<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2784512</hangar_id>
 <dok_id>GB02Ub22</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Ub22</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Ub22 av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:35:39</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:109 om urval  m. m. till högskoleutbildning</titel>
 <subtitel>av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub22/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub22</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ub22</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:Ub22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:109 om urval&lt;br /&gt; 
m. m. till högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Ett drygt tusental sökande (höstterminen 1986 ca 1 300) till olika högskoleutbildningar&lt;br /&gt;
brukar ha behörighet från folkhögskola som en urvalsgrund.&lt;br /&gt; 
Av dessa är en majoritet även behöriga genom avgångsbetyg från gymnasiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen om urval m. m. till högskoleutbildning 1987/88:109 föreslås&lt;br /&gt;
att elever med studieomdöme från folkhögskola skall bilda en egen&lt;br /&gt; 
undergrupp inom betygsurvalet, men det gäller endast de elever som saknar&lt;br /&gt; 
slutbetyg från gymnasieskolan och således har folkhögskola som enda behörighetsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rimligaste är att nuvarande ordning förblir gällande så att en sökande&lt;br /&gt; 
får konkurrera i alla de kvotgrupper där han eller hon är behörig och tillgodoräkna&lt;br /&gt;
sig den kvotgrupp som är gynnsammast för honom eller henne. På&lt;br /&gt; 
så sätt premieras alla de insatser som den sökande gör för att komma in på&lt;br /&gt; 
en sökt utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillträdesutredningen underströks kraftigt behovet av att bredda den&lt;br /&gt; 
sociala rekryteringsbasen till högskolan. Genom att låta alla som har behörighetsgivande&lt;br /&gt;
utbildning från folkhögskola också använda denna urvalsgrund&lt;br /&gt;
kan man i någon utsträckning bidra till en sådan breddning. Många&lt;br /&gt; 
av dem som söker till folkhögskolans allmänna kurser är sådana som inte&lt;br /&gt; 
lyckats så väl i gymnasieskolan. Orsaken till att en person misslyckas i&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan kan t. ex. bero på att han kommer från en miljö som saknar&lt;br /&gt; 
studietradition och därför känner sig osäker bland kamrater som har en&lt;br /&gt; 
mera intellektuell bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolan är enligt omdömen från många håll en studievänlig miljö.&lt;br /&gt; 
Tillträdesutredningen slår t. ex. fast: ”Folkhögskolan har också visat sig&lt;br /&gt; 
vara väl anpassad till personer som misslyckats i andra skolformer” (s. 217).&lt;br /&gt; 
Om studiemisslyckandet i gymnasieskolan beror på den sociala bakgrunden&lt;br /&gt;
och detta kan repareras genom folkhögskolestudier så åstadkommer&lt;br /&gt; 
man på så sätt en jämnare social rekrytering genom att öka den sökandes&lt;br /&gt; 
konkurrensmöjligheter med ytterligare en kvotgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheten och önskvärdheten att bredda rekryteringsbasen för&lt;br /&gt; 
högskolestudier kan följande skäl anföras för att en sökande med gymnasiebakgrund&lt;br /&gt;
som går på folkhögskola skall få använda även folkhögskolans&lt;br /&gt; 
studieomdöme som urvalsgrund vid ansökan till högskolan, dvs. bli dubbelbehörig:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1. En gymnasieelev som väljer att öka sina förkunskaper genom folkhögskolestudier&lt;br /&gt;
måste få dra nytta av denna studieinsats och inte bara hänvisas&lt;br /&gt; 
till högskoleprovet som kompletterande urvalsgrund. Möjligheten att delta&lt;br /&gt; 
i högskoleprovet står ju öppen för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som gått ut praktisk linje i gymnasieskolan och som kompletterar&lt;br /&gt; 
denna med teoretiska studier vid folkhögskola har i praktiken fått en helt ny&lt;br /&gt; 
utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som gått en tvåårig teoretisk gymnasielinje får oftast särskild behörighet&lt;br /&gt;
