2758463 GB02Ub3 1987/88 Ub3 mot mot Motion 1987/88:Ub3 av Birgitta Rydle m. fl. (m) Motion Motion UbU 3 0 1987-12-17 00:00:00 2014-10-14 10:36:27 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland av Birgitta Rydle m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub3/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub3 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ub3 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88 :Ub3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>av Birgitta Rydle m. fl. (m)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda<br /> regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och<br /> norra Sveriges inland</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Riksdagen begärde våren 1987, med avslag på regeringens då framlagda<br /> förslag, att regeringen skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med ett<br /> genomarbetat och på olika departementsområden specificerat förslag till<br /> gagn för utvecklingen i bl. a. Bergslagen och norra Sveriges inland. Vikten av<br /> utbildningspolitiska insatser betonades.</p> <p>Regeringen betonar i propositionen utbildningens betydelse för den<br /> regionala utvecklingen. Vi måste emellertid tyvärr konstatera att innehållet<br /> är magert och outvecklat. Dessutom saknas precisering av hur föreslagna<br /> medel skall användas. Regeringen försvårar därmed möjligheterna till en<br /> konstruktiv diskussion om olika alternativ. Därtill kommer propositionen så<br /> sent att förslagen endast kan få marginella effekter under nu löpande<br /> budgetår. Det hade därför, enligt vår mening, i detta läge varit lämpligare att<br /> vänta med propositionen och återkomma i budgetpropositionen med ett mer<br /> substantiellt och genomarbetat förslag. Att anvisa anslag på grundval av<br /> ”beräkningspunkter” som är avhängiga åtgärder, vilkas art eller innehåll<br /> ännu ej är bekanta utan beroende av vilka förslag som kommer fram tyder<br /> inte på att regeringen har klart för sig vilka åtgärder som egentligen bör<br /> vidtas.</p> <p>Motsvarande kritik och oklarheter beträffande planerade åtgärder gäller<br /> även avsnittet om kultur.</p> <p>Ett rikt kulturliv där många kulturyttringar får göra sig gällande kan bidra<br /> till att göra en region attraktiv för såväl de boende som för företagsetablering.<br /> Det i propositionen föreslagna kulturstödet bör fördelas så att det<br /> främjar kulturverksamhet inom flera olika områden, som t. ex. konst, musik,<br /> musei- och teaterverksamhet. Endast verksamhet av hög kvalitet kan<br /> motivera ett anslag av föreslagen omfattning.</p> <p>Föreliggande proposition tycks tillkommen enligt principen: alla åtgärder<br /> är av godo - j u fler dess bättre. På utbildningsområdet får detta konsekvenser<br /> som inte entydigt kan sägas vara av godo. Regeringen tycks tro att problemen<br /> löses på lokal eller regional nivå om bara verksamheten decentraliseras. Inga<br /> principiella överväganden görs där frågor om kvalitet ställs mot värdet av en<br /> decentraliserad verksamhet.</p> <p>Regeringen vill med de nu lagda förslagen fortsätta i sin strävan att<br /> decentralisera den högre utbildningen. Detta sker utan att den analyserat<br /> vilka konsekvenser detta kan få för den högre utbildningens kvalitet. I själva</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>verket ger regeringens proposition klara belägg för en utveckling som vi Mot. 1987/88</p> <p>finner oroande och som vi varnat för. Även om entusiastiska och många Ub3</p> <p>arbetsinsatser görs för att utveckla de mindre högskolorna är det svårt att där</p> <p>bygga upp den breda bas av kompetens och kreativitet som universiteten och</p> <p>de större högskolorna erbjuder. I propositionen vidgår regeringen också att</p> <p>endast en fjärdedel av de fast anställda lärarna vid de mindre högskolorna har</p> <p>avlagt doktorsexamen.