2750218GB02U71987/88U7motmotMotion 1987/88:U7 av Carl Bildt m. fl. (m) ^'MotionMotionUU701988-01-25 00:00:002014-10-14 10:41:152014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och Mot.av Carl Bildt m. fl. (m) ^'htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02U7/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02U7https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02U7
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:U7 [ög*</p>
<p style="margin-left:344px;">gg</p>
<p>av Carl Bildt m. fl. (m) ^'</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och Mot.</p>
<p>den västeuropeiska integrationen j^87/88</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Inledning</p>
<p>Att ge Sverige en fast plats i det framväxande Europasamarbetet är en av de<br />
allra viktigaste uppgifter regering och riksdag står inför under de närmaste<br />
åren.</p>
<p>Sedan EG under 1970- och början av 1980-talen utvidgats till att omfatta så<br />
gott som hela Västeuropa, har EG-staterna fattat beslut om en rad program<br />
för att fördjupa och bygga ut sitt samarbete till början eller mitten av<br />
1990-talet.</p>
<p>Därmed förändras förutsättningarna för Sveriges EG- och Europapolitik.<br />
Fördjupas inte vårt deltagande i EG-samarbetet i minst samma takt som<br />
detta samarbete utvecklas, kommer nya barriärer att resas mellan Sverige<br />
och Västeuropa. Då äventyras svensk samhälls- och välfärdsutveckling.</p>
<p>Valet för Sverige står mellan att söka åstadkomma ett så fullvärdigt<br />
deltagande i det västeuropeiska integrationsarbetet som möjligt, eller att<br />
acceptera en status som en stagnerande andra- eller tredjerangsnation.</p>
<p>I ett längre perspektiv är det västeuropeiska samarbetet ett steg på vägen<br />
mot ett Europasamarbete som omfattar hela Europa.</p>
<p>Moderata samlingspartiet är den västeuropeiska visionens främsta företrädare<br />
i Sverige. Vi vill verka för att det svenska samhället blir i bästa mening<br />
Europatillvänt. Vi måste själva ta initiativ och aktivt påverka den västeuropeiska<br />
integrationens beslutsprocess. Då kommer våra önskemål att mötas<br />
med ökad respekt och hänsyn.</p>
<p>Samarbete med andra innebär en vilja till öppenhet och mångfald.<br />
Deltagande i en större europeisk gemenskap är för Sverige naturligt eftersom<br />
vi har vårt kulturella, historiska och sociala arv gemensamt med det övriga<br />
Europa.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">2 Riktlinjer för Sveriges deltagande i det västeuropeiska<br />
samarbetet</p>
<p>Sverige skall delta i strävandena att skapa en västeuropeisk gemensam<br />
marknad, omfattande samtliga 18 länder i EFTA och EG och präglad av fri<br />
rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital och med minsta möjliga<br />
gränskontroll mellan nationerna.</p>
<p>1 Riksdagen 1987188.3 sami. Nr U7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Rättelse: S.2 rad 2 står: neutraliseringspolitik. Rättat till: neutralitetspolitik</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Sverige bör tillvarata alla möjligheter som finns att med bibehållen Mot. 1987/88</p>
<p>neutralitetspolitik utvidga och fördjupa deltagandet i EG-samarbetet. Inga U7</p>
<p>anslutningsformer bör i förväg uteslutas.</p>
<p>Målet för arbetet skall framför allt vara att inom den västeuropeiska<br />
marknaden</p>
<p style="margin-left:11px;">• säkerställa likvärdiga villkor för svenska företag - såväl varu- som<br />
tjänsteproducenter - i jämförelse med företagen i övriga delar av<br />
Västeuropa,</p>
<p style="margin-left:11px;">• säkerställa likvärdiga villkor för Sveriges invånare i fråga om rätten till<br />
gränsöverskridande resor, bosättning, anställning och etablering samt<br />
studier och utbildning.</p>
<p style="margin-left:11px;">Detta innebär bl. a. att regeringen bör eftersträva</p>
<p style="margin-left:11px;">• en tullunion mellan EFTA-länderna och EG, samt, intill så har skett, en<br />
sådan harmonisering av tullagstiftning och tullsatser att ursprungskontrollen<br />
kan förenklas eller göras onödig,</p>
<p style="margin-left:11px;">• en sammanläggning av den nordiska gemensamma arbetsmarknaden med<br />
EG:s gemensamma arbetsmarknad,</p>
<p style="margin-left:11px;">• en sammanläggning av det nordiska passfrihetsområdet med EG:s kommande<br />
passfrihetsområde,</p>
<p>• en svensk anknytning till EMS (European Monetary System),</p>
<p>• en skyndsam avveckling av den svenska valutaregleringen,</p>
<p style="margin-left:11px;">• ett vidgat samarbete med EG i fråga om forskning och utveckling och<br />
likvärdiga villkor för svenska företag vid deltagande i EG:s FoU-program<br />
och projekt,</p>
<p style="margin-left:11px;">• ett samarbete med EG på utbildningsområdet inklusive ett fullvärdigt<br />
deltagande i ERASMUS- och COMETT-programmen.</p>
<p>I samarbetet med EG och EFTA-länderna bör regeringen bl. a. medverka<br />
för en tillväxt och ökad sysselsättning, samt ett förbättrat skydd för<br />
människors liv, hälsa och sociala trygghet, arbetsmiljön och den yttre miljön.</p>
<p>Strävandena att säkra Sveriges deltagande i den västeuropeiska gemensamma<br />
marknaden kan uppnås genom</p>
<p style="margin-left:11px;">• multilaterala överenskommelser mellan EFTA-länderna och EG, särskilt i<br />
frågor där det ligger i EFTA:s och EG:s samfällda intresse att åstadkomma<br />
gemensamma lösningar,</p>
<p style="margin-left:11px;">• bilaterala, formella eller informella överenskommelser mellan Sverige och<br />
EG, speciellt i frågor som är av specifikt svenskt intresse,</p>
<p style="margin-left:11px;">• en autonom anpassning av svenska lagar och föreskrifter till EG:s eller<br />
andra västeuropeiska rättsnormer, i syfte att undanröja diskriminiering<br />
