<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2370739</hangar_id>
 <dok_id>GB02Ub7</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Ub7</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Ub7 av Carl Bildt m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:39:36</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling  av yrkesutbildningen i gymnasieskolan</titel>
 <subtitel>av Carl Bildt m. fl. (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub7/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub7</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ub7</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88 :Ub7&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;av Carl Bildt m. fl. (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling&lt;br /&gt; 
av yrkesutbildningen i gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frivilliga gymnasieutbildningen måste enligt vår mening syfta till att ge&lt;br /&gt; 
eleverna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• en god grund för högre teoretiska studier&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• en god grund för mer avancerad yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• en god grund för yrkesverksamhet direkt efter avslutad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydligt inriktade utbildningslinjer skapar en god motivation hos eleverna.&lt;br /&gt; 
Att lära sig något område riktigt grundligt är, enligt vår mening, en bättre&lt;br /&gt; 
grund att stå på vid kommande fort- och vidareutbildning än ytliga kunskaper&lt;br /&gt; 
från många områden. Det är därför inte vare sig möjligt eller önskvärt att i en&lt;br /&gt; 
och samma utbildning nå samtliga ovan angivna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidigt utbildningsval får emellertid inte innebära låsningar för framtiden.&lt;br /&gt;
Därför skall det finnas kompletteringsmöjligheter för den som senare&lt;br /&gt; 
vill ändra inriktning. Den gymnasieutbildning vi förordar står därför i bjärt&lt;br /&gt; 
kontrast till socialdemokraternas försök att göra gymnasiet till en likriktad,&lt;br /&gt; 
allmän skola utan mer preciserade mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att följande riktlinjer skall gälla för den gymnasiala yrkesutbildningen,&lt;br /&gt;
för vilken lärlingsutbildning kan vara en bra beteckning:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• Den skall ha en effektiv och omfattande anknytning till det praktiska&lt;br /&gt; 
arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• Stor hänsyn skall tas till de speciella krav och behov som gäller för resp.&lt;br /&gt; 
yrke och bransch. Det måste också finnas stor frihet att lokalt utforma&lt;br /&gt; 
utbildningen med hänsyn till ortens speciella förhållanden och arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• Undervisningen skall bestå av allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gymnasiala yrkesutbildningen bör organiseras som en flexibelt&lt;br /&gt; 
utformad lärlingsutbildning. Eleven/lärlingen skall vara anställd i företaget&lt;br /&gt; 
och uppbära lön i förhållande till hur han/hon bidrar till produktionen. De&lt;br /&gt; 
förhållanden som gäller elevens/lärlingens ställning på arbetsplatsen skall&lt;br /&gt; 
regleras i lag eller avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska ungdomar, som skall verka i yrkeslivet långt in på 2000-talet, får i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;dag en yrkesutbildning som baseras på den utbildningssyn som rådde i början Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 1970-talet. Moderata samlingspartiet anser att den yrkesinriktade utbild- Ub7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen skall reformeras så att eleverna erhåller en modern utbildning&lt;br /&gt; 
inriktad mot det framtida yrkeslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag uppfyller inte detta krav. Därtill kommer förslaget så&lt;br /&gt; 
sent att det inte kan ligga till grund för en seriöst utformad försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982 framlade moderata samlingspartiet ett genomarbetat principförslag till&lt;br /&gt; 
en snabb och radikal reformering av den gymnasiala yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden var, då som nu, dels de brister som kunde konstateras inom&lt;br /&gt; 
yrkesutbildningen, dels de snabba förändringar som ägde rum inom praktiskt&lt;br /&gt; 
taget alla delar av arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i mitten av 1970-talet noterades kraftigt ökande svårigheter för&lt;br /&gt; 
ungdomar att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetslösheten&lt;br /&gt; 