</p> <p>Regeringen hävdar att de studerande på ekonomlinjens basblock vid<br /> högskolan i Falun-Borlänge och i Östersund för fortsatt fullständig ekonomutbildning<br /> är hänvisade till universiteten i Uppsala resp. Umeå. Så är givetvis<br /> inte fallet. I sin regionalpolitiska ambition förtränger regeringen det faktum<br /> att samtliga universitet och högskolor med sådan utbildning givetvis står<br /> öppna för de studerande som har de nödvändiga förkunskaperna.</p> <p>Vi anser att kvalitetsaspekter är av största betydelse för en på sikt gynnsam<br /> utveckling av verksamheten. Kvalitet åstadkommes inte självklart med hjälp<br /> av decentralisering. Här krävs klara analyser som utgångspunkt för de<br /> åtgärder som kan och bör vidtas. Sådana saknas i regeringens förslag.</p> <p>Starka skäl kan med andra ord anföras för att riksdagen skulle begära ett<br /> nytt och bättre genomarbetat förslag från regeringen. För att inte ytterligare<br /> tidsspillan skall bli följden ser vi oss emellertid nödsakade att, med<br /> nedanstående preciseringar och tillägg, tillstyrka det av regeringen föreslagna<br /> medelstillskottet för sådana utbildningspolitiska insatser som utan tvivel<br /> är väsentliga för en positiv utveckling av de aktuella områdena.</p> <p>Moderat politik</p> <p>Den högre utbildningen och forskningen skall enligt vår mening vägledas av<br /> vetenskapliga mål. Universiteten är inte först och främst utbildningsanstalter<br /> för vissa yrken utan institutioner för utveckling av det mänskliga vetandet.</p> <p>Starka och självständiga universitet behövs också bl. a. för att garantera<br /> gentemot statsmakterna oberoende tänkande och kritik. Detta är av särskild<br /> betydelse när den offentliga makten nått en sådan omfattning som i vårt land.</p> <p>Nuvarande organisation av den högre utbildningen och forskningen har<br /> fjärmat sig från en sådan grundsyn. Grundutbildningen har utformats för att i<br /> första hand passa arbetsmarknadens behov. Resultatet har bl. a. blivit<br /> svårigheter att rekrytera forskarstuderande.</p> <p>Vi hävdar att det inom den högre utbildningen kan urskiljas huvudsakligen<br /> två olika former av utbildning.</p> <p>Den ena utgörs av forskarförberedande utbildning. Denna ges i form av<br /> påbyggbara ämneskurser, men också flera utbildningslinjer ger behörighet<br /> till forskarutbildning, t. ex. läkarlinjen och civilingenjörslinjerna. Den andra<br /> formen är postgymnasial yrkesutbildning i form av kortare linjer, ofta 80<br /> poäng, men också i form av kortare kurser.</p> <p>Vi anser att universitet och högskolor med fasta forskningsresurser samt<br /> högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skall ha huvudansvaret för den<br /> forskningsförberedande utbildningen. I detta ansvar ligger också, enligt vår<br /> mening, ett åliggande att decentralisera sådan utbildning till orter där<br /> önskemål om och behov av utbildningen finns. Den geografiska fördelningen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>av detta ansvar att decentraliserat bedriva forskarförberedande utbildning Mot. 1987/88</p> <p>bör berörda universitet och högskolor göra upp sins emellan. De mindre Ub3</p> <p>högskolornas huvuduppgift bör vara att förse sin region med en kvalificerad,<br /> postgymnasial yrkesutbildning. Tillgången till lärare, utrustning m. m.<br /> innebär dock att dessa högskolor endast kan ha ett begränsat utbildningsutbud.<br /> Skall en tillräcklig kvalitet kunna upprätthållas på utbildningen måste<br /> de mindre högskolorna välja att satsa på sådana områden där de har särskilda<br /> förutsättningar. De mindre högskolorna måste sträva efter att profilera sig<br /> inom skilda områden. Ett exempel på detta kan vara utbildning med<br /> anknytning till turism, där lokala behov och förutsättningar tas till vara och<br /> utvecklas. Sådana specifika utbildningar blir då - förutsatt att kvaliteten är<br /> tillräckligt hög - också riksrekryterande, vilket är nödvändigt också med<br /> tanke på att de minskade ungdomskullarna gör att rekryteringsunderlaget<br /> minskar.