och uppnå en västeuropeisk enhetlighet.</p>
<p style="margin-left:11px;">Regeringen bör</p>
<p style="margin-left:11px;">• stärka och bredda det nordiska samarbetet, i synnerhet i syfte att<br />
underlätta de nordiska ländernas deltagande i en västeuropeisk gemensam<br />
marknad,</p>
<p style="margin-left:11px;">• stärka och bredda samarbetet inom EFTA och bl. a. förbättra EFTAsekretariatets<br />
kapacitet när det gäller att samordna och förbereda kontakterna<br />
med EG,</p>
<p style="margin-left:11px;">• arbeta för ett nära och gott samarbete med EG:s organ på olika områden<br />
och med regeringsorganen i EG:s huvudstäder,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>• i erforderlig utsträckning främja kontakter mellan svenska organisationer, Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:11px;">folkrörelser och enskilda sammanslutningar och motsvarande för EG U7</p>
<p style="margin-left:11px;">gemensamma instanser</p>
<p style="margin-left:11px;">Regeringen bör härutöver</p>
<p style="margin-left:11px;">• initiera en bred informationsverksamhet inom Sverige om det västeuropeiska<br />
integrationsarbetet,</p>
<p style="margin-left:11px;">• arbeta för att ett representations- och informationskontor för de Europeiska<br />
Gemenskaperna snarast öppnas i Stockholm.</p>
<p style="margin-left:11px;">Slutligen bör regeringen</p>
<p style="margin-left:11px;">• vara beredd att framlägga förslag om svenska bidrag till t. ex. EG:s<br />
strukturfonder, forskningsprogram och utbildningsprogram i den mån så<br />
blir erforderligt,</p>
<p style="margin-left:11px;">• förstärka den interna samordningen inom regeringskansliet i fråga om<br />
Europasamarbetet under ledning av en särskild statssekreterare,</p>
<p style="margin-left:11px;">• införa ett system, som innebär att alla lagförslag, som föreläggs riksdagen,<br />
förses med en utredning om i vad mån de skiljer sig från västeuropeisk<br />
lagstiftning och praxis samt skälen härtill och säkerställer, att alla<br />
förordningar och av myndighet utfärdade föreskrifter inte i onödan<br />
avviker från västeuropeiska gemensamma marknadens genomförande.</p>
<p>3 En värld i frihet</p>
<p>En värld i frihet kan endast byggas av fria människor i samverkan.</p>
<p>Välfärden når endast till de länder där frihetens, demokratins och<br />
rättsstatens principer rotats, där idéer får röra sig fritt, och där människor får<br />
söka efter nya möjligheter och kan samverka med andra inom och utanför<br />
landets gränser.</p>
<p>I dag blåser frihetens vindar över världen. Det senaste årtiondet har många<br />
nya demokratier sett dagens ljus. Frihetens idéer har fått viktiga uttolkare i<br />
Central- och Östeuropa, och det finns exempel på totalitära regimer som<br />
öppnar upp delar av sina slutna samhällen och genomför liberaliseringar,<br />
främst på det ekonomiska området.</p>
<p>Två viktiga utvecklingstendenser, som samtidigt är betydelsefulla bärare<br />
av frihetens budskap, kommer att påverka vårt land starkt de närmaste åren.</p>
<p>Den första är den tilltagande internationaliseringen som sker dels genom<br />
den explosionsartade tekniska utvecklingen och den gradvisa övergången till<br />
det s. k. kunskaps- och informationssamhället, dels genom västvärldens<br />
dynamiska ekonomiska frigörelseprocess.</p>
<p>Den andra är den pågående västeuropeiska integrationen, som syftar till<br />
att i samarbete mellan folken skapa ett starkare Europa med ökad tillväxt och<br />
sysselsättning och med högre livskvalitet och ökad rörelsefrihet för de<br />
enskilda människorna - ett medborgarnas Europa.</p>
<p style="margin-left:11px;">Sverige måste aktivt följa med på dessa två viktiga framtidsvägar.</p>
<p>Sverige är ett litet land - men har dock aldrig varit ett isolerat land. Vår<br />
kultur, teknik och ekonomi är intimt knutna till utvecklingen och strömningarna<br />
i vår omvärld. Det är i samspel med omvärlden som vårt land utvecklats<br />
politiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">I framtiden måste vi vara ännu mera öppna för impulser utifrån - det är en Mot. 1987/88</p>
<p>förutsättning för utvecklingen av både vårt andliga och vårt ekonomiska U7</p>
<p>klimat.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>4 Sverige i Europa</p>
<p>Vårt lands traditionella rättsmedvetande och frihetskänsla har kombinerats<br />
med den fria ekonomins idéer. Som få andra har vi haft förutsättningar att<br />
bygga ett fritt samhälle. Sveriges stora naturtillgångar och det faktum att vi<br />
stått vid sidan av de krig som under några decennier vid två tillfällen ödelagt<br />
stora delar av Europa har verksamt bidragit till vår gynnsamma position.</p>
<p>En internationellt sett framstående exportindustri har byggt upp vårt<br />
materiella välstånd. Detta hade inte varit möjligt utan tillgång till de<br />
marknader där produkterna kunde avsättas. Det industriella utbytet med<br />
Västeuropa har utgjort vårt välfärdssamhälles grund.</p>
<p>Tillgång till den västeuropeiska marknaden på konkurrensmässiga villkor<br />
kommer under överskådlig framtid att vara avgörande för utvecklingen av<br />
vårt lands välfärd.</p>
<p>Den ökande internationaliseringen innebär att svensk industri också måste<br />
konkurrera med nya, framgångsrika industriländer.</p>
<p>Det är i samverkan med andra länder i vår del av världen som vi har<br />
förutsättningar att hävda oss och framgångsrikt delta i den globala utvecklingsprocessen,<br />
där de nya teknologiska tillämpningarna öppnar möjligheter<br />
till ekonomiska framsteg och en helt ny individuell frihet.</p>
<p>Nyckeln till framtiden finns i Europa. Det är Europa gemensamt som<br />
måste möta morgondagens utmaning.</p>
