2367687 GB02Ub5 1987/88 Ub5 mot mot Motion 1987/88:Ub5 av Stina Gustavsson m. fl. (c) Motion Motion UbU 5 0 1988-03-22 00:00:00 2014-10-14 10:37:27 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan av Stina Gustavsson m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub5/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub5 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ub5 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_2"><p>av Stina Gustavsson m. fl. (c)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling<br /> av yrkesutbildningen i gymnasieskolan</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42"><p>Mot.<br /> 1987/88<br /> Ub5—7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I samband med Översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY)<br /> avlämnades en lång rad remissvar. Enligt den nu avlämnade propositionen<br /> 1987/88:102 har flertalet remissinstanser berört kost- och konsumentkunskapens<br /> betydelse ur både individens och samhällets synpunkt. Av föredragandens<br /> kommentarer till nämnda proposition framgår att dessa ämnen i<br /> huvudsak bör föras till studievägar vars utbildningsändamål motiverar<br /> sådana inslag.</p> <p>Några av de tvååriga linjerna föreslås bli föremål för en ytterligare<br /> utredning. Bl. a. gäller detta för konsumtionslinjen. Av remissvaren över<br /> ÖGY framgår att kost- och näringslära, hushållsekonomi och konsumtionskunskap<br /> är viktiga delar som man vill slå vakt om.</p> <p>Föredraganden säger sig ha ”tagit intryck av den starka remissopinionen,<br /> men särskilt de argument som pekar på hur samhället har förändrats under de<br /> senaste 20 åren, att ansvaret för kost- och konsumentfrågor, för hälsa och<br /> hushållning inte längre omhändertas av vissa grupper utan att det ankommer<br /> på varje medborgare, kvinna som man, ung som gammal, att ta sitt ansvar i<br /> dessa frågor. Hemmen spelar en viktig roll i detta sammanhang men skolan<br /> har också en viktig funktion att fylla när det gäller att ge ungdomarna<br /> kunskaper i dessa frågor.”</p> <p>Vår uppfattning är att dessa ämnen framgent skall ingå på samtliga linjer i<br /> gymnasieskolan. När nu flera 2-åriga yrkesinriktade linjer under en fösöksperiod<br /> utökas med ett år synes det oss märkligt att de intryck som<br /> föredraganden säger sig ta inte kommit till uttryck i tim- och kursplaner.</p> <p>Sedan slutet av 1970-talet har ett omfattande arbete utförts inom sjuk- och<br /> hälsovårdsområdet med sikte på ett nytt principprogram för hälso- och<br /> sjukvården för 1990-talet. Delresultat av arbetet har publicerats i ett antal<br /> rapporter. 1983 började den nya hälso- och sjukvårdslagen att gälla. Det nya<br /> hälsopolitiska synsättet, som bl. a. omfattar större insatser i form av<br /> förebyggande åtgärder och uppbyggnad av primärvården, har därmed fått sin<br /> förankring. Kost- och näringsfrågor kommer att vara mycket betydelsefulla i<br /> detta sammanhang.</p> <p>Utredningen Hushållning för välfärd presenterade 1985 vad man kallar<br /> ”ett hushållsekonomiskt synsätt.” Följande citat belyser väl innebörden i<br /> detta: ”Hushåll är liksom företag produktionsenheter med bl. a. ekonomiska<br /> mål som kräver effektivt utnyttjande av knappa resurser. De svenska<br /> hushållen förfogar över inte bara pengar, utan också tid, arbete och 1</p> <p>kunskaper.”</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. NrUb5-7</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_46" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Enligt vår uppfattning måste den som vill slå vakt om och främja breda Mot. 1987/88</p> <p>befolkningsgruppers allmänna välfärd, hälsa och välbefinnande eftersträva Ub5</p> <p>att förbättra kunskaperna om de grundläggande förutsättningarna härför.</p> <p>Momenten kost och hälsa, hushållning och konsumentkunskap borde bilda<br /> ett eget ämne och därmed bli ett bidrag till den personliga och sociala<br /> kompetens som ungdomarna i dag behöver för att klara sin egen livsföring<br /> och hushållning. Undervisningen bör också ges av kompetenta lärare dvs.<br /> hushållslärare. Utrymme måste finnas för träning av praktiska färdigheter,<br /> att göra upp enkla hushållskalkyler och för inköpsträning. Detta timutrymme<br /> kan förslagsvis tas från tiden för tillval och/eller karaktärsämnen.</p> <p>När det gäller att väga dessa kunskaper mot den tid de tar i schemat måste<br /> beaktas att kunskaperna om livsföring, kost och konsumtion har relevans för<br /> alla hela livet, medan många kunskaper förmodligen kommer att behöva<br /> förnyas både två eller tre gånger eller eventuellt aldrig kommer till<br /> användning.</p> <p>Det går inte att bortse från konsumtionens betydelse för produktionen. I<br /> strävan efter hushållning och konkurrens säger sig ofta näringslivet vilja satsa<br /> på kvalitetsproduktion. Denna efterfrågas dock endast om konsumenterna<br /> har tillräckliga kunskaper om kvalitetens innebörd och överblick av varuutbudet.</p> <p>Den offentliga sektorn måste också minska sina kostnader. Det mest<br /> effektiva sättet är i form av förebyggande insatser, bl. a. undervisning som<br /> leder till att samhällets tjänster, t. ex. socialvård och sjukvård, inte behöver<br /> efterfrågas i så stor utsträckning.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att momenten kost och hälsa, hushållning<br /> och konsumentkunskap utformas till ett eget ämne på gymnasieskolans<br /> yrkesinriktade studievägar i försöksverksamheten,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att det i yrkande 1 förordade ämnet ges erforderligt utrymme i<br /> timplanen med hänsyn till betydelsen ur allmän välfärdssynpunkt för<br /> alla individer.</p> <p>Stockholm den 22 mars 1988<br /> Stina Gustavsson (c)</p> <p>Kersti Johansson (c) Kerstin Göthberg (c)</p> <p>Rolf Kenneryd (c) Gunhild Bolander (c)</p> </div> <div class="block ml_54"><p>2</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-03-23 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Stina Gustavsson c 1 undertecknare 0 Kersti Johansson c 2 undertecknare 0 Kerstin Göthberg c 3 undertecknare 0 Rolf Kenneryd c 4 undertecknare 0 Gunhild Bolander c 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:102 2014-11-23 04:05:22 motkat Motionskategori - 2014-11-23 04:05:22 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Ub5 2019-05-28 12:14:40 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 04:05:22 GB02Ub5 av Stina Gustavsson m. fl. (c) mot_198788_ub_5.pdf 89341 pdf med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan https://data.riksdagen.se/fil/1ADF1F66-478D-42EA-8E0C-A1D381257FB9