bland ungdom ökade och utgör fortfarande ett allvarligt problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att anta eller bygga vidare på vårt förslag valde socialdemokraterna&lt;br /&gt;
att i sinom tid tillsätta en utredning. Det förslag till försöksverksamhet&lt;br /&gt; 
som regeringen nu presenterar är ett första stapplande steg mot den&lt;br /&gt; 
reformering av den yrkesinriktade utbildningen som redan borde ha varit&lt;br /&gt; 
genomförd. Denna senfärdighet får nu som resultat att åtskilliga ungdomskullar&lt;br /&gt;
får lämna skolan utan att få en modern och för morgondagens behov&lt;br /&gt; 
avpassad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer förslaget så sent och innehåller sådana betydande brister&lt;br /&gt; 
att det enligt vår mening inte kan läggas till grund för en meningsfull&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag hade, förutsatt att riksdagen 1982 fattat principbeslut&lt;br /&gt; 
därom, de första eleverna redan nu kunnat lämna den yrkesinriktade&lt;br /&gt; 
utbildningen med en bättre beredskap inför sitt framtida yrkesliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu under lång tid framöver kommer ett stort antal ungdomar att lämna&lt;br /&gt; 
den yrkesinriktade gymnasieutbildningen utan att ha fått en utbildning som&lt;br /&gt; 
är av den kvalitet som de har rätt att kräva. För dessa ungdomar innebär den&lt;br /&gt; 
av socialdemokraterna förda utbildningspolitiken tio förlorade år.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Tio förlorade år&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;1982- Moderata samlingspartiet lägger förslag om&lt;br /&gt; 
reformerad lärlingsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1985 - Den nya utbildningen hade kunnat starta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Ub7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1*10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21"&gt;&lt;p&gt;1988- De första eleverna som genomgått den&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;förbättrade yrkesutbildningen hade lämnat&lt;br /&gt; 
skolan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;1*90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48"&gt;&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;lill-&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p style="margin-left:356px;"&gt;1998- Första elevkull ut på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:299px;"&gt;1995- Utbildningen startar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:244px;"&gt;1993-94- Utarbetande av planer/utbildn. av&lt;br /&gt; 
handledare, förhand), etc&lt;br /&gt; 
1992- Principproposition&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:224px;"&gt;1991 - Försöksverksamheten utvärderas&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:192px;"&gt;1988- Regeringen föreslår försöksverksamhet med 6 000&lt;br /&gt; 
platser (principer för finansiering olösta)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:128px;"&gt;1986- ÖGY avger betänkandet En treårig yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:91px;"&gt;1984- ÖGY tillsättes&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;Den form av lärlingsutbildning som moderata samlingspartiet förordar ger&lt;br /&gt; 
betydande fördelar jämfört med det av regeringen nu framlagda förslaget. I&lt;br /&gt; 
den yrkesutbildning vi förordar är lärlingen anställd i företaget och uppbär&lt;br /&gt; 
stegvis stigande lön i relation till det ökande bidraget till produktionen.&lt;br /&gt; 
Parallellt härmed studeras fackteori och allmänna ämnen i gymnasiet. I ett&lt;br /&gt; 
lärlingsavtal regleras de förhållanden som skall gälla för lärlingen. Denne&lt;br /&gt; 
knyts till företaget endast för den tid som utbildningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;Försöksverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;Regeringens förslag till yrkesinriktad utbildning presenteras vid en tidpunkt&lt;br /&gt; 
som inte gör det möjligt att inför kommande läsår förbereda ens en&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet på ett rimligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;Kommunerna försätts i en omöjlig arbetssituation, men än värre är att&lt;br /&gt; 
förslaget kommer så sent att de elever som skall erbjudas möjlighet att delta i&lt;br /&gt; 
en förlängd utbildning inte har kunnat få information innan de gjort sina val&lt;br /&gt; 
inför övergången till gymnasiet. Det gäller bl. a. så väsentliga frågor som hur&lt;br /&gt; 
försöksutbildningen kommer att värderas i jämförelse med traditionellt&lt;br /&gt; 
bedriven tvåårig utbildning. Enligt vår mening är detta orättfärdigt mot&lt;br /&gt; 
