<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2370744</hangar_id>
 <dok_id>GB02Ub12</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Ub12</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Ub12 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:35:26</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling  av yrkesutbildningen i gymnasieskolan</titel>
 <subtitel>av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub12/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ub12</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ub12</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:Ubl2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling&lt;br /&gt; 
av yrkesutbildningen i gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Gymnasieskolan har varit föremål för utredningar, försöksverksamhet,&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbeten och särskild utvärdering i närmare 15 år av sin snart&lt;br /&gt; 
20-åriga historia. Skolan och då särskilt yrkesutbildningen måste också vara&lt;br /&gt; 
under ständig utveckling. Problemet för yrkesutbildningen är att utvecklingsarbetet&lt;br /&gt;
har stannat av i vår utredningsbyråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖGY-utredningen tillkom 1984 för att påskynda utvecklingsprocessen/&lt;br /&gt; 
moderniseringen av yrkesutbildningen. I propositionen konstateras, efter&lt;br /&gt; 
omfattande analyser av utredningen, att förslagen måste prövas i en&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet innan man kan ta definitiv ställning till utbildningens&lt;br /&gt; 
utformning. Främst gäller detta konsekvenserna av det föreslagna tredje&lt;br /&gt; 
året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad utvärdering kan tidigast göras hösten 1991. Resultatet, som är&lt;br /&gt; 
grundat på nu föreslagna försök med ett tredje år, får vi således först under&lt;br /&gt; 
senare delen av 90-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ställer sig nu frågan:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Vilka effekter har en förlängd utbildning på rekryteringen till de yrkesinriktade&lt;br /&gt;
linjerna?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Är det möjligt att arbetsplatsförlägga stora delar av utbildningen och&lt;br /&gt; 
samtidigt ha högt ställda krav på kvalitet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillhandahåller arbetsplatserna utbildade handledare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kan skolan och arbetslivet samarbeta på det föreslagna sättet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka kostnader uppstår för staten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Sluts de avtal som erfordras dels mellan skolhuvudmän och arbetsgivare,&lt;br /&gt; 
dels mellan arbetsgivare och arbetstagare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är frågor som utbildningsministern anser måste vara besvarade&lt;br /&gt; 
innan man kan ta slutgiltig ställning till den fortsatta reformeringen av&lt;br /&gt; 
yrkesutbildningen. Men det finns också andra frågor som måste ställas. Vi tar&lt;br /&gt; 
upp dem i anslutning till följande punkter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1. En successiv modernisering av den tvååriga Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildningen i hela dess bredd och en begränsad Ubl2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att resultatet av en försöksverksamhet inte kan&lt;br /&gt; 
förutsägas. Den korta planeringstiden för försöksverksamheten medför att&lt;br /&gt; 
man inte kommer att få en rättvisande bild av den verksamhet som etableras&lt;br /&gt; 
det första året. Den sena planeringen kommer också att medföra påtagliga&lt;br /&gt; 
störningar för den reguljära utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Måste yrkesutbildningens modernisering sammankopplas med försöksverksamheten&lt;br /&gt;
med ett tredje år?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Skulle en mer begränsad försöksverksamhet (sammantaget är det fråga om&lt;br /&gt; 
15 000 ungdomar som skall delta i försöket) kunna ge utrymme för en&lt;br /&gt; 
successiv modernisering av hela den nuvarande tvååriga yrkesutbildningen&lt;br /&gt; 
på större bredd?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Kan det nu uppdämda behovet av förnyelse/modernisering, som bl. a. kan&lt;br /&gt; 