<p>De länder som vill vara med och forma framtiden måste också aktivt delta i<br />
förändringsprocessen. De nya möjligheterna måste utnyttjas. Att stå vid<br />
sidan av, att enbart reagera genom anpassning i efterhand, är att gradvis<br />
försätta oss i en situation där vi själva i allt mindre utsträckning kan påverka<br />
vårt välstånd och hävda vårt oberoende.</p>
<p>I den pågående globala förändringen är orörlighet liktydigt med att stiga<br />
bakåt. Att gå den europeiska vägen innebär inte att vi ger avkall på vitala<br />
svenska intressen. Tvärtom innebär det en bibehållen och förnyad styrka att<br />
bevara vårt välstånd, göra vår röst hörd och att mötas med respekt i det<br />
europeiska samarbetet.</p>
<p>5 Det nya Europa och Europatanken</p>
<p>Det Europa som är vårt är hela Europa. Europas kulturarv och historia är<br />
gemensam. Den järnridå som fysiskt delar Europa i två delar är ett<br />
monument över en historisk tragedi. I framtidens Europa däremot kommer<br />
inga murar att vara tillräckligt höga för att hindra frihetens idéer och utbytet<br />
mellan fria människor i samverkan.</p>
<p>Drömmen om det nya, enade Europa bygger på bittra erfarenheter från<br />
sekler av strider mellan europeiska nationer. Den bygger på det gemensamma<br />
europeiska kulturarvets kraft och på medvetenheten om att våra<br />
kulturella, politiska och sociala idéer har påverkat och format hela den fria<br />
världen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:12px;">Om de europeiska länderna samverkar på frihetens och demokratins Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:3px;">grund skulle vi inte se fler krig mellan Europas länder. Om mänskliga fri- och U7</p>
<p style="margin-left:3px;">rättigheter skulle respekteras fullt ut i Europa skulle det inte finnas<br />
människor som förföljs i sitt eget land.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det västeuropeiska samarbetet är därmed ett steg på vägen mot ett<br />
Europasamarbete som omfattar alla. Det är en avgörande målsättning som<br />
regeringen i propositionen nämner få ord om.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är med utgångspunkt i den europeiska, kulturella, politiska och sociala<br />
gemenskapen vi européer kan forma framtidens samhälle.</p>
<p style="margin-left:3px;">Europas institutioner är viktiga för att hålla det demokratiska arvet<br />
levande. Europarådet med sina 21 medlemsstater är en moralisk kraft som<br />
genom sin tillkomst efter andra världskriget manifesterade Europas gemensamma<br />
vilja att hålla detta arv levande. Europakonventionen och Europadomstolen<br />
har betydelse för varje medborgare i Europarådets medlemsstater.</p>
<p style="margin-left:3px;">EFTA och de Europeiska Gemenskaperna (EG) med Europaparlamentet<br />
knyter Europa fastare samman. Sverige bör delta i den integrationen på så<br />
många nivåer som möjligt. Men det är inte bara genom de formella<br />
förbindelserna vi kan vinna Europa. Informella kontakter, såväl i Väst- som i<br />
Östeuropa, spelar en stor roll.</p>
<p style="margin-left:3px;">Genom de informella kontakterna kan vi sprida frihetens idéer också till<br />
Central- och Östeuropa. Den intellektuella kraft som under senare tid börjat<br />
spira där är ett arv från hela Europas idéer. Det är till och med så att vi bakom<br />
järnridån i dag hittar några av de allra starkaste intellektuella försvararna för<br />
det fria samhället. Genom att ge dem stöd, uppmärksamhet och spridning<br />
bidrar vi till att bygga en bro mellan det öppna och slutna Europa.</p>
<p style="margin-left:3px;">Även formella kontakter och överläggningar med de central- och östeuropeiska<br />
länderna är naturligtvis betydelsefulla. Helsingforsöverenskommelsen<br />
och de förhandlingar som sker inom ramen för ESK-processen bidrar till<br />
att hålla hoppet levande för människorna i det slutna Europa.</p>
<p style="margin-left:3px;">6 De europeiska gemenskapernas utveckling</p>
<p style="margin-left:3px;">Romfördraget, som undertecknades 1957, om upprättandet av den Europeiska<br />
Gemenskapen siktade i första hand till skapandet av en gemensam<br />
marknad för medlemsländerna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Redan i detta fanns en ambition om att förverkliga de fyra så kallade<br />
friheterna:</p>
<p style="margin-left:3px;">• Fri handel.</p>
<p style="margin-left:3px;">• Fritt utbyte inom serviceområdet.</p>
<p style="margin-left:3px;">• Fria kapitalrörelser.</p>
<p style="margin-left:3px;">• Fri rörelse för personer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Dessutom avsåg man skapa likartade konkurrensförhållanden inom<br />
Gemenskapen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Inom ramen för en tullunion avvecklades alla interna tullar och en stor del<br />
av de kvantitativa restriktionerna i varuutbudet mellan de ursprungliga sex<br />
medlemsländerna. Successivt kom samarbetet att utvidgas till flera områden,<br />
bl. a. genom tillkomsten av den gemensamma jordbrukspolitiken.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">1973 utvidgades EG genom att Storbritannien, Irland och Danmark Mot. 1987/88</p>
<p>inträdde. 1981 blev Grekland medlem och sedan 1986 ingår även Spanien och U7</p>
<p>Portugal i EG.</p>
<p>Integrationssträvandena gick under en tid långsamt. I början av 1980-talet<br />
förändrades stämningen bland politiker inom EG-länderna. Den vitbok som<br />
medlemsländerna antagit, för att före 1993 genomföra en gemensam inre<br />
marknad utan hindrande gränser där varor, tjänster, människor och kapital<br />
kan röra sig fritt, för emellertid EG:s utveckling in i en ny, dynamisk fas.</p>
<p>Single European Act - ”enhetsakten” - från 1985 innebär att Romfördraget<br />