</p> <p>I den mån enskilda personer, myndigheter eller företag efterfrågar<br /> ämneskurser av traditionell akademisk, dvs. forskarförberedande, karaktär<br /> kan detta lämpligen tillgodoses genom samarbete mellan aktuell högskola<br /> och något av universiteten.</p> <p>Vi har tidigare anfört att möjligheterna till postgymnasial utbildning är<br /> betydelsefulla för en regions tillväxtmöjligheter. I dag ställs allt högre krav på<br /> utbildning, såväl inom näringslivet som inom den offentliga sektorn. Vi har<br /> även framfört förslag om en modern yrkesutbildning i gymnasieskolan och<br /> om förbättrad kvalitet på den högre utbildningen.</p> <p>De nuvarande mindre högskolorna omfattas av samma regelsystem som<br /> universiteten. Detta har varit till förfång för de nya högskolorna. De har inte<br /> haft tillräckliga möjligheter att anpassa sitt utbildningsutbud efter sin regions<br /> förutsättningar och den efterfrågan som där finns.</p> <p>För att dessa högskolor skall bli den positiva faktor för regional tillväxt som<br /> många förväntar sig har vi föreslagit ökad frihet för de mindre högskolorna.</p> <p>De bör därigenom få större möjligheter att utveckla nya utbildningslinjer<br /> som ger kvalificerad utbildning som inte är av traditionell akademisk<br /> karaktär.</p> <p>De nya högskolorna bör kunna erbjuda utbildningar som är anpassade till<br /> lokala behov och förutsättningar inom framför allt de tekniska, ekonomiska<br /> och administrativa områdena. Humanistiska och samhällsvetenskapliga<br /> inslag i dessa utbildningar är naturliga, men de skall utgöra stödjande<br /> moment. Det innebär t. ex. att den för alla mycket väsentliga undervisningen<br /> i språk läggs upp för att främja aktiv språkanvändning, inte för att i första<br /> hand vara grunden för fördjupade akademiska studier.</p> <p>För att möjliggöra den förändrade inriktningen vid de mindre högskolorna<br /> har vi föreslagit att sammanlagt 60 milj. kr. extra anslås för utveckling och<br /> drift av ny utbildning samt 90 milj. kr. för nyanskaffning av utrustning för<br /> hela universitets- och högskoleområdet, för att utnyttjas under en treårsperiod<br /> (mot. 1986/87:A448).</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Regeringens förslag</p> <p>Vi har inga invändningar mot de förslag som regeringen nu för fram<br /> beträffande gymnasieskolan. Principiellt anser vi dock att även gymnasieskolans<br /> utrustning bör vara en kommunal angelägenhet. Behovet av förnyelse av<br /> utrustning för gymnasieskolan begränsas emellertid icke till några få<br /> kommuner i Bergslagen eller i norra Sveriges inland. Ett av de grundläggande<br /> problemen är att med nuvarande utformning av gymnasieutbildningen<br /> utrustning ej kan förnyas i den takt som önskvärt vore. I många av våra<br /> gymnasieskolor utbildas dess värre elever med utrustning som sedan länge<br /> borde vara ersatt med modernare. Den av oss föreslagna modifierade<br /> lärlingsutbildningen skulle däremot låta eleverna på företagen möta den<br /> utrustning som en modern utbildning kräver tillgång till. Regeringen har för<br /> sin del inte ens kunnat samla sig till den sedan länge aviserade propositionen<br /> om en förändring av den gymnasiala yrkesutbildningen. I rådande läge vill vi<br /> därför inte motsätta oss de av regeringen föreslagna extraordinära insatserna.</p> <p>Teknik- och ekonomiservice för det lokala näringslivet bör kunna vara ett<br /> led i gymnasieskolans verksamhet. Att därtill engagera elever i ett verklighetsanknutet<br /> arbete är ett positivt inslag i utbildningen. I propositionen<br /> anges inte närmare hur denna service för det lokala näringslivet skall gå till.<br /> Vi förutsätter emellertid att verksamheten kan bedrivas som uppdragsverksamhet<br /> och att den således ger intäkter som icke bör vara försumbara. Därtill<br /> är det av central betydelse att verksamheten icke subventioneras så att de<br /> naturliga konkurrensförhållanden som bör gälla även inom detta område<br /> snedvrids. Vad vi här anfört om uppdragsverksamheten bör riksdagen som<br /> sin mening ge regeringen till känna. Beträffande den tillfälliga utökningen av<br /> verksamheten i komvux och SSV vill vi erinra om vad som anförts om<br /> betydelsen av att verksamheten håller en godtagbar standard och har hög<br /> kvalitet.