avläsas i skolhuvudmännens och övriga berörda parters engagemang,&lt;br /&gt; 
utnyttjas för att åstadkomma konkreta åtgärder företrädesvis inom&lt;br /&gt; 
områden där situationen är akut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret på dessa frågor måste vara att försöksverksamheten med ett tredje&lt;br /&gt; 
år inte får utgöra hinder för yrkesutbildningens modernisering. Av propositionen&lt;br /&gt;
måste man dock dra den slutsatsen att moderniseringen skjuts upp. En&lt;br /&gt; 
särskild utredare skall tillkallas för utvärdering av försöket, och därefter tar&lt;br /&gt; 
regeringen ställning till den fortsatta reformeringen av yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att riksdagen i bästa fall får ta ställning till nästa förslag&lt;br /&gt; 
1992-1993. Ett genomförande kan inledas något år senare. Resultatet får vi&lt;br /&gt; 
vänta på till senare delen av 90-talet. Denna utredningsstrategi är oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning finns så mycket erfarenhet och kunskap att man&lt;br /&gt; 
utan den tidsförlust och kostnad som omfattande försöksverksamhet medför&lt;br /&gt; 
kan åstadkomma ändamålsenliga förändringar. De som har erfarenhet från&lt;br /&gt; 
skolans vardagsarbete - skolledare, lärare och elever - är en betydande&lt;br /&gt; 
resurs i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom SÖ (skolöverstyrelsen) pågår sedan en tid ett omfattande kursplanearbete,&lt;br /&gt;
bl. a. inom de områden som skall bli föremål för försöksverksamhet.&lt;br /&gt;
Vi utgår från att detta arbete bygger på analyser av vilka förändringar&lt;br /&gt; 
som måste till för att få en erforderlig förnyelse av utbildningsinnehåll,&lt;br /&gt; 
lärarfortbildning etc. Det bör vara möjligt att ta vara på detta arbete och även&lt;br /&gt; 
delar av ÖGY:s förslag för att omgående få till stånd ett konkret förnyelsearbete&lt;br /&gt;
på större bredd än vad en försöksverksamhet kan ge. En successiv&lt;br /&gt; 
modernisering av den tvååriga utbildningen i hela dess bredd begränsar inte&lt;br /&gt; 
möjligheten att senare genomföra en sammanhållen treårig utbildning om&lt;br /&gt; 
resultet av försöksverksamheten skulle peka i den riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med i propositionen föreslagen reformstrategi kommer 400 000—500 000&lt;br /&gt; 
ungdomar som skall vara yrkesverksamma 30 år in på det nya seklet att gå&lt;br /&gt; 
igenom yrkesutbildning som fick sitt innehåll på 60-talet. Detta förhållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste alla beslutsfattare gemensamt göra någonting åt. Innebörden av 14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;riksdagens beslut måste bli att åtgärder vidtas för att snarast möjligt få till&lt;br /&gt; 
stånd en modernisering/uppdatering av utbildningen inom de mest akuta&lt;br /&gt; 
områdena. Medel måste också ställas till förfogande. Vi föreslår att SÖ får i&lt;br /&gt; 
uppdrag att utforma sitt kursplanearbete så att det kan tillgodose nämnda&lt;br /&gt; 
behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att frigöra resurser bör föreslagen försöksverksamhet begränsas i&lt;br /&gt; 
omfattning. En minskad omfattning skulle även begränsa andra negativa&lt;br /&gt; 
effekter. Informationen om nya ”okända” studievägar efter elevernas&lt;br /&gt; 
ordinarie val misskrediterar hela skolan. Den s. k. ”krocketeffekten” på&lt;br /&gt; 
grund av elevernas omval och osäkerheten om de reguljära studievägarnas&lt;br /&gt; 
värde sprider missnöje och oro som hela skolan och undervisningen blir&lt;br /&gt; 
lidande av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konsekvenserna av en sammanslagning av grund- och&lt;br /&gt; 
färdigutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall enligt regeringens förslag ta över finansiering och ansvar för&lt;br /&gt; 
färdigutbildningen det tredje året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färdigutbildningen sker nu i arbetslivet efter den grundutbildning som&lt;br /&gt; 
skolan svarar för. Genom denna kombination av insatser från skola och&lt;br /&gt; 
arbetsliv har man nått de resultat som ÖGY-utredningen vill åstadkomma&lt;br /&gt; 
med en sammanhållen treårig utbildning. Under färdigutbildningen råder&lt;br /&gt; 