ändras i syfte bl. a. att stadfästa avsikten att fullborda den gemensamma<br />
marknaden senast den 31 december 1992.</p>
<p>Möjlighet har nu införts för EG:s råd att fatta beslut med kvalificerad<br />
majoritet, en förändring som gör det möjligt att öka takten i harmoniseringsarbetet.<br />
Beslut om förändringar av grunderna för EG-samarbetet kräver<br />
dock enighet.</p>
<p>Enhetsakten anger också att samarbetet skall utvidgas till områden som<br />
hittills inte varit nämnda i Romfördraget, som forskning och teknisk<br />
utveckling samt skyddet av såväl den yttre miljön som arbetsmiljön. Det<br />
införs bestämmelser om ett vidgat ekonomiskt politiskt samarbete och ett<br />
antal föreskrifter om det politiska samarbetet. Likaså formaliseras EG:s roll<br />
inom områden som socialpolitik och regionalpolitik.</p>
<p>För att kunna genomföra denna inre marknad måste alla länder vara<br />
beredda att, för att uppnå det gemensamma målet, göra avkall på nationella<br />
särintressen. EG-kommissionen samordnar det omfattande arbetet med att<br />
harmonisera lagar och bestämmelser i medlemsländerna.</p>
<p>Det europeiska monetära systemet (EMS) omfattar i dag inte samtliga<br />
medlemsländer. På några års sikt anser EG-kommissionen att alla medlemsländer<br />
skall ingå i samarbetet, samtidigt som alla kapitalrörelser blir<br />
fullständigt fria.</p>
<p>Fullbordandet av EG:s gemensamma marknad och skapandet av en<br />
enhetlig västeuropeisk stormarknad är inte ett självändamål. Den inre<br />
marknaden utan interna gränser skall utgöra basen för en dynamisk<br />
ekonomisk utveckling. Inom EG:s yttre gränser får företagen en hemmamarknad<br />
med 320 miljoner människor. Då förbättras konkurrenssituationen<br />
gentemot USA och Japan.</p>
<p>Ett viktigt inslag i samarbetet inom EG är de gemensamma satsningarna<br />
inom forskning och teknisk utveckling. Det uttalade målet är att skapa en<br />
gemensam teknologisk bas som skall ge europeiska företag möjlighet att<br />
framgångsrikt arbeta inom det högteknologiska området.</p>
<p>Samarbetet inom Europa skall leda till ökad tillväxt och sysselsättning och<br />
därmed en högre levnadsstandard, ökad livskvalitet och större valfrihet för<br />
de enskilda individerna.</p>
<p>7 Medborgarnas Europa</p>
<p>Framtidens Europa är medborgarnas Europa. Förverkligandet av EG:s<br />
planer kommer att förändra vardagen för alla medborgare i EG:s länder.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Möjligheterna till ett varierat och innehållsrikt liv kommer att öka. Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:11px;">Varje medborgare kommer att kunna röra sig fritt över gränserna, U7</p>
<p>utrustad med ett Europapass. Ungdomarna får sina examina godkända över<br />
hela EG och kan studera vid vilket universitet som helst. Arbets- och<br />
bosättningsmöjligheterna liksom rätten att bedriva yrkesverksamhet och<br />
starta företag blir fria över hela Västeuropa.</p>
<p>EG:s strävan går ut på att invånarna i EG skall uppleva hela Europa som<br />
sitt hemland. Speciella EG-medborgerliga rättigheter skall inrättas, resandetrafiken<br />
underlättas med passunion utan gränskontroller och bättre hälsooch<br />
levnadsvillkor skapas.</p>
<p>Då skapandet av ett medborgarnas Europa fullt ut är genomfört blir det<br />
möjligt för en EG-europé uppvuxen i Danmark att arbeta en tid i Spanien,<br />
studera i Italien, ta med sin familj och flytta till England eller starta ett<br />
företag i Frankrike. Alla får tillträde till mångfaldens Europa.</p>
<p>Förverkligandet av ett medborgarnas Europa innebär att de redan starka<br />
europeiska banden blir än starkare. I medborgarnas Europa får de nya<br />
européerna en helt ny möjlighet att finna sin gemensamma kultur, sitt<br />
gemensamma arv och öka den ömsesidiga förståelsen. Inga mer krig skall<br />
blossa upp mellan Europas stater.</p>
<p>Det är allvarligt att regeringen i sin proposition nästan helt förbigår EG:s<br />
mål med ett medborgarnas Europa. Regeringen anför att EG är inriktad ”på<br />
att som ett led i arbetet på att skapa ett 'medborgarnas Europa’ vidta ett antal<br />
åtgärder som gör att enskilda människor blir delaktiga i integrationen. Så vill<br />
man t. ex. göra det lättare för personer att röra sig över gränserna och införa<br />
ett EG-pass”.</p>
<p>Det är inte enbart en fråga om att införa ett EG-pass eller att till en del göra<br />
enskilda människor delaktiga i integrationen. Målen är som vi beskrivit<br />
betydligt vidare och mer ambitiösa än så. Regeringen väljer att bortse ifrån<br />
de betydliga nackdelar som kommer att drabba enskilda svenska medborgare<br />
om Sverige kommer att stå utanför skapandet av ett medborgarnas Europa.</p>
<p>Av regeringens beskrivning får man lätt intrycket att det enbart är våra<br />
institutioner, organisationer, myndigheter och universitet som kommer att<br />
drabbas av ett utanförskap - en bedömning som är avslöjande nog vad gäller<br />
regeringens korporativa syn på samhället, och en nedvärdering av den<br />
enskilda individen.</p>
<p>Det är av stor vikt att våra svenska medborgare kommer att tillhöra<br />
morgondagens européer. Regeringen bör därför omgående presentera<br />
konkreta förslag för att uppfylla denna målsättning.</p>
<p>8 Sverige och svenska företag behöver Europa</p>
<p>Sverige behöver Europa mera än vad Europa behöver oss. Det är verkligheten<br />
för ett litet land som vårt. Det ankommer därför på oss själva att se till att<br />
vi får det inflytande vi önskar över den europeiska utvecklingen. Vi får det<br />
inflytande vi förtjänar, varken mer eller mindre.</p>
<p>Medvetenheten ökar om Europasamarbetets växande betydelse för vårt<br />