i ett antal ämnen motsvarande någon treårig gymnasielinje efter&lt;br /&gt; 
avslutade folkhögskolestudier. Detta innebär en högre kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som gått en treårig teoretisk gymnasielinje har ofta bytt inriktning&lt;br /&gt; 
så att den som gått t. ex. S-linjen har studerat naturvetenskapliga ämnen&lt;br /&gt; 
motsvarande treårig naturvetenskaplig linje eller vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid underhandskontakter med UHÄ har det framkommit att den som&lt;br /&gt; 
har avgångsbetyg från såväl tvåårigt som treårigt gymnasium kommer att&lt;br /&gt; 
konkurrera i betygsgruppens kvotgrupp för både tvåårig och treårig gymnasieskola.&lt;br /&gt;
Att ha avgångsbetyg från både tvåårig och treårig gymnasieskola&lt;br /&gt; 
är vanligt hos den som i sina studier utnyttjar komvux etappsystem. Det är&lt;br /&gt; 
rimligt att vuxenstudier vid folkhögskola ger samma konkurrensmöjligheter&lt;br /&gt;
som vid komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte de elever som gått folkhögskola och har tidigare gymnasiebehörighet&lt;br /&gt;
får söka i folkhögskolekvoten uppkommer ett stort kontrollproblem.&lt;br /&gt; 
Hur skall man kunna hindra att elever underlåter att lämna in sitt gymnasiebetyg&lt;br /&gt;
och söker i folkhögskolekvoten på sitt studieomdöme från folkhögskolan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl som anfördes i tillträdesutredningen mot att ge folkhögskolan en&lt;br /&gt; 
egen kvotgrupp var att gruppen var liten. Om riksdagen skulle besluta i&lt;br /&gt; 
enlighet med propositionen betyder det att gruppen skulle bli betydligt&lt;br /&gt; 
mindre, antagligen mindre än hälften så stor som i dag och med tiden ännu&lt;br /&gt; 
mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande läsår finns det ca 7 000 elever vid de allmänna kurserna&lt;br /&gt;
och ca 2 000 elever vid allmänna kurser med särskild inriktning. Om&lt;br /&gt; 
möjligheten att få använda studieomdömet som urvalsgrund skulle försvinna&lt;br /&gt;
för dem som har avgångsbetyg från gymnasieskolan så skulle majoriteten&lt;br /&gt;
av dessa elever försvinna från de allmänna kurserna vilket skulle betyda&lt;br /&gt; 
en mycket kraftig reducering av elevantalet på dessa kurser. Också de allmänna&lt;br /&gt;
kurserna med särskild inriktning skulle reduceras eftersom man&lt;br /&gt; 
också här kan förvärva behörighet för högskolestudier. Eftersom de allmänna&lt;br /&gt;
kurserna och de allmänna kurserna med särskild inriktning i dag&lt;br /&gt; 
utgör stommen i hela folkhögskolans verksamhet så skulle hela folkhögskoleverksamheten&lt;br /&gt;
ändra karaktär. De särskilda linjerna och de korta kurserna&lt;br /&gt; 
skulle på ett olyckligt sätt komma att dominera en starkt krympt folkhögskoleverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Ub22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:338px;"&gt;Ub22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;att riksdagen beslutar att sökande till högskoleutbildning som har&lt;br /&gt; 
såväl avgångsbetyg från gymnasieskolan som studieomdöme från&lt;br /&gt; 
folkhögskolan som behörighetsgrund prövas både i kvotgruppen för&lt;br /&gt; 
treårig eller tvåårig gymnasieskola och i betygsurvalets undergrupp&lt;br /&gt; 
för studieomdömen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Harding Olson (fp) Elver Jonsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Harding Olson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Elver Jonsson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:109</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:17:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:17:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Ub22</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:14:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:17:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Ub22</dok_id>
<subtitel>av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_ub_22.pdf</filnamn>
<filstorlek>87787</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:109 om urval  m. m. till högskoleutbildning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C0F44EFD-6C09-4C31-8E29-9F8B86A3F41D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>