eleverna, som ställs inför alternativ om vilka de inte har all den information&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;som de rimligen har rätt att kräva innan de träffar sina val. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill är många andra frågor, som också är av avgörande betydelse för Ub7&lt;br /&gt; 
elevernas val, inte lösta. Den nu föreslagna omläggningen av den yrkesinriktade&lt;br /&gt;
utbildningen förutsätts av regeringen ge allmän behörighet för studier&lt;br /&gt; 
vid universitet och högskolor. Emellertid har regeringen inte klart för sig hur&lt;br /&gt; 
antagning till högre studier skall gå till för de elever som utbildas i&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten. Regeringen konstaterar att antagning till högre studier&lt;br /&gt;
måste ske på andra grunder än hittills, men den anser att problemet inte&lt;br /&gt; 
är viktigare än att det får anstå. ”Frågan blir inte aktuell förrän vid antagning&lt;br /&gt; 
till högskolan 1991”, konstaterar den socialdemokratiska regeringen med&lt;br /&gt; 
suverän nonchalans mot dem som nu eventuellt måste välja en ny utbildningsväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl. a. de skäl vi här anfört yrkar vi avslag på regeringens förslag till&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den granskning av regeringens förslag som vi gör i det följande kan, sett i&lt;br /&gt; 
relation till vårt eget förslag, enligt vår mening tjäna som riktlinjer för det&lt;br /&gt; 
försätta arbetet med att utveckla och förbereda den nödvändiga reformeringen&lt;br /&gt;
av den yrkesinriktade utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte dela regeringens inställning att all yrkesinriktad utbildning&lt;br /&gt; 
skall vara treårig. Även om regeringen hävdar att beslut om utbildningens&lt;br /&gt; 
längd skall tas först efter genomförd försöksverksamhet, ger regeringens&lt;br /&gt; 
förslag klara indikationer om att den anser att en treårig utbildning för alla&lt;br /&gt; 
gymnasieelever är slutmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan inriktning är enligt vår mening felaktig. En yrkesutbildning skall,&lt;br /&gt; 
för att leda till avsett resultat, vara klart inriktad på enskilda yrken och på att&lt;br /&gt; 
eleverna förvärvar de kunskaper och den skicklighet som ger dem glädjen att&lt;br /&gt; 
kunna göra ett gott arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elever som söker sig till en yrkesutbildning är ofta starkt motiverade&lt;br /&gt; 
och önskar som regel inte delta i verksamheter som enligt deras mening inte&lt;br /&gt; 
anknyter eller bidrar till de yrkeskunskaper de skall förvärva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den nya utbildningen inte till alla delar av eleverna upplevs vara&lt;br /&gt; 
meningsfull finns stor risk att den i stället uppfattas som något av en förlängd&lt;br /&gt; 
grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket torde det förhålla sig så att långt ifrån all yrkesutbildning&lt;br /&gt; 
behöver vara treårig. Vissa utbildningar kan vara kortare - andra kan behöva&lt;br /&gt; 
vara längre. Regeringens motiv för att göra all utbildning treårig måste vara&lt;br /&gt; 
ett annat än yrkesutbildningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet anser att bl. a. vårdutbildningen bör förlängas&lt;br /&gt; 
till tre år. Skälet härtill är emellertid de brister som konstaterats i nuvarande&lt;br /&gt; 
vårdutbildning och inte en strävan efter likformighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förlägga delar av yrkesutbildningen till arbetsplatser är enligt vår&lt;br /&gt; 
mening viktigt av främst följande skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningen blir aktuell och verklighetsanpassad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningen blir motiverande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- eleverna får en god bild av de villkor som gäller på arbetsplatsen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;- eleverna får utbildning på den utrustning som används i företagen Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- utbildningen på arbetsplatsen fungerar som en länk till arbetslivet och till Ub7&lt;br /&gt; 
en framtida anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionell lärlingsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att viss utbildning för små yrkesområden skall kunna&lt;br /&gt; 
förekomma i en alternativ form. Det är, enligt vår mening, en viktig&lt;br /&gt; 
utgångspunkt att vissa yrkens speciella behov skall kunna tillgodoses genom&lt;br /&gt; 
speciellt anpassade utbildningar. Vi vill emellertid framhålla att sådan&lt;br /&gt; 
utbildning inte bör organiseras med syftet att ersätta befintlig, väl fungerande&lt;br /&gt; 