land. Regeringen konstaterar i proposition 1987/88:66, att "för vår ekono</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>miska styrka och för vår ekonomiska välfärd är det av avgörande betydelse Mot. 1987/88</p>
<p>att Sverige fortsatt kan medverka i den västeuropeiska integrationen”. U7</p>
<p>Sverige liksom övriga EFTA-länder, ställs nu inför frågan om vi som<br />
icke-medlemmar i EG skall få ta del i EG:s strävan att skapa en enhetlig<br />
gränslös marknad. Det frihandelsavtal som fungerat väl sedan undertecknandet<br />
1972 är otillräckligt då det europeiska integrationsarbetet nu går in i en<br />
ny, mer dynamisk fas. Det nuvarande frihandelsavtalet kommer att omfatta<br />
en allt mindre del av det för oss i Västeuropa och i övrigt så viktiga<br />
samarbetet.</p>
<p>För Sveriges del är det ett ekonomiskt livsvillkor att inte ställas utanför den<br />
nya västeuropeiska stormarknaden. 50 % av vår export går till EG och 57 %<br />
av vår import kommer därifrån. Man bör i detta sammanhang komma ihåg<br />
att den inomeuropeiska frihandeln kan bli särskilt viktig för Sverige i tider av<br />
växande protektionism i världshandeln.</p>
<p>Det räcker emellertid inte med att svensk export får möjlighet att<br />
konkurrera på likvärdiga villkor på EG:s gemensamma marknad och inom<br />
en eventuell västeuropeisk stormarknad genom att alla direkta och indirekta<br />
hinder mot handeln slopas. Utvecklingen i EG går väsentligt djupare till sina<br />
verkningar än till ren påverkan av handeln med varor och tjänster. Genom<br />
att skapa förutsättningar för en gemensam europeisk kapitalmarknad, ett<br />
intensifierat FoU-samarbete samt omfattande insatser för en förbättrad<br />
utbildning i förening med en integrerad arbetsmarknad får EG:s vitboksprogram<br />
långtgående effekter också på omfattningen av kapital- och kunskapsbildningen.<br />
På lång sikt får detta verkningar på den konkurrensutsatta<br />
svenska industrins struktur och på resursbildningen, som sannolikt är minst<br />
lika viktig som själva frihandeln.</p>
<p>Detta sammanhänger delvis med att, som en nyligen publicerad undersökning<br />
visar, exporten från den FoU-intensiva och kunskapsintensiva industrin<br />
under 1980-talet utvecklats betydligt sämre än från övrig svensk industri.</p>
<p>Sverige är, enigt OECD, det land som får sämst utbyte av sina FoU-insatser.</p>
<p>Riskerna för att Sverige och svenska företag utestängs eller utsätts för<br />
diskriminering på de här nämnda områdena måste bedömas som relativt<br />
stora. Det är därför av utomordentlig vikt att regeringen sörjer för att<br />
företagen i fråga om teknologisk utveckling, finansiering och tillgången på<br />
utbildad personal kommer på jämställd fot med industrin inom EG. Det är<br />
därför beklagligt att regeringen i sin proposition inte konkretiserat hur de<br />
svenska företagens problem i dessa hänseenden skall kunna lösas. Regeringen<br />
har över huvud taget inte tillräckligt beaktat de långsiktiga dynamiska<br />
aspekterna av den västeuropeiska integrationen.</p>
<p>EG:s vitboksprogram skall genomföras stegvis under en relativt lång<br />
period fram till 1993. Industriföretagen i EG kommer emellertid att agera<br />
redan nu för att i tid tillförsäkra sig marknader och inrätta sig för de nya<br />
förhållanden som kommer att råda på den expanderande gemensamma<br />
marknaden. För svenska företag råder däremot stor osäkerhet om vilka<br />
förhållanden som kommer att gälla för dem på EG:s marknad vid 1993 års<br />
ingång. Detta kan tvinga flera större och medelstora företag att börja<br />
omlokalisera delar av sin verksamhet till EG. Regeringens proposition har<br />
dessvärre inte gjort tillräckligt för att skingra denna osäkerhet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Här redovisade överväganden torde ha bidragit til! att man från svenskt Mot. 1987/88</p>
<p>industrihåll börjat framföra önskemål om att Sverige skall söka fullt fJ7</p>
<p>medlemskap i EG.</p>
<p>9 Det nordiska samarbetet</p>
<p>En bärande tanke i det nordiska samarbetet är erkännandet av de nordiska<br />
ländernas gemensamma historiska och kulturella bakgrund. Banden mellan<br />
de nordiska länderna har genom åren vuxit sig allt starkare. Sedan 1972 är ett<br />
av de nordiska länderna - Danmark - medlem i EG medan de övriga<br />
länderna samarbetar inom ramen för EFTA.</p>
<p>Av tradition finns det en långtgående samverkan såväl mellan de nordiska<br />
länderna som mellan industri och företag i Norden. Tillkomsten av Nordiska<br />
rådet, och senare även Nordiska ministerrådet, har intensifierat och stärkt<br />
det redan tidigare utvecklade samarbetet mellan de nordiska ländernas<br />
parlament och regeringar. Allt fler företag ser hela Norden som sin<br />
hemmamarknad.</p>
<p>Det nordiska samarbetet är i ett globalt perspektiv i många avseenden<br />
unikt. Den gemensamma arbetsmarknaden, passfriheten och det förhållandet<br />
att de nordiska ländernas medborgare har sociala rättigheter i hela<br />
Norden är betydelsefulla framsteg. På andra områden har dock varken<br />
takten i samarbetet varit hög eller framgångarna i arbetet särskilt påfallande .</p>
<p>Det kulturella samarbetet har syftat till att öka den ömsesidiga förståelsen<br />
mellan de nordiska ländernas folk. Mot den bakgrunden är det olyckligt att<br />
den nordiska kultur- och massmediapolitikens största symbolprojekt, Nordsat<br />
och sedermera Tele-X, inte har förverkligats med bibehållande av de från<br />
början högt ställda målen.</p>
<p>Den pågående västeuropeiska integrationen kräver dock en ökad målmedvetenhet<br />
i det nordiska samarbetet. De nordiska länderna måste så långt det<br />