anställningsförhållanden som många även anser bidra till ett särskilt engagemang&lt;br /&gt;
från elever, företag och arbetskamrater. Färdigutbildningen sker tack&lt;br /&gt; 
vare anställningsförhållanden i det yrke där vederbörande kommer att vara&lt;br /&gt; 
verksam. Trots att relativt många får anställning i yrken som ligger i periferin&lt;br /&gt; 
av genomgången grundutbildning ger färdigutbildningen en acceptabel&lt;br /&gt; 
introduktion för yrkesutövandet. Bredden i grundutbildningen har härvid&lt;br /&gt; 
visat sig vara av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen påstås att man funnit en rad fördelar med den sammanhållna&lt;br /&gt;
treåriga utbildningen. Slutsatsen blir dock att förslaget måste prövas i en&lt;br /&gt; 
omfattande försöksverksamhet. En rad frågor utöver de som utbildningsministern&lt;br /&gt;
pekat på står också obesvarade. Vi redovisar här några som måste bli&lt;br /&gt; 
föremål för särskild uppmärksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;A. kommer ungdomarna att uppnå en högre yrkeskompetens? Flöjs kvaliteten&lt;br /&gt;
i yrkesutbildningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesutbildningen blir faktiskt avkortad jämfört med vår nuvarande&lt;br /&gt; 
grund- och färdigutbildning. Det mesta talar för att ungdomarna till det&lt;br /&gt; 
fjärde året inte uppnått högre kompetens än med nuvarande ordning. De&lt;br /&gt; 
elever som inte får anställning på utbildningsplatsen - och det torde vara&lt;br /&gt; 
huvuddelen - måste också få en ny inskolningsperiod innan de kan fungera på&lt;br /&gt; 
en ny arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;B. Kommer ungdomar som enbart tillfälligt finns på arbetsplatsen att få&lt;br /&gt; 
tillgång till avancerad material och teknik för sin träning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vård- och servicesektorn tar det bl. a. viss tid att bygga upp&lt;br /&gt; 
erforderliga personliga relationer för att närvaron/deltagandet skall ge något&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Ubl2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;utbyte. Inom vårdsektorn är för övrigt praktikplatserna redan idag en Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
flaskhals för utbildningen. Ubl2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;C. Finns det risk för att en ökad andel ungdomar söker sig direkt ut på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden efter grundskolan för att få anställning och lön?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ju redan nu brist på sökande till mycket viktiga sektorer. De&lt;br /&gt; 
minskade kullarna och treårsreformen som sådan innebär att allt färre&lt;br /&gt; 
kommer ut på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;D. Finns det risk för att de ungdomar som inte kan dra nytta av vad man i&lt;br /&gt; 
propositionen kallar ”utslussningseffekten” (anställning i anslutning till&lt;br /&gt; 
den arbetsplatsförlagda utbildningen) blir öronmärkta i negativ mening?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta får konsekvenser för elever med svårigheter och de företag som inte&lt;br /&gt; 
kan rekrytera denna väg och leder till A- och B-lag i både skola och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;E. Måste ungdomar som inte får anställning i utbildningsyrket delta i ett&lt;br /&gt; 
ytterligare färdigutbildningsår i anställningsyrket?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje året med längre gående specialisering och i ”fel yrke” kan&lt;br /&gt; 
komma att uppfattas som ett förlorat år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;F. Vilket inflytande har ungdomarna haft på reformförslaget? Är de&lt;br /&gt; 
tillfrågade?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sammanhållna treåriga utbildningen skall eleverna, på samma sätt&lt;br /&gt; 
som idag, följa arbetsplatsens arbetstider och ingå i produktionen under det&lt;br /&gt; 
tredje året. De skall däremot inte ha någon lön. Att ungdomarna kan känna&lt;br /&gt; 
sig mindre välkomna, utnyttjade och utestängda från arbetsmarknaden&lt;br /&gt; 
genom den föreslagna förändringen är förhållanden som man inte får bortse&lt;br /&gt; 
från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för en sammanhållen treårig utbildning kan kännas oklart för&lt;br /&gt; 