lärlingsutbildning. För vissa typer av verksamhet är lärlingsutbildning av&lt;br /&gt; 
traditionellt slag den bästa, och kanske enda tänkbara, formen av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de behov som föreligger inom bl. a. vissa hantverksyrken&lt;br /&gt; 
med inslag av stark specialisering bör den traditionella lärlingsutbildningen&lt;br /&gt; 
utvecklas - inte begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modulindelning och kompetensbevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att skapa avgränsade utbildningsavsnitt för vilka anges vilken&lt;br /&gt; 
kompetens som skall gälla (moduler) finner vi intressant. Utgångspunkten&lt;br /&gt; 
för förslaget är att eleverna kan behöva olika mycket tid med hänsyn till sina&lt;br /&gt; 
olika studieförutsättningar. Regeringen räknar uppenbarligen helt realistiskt&lt;br /&gt; 
med att det finns en viss grundnivå som måste uppnås för ett godkänt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kompetensbevisen anges i propositionen att dessa skall&lt;br /&gt; 
innehålla uppgift om den aktuella modulen inhämtats på ett tillfredsställande&lt;br /&gt; 
sätt. "Betygsgraderingen” blir därmed godkänd eller icke godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utgångspunkten måste vara att alla elever i karaktärsämnen skall&lt;br /&gt; 
lära sig det som behövs för ett godtagbart yrkeskunnande är det ofrånkomligt&lt;br /&gt; 
att det har ett stort intresse att även kunna redovisa om eleven har mycket&lt;br /&gt; 
goda kunskaper eller färdigheter i aktuellt avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill således förorda att kompetensbevisen även skall kunna ge upplysning&lt;br /&gt;
om mycket goda kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tim- och kursplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens huvudsyfte med reformeringen av den yrkesinriktade utbildningen&lt;br /&gt;
tycks vara att skapa förutsättningar för allmän behörighet till&lt;br /&gt; 
universitets- och högskolestudier för ytterligare en grupp elever. Strävan är&lt;br /&gt; 
inte entydigt att förbättra den yrkesinriktade utbildningen. Detta kommer&lt;br /&gt; 
dess värre att gå ut över dem som varken får en tillräckligt god yrkesutbildning&lt;br /&gt;
eller erforderliga grundkunskaper för högre studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet anser att det är självklart att allmänna ämnen&lt;br /&gt; 
skall förekomma i den yrkesinriktade utbildningen. Vi anser det lika&lt;br /&gt; 
självklart att dessa ämnen skall väljas så att de är till nytta för och stödjer&lt;br /&gt; 
studierna i fackteoretiska ämnen. I vissa fall är goda språkkunskaper av stor&lt;br /&gt; 
betydelse för den framtida yrkesutövningen, i andra fall kan goda kunskaper&lt;br /&gt; 
i matematik eller något annat ämne vara ett självklart komplement till de&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;övriga ämnen som ingår i yrkeskompetensen. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel kan vara den aktuella situationen inom vårdutbildningen. Ub7&lt;br /&gt; 
Eleverna på gymnasieskolans vårdlinje har - enligt samstämmiga uppgifter många&lt;br /&gt;
gånger bristande kunskaper i ämnena svenska, engelska och matematik.&lt;br /&gt;
Goda kunskaper och färdigheter i samtliga dessa ämnen är av vikt för&lt;br /&gt; 
person som skall syssla med dokumentation och registrering, tolkning av&lt;br /&gt; 
doseringsföreskrifter etc. Vårdlärare uppger att det inte går att upprätthålla&lt;br /&gt; 
en undervisning på gymnasial nivå utan att samtidigt ge stödundervisning på&lt;br /&gt; 
grundskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de krav som personal inom vården ställs inför bör t. ex.&lt;br /&gt; 
även trosfrågor och etiska frågor få ett betydande utrymme i utbildningen. Vi&lt;br /&gt; 
har ovan anfört att utbildningen för vårdpersonal bör förlängas till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en god yrkesutbildning skall, enligt vår mening, strävan vara att&lt;br /&gt; 
skapa en konstellation av ämnen som dels underlättar studierna, dels&lt;br /&gt; 
kompletterar varandra i den eftersträvade yrkeskompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan utgångspunkt kan urvalet av allmänna ämnen inte schabloniseras&lt;br /&gt;
till en likadan modell för samtliga utbildningslinjer på det sätt som&lt;br /&gt; 
regeringen föreslår. Socialdemokraternas vilja att till varje pris tillföra&lt;br /&gt; 
allmänna ämnen utan anknytning till vad resp. yrke kräver är i grunden en&lt;br /&gt; 
nedvärdering av yrkeskompetensen och de praktiskt inriktade yrkenas&lt;br /&gt; 
status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att utbildningen bör organiseras så att det finns möjlighet att&lt;br /&gt; 