</p> <p>Detsamma gäller för den föreslagna verksamheten vid de lokala studiecentra<br /> som föreslås inrättade i Lycksele, Stomman, Vilhelmina, Sveg och<br /> Strömsund. Erfarenheter av distansundervisning visar att denna kan vara<br /> värdefull. Den bör därtill kunna stödjas med de möjligheter som den<br /> moderna informationsteknologin erbjuder. Avsikten får dock inte vara att<br /> bygga nya ”miniinstitutioner”. Vi vill också peka på den möjlighet som ligger<br /> i att organisera del av denna verksamhet i form av kursplanebundna<br /> universitetscirklar. Vi har i vår motion (Ub828) framhållit det olyckliga i att<br /> dessa i princip avskaffades fr. o.m. den 1 juli 1983. Dessa studiecirklar<br /> fungerar på ett utmärkt sätt som spridare av akademisk bildning och<br /> utbildning.</p> <p>Därtill har skolöverstyrelsen i ett yttrande till regeringen nyligen konstaterat<br /> att TBV i övre Norrland bör kunna arrangera högskoleutbildning i<br /> cirkelform. Möjligheten att organisera kursplanebundna universitetscirklar<br /> med statsbidrag bör enligt vår mening återinföras.</p> <p>Vad vi här anfört om utveckling av lokala studiecentra samt om värdet av<br /> kursplanebundna universitetscirklar bör riksdagen som sin mening ge<br /> regeringen till känna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">I propositionen samlas under rubriken ”Samverkan mellan gymnasiesko- Mot. 1987/88</p> <p>la, vuxenutbildning och högskolan” ett antal anslagsposter som sammanlagt Ub3</p> <p>uppgår till 80,5 milj. kr. Häri ingår anslag till komvux och SSV, utrustningsanslaget<br /> för gymnasieskolan samt ytterligare anslag, vars användning är<br /> oklar. I propositionen anges att anslagen skall ses som ”beräkningspunkter”<br /> och att de olika delposterna är preliminära.</p> <p>Vi anser att regeringen klarare borde ha angivit vilken verksamhet som<br /> avses komma till stånd. De aktuella regionerna har inte varit utan resurser<br /> som kunnat nyttjas för inventeringsarbete. Att nu starta inventeringar av<br /> utbildningsbehov visar att regeringen inte i tid förmått planera sina insatser.</p> <p>När anslag ges för att både inventera, planera och genomföra verksamhet<br /> finns en stark tendens att verksamheten planeras för att fylla medelsramen<br /> och inte strikt utifrån vad som på sikt ger den bästa kvarstående effekten.</p> <p>Vi anser därför att den föreslagna medelsramen är för stor. En bättre<br /> framförhållning och en klarare inriktning behövs som underlag för beslut.</p> <p>Regeringen bör återkomma med förslag om preciserade åtgärder när sådana<br /> kan presenteras.</p> <p>Däremot kan klart konstateras att det föreligger ett starkt behov av ny<br /> utrustning. Utan tidsenlig utrustning kan inget kvalitativt högtstående arbete<br /> bedrivas. Materielsituationen börjar nu bli kritisk. Vi föreslår därför att 30<br /> milj. kr. av de medel som nu anvisas skall avse utrustning för de mindre<br /> högskolornas behov. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till<br /> känna.</p> <p>Förslaget att bygga ut ekonomlinjen vid högskolorna i Falun— Borlänge<br /> och Östersund bör inte genomföras av de skäl vi ovan anfört rörande<br /> utbildningens kvalitet och behovet av forskarutbildad personal.</p> <p>Vi vill i sammanhanget dock erinra om vårt förslag om att till de nya<br /> högskolorna anvisa 60 milj. kr. under tre år för utveckling och drift av ny<br /> utbildning och om betydelsen av att skapa en lokal profil som stegvis kan<br /> utvecklas i verksamheten (mot. 1986/87:A448).</p> <p>Beträffande den föreslagna ingenjörsutbildningen i produktion och underhåll<br /> av vägar och banor konstaterar vi att inget beslut om banverkets<br /> lokalisering föreligger samt att den föreslagna utbildningen, om den skall<br /> anordnas, kan organiseras som lokal linje.