många. Man kan konstatera att praktiskt taget alla ungdomar som genomgått&lt;br /&gt; 
en tvåårig yrkesutbildning får anställning om de är bosatta i regioner där det&lt;br /&gt; 
finns sysselsättning. De nyutbildades begynnelselöner visar också att de&lt;br /&gt; 
betraktas som en betydelsefull resurs av de avtalsslutande parterna. Erfarenheten&lt;br /&gt;
och aktuella undersökningar visar de yrkesutbildade har ett relativt&lt;br /&gt; 
stabilt sysselsättningsläge. Sysselsättningsfrekvensen och tryggheten för&lt;br /&gt; 
dessa ungdomar är högst i vad man brukar kalla de kunskapsintensiva&lt;br /&gt; 
regionerna. ”Oftast får de nyexaminerade från yrkeslinjerna mer kvalificerade&lt;br /&gt;
arbetsuppgifter än ett genomsnitt av de redan yrkesverksamma”,&lt;br /&gt; 
konstateras det bl. a. i den nyligen lämnade rapporten Behovet av gymnasialt&lt;br /&gt; 
utbildade (SÖR 87:57).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man frågar sig följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Är motivet att på sikt skapa en obligatorisk tolvårig skola?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Skall det tredje året i första hand ses som en glesbygds- och sysselsättningsåtgärd?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Är utrymmet för allmänna ämnen till högre studier det främsta motivet?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Är motivet att skolan skall ge arbetslivserfarenhet en tung faktor?&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;* Är ambitionen att alla skall delta i en sammanhållen treårig utbildning Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;starkare än att alla skall ha möjlighet att lyckas och trivas i sin skola och det Ub 12&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;faktiska behovet av utbildning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket som pekar på att enbart en mindre andel av de ungdomar&lt;br /&gt; 
som nu går en tvåårig utbildning frivilligt skulle välja en sammanhållen&lt;br /&gt; 
treårig utbildning. Den som med viss tvekan söker sig till en tvåårig eller&lt;br /&gt; 
kortare utbildning idag kommer sannolikt att avstå från en treårig utbildning&lt;br /&gt; 
och istället pröva sin möjlighet på arbetsmarknaden direkt, eller övergå till&lt;br /&gt; 
sysslolöshet. En reform som kan leda till denna form av ”utslagning” är&lt;br /&gt; 
förödande för såväl ungdomarna som samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paradoxalt nog föreslås att ungdomarna skall avstå från arbetslivet med&lt;br /&gt; 
anställning och lön ett år för att få arbetslivserfarenhet i skolans regi under&lt;br /&gt; 
mindre realistiska former och med studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3. Modulprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan del i den föreslagna försöksverksamheten som väckt berättigade&lt;br /&gt; 
frågor från dem som har erfarenhet av vardagsarbetet i skolan är de&lt;br /&gt; 
kompetensrelaterade ”modulerna”. I nuvarande gymnasieskola skall eleverna&lt;br /&gt;
få del av i timplanen ingående ämnen i hela dess bredd - normalt får inget&lt;br /&gt; 
huvudmoment i ett ämne uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För yrkesutbildningens karaktärsämnen införs genom regeringens förslag&lt;br /&gt; 
en principiellt ny utgångspunkt. Ämnets bredd skall kunna begränsas genom&lt;br /&gt; 
att huvudmomentet, som med föreslagen terminologi kalls modul, skall&lt;br /&gt; 
kunna utgå. Eleverna skall fullfölja studierna i de skilda modulerna tills de&lt;br /&gt; 
erhåller kompetensbevis, oavsett vilken tid som erfordras för eleven i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att de snabba eleverna deltar i samtliga moduler, övriga&lt;br /&gt; 
deltar i ett mindre antal med utgångspunkt från skilda förutsättningar. Man&lt;br /&gt; 
går vidare till nästa ”modul” först när man lärt sig den föregående. I&lt;br /&gt; 
utredningen framhålls att elev som har svårigheter skall kunna studera&lt;br /&gt; 
samma modul i mer än två år om det behövs för full kompetens. Konsekvenserna&lt;br /&gt;
av en sådan specialisering/begränsning måste naturligtvis analyseras&lt;br /&gt; 
mycket noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modulprincipen får som framhålls i propositionen vissa konsekvenser för&lt;br /&gt; 
planering, lärare, resursutnyttjande m.m., men måste givetvis även uppmärksammas&lt;br /&gt;