genom kompletterande utbildning korrigera ett tidigare utbildningsval eller&lt;br /&gt; 
vidga den uppnådda kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga för den som vill söka sig till högre utbildning är inte hur de&lt;br /&gt; 
nödvändiga förkunskaperna förvärvats. Det viktiga är att kunskaper och&lt;br /&gt; 
studieförutsättningar finns. Det är också, bl. a. mot bakgrund av den ökande&lt;br /&gt; 
internationaliseringen av utbildningen, centralt att förkunskapskraven i&lt;br /&gt; 
Sverige ansluter sig till de kunskapskrav som gäller i andra, främst&lt;br /&gt; 
västeuropeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har insett att för den framtida yrkesutövningen krävs att eleven&lt;br /&gt; 
kan redovisa sin kompetens. En konsekvens härav är då att eleverna i&lt;br /&gt; 
karaktärsämnen skall få kompetensbevis. I propositionen anför regeringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sorn information om vad eleverna lärt sig är kompetensbevisen överlägsna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta sätt att mäta elevernas prestationer och inhämtade kunskaper bör&lt;br /&gt; 
också få en gynnsam effekt på undervisningssituationen”. Däremot underkänner&lt;br /&gt;
regeringen i propositionen kompetensbevisen som urvalsgrund,&lt;br /&gt; 
eftersom de inte är grupprelaterade! Regeringen vidhåller således explicit&lt;br /&gt; 
tanken om de relativa betygen som enda grund för urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är dess värre helt följdriktigt med den syn på kunskaper, betyg och&lt;br /&gt; 
urval som socialdemokraterna företräder. Man skall, enligt socialdemokraterna,&lt;br /&gt;
inte meritera sig med sina egna kunskaper utan på en jämförelse som&lt;br /&gt; 
endast visar var man står i förhållande till vilka kunskaper andra har eller inte&lt;br /&gt; 
har!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser vidare att elever även i karaktärsämnen bör få ett graderat betyg&lt;br /&gt; 
som ger möjlighet att redovisa väl inhämtade kunskaper och färdigheter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Könsfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att jämställdheten ökar i det svenska samhället. Vi kan&lt;br /&gt; 
emellertid inte acceptera könskvotering som en metod för att nå ökad&lt;br /&gt; 
jämställdhet mellan könen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könskvotering är, enligt vår mening, ingen lämplig metod för att nå verklig&lt;br /&gt; 
jämställdhet. Kvotering kan i stället leda till att kvinnor och män inte bedöms&lt;br /&gt; 
efter samma måttstock. Skall kvinnor eller män genom sin utbildning kunna&lt;br /&gt; 
vinna inträde på yrkesområden som traditionellt domineras av det motsatta&lt;br /&gt; 
könet måste de göra det med förvissningen att de är minst lika dugliga som&lt;br /&gt; 
sina studiekamrater. Den bästa vägen för att nå jämställdhet mellan könen är&lt;br /&gt; 
därför att påverka utvecklingen genom information och utbildning i underliggande&lt;br /&gt;
delar av skolsystemet och i samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linjesystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken med socialdemokraternas förslag till nytt linjesystem förefaller vara&lt;br /&gt; 
att åstadkomma en återgång till en organisation där verksamheten ges en&lt;br /&gt; 
form med breda utbildningar eller breda ingångar, vilka leder över till en&lt;br /&gt; 
senare specialisering. Ett sådant förslag presenterades av gymnasieutredningen&lt;br /&gt;
1981. Förslaget avvisades mycket bestämt av remissopinionen, och&lt;br /&gt; 
regeringen föredrog att inte lägga något förslag med denna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer nu bakvägen med ett liknande förslag, som därtill&lt;br /&gt; 
presenteras som ett slags naturlig fortsättning på den försöksverksamhet&lt;br /&gt; 
regeringen avser att inleda. Den i propositionen presenterade strategin avser&lt;br /&gt; 
tydligen att bana väg för ett nytt förslag med samma inriktning som det&lt;br /&gt; 
remissinstanserna tidigare avvisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner en sådan successiv specialisering som föreslås i propositionen&lt;br /&gt; 
vara ett slöseri med tid och resurser. Eleverna vet i allmänhet vad de vill, och&lt;br /&gt; 
endast med en inriktning mot det valda yrket kan studierna ges det djup och&lt;br /&gt; 
den kvalitet som bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviserar regeringen en översyn av de övriga, icke direkt&lt;br /&gt; 
yrkesinriktade, tvååriga gymnasielinjerna. Särskild uppmärksamhet har&lt;br /&gt; 