</p> <p>Beträffande kontaktverksamhet m. m. syftar denna enligt propositionen<br /> till att stödja forskarutbildning av lärare vid de mindre högskolorna med nya<br /> och okonventionella metoder. Vari dessa består utvecklas inte närmare.</p> <p>Vi har full förståelse för nödvändigheten av att ge särskilt stöd åt dem som<br /> är engagerade i uppbyggnaden av de mindre högskolorna. I vissa fall är<br /> sannolikt särskilda åtgärdsprogram motiverade. Det är dock knappast<br /> rimligt att begära att riksdagen skall anslå medel utan att ha tillgång till något<br /> reellt beslutsunderlag. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med<br /> förslag till konkreta åtgärder.</p> <p>Vi har i tidigare motion (mot. 1986/87:Ub5) framhållit betydelsen av en<br /> satsning på informationsteknologisk forskning vid Umeå universitet. Regeringen<br /> föreslår nu en tillfällig förstärkning, som innebär att den nu delvis går<br /> oss till mötes. Vi anser emellertid att en tillfällig förstärkning inte är till<br /> fyllest. En kvalitativt högstående forskning kan inte kommenderas fram</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>genom engångsanslag för ett år. Forskning är en långsiktig verksamhet som Mot. 1987/88</p> <p>kräver en basorganisation av visst omfång. En sådan kan inte åstadkommas Ub3</p> <p>med tillfälliga resurser. Vi föreslår därför att 3 milj. kr. nu anvisas för<br /> informationsteknologisk forskning vid universitetet i Umeå och att verksamheten<br /> därefter anvisas medel i ordinarie budget.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om fördelningen av stödet för kulturverksamhet,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om betydelsen för den regionala utvecklingen av<br /> kvalitet i den högre utbildningen,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om åtgärder för att stärka de mindre högskolornas<br /> utvecklingskraft,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om betydelsen av intäkter i samband med den i<br /> propositionen föreslagna uppdragsverksamheten,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om utveckling av lokala studiecentra,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om återinförande av kursplanebundna universitetscirklar,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om medel för utrustning för de mindre högskolornas<br /> behov,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att<br /> ekonomlinjen vid högskolorna i Falun-Borlänge och Östersund inte<br /> bör byggas ut,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om kontaktverksamhet m.m.,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om medel för informationsteknologisk forskning vid<br /> Umeå universitet.</p> <p>Stockholm den 17 december 1987<br /> Birgitta Rydle (m)</p> <p>Göran Allmér (m) Birger Hagård (m)</p> <p>Hans Dau (m) Anders G Högmark (m)</p> <p>Rune Rydén (m) Ingela Gardner (m)</p> <p>Lars Ahlmark (m) Ann-Cathrine Haglund (m)</p> <p>Hans Nyhage (m) Elisabeth Fleetwood (m)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_2" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>gotab Stockholm 1988 14176</p> </div> </div> </div> B Bordläggning 1987-12-17 00:00:00 inträffat 1 INL Inlämning 1987-12-17 00:00:00 inträffat 13 HÄN Hänvisning 1988-01-11 00:00:00 inträffat 2 0 Birgitta Rydle m 1 undertecknare 0 Göran Allmér m 2 undertecknare 0 Birger Hagård m 3 undertecknare 0 Hans Dau m 4 undertecknare 0 Anders G Högmark m 5 undertecknare 0 Rune Rydén m 6 undertecknare 0 Ingela Gardner m 7 undertecknare 0 Lars Ahlmark m 8 undertecknare 0 Ann-Cathrine Haglund m 9 undertecknare 0 Hans Nyhage m 10 undertecknare 0 Elisabeth Fleetwood m 11 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:64 2014-11-19 15:49:42 motkat Motionskategori - 2014-11-19 15:49:42 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Ub3 2019-05-28 12:14:30 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-19 15:49:42 GB02Ub3 av Birgitta Rydle m. fl. (m) mot_198788_ub_3.pdf 166978 pdf med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland https://data.riksdagen.se/fil/74658798-F5B9-4E5A-BC86-CA4F01FC2F98