från elevernas utgångspunkt i följande hänseende:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Hämmas elevernas utvecklingsmöjligheter genom den begränsade&lt;br /&gt; 
bredden?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Kommer eleverna att kunna pröva sig fram så att de får genomgå ”rätt”&lt;br /&gt; 
modul med utgångspunkt från intresse och förutsättning?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Begränsas arbetsmarknaden på ett negativt sätt för de elever som enbart&lt;br /&gt; 
uppnår kompetens i någon modul, är det ”rätt” modul med tanke på det&lt;br /&gt; 
arbetstillfälle som kan komma att erbjudas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur påverkar begränsningen ungdomarnas studiemotivation?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur påverkas den förändringsberedskap som skolan skall ge eleverna?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Blir anordningen en särskild belastning för elever med svårigheter och&lt;br /&gt; 
elever med tillfälliga problem?&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Redan idag är det en förhållandevis stor grupp ungdomar som vid Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
anställningar hamnar utanför sitt utbildningsyrke. Tack vare grundutbild- Ubl2&lt;br /&gt; 
ningens bredd har man dock stor nytta av sin utbildning och en relativt god&lt;br /&gt; 
framtidsberedskap. Risken för att den snävare ”modulrelaterade” utbildningen&lt;br /&gt;
blir en felinvestering för såväl samhället som den enskilde är&lt;br /&gt; 
uppenbar. Felinvesteringen blir givetvis också mer påtaglig genom det tredje&lt;br /&gt; 
året. Även andra pedagogiska, sociala och ekonomiska aspekter talar mot&lt;br /&gt; 
förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget står i konflikt med de allmänna utgångspunkter som departementschefen&lt;br /&gt;
anfört beträffande skolans utveckling, även mot vad som&lt;br /&gt; 
anförts inledningsvis i årets budgetproposition. Konsekvenserna av modulprincipen&lt;br /&gt;
måste analyseras av erfarna pedagoger. De negativa konsekvenserna&lt;br /&gt;
ligger så nära att man redan i försöksverksamhetens inledningsskede&lt;br /&gt; 
måste skapa viss beredskap för att snabbt kunna modifiera arbetssättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Anställning bör inte utgöra ett hinder för ungdomars&lt;br /&gt; 
utbildning i skola och på arbetsplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bygger på att elev som erhåller utbildning i skola eller&lt;br /&gt; 
på arbetsplats inte skall vara anställd. Ungdomar som inte går till den&lt;br /&gt; 
frivilliga skolan utan skaffar sig ett arbete direkt efter grundskolan kommer,&lt;br /&gt; 
med den principiella inställning som redovisas i propositionen, att ställas&lt;br /&gt; 
utanför möjligheten till utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den av samhället sedan många år stödda lärlingsutbildningen har&lt;br /&gt; 
anställningsförhållanden varit ett grundvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med god arbetsmarknad kan vi idag, på samma sätt som&lt;br /&gt; 
tidigare, konstatera att många ungdomar även avbryter sin utbildning för att&lt;br /&gt; 
de erbjuds anställning inom områden där kvalifikationskraven inte är så&lt;br /&gt; 
höga. Ungdomar som har svag motivation för studier går hellre till en kort&lt;br /&gt; 
och påbyggbar utbildning än till en längre och sammanhållen. Någon påtaglig&lt;br /&gt; 
favör eller merit som uppväger att ungdomarna förlorar en årslön med det&lt;br /&gt; 
tredje året har ännu ej heller kunnat redovisas. Flera partsorganisationer har&lt;br /&gt; 
även gjort den bedömningen att ungdomarna bidrar till produktionen under&lt;br /&gt; 
senare delen av sin utbildning och anser det därför skäligt att ungdomarna får&lt;br /&gt; 
lön. Anställningsförhållandet bidrar också till att skapa en realistisk situation&lt;br /&gt; 
på arbetsplatsen som kan stimulera rekryteringen och få flera ungdomar att&lt;br /&gt; 
delta i den frivilliga skolan. Anställning bör därför inte utgöra ett hinder för&lt;br /&gt; 
ungdomars utbildning i skola och på arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Målet för gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frivilliga gymnasieskolan blir med regeringens förslag en i princip treårig&lt;br /&gt; 
