
omfattning förrän en bit in på 2 000-talet om ett sådant beslut fattas inom ett&lt;br /&gt; 
par år. Då kan det dock finnas anledning att överväga om t. ex. innehållet i&lt;br /&gt; 
och omfattningen av de allmänna ämnena i gymnasiet är rätt avvägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden har förtjänstfullt på flera ställen i propositionen uppmärksammat&lt;br /&gt;
jämställdhetsfrågorna och de svårigheter som möter elever som gjort&lt;br /&gt; 
ett otraditionellt yrkesval. Flan pekar också på det angelägna i att både&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;handledare och yrkeslärare får kunskaper i att på ett bra sätt ta hand om Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elever av båda könen, speciellt om eleven gjort ett otraditionellt stu- Ub9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dievägsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnittet 7.1 Arbetsformer i yrkesutbildningen kommenteras den&lt;br /&gt; 
ensidiga könsuppdelningen av elever på de nuvarande tvååriga yrkeslinjerna.&lt;br /&gt;
Det är därför särskilt angeläget, anser statsrådet, att uppmärksamma&lt;br /&gt; 
undervisningens uppläggning och arbetsorganisation på sådana studievägar&lt;br /&gt; 
där flickorna är i minoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer, men menar att det är minst lika angeläget att förändringar&lt;br /&gt; 
görs i kursplanerna så att både pojkar och flickor attraheras av innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu arbetar sjutton arbetsgrupper på SÖ med att bl. a. modulindela de&lt;br /&gt; 
gällande kursplanerna. I detta arbete bör varje arbetsgrupp också göra en&lt;br /&gt; 
revision av innehållet med syftet att göra det intressant för både flickor och&lt;br /&gt; 
pojkar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviseras att SÖ skall få i uppdrag att utreda och lägga fram&lt;br /&gt; 
förslag till en ny linjestruktur i gymnasieskolan. Det är angeläget att ett&lt;br /&gt; 
sådant förslag kan presenteras, eftersom utvecklingen tydligt visar att det&lt;br /&gt; 
linjesystem vi har idag ganska dåligt motsvarar behoven i arbetslivet. I annat&lt;br /&gt; 
sammanhang talar föredraganden om ”studiestruktur” istället för ”linjestruktur”,&lt;br /&gt;
vilket vi anser bättre illustrerar behoven i en framtida yrkesutbildning.&lt;br /&gt;
ÖGY har också i sitt betänkadne pekat på svårigheterna i framtiden att&lt;br /&gt; 
innehållsligt och kvantitativt koppla samman specivika delar av skolan med&lt;br /&gt; 
specifika yrken eller delar av arbetslivet. Denna utveckling talar också för att&lt;br /&gt; 
den modell vi beskriver nedan, dvs. att eleven studerar de moduler han/hon&lt;br /&gt; 
har intresse för och behov av, bättre svarar mot de krav som kan komma att&lt;br /&gt; 
ställas från ett framtida flexibelt arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviseras en utredning om framtiden för vissa tvååriga ej&lt;br /&gt; 
direkt yrkesinriktade linjer, däribland konsumtionslinjen. Att betydelsen av&lt;br /&gt; 
kunskaper i kost- och näringslära, i hushållning samt i konsumentkunskap nu&lt;br /&gt; 
erkänns är glädjande. Den främsta orsaken till kritiken har sannolikt varit&lt;br /&gt; 
den nuvarande konsumtionslinjens dåliga anknytning till arbetsmarknaden,&lt;br /&gt; 
ingen praktik har t. ex. ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök har gjorts som syftar till en mer yrkesorienterad utbildning. I&lt;br /&gt; 
Stockholm har man t. ex. utarbetat LA-kurser som kan ge utredaren&lt;br /&gt; 
värdefullt underlag till fortsatta överväganden. Arbetet bör bedrivas med&lt;br /&gt; 
sådan tidsplan att någon form av konsumtionsutbildning kan erbjudas&lt;br /&gt; 
fr. o. m. läsåret 1989/90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan och uppföljningsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlar statsrådet frågan om hjälp till elever med&lt;br /&gt; 
studiesvårigheter. Det är mycket angeläget att en så stor flexibilitet som&lt;br /&gt; 
möjligt kan finnas för att tillfredsställa dessa elevers behov. Den viktigaste&lt;br /&gt; 
åtgärden är sannolikt att förmå dessa elever att över huvud taget fortsätta&lt;br /&gt; 
utbildningen efter grundskolan. Risken är stor att elever som av olika skäl är&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;skoltrötta helt avstår från utbildning därför att tanken på att välja en treårig Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning med stort utrymme för allmänna ämnen ter sig övermäktig. Ub9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett resultat av vårt rigida gymnasiala linjesystem är att vi fått en&lt;br /&gt; 
”ungdomsuppföljning” och att en rad ”ungdomscentra” vuxit upp. De&lt;br /&gt; 
fungerar på många håll ganska bra men har också ibland kommit att&lt;br /&gt; 
förknippas med problem i allmänhet och har i vissa fall isolerats från&lt;br /&gt; 
utbildningssystemet i övrigt. Det har varit olyckligt, eftersom den ojämförligt&lt;br /&gt; 
största delen av ungdomarna i uppföljningen framför allt är obestämda i sitt&lt;br /&gt; 
yrkes- och utbildningsval och behöver ett mycket flexibelt utbildningsprogram.&lt;br /&gt;
Riksrevisionsverket har uppmärksammat detta, och i budgetpropositionen&lt;br /&gt;
föreslog statsrådet att en översyn skulle göras av ungdomsuppföljningen,&lt;br /&gt;
vilket tyder på att också regeringen är medveten om att det finns&lt;br /&gt; 
förbättringar att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att denna översyn bör syfta till att samordna uppföljningsansvarets&lt;br /&gt;
resurser med gymnasieskolans så att dessa resurser bättre medverkar till&lt;br /&gt; 
en än mer flexibel gymnasieskola där de skoltrötta elevernas behov kan&lt;br /&gt; 
tillgodoses så långt som det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen skrivs ingenting om de introduktionskurser som idag är en&lt;br /&gt; 
smidig väg till fortsatta studier för vissa elever. I ett flexibelt gymnasiesystem&lt;br /&gt; 
är de självklara och bör kunna planeras individuellt för varje elev. Det bör&lt;br /&gt; 
därvid vara möjligt att göra ett studieprogram som består av moduler från&lt;br /&gt; 
flera olika yrkesutbildningar för att den enskilda eleven skall ges ett bättre&lt;br /&gt; 
underlag för sitt slutliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fixeringen vid treårsgränsen bör inte heller göras för definitiv. Möjlighet&lt;br /&gt; 
till etappavgångar bör byggas in i systemet. Eleven skall ha rätt till utbildning&lt;br /&gt; 
under sammanlagt tre år, men skall också kunna lämna gymnasieskolan&lt;br /&gt; 
tidigare utan att för den skull ha fått stämpeln på sig att ha en ofullständig&lt;br /&gt; 
”linje” i bagaget. En av de stora fördelarna med ett förändrat betygssystem&lt;br /&gt; 
är ju bl. a. att eleven får ett kompetensbevis som anger vilka moduler&lt;br /&gt; 
han/hon genomgått nöjaktigt. Det blir sedan arbetsgivarens uppgift att&lt;br /&gt; 
avgöra om dessa räcker för en tilltänkt anställning. Eleven kan senare&lt;br /&gt; 
återvända till skolan och skaffa sig kompetens i fler moduler, om han/hon&lt;br /&gt; 
skulle vilja det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare göras en sådan planering att också de allmänna ämnena&lt;br /&gt; 
skall kunna läsas i modulform. Många elever är ganska trötta på de allmänna&lt;br /&gt; 
ämnena när de slutat grundskolan och skulle säkert vara mer motiverade för&lt;br /&gt; 
dessa studier vid en senare tidpunkt i utbildningen. Vi är medvetna om att det&lt;br /&gt; 
finns pedagogiska skäl som talar emot detta, men vi anser ändå att&lt;br /&gt; 
möjligheten bör finnas, om den innebär att en ung människa väljer en&lt;br /&gt; 
utbildning hellre än att avstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovan nämnda översynen bör vara avslutad och resultera i åtgärder&lt;br /&gt; 
läsåret 1989/90. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans dimensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ansluter oss till förslaget om att en totalram skall fastställas, fördelad på&lt;br /&gt; 
direktramen och lilla ramen. Den nuvarande sektorsindelningen har länge&lt;br /&gt; 
varit ett hinder för att fördela platserna efter behov. Eftersom vi avvisar de 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1** Riksdagen 1987/88. 3sami. Nr Ub8-14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;5 000 försöksplatserna ansluter vi oss till det förslag till dimensionering som Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
framförs i budgetpropositionen för budgetåret 1988/89. Beträffande åren Ub9&lt;br /&gt; 
1989/90 och 1990/91 förutsätter vi att regeringen återkommer i det ovan&lt;br /&gt; 
begärda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av våra huvudargument för att skjuta upp försöksverksamheten och i&lt;br /&gt; 
stället förorda ett successivt genomförande i full skala från hösten 1989 är att&lt;br /&gt; 
kvaliteten inte kan upprätthållas när förberedelserna är så bristfälliga. Ett&lt;br /&gt; 
viktigt led i dessa är fortbildning av yrkeslärare och utbildning av handledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att dessa insatser bör intensifieras fram till hösten 1989 och&lt;br /&gt; 
föreslår att 7 milj. kr. anslås till handledarutbildning och 7,1 milj. kr. til!&lt;br /&gt; 
fortbildning av yrkeslärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen reserverade medlen för kursplanearbete, anser vi bör&lt;br /&gt; 
ökas med 0,3 milj. kr. för att möjliggöra också en modulindelning av de&lt;br /&gt; 
allmänna ämnena. Vi ansluter oss till propositionens förslag att ett produktionsstöd&lt;br /&gt;
för läromedelsutveckling bör finnas för ”smala” områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att en förändrad yrkesutbildning enligt vår modell bör&lt;br /&gt; 
starta först läsåret 1989/90 yrkar vi avslag på punkterna 1, 2, 3, 4 och 9 i&lt;br /&gt; 
propositionens budgetöversikt. Kostnader för inbyggd utbildning kvarstår då&lt;br /&gt; 
för 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen avslår förslaget om försöksverksamhet med start&lt;br /&gt; 
hösten 1988,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen begär att regeringen snabbt återkommer med&lt;br /&gt; 
förslag till planering för ett successivt genomförande av en ny&lt;br /&gt; 
yrkesutbildning i full skala för läsåret 1989/90,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär en revidering av yrkeslinjernas&lt;br /&gt;
kursplaner från jämställdhetssynpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om konsumtionsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om modulindelning av de allmänna ämnena,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om introduktionskurser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om etappavgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om samordning av gymnasieskolan och ungdomsuppföljningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om gymnasieskolans dimensionering,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;10. att riksdagen avslår punkterna 1, 2, 3, 4 och 9 i propositionens&lt;br /&gt; 
budgetöversikt,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:39px;"&gt;11. att riksdagen under anslaget B 3, Stöd för utveckling av Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;skolväsendet anslår 2,5 milj. kr. mindre än vad regeringen har Ub9&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;12. att riksdagen under anslaget B 7, Forskning och centralt&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete inom skolväsendet anslår 0,3 milj. kr. utöver vad&lt;br /&gt; 
regeringen har föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;13. att riksdagen under anslaget B 19, Bidrag till driften av gymnasieskolor&lt;br /&gt;
anslår 15,1 milj. kr. utöver innevarande års anslag att&lt;br /&gt; 
fördelas i enlighet med vad vi anfört i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 1988&lt;br /&gt; 
Ylva Annerstedt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg (fp) Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kerstin Keen (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ylva Annerstedt</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Leijonborg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl-Johan Wilson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Keen</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:102</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:15:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:15:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Ub9</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:15:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:15:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Ub9</dok_id>
<subtitel>av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_ub_9.pdf</filnamn>
<filstorlek>163542</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling  av yrkesutbildningen i gymnasieskolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BD1C4B91-49BE-4E7C-BE61-79B57E1BD27C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>