ägnats den tvååriga konsumtionslinjen som ÖGY ville avskaffa helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställer oss inte avvisande till en utredning av dessa linjers framtida&lt;br /&gt; 
ställning. Vi förutsätter att behovet av utbildning med konsumentekonomisk&lt;br /&gt; 
inriktning därvid särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiernas organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar att eleven är anställd av företaget under utbildningstiden.&lt;br /&gt; 
Anställningsförhållandet innebär att eleven blir delaktig på ett sätt som ökar&lt;br /&gt; 
motivation och engagemang. Som anställd kommer eleven att föras in i&lt;br /&gt; 
arbetsgemenskapen och klarare uppleva både de formella och informella&lt;br /&gt; 
regler som gäller på en arbetsplats. Vidare torde ansvarsförhållandena bli&lt;br /&gt; 
klarare markerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleven kommer också efter en tid att kunna bidra med icke oväsentlig&lt;br /&gt; 
produktionskapacitet och bör då erhålla ersättning i förhållande härtill.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ub7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Ersättningen ökar motivation och bidrar därmed till ett bättre utbildningsre- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
sultat. Ub7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Gymnasieskolans anpassning till ett samhälle i förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen för ett resonemang om olika utbildningars attraktionskraft,&lt;br /&gt; 
vilket illustrerar att regeringen tycks anse att de obalanser som består i stort&lt;br /&gt; 
behov av utbildad arbetskraft och få sökande skall kunna lösas genom&lt;br /&gt; 
åtgärder inom utbildningssystemet. Detta är, enligt vår mening, endast&lt;br /&gt; 
möjligt till en liten del. Ungdomar låter sig inte ”lurås in” på en arbetsmarknad&lt;br /&gt;
som de inte finner attraktiv. Arbetsförhållanden, status, möjligheter till&lt;br /&gt; 
avancemang samt lönesättning är väsentliga faktorer som påverkar ungdomars&lt;br /&gt;
val av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser dock att regeringen beträder en riktig väg i och med att&lt;br /&gt; 
sektorsindelningen föreslås bli slopad. Moderata samlingspartiet har länge&lt;br /&gt; 
förespråkat detta. Vi anser att en slopad sektorsindelning leder till större&lt;br /&gt; 
flexibilitet och att fler ungdomar därmed kan komma in på en för dem&lt;br /&gt; 
lämplig utbildningsväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas kostnaderna för försöksverksamhetens första år.&lt;br /&gt; 
För att få en bild av vad en fullständig reformering av den yrkesinriktade&lt;br /&gt; 
utbildningen skulle komma att kosta krävs emellertid ett annat och utförligare&lt;br /&gt;
underlag än det som regeringen föreslagit riksdagen. Så finns t. ex. inga&lt;br /&gt; 
uppgifter om vilka utgifter som uppstår genom behovet av studiemedel vid en&lt;br /&gt; 
förlängd utbildning. Med regeringens förslag uppkommer denna utgift först&lt;br /&gt; 
det tredje försöksåret. Vi beräknar att kostnaderna väl överstiger 100 milj.&lt;br /&gt; 
kr. En fullständig reformering av den nu tvååriga yrkesinriktade gymnasieutbildningen&lt;br /&gt;
i enlighet med de av regeringen angivna riktlinjerna kan beräknas&lt;br /&gt; 
kosta i storleksordningen 1,5-2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar inte hur en sådan framtida reform skall kunna&lt;br /&gt; 
finansieras, vilket enligt vår mening är uppseendeväckande. Försöksverksamheten&lt;br /&gt;
syftar till att skapa ett beslutsunderlag för en framtida förändring&lt;br /&gt; 
av all yrkesinriktad gymnasieutbildning. Om man inte skulle finna vägar att&lt;br /&gt; 
finansiera en sådan reform är försöksverksamheten tämligen meningslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de kommunala kostnaderna finns här inga säkra uppgifter.&lt;br /&gt; 
ÖGY eftersträvade kostnadsneutralitet för kommunerna men konstaterade&lt;br /&gt; 
att detta, även om det är eftersträvansvärt, inte kan garanteras, eftersom den&lt;br /&gt; 
totala kostnadsbilden inte kan överblickas förrän kursplaner för olika&lt;br /&gt; 
yrkesområden är kända. Först därefter kan man få en klar uppfattning om&lt;br /&gt; 
personal-, lokal- och utrustningsbehov. Det är enligt vår mening alldeles&lt;br /&gt; 
tydligt att regeringen har underskattat de kommunala kostnaderna i sitt&lt;br /&gt; 
förslag. En förlängning av utbildningen med ett år kommer rimligen att ställa&lt;br /&gt; 
betydande krav på ökade lokal- och personalresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner att dessa brister i det ekonomiska bedömningsunderlaget i sig är&lt;br /&gt; 