obligatorisk gymnasieskola. Förslaget får som vi tidigare framhållit långt&lt;br /&gt; 
gående konsekvenser för skolan och våra ungdomar. Flera åtgärder kommer&lt;br /&gt; 
i konflikt med tidigare mål för en integrerad gymnasieskola, där alla&lt;br /&gt; 
ungdomar skall kunna göra ett fritt val med utgångspunkt från intresse. Att&lt;br /&gt; 
t. ex. vissa studievägar skall tillrättaläggas för skoltrötta med specialkonstruerade&lt;br /&gt;
timplaner, särskild årsplanering och moduler, speglar ett synsätt på&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;elever och yrkesutbildning som vi inte kan dela och strider mot den Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
skolpolitik som det tidigare rått stor enighet om. Ubl2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de i vissa avseenden djupt gående principiella förändringarna finner&lt;br /&gt; 
man inget ideologiskt motiv eller mål som grundats på forskning eller djupare&lt;br /&gt; 
analyser. Arbetsgruppen ÖGY eller SÖ kan inte lastas för detta. De har&lt;br /&gt; 
varken haft uppdrag eller kompetens att pröva dessa frågor. Om målet för&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan i vidare bemärkelse skall omprövas, måste hela skolans roll&lt;br /&gt; 
bli föremål för en parlamentarisk utredning. Detta ändrar dock inte kravet på&lt;br /&gt; 
omedelbara insatser för att modernisera innehållet i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den utbildningen måste vara att alla ungdomar skall känna sig&lt;br /&gt; 
välkomna, känna att tiden i skolan är utvecklande och stimulerande. Detta&lt;br /&gt; 
måste ses som en utmaning för de som är verksamma i skolan. En&lt;br /&gt; 
obligatorisk treårig gymnasieskola är inte och får inte bli svaret på denna&lt;br /&gt; 
utmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Behovet av flexibilitet, valmöjligheter och kontinuerlig&lt;br /&gt; 
förnyelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försöksverksamheten kommer att genomföras måste den med utgångspunkt&lt;br /&gt;
i de frågor vi väckt bli föremål för särskild uppmärksamhet redan i ett&lt;br /&gt; 
inledningsskede. Det fortsatta utvecklingsarbetet för gymnasieskolan i övrigt&lt;br /&gt; 
måste i avvaktan på resultatet av försöksverksamheten ta sikte på att&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan skall kunna erbjuda alla ungdomar kvalificerad grundutbildning&lt;br /&gt;
med utgångspunkt från deras förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan måste präglas av flexibilitet och successiv förnyelse i takt&lt;br /&gt; 
med utvecklingen samt finansiella och andra förutsättningar. Med kompletteringsutbildning&lt;br /&gt;
i form av påbyggnadsutbildningar, även i form av halvfartsoch&lt;br /&gt;
deltidsstudier, kan skolan bättre bereda alla en chans till utbildning som&lt;br /&gt; 
överensstämmer med individernas önskemål och behov. Utbildning måste&lt;br /&gt; 
kunna kombineras med anställning om skolans samverkan med arbetslivet&lt;br /&gt; 
skall kunna utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten enligt propositionen leder till att ungdomarnas&lt;br /&gt; 
valmöjligheter begränsas. All utbildning blir treårig, studievägarna och de&lt;br /&gt; 
alternativa utbildningskombinationerna begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare framhållit får inte försöksverksamheten med en sammanhållen&lt;br /&gt;
treårig utbildning bli ett hinder för skolans utveckling och förnyelse.&lt;br /&gt; 
Skolhuvudmännens möjligheter att utveckla och genomföra försök måste&lt;br /&gt; 
stödjas och stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringen till vissa utbildningsområden är mycket svag och är i&lt;br /&gt; 
nuläget det mest överhängande problemet för yrkesutbildningen. Det&lt;br /&gt; 
kommande riksdagsbeslutet om gymnasieskolan måste underlätta och stödja&lt;br /&gt; 
åtgärder som syftar till att stimulera rekryteringen till bl. a. verkstadsindustrin&lt;br /&gt;
och vårdsektorn. Lovvärda initiativ har tagits i detta syfte i vissa&lt;br /&gt; 
kommuner. I några fall prövas att för en viss anställning ställa som villkor att&lt;br /&gt; 
ungdomarna genomgår vedertagen utbildning. Arbetsgivare och arbetstagare&lt;br /&gt;
träffar då överenskommelse med skolan om att ungdomarna får genomgå&lt;br /&gt; 
