<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2781903</hangar_id>
 <dok_id>GB02Ub31</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Ub31</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Ub31 av Roland Brännström och Leif Marklund (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>31</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:36:33</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:86 om särskilda  regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m</titel>
 <subtitel>av Roland Brännström och Leif Marklund (s)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub31/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub31</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ub31</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;1987/88:Ub31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Roland Brännström och Leif Marklund (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:86 om särskilda&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Ub31-32&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Under det senaste året har gruvnäringen i landet fått vidkännas stora&lt;br /&gt; 
förändringar bl. a. till följd av fallande metallpriser som inneburit nedläggning&lt;br /&gt;
av gruvor och personalminskningar. Mycket tyder på att den teknologi&lt;br /&gt; 
som används i den svenska gruvnäringen inte är eller/kommer att vara&lt;br /&gt; 
konkurrenskraftig i framtiden. Detta trots att både tekniskt och produktivitetsmässigt&lt;br /&gt;
är den svenska gruvindustrin världsledande på brytning i&lt;br /&gt; 
underjordiska gruvor. Mycket av våra problem är orsakade av att våra&lt;br /&gt; 
konkurrentländer arbetar i dagbrott och därmed har små framtagningskostnader.&lt;br /&gt;
Därför måste den svenska gruvnäringen satsa på utökad forskning&lt;br /&gt; 
inom den bakteriella läkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsarbete har pågått vid Umeå och Stockholms universitet för att&lt;br /&gt; 
bygga upp en kunskapsbas i Sverige för bakteriell läkning av malmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet har varit framgångsrikt, och medel har sökts bl. a. via Norrbottenspaketet&lt;br /&gt;
för att kunna genomföra tekniska och ekonomiska studier av den&lt;br /&gt; 
bakteriella lakningsprocessen i halvstor skala vid högskolan i Luleå. Denna&lt;br /&gt; 
lakningsteknik används redan och får en allt större betydelse i ett antal&lt;br /&gt; 
länder, framför allt USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för produktion av koppar med bakteriell läkning ligger nu på&lt;br /&gt; 
25-50 % av kostnaden för kopparproduktion med traditionell teknik eller&lt;br /&gt; 
mellan 3:30 svenska kr. och 6:60 svenska kr. per kilo koppar i jämförelse med&lt;br /&gt; 
ca 12 svenska kr. per kilo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bakteriella lakningstekniken kommer sannolikt att vara bestämmande&lt;br /&gt;
för prissättningen av koppar i framtiden. Detta innebar att traditionell&lt;br /&gt; 
utvinningsteknik för rena kopparmalmer med lågt innehåll av ädelmetaller&lt;br /&gt; 
kommer att slås ut. I Sverige har åtminstone två sådana större malmer&lt;br /&gt; 
fastställts genom prospektering på senare tid, Dingervik i Dalsland och&lt;br /&gt; 
Riddarhyttan i Bergslagen. Aitikgruvan i Norrbotten hör hit. Det torde vara&lt;br /&gt; 
tveksamt om den kan brytas vid ett halverat kopparpris. De båda först&lt;br /&gt; 
nämnda malmerna håller något högre kopparhalter än uppgivna kopparhalter&lt;br /&gt;
i de i dag producerande amerikanska koppargruvorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakteriell läkning kräver dessutom bara en femtedel av den energi som går&lt;br /&gt; 
åt vid traditionell teknik. Den är också i de flesta fall miljövänligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När metoden nu utvecklats till en fungerande process i laboratorieskala&lt;br /&gt; 
måste den testas tekniskt i större skala för att kunna bli industriellt&lt;br /&gt; 
tillämpbar. En väsentlig del av denna tekniska utveckling är alltså drift av en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188.3 sami. Nr Ub31 —32&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;pilotanläggning. En sådan anläggning är nödvändig för att studera viktiga Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska parametrar som inte är möjliga att studera i laboratorieskala. Ub31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnad av en pilotanläggning för bakteriell läkning i nära anslutning till&lt;br /&gt; 
de forskningskunskaper som i dag finns vid Umeå universitet och Tekniska&lt;br /&gt; 
högskolan i Luleå skulle kunna utgöra en ytterst värdefull komponent för&lt;br /&gt; 
utvecklingen av den norrländska gruv- och metallindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av ett treårigt pilotförsök avseende&lt;br /&gt; 
bakteriell läkning av malmer vid högskolan i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 april 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Roland Brännström (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Leif Marklund (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Roland Brännström</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Leif Marklund</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:86</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:49:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:49:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Ub31</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:14:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:49:17</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Ub31</dok_id>
<subtitel>av Roland Brännström och Leif Marklund (s)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_ub_31.pdf</filnamn>
<filstorlek>84978</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:86 om särskilda  regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/81C7CF8F-0BFF-47A0-A423-136510AF0A20</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>