skäl nog att tills vidare avstå från den föreslagna försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Moderat alternativ&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Den frivilliga gymnasieutbildningen måste enligt vår mening syfta till att ge&lt;br /&gt; 
eleverna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* en god grund för högre teoretiska studier&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* en god grund för mer avancerad yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* en god grund för yrkesverksamhet direkt efter avslutad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydligt inriktade utbildningslinjer har viktiga fördelar. Det skapar en god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motivation hos eleverna att kunna se en direkt koppling mellan utbildningen&lt;br /&gt; 
och det mål den syftar till. Att lära sig något område riktigt grundligt är,&lt;br /&gt; 
enligt vår mening, en bättre grund att stå på vid kommande fort- och&lt;br /&gt; 
vidareutbildning än ytliga kunskaper från många områden. Det är därför inte&lt;br /&gt; 
vare sig möjligt eller önskvärt att i en och samma utbildning nå samtliga ovan&lt;br /&gt; 
angivna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidigt utbildningsval får emellertid inte innebära låsningar för framtiden.&lt;br /&gt;
Ett felaktigt val måste kunna rättas till. Kombinerat med goda&lt;br /&gt; 
kompletteringsmöjligheter för den som senare vill ändra inriktning står den&lt;br /&gt; 
gymnasieutbildning vi förordar i bjärt kontrast till socialdemokraternas&lt;br /&gt; 
försök att göra gymnasieskolan till en likriktad, allmän skola utan mer&lt;br /&gt; 
preciserade mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att följande riktlinjer skall gälla för den gymnasiala yrkesutbildningen,&lt;br /&gt;
för vilken lärlingsutbildning kan vara en bra beteckning:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Den skall ha en effektiv och omfattande anknytning till det praktiska&lt;br /&gt; 
arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Stor hänsyn skall tas till de speciella krav och behov som gäller för resp.&lt;br /&gt; 
yrke och bransch. Det måste också finnas stor frihet att lokalt utforma&lt;br /&gt; 
utbildningen med hänsyn till ortens speciella förhållanden och arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Undervisningen skall bestå av allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i vårt förslag till hur den gymnasiala yrkesutbildningen bör&lt;br /&gt; 
organiseras är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Utbildningen skall kunna variera mellan två och fyra år beroende på&lt;br /&gt; 
inriktning. Största delen av utbildningstiden förläggs till arbetsplatser. I&lt;br /&gt; 
skolan undervisas eleven i allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Särskilda utbildningsplaner upprättas för varje yrke. Riksdagen fastställer&lt;br /&gt; 
de allmänna riktlinjerna. Stor lokal frihet att utforma utbildningen&lt;br /&gt; 
medges.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Eleverna erhåller betyg och bevis över genomgången utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Eleven är anställd under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Företag eller andra arbetsgivare som engageras i utbildningen har&lt;br /&gt; 
arbetsgivaransvar för eleverna under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Elevernas lön sätts med utgångspunkt i att de befinner sig under utbildning&lt;br /&gt; 
- lönen höjs successivt i takt med att den produktiva arbetsinsatsen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Arbetsgivaren betalar den lön som står i relation till produktionsinsatsen&lt;br /&gt; 
och till de särskilt avpassade sociala kostnaderna. Statsmakterna svarar för&lt;br /&gt; 
övriga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Företag som vill inrätta utbildningsplatser måste ha möjlighet att klara sina&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;utbildningsåtaganden. En handledarutbildning skall erbjudas de personer Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;inom företagen som engageras i dessa uppgifter. Ub7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala friheten vad gäller detaljutformningen av utbildningen innebär&lt;br /&gt; 
att fördelningen mellan den gymnasieförlagda och arbetsplatsförlagda&lt;br /&gt; 
utbildningen kan variera. Vidare kan anställningen vid en arbetsplats behöva&lt;br /&gt; 
kombineras med praktik och studiebesök på andra arbetsplatser för att&lt;br /&gt; 
tillräcklig bredd i utbildningen skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur länge och under vilken del av utbildningstiden som eleven arbetar på&lt;br /&gt; 
arbetsplatsen kan också bero på hur många lämpliga utbildningsplatser som&lt;br /&gt; 