är möjligt samverka i sin inställning gentemot EG. En samverkan med Norge<br />
och Finland kommer många gånger att vara mer naturlig än en samverkan<br />
inom en EFTA-krets där det finns betydande skillnader i europeisk<br />
ambition. Om Norge, Sverige eller Finland ställer sig utanför arbetet med<br />
den inre, gränslösa marknaden kan EG:s yttre gräns komma att gå tvärs<br />
genom Norden. Sker detta hotas den gemensamma nordiska arbetsmarknaden<br />
och passunionen. Ambitionerna måste i stället vara att samordna våra<br />
uppnådda nordiska framgångar med den inre marknadens målsättningar. I<br />
denna strävan spelar naturligtvis Danmark, som EG-medlem, en viktig roll.</p>
<p>Grunden för de nordiska ländernas internationella inriktning är en<br />
avancerad exportindustri med hög produktivitet. Det är nödvändigt att de<br />
nordiska ländernas kostnadsutveckling inte överstiger våra viktigaste konkurrentländers.<br />
Det är därför av avgörande vikt att man i det nordiska<br />
samarbetet uppmärksammar de konsekvenser den nordiska högskattepolitiken<br />
kan få för de nordiska ländernas ekonomier, inte minst mot bakgrund av<br />
den nu pågående västeuropeiska integrationen och det faktum att många av<br />
våra viktiga konkurrentländer sänker sina skattekvoter.</p>
<p>Sveriges deltagande i det nordiska samarbetet är på samma sätt som<br />
EFTA-samarbetet en av vägarna till Europa. Men det är inget fullständigt</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 * Riksdagen 1987188.3sami. Nr U7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>alternativ. Det gäller inte Norden eller Europa, inte heller Norden och Mot. 1987/88</p>
<p>Europa utan vårt Norden i Europa. De nordiska länderna och EFTA- U7</p>
<p>länderna är delar av Europa. Den samhörigheten måste stärkas.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>10 Sverige och det framtida Europasamarbetet</p>
<p>Samarbetet med andra innebär en vilja till öppenhet och mångfald.<br />
Deltagandet i en större europeisk gemenskap är för Sverige naturligt<br />
eftersom vi har vårt kulturella, historiska och sociala arv gemensamt med det<br />
övriga Europa. Att bekänna oss till Europa måste även innebära en vilja att<br />
acceptera såväl den västeuropeiska integrationens för- som dess nackdelar.</p>
<p>Fördelarna överväger, även bortsett från att det inte finns något alternativ.<br />
Sverige klarar inte, med bibehållen frihet och välfärd, att välja en helt egen<br />
kurs utan hänsyn till andra.</p>
<p>Samverkan innebär att vi skall delta i och vara öppna för gemensamma<br />
lösningar. Det innebär inte att vi skall avstå från vår egen självbestämmanderätt.</p>
<p>Det behövs en Europadimension i allt vårt arbete. Sverige måste bli i<br />
konstruktiv mening Europatillvänt. Om vi passivt avvaktar samarbetsförslag<br />
från EG riskerar vi att i efterhand enbart tvingas anpassa oss. Tar vi däremot<br />
själva initiativ, och aktivt påverkar beslutsprocessen, kommer våra önskemål<br />
att mötas med större hänsyn.</p>
<p>Statsmakterna bör t. ex. inte införa nya bestämmelser utan att först<br />
uppmärksamma den europeiska utvecklingen på området. Våra myndigheter<br />
bör beakta situationen inom EG innan de utfärdar föreskrifter och<br />
regleringar.</p>
<p>Vi måste öka och intensifiera våra kontakter med Europasamarbetet på<br />
alla fronter i det svenska samhället. Regering och riksdag, partier, institutioner,<br />
utbildningsanstalter, organisationer och företag måste aktivt delta i<br />
Europasamarbetet. En levande Europadebatt kräver ett engagemang på<br />
bred front. Det krävs stora insatser för att erövra en verklig position i<br />
europeiskt samhällsliv eftersom Europa under några årtionden i det närmaste<br />
glömts bort i vårt land.</p>
<p>Sverige måste sträva efter ett så nära, omfattande och varaktigt deltagande<br />
i EG-samarbetet som möjligt.</p>
<p>Frihandelsavtalet med dess utvecklingsklausul är den formella basen för<br />
våra nuvarande ansträngningar att fördjupa vårt deltagande i EG-samarbetet.<br />
Det är emellertid otillräckligt mot bakgrund av den nya fasen i<br />
EG-samarbetet.</p>
<p>Enligt vår uppfattning måste Sverige gå fram längs tre olika linjer i arbetet<br />
med att komma med i den inre marknaden. Den första är den multilaterala.<br />
Eftersom EG uppenbarligen helst ser en för alla EFTA-länder gemensam<br />
lösning får vi pröva det först. I många hänseenden kan dock en samverkan<br />
med Norge och Finland komma att vara mer naturlig än en samverkan inom<br />
EFTA där det finns betydande skillnader i förutsättningar och europeisk<br />
ambition. Över huvud taget är den nordiska samordningen viktig.</p>
<p>Den andra är att Sverige måste agera direkt gentemot EG-kommissionen<br />
och EG-regeringarna för att tillgodose våra intressen. På denna punkt krävs</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>omgående en ökad aktivitet från den svenska regeringens sida för att göra vår Mot. 1987/88</p>
<p>röst hörd i det europeiska samarbetet och i de europeiska huvudstäderna. U7</p>
<p>Den tredje är en beredskap till anpassning i efterhand till de beslut i olika<br />
frågor som EG fattar. Utan denna beredskap kan vi aldrig vara med i arbetet<br />
med den inre marknaden.</p>
<p>Förutsättningarna för en svensk associering eller ett svenskt medlemskap<br />
med bibehållen hänsyn tagen till neutralitetspolitiken har aldrig prövats i<br />
konkreta förhandlingar med Gemenskapen.</p>
<p>Enligt vår mening finns det nu anledning att åter aktualisera möjligheten<br />
av en tullunion mellan EG och de av EFTA-länderna som så önskar. Det kan<br />
hävdas att skapandet av en tullunion är något av en förutsättning för att den<br />
inre marknaden verkligen skall omfatta även EFTA-länderna.</p>