aktuell utbildning. Utbildningen genomförs i samverkan mellan skola och&lt;br /&gt; 
företag. Åtgärder av sådant slag bör aktivt främjas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Ubl2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen skall få i&lt;br /&gt; 
uppdrag att snarast påbörja en revision av den tvååriga yrkesutbildningen&lt;br /&gt;
som kommer alla ungdomar till del - således även den stora&lt;br /&gt; 
grupp på drygt 400 000 ungdomar som kommer att stå utanför den av&lt;br /&gt; 
regeringen föreslagna försöksverksamheten - samt som sin mening ger&lt;br /&gt; 
regeringen till känna vad som i motionen anförts om en begränsning av&lt;br /&gt; 
försöksverksamhetens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om vissa konsekvenser av en sammanslagning av&lt;br /&gt; 
grundutbildningen och färdigutbildningen, bl. a. i fråga om yrkeskompetens,&lt;br /&gt;
sökandeintresse och s.k. utslagningseffekter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de konsekvenser&lt;br /&gt;
som modulprincipen kan få för flertalet elever varvid i&lt;br /&gt; 
motionen anförda synpunkter bör beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
anställning ej skall utgöra ett hinder för ungdomars utbildning i skola&lt;br /&gt; 
och på arbetsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
gymnasieskolans roll blir föremål för en parlamentarisk utredning i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförts i motionen om att målet för gymnasieskolan&lt;br /&gt;
förskjuts genom förändringar i yrkesutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om åtgärder för att stimulera rekryteringen till vissa&lt;br /&gt; 
studievägar inom yrkesutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;7. En breddad allmän kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att kunna erbjuda flera ungdomar en bred allmän kompetens för&lt;br /&gt; 
bl. a. högre studier måste utvecklas. Detta är inte ett behov enbart för ett&lt;br /&gt; 
antal ungdomar som kommer att delta i en försöksverksamhet utan måste&lt;br /&gt; 
kunna erbjudas alla ungdomar som genomgått yrkesutbildning. I detta syfte&lt;br /&gt; 
måste vi utveckla en reell chans till återkommande utbildning i en vuxenutbildningsorganisation,&lt;br /&gt;
där nu nämnd kompletteringsmöjlighet för yrkesutbildade&lt;br /&gt;
prioriteras. Partsorganisationernas engagemang för en höjd och&lt;br /&gt; 
breddad kompetens kan tillvaratas och utvecklas till att stödja ungdomarnas&lt;br /&gt; 
möjligheter i detta stycke. Ett sådant komplement måste prioriteras högre än&lt;br /&gt; 
ett obligatoriskt tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:39px;"&gt;7. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;motionen anförts om ökade möjligheter till en breddad allmän Ubl2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;kompetens, bl. a. för högre studier, fördem som genomgått gymnasial&lt;br /&gt; 
yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 1988&lt;br /&gt; 
Rune Rydén (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Olsson (c) Anders G Högmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margitta Edgren (fp) Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Alsén (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rune Rydén</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Martin Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders G Högmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margitta Edgren</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Falkmer</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Alsén</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:102</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:08:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:08:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Ub12</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:14:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:08:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Ub12</dok_id>
<subtitel>av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_ub_12.pdf</filnamn>
<filstorlek>213367</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling  av yrkesutbildningen i gymnasieskolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BAEAEC42-70F5-4B57-B198-6BCC38B17F98</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>