går att erbjuda på utbildningsorten i fråga. Det ankommer på skolstyrelsen&lt;br /&gt; 
att finna den lämpligaste formen för att nå de mål som är uppsatta i&lt;br /&gt; 
utbildningsplanen för resp. yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förhållanden som gäller elevens/lärlingens ställning på arbetsplatsen&lt;br /&gt; 
skall regleras i lag eller avtal. Även om det är önskvärt att så många elever&lt;br /&gt; 
som möjligt bereds tillfälle att övergå till fast anställning föreligger inte någon&lt;br /&gt; 
automatisk skyldighet för företagen att erbjuda sådan fast tjänst. Det är inte&lt;br /&gt; 
heller rimligt att bestämmelser om anställningsskydd blir tillämpliga för&lt;br /&gt; 
personer som är på företaget för att genomgå grundläggande yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter genomgången utbildning får eleverna/lärlingarna givetvis söka sig ut&lt;br /&gt; 
på arbetsmarknaden i vanlig ordning. Deras, i jämförelse med dagens&lt;br /&gt; 
situation, kraftigt förbättrade utbildning kommer emellertid att innebära att&lt;br /&gt; 
deras möjlighet att få fast anställning torde öka väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket torde problemet ligga mer på företagens sida. Företagen&lt;br /&gt; 
kommer i stor utsträckning att vilja behålla de elever vars utbildning man&lt;br /&gt; 
medverkat till. En viss cirkulation är dock nödvändig för att utbildningssystemet&lt;br /&gt;
skall kunna fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovan beskrivna lärlingsutbildningen måste självfallet kompletteras av&lt;br /&gt; 
traditionell och i huvudsak skolförlagd yrkesutbildning för yrkesområden&lt;br /&gt; 
och på orter där detta är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen avslår regeringens förslag om försöksverksamhet&lt;br /&gt; 
rörande den yrkesinriktade gymnasieutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av utbildningar med olika längd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av en traditionell lärlingsutbildning för&lt;br /&gt; 
små yrkesområden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om att kompetensbevisen även skall kunna ange om&lt;br /&gt; 
eleven har mycket goda kunskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om de allmänna ämnena,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om en reformering av linjesystemet,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om studiernas organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om en reformering av den yrkesinriktade utbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att riksdagen avslår regeringens förslag att för utveckling och&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet avseende gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning&lt;br /&gt;
för budgetåret 1988/89 anvisa ett belopp av 24 400 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ub7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 30 mars 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Carlshamre (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Dahlberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Ingegerd Troedsson (m)&lt;br /&gt; 
Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Clarkson (m)&lt;br /&gt; 
Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;br /&gt; 
Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Olof Strindberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;• ' '&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl Bildt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Tobisson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Carlshamre</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Dahlberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Lundgren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Arne Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Sundberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Olof Strindberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:102</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:48:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:48:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Ub7</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:14:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:48:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Ub7</dok_id>
<subtitel>av Carl Bildt m. fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_ub_7.pdf</filnamn>
<filstorlek>283741</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling  av yrkesutbildningen i gymnasieskolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F75429C1-B014-4A10-B363-EABB19A80D9D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>