<p>Vilka möjligheter och problem dessa och andra längre gående anslutningsformer<br />
skulle kunna innebära i ett längre perspektiv går i dag inte att avgöra.</p>
<p>Ett ersättande av frihandelsavtalet med en tullunion kan inte heller ses som<br />
en formell slutstation för vår relation till EG.</p>
<p>Frågan om svensk medlemsansökan i EG saknar i dag aktualitet.</p>
<p>Uppgiften för en aktiv svensk Europapolitik under de närmaste åren är att<br />
säkra ett så fullständigt svenskt deltagande i de olika EG-programmen som är<br />
möjligt inom ramen för frihandelsavtalet eller en möjlig tullunion.</p>
<p>I ett längre perspektiv kan längre gående samarbetsformer mellan Sverige<br />
och dagens EG-stater komma att aktualiseras. Andra kvarvarande EFTAstaters<br />
ambitioner när det gäller EG-anslutning, utvecklingen av EG självt<br />
liksom konsekvenserna av olika samarbetsformer kommer att spela stor roll<br />
för den bedömningen.</p>
<p>Den svenska neutralitetspolitiken innebär vissa gränser för vårt deltagande<br />
också i EG-samarbetet.</p>
<p>Neutralitetspolitiken vilar på ett starkt totalförsvar och en alliansfri och<br />
oberoende utrikespolitik. Rubbas tilltron till endera av dessa två grundpelare<br />
för vår politik, äventyras neutralitetspolitikens möjligheter att vid krig i<br />
omvärlden bespara vår nation krigets omedelbara fasor. Risker finns också<br />
för att den svenska säkerhetspolitikens stabilitetsfrämj ande roll i det<br />
nordeuropeiska och nordatlantiska området äventyras.</p>
<p>Försvarsfrågor är uttryckligen uteslutna från EG-samarbetet. De av EG:s<br />
medlemsländer som är anslutna till NATO har ett starkt intresse av att<br />
bibehålla denna organisation som ramen för sitt säkerhetspolitiska samarbete.<br />
Till detta kommer den allt mer betydelsefulla roll som sannolikt kommer<br />
att spelas av Västeuropeiska Unionen (WEU) i olika frågor med säkerhetsoch<br />
försvarspolitisk anknytning.</p>
<p>Inom ramen för EG:s politiska samarbete EPS sker i dag ett visst<br />
informationsutbyte och vissa diskussioner om aktuella utrikespolitiska<br />
frågor. I de flesta fall finns en stark parallellitet mellan de ståndpunkter<br />
EPS-staterna redovisat i aktuella frågor och de som företrätts av svensk<br />
utrikespolitik.</p>
<p>Den svenska neutralitetspolitiken kräver att vi avvisar deltagande i ett<br />
förpliktigande utrikespolitiskt samarbete. Vi kan inte tillåta, att andra<br />
nationer får ett direkt inflytande över våra utrikespolitiska ställningstaganden,<br />
eller att vår i en krissituation oberoende besluts- och handlingsfrihet<br />
rubbas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Här går en avgörande gräns som icke kan rubbas eller göras till föremål för Mot. 1987/88<br />
förhandlingar. U7</p>
<p>Det hindrar inte, att Sverige som ett led såväl i sina allmänna utrikespolitiska<br />
kontaktsträvanden som i sin aktiva Europapolitik bör sträva efter<br />
förbättrade kontakter med EPS-samarbetet. Sådana kontakter kan bidraga<br />
till en fördjupad förståelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik i<br />
Västeuropa.</p>
<p>11 Samarbetet mellan EFTA och EG</p>
<p>Det vidgade samarbetet mellan EFTA-länderna och de europeiska gemenskaperna<br />
bygger på den s. k. Luxemburgdeklarationen av den 8 april 1984.</p>
<p>Den har inte formen av ett mellanstatligt avtal utan kan snarare betecknas<br />
som en avsiktsförklaring. Den har dock bekräftats av EG:s ministerråd vid<br />
flera senare tillfällen.</p>
<p>Deklarationen förutser ett utvidgat samarbete mellan EFTA-länderna och<br />
EG på de nuvarande frihandelsavtalens grund, i syfte att skapa en European<br />
Economic Space - närmast en europeisk ekonomisk sfär eller en västeuropeisk<br />
stormarknad. Med tiden har en utgångspunkt för samarbetet blivit att<br />
EFTA-länderna i olika former skall anknyta till de åtgärder, som EG stegvis<br />
genomför enligt vitboksprogrammet för den gemensamma marknadens<br />
fullbordande. Det innebär att EFTA-länderna skall bidra till genomförandet<br />
av en västeuropeisk enhetlig marknad, så långt som möjligt utan gränskontroll<br />
och präglad av ”de fyra friheterna”, dvs. fri rörlighet för varor,<br />
tjänster, människor och kapital.</p>
<p>Luxemburg-deklarationen stannar emellertid inte där. Man fäster stor vikt<br />
vid ett vidgat forsknings- och utvecklingssamarbete och nämner som andra<br />
möjliga samarbetsområden bl. a. transporter, jordbruk och fiske, arbetsmiljö<br />
och miljövård, konsumentskydd och immateriell äganderätt. Man förutser<br />
också ökade ekonomisk-politiska konsultationer.</p>
<p>I ett av ministerrådet godkänt uttalande har EG-kommissionen yttrat, att<br />
inget område bör undan tas a priori från samarbetet.</p>
<p>Regeringes proposition bygger i stor utsträckning på en förhoppning att<br />
kontakter mellan EFTA och EG skall bana vägen för ett ökat samarbete och<br />
harmonisering mellan Sverige och EG. Det råder intet tvivel om att EG<br />
också utgår från att förhandlingarna så långt som möjligt skall föras med<br />
EFTA-länderna som grupp. En enhetlig frihandelsmarknad uppnås lättast<br />
om samma regler gäller för alla länder. EG kan ha svårt att administrera<br />
olikartade säravtal med olika länder.</p>
<p>Ur EFTA-ländernas synpunkt kan det också vara en fördel att förhandla<br />
gemensamt. De kan då ha mera att erbjuda EG och deras förhandlingsstyrka<br />
ökar. Man kan dock inte bortse från, att EFTA-sekretariatet fortfarande i<br />
viss utsträckning saknar resurser och kompetens för att leda och samordna<br />
förhandlingar, som sträcker sig över så vida områden. Regeringen bör därför<br />
uppmärksamt vaka över sekretariatets arbete och verka för att det får de<br />
resurser det behöver.</p>
<p>Det är vidare uppenbart, att även om EFTA utgörs av en liten grupp länder<br />
med likartad ekonomisk och social struktur och på ungefär samma ekonomis</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ka utvecklingsnivå, har de i flera fall mycket olika utgångspunkter och Mot. 1987/88<br />
intressen. Därför kan det många gånger vara svårt för EFTA-länderna att U7</p>
<p>enas om en gemensam ståndpunkt. Flera exempel föreligger redan på att<br />
förhandlingar försenats på grund av oenighet och att enskilda länder gått sina<br />
egna vägar och sökt särlösningar.</p>
<p>Regeringen får självfallet inte binda sig vid satsningen på EFTA så hårt att<br />
väsentliga svenska intressen eftersätts. Genom väl utvecklade kontakter med<br />
olika instanser i EG måste regeringen också bevaka alla möjligheter att nå<br />
maximalt resultat i förhandlingar och samarbete.</p>
<p>Vi har på annan plats också framhållit vikten av en nära samrådskontakt i<br />
EG-frågor mellan de nordiska länderna.</p>
<p>En nackdel i samarbetet med EG i nuvarande former är att EFTAländerna<br />
inte kan delta i EG:s interna beslut. Först sedan EG:s tolv<br />
medlemsländer enats om en lösning kan en förhandlingskontakt tas med<br />
EG-kommissionen, och dennas förhandlingsutrymme är då ofta ganska<br />
begränsat. Därför är det angeläget att Sverige skaffar sig möjligheter att<br />
framföra sina synpunkter på ett så tidigt stadium som möjligt i EG:s<br />
utrednings- och beslutsprocess, innan EG:s ståndpunkt är låst.</p>
<p>Över huvud taget bör regeringen inte inskränka sig till att passivt avvakta<br />
EG:s förslag och reagera på dessa. Genom ett aktivt och initiativrikt<br />
uppträdande kan Sverige öka sitt inflytande och påverka utvecklingen. På<br />
många områden har Sverige erfarenheter och kunskaper, som kan vara av<br />
intresse för EG. Sverige kan också autonomt anpassa sin lagstiftning till de<br />
normer som gäller i EG i syfte att uppnå en europeisk harmonisering. Det är<br />
en utväg som prövats i Sverige många gånger förut. Det bör göras till regel<br />
både vid antagandet av ny lagstiftning och då regering eller myndighet<br />
utfärdar nya föreskrifter, att man först undersöker möjligheten till en sådan<br />
anpassning.</p>
<p>De förhandlingar som Sverige och övriga EFTA-länder nu inlett med EG,<br />
syftar för svenskt vidkommande till ett nära, omfattande och varaktigt<br />
samarbete som tillförsäkrar svenska företag, såväl varu- som tjänsteproducenter,<br />
likvärdiga villkor med företagen i Västeuropa i övrigt och medborgarnas<br />
likvärdiga möjligheter till resor, bosättning, etablering, utbildning och<br />
anställning. Vägen mot detta mål är lång och svår, och det är ännu osäkert om<br />
förhandlingarna, på de villkor de nu förs, kommer att lyckas. Skulle så inte<br />
vara fallet måste Sverige pröva andra utvägar och former för samarbetet.</p>
<p>12 Förslag till åtgärder</p>
<p>Det är nödvändigt att genomföra praktiska åtgärder på en rad områden om<br />
Sverige skall kunna medverka i den europeiska integrationen. Nedan<br />
redovisas några av våra förslag.</p>
<p>12.1 Kontakter med EG-parlamentet</p>
<p>EG-parlamentets politiska inflytande är ännu relativt begränsat, men<br />
existensen av ett folkvalt politiskt organ som är gemensamt för tolv</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>europeiska länder kommer att få växande betydelse i framtiden. EG- Mot. 1987/88</p>
<p>parlamentet har skaffat sig ett avsevärt inflytande över EG:s budget och det U7</p>
<p>finns anledning att tro att det på en rad andra områden också kommer att<br />
stärka sin ställning.</p>
<p>EG-parlamentet har tidigare, bl. a. i en resolution 1984, visat en positiv<br />
inställning till ökat samarbete mellan EG och de nordiska länder som står<br />
utanför EG.</p>
<p>När Sverige nu strävar efter att förbättra kontakterna med EG är det<br />
viktigt att ledamöterna av EG-parlamentet får förståelse för de svenska<br />
önskemålen. Därför är det betydelsefullt att de kan möta svenska parlamentariker<br />
och företrädare för svenskt näringsliv och den svenska staten. Vi<br />
svenskar får inte blunda för risken att de närmaste årens försök till utvidgat<br />
samarbete med EG kan komma att möta motstånd bland såväl EGparlamentariker<br />
som bland nationella parlamentsledamöter. När de olika<br />
EG-länderna genomgår den nödvändiga men ofta politiskt besvärliga<br />
harmoniseringen kan dessa parlamentariker ha svårt att förstå behovet av<br />
samarbete med de västeuropeiska länder som valt att stå utanför EG.</p>
<p>Från svensk sida är det därför väsentligt att knyta närmare kontakter med<br />
EG-parlamentet. Vi bör därför t. ex. ta initiativ till parlamentariskt utbyte på<br />
alla nivåer.</p>
<p>Europarådet riskerar att minska i betydelse allt eftersom EG-parlamentet<br />
framstår som det all-europeiska debattforumet. Det är ur svensk synvinkel<br />
betydelsefullt att Europarådet kan behålla uppgifter på bl. a. kulturområdet<br />
och dess roll att främja demokratisk utveckling. Ett sätt att stärka Europarådets<br />
ställning vore att inleda ett närmare samarbete mellan Europarådets<br />
utskott och utskotten i EG-parlamentet.</p>
<p>Detta skulle också möjliggöra att parlamentariker från icke-EG-länder<br />
kan vistas vid EG-parlamentet och knyta personliga och politiska kontakter.</p>
<p>Allt eftersom kontakterna mellan EG och alla eller flera av de nuvarande<br />
EFTA-länderna förstärks kan detta utvecklas till en permanent närvaro av<br />
parlamentariker med ett slags observatörsstatus vid EG-parlamentets sessioner.</p>
<p>Det är även viktigt att företrädare för svenskt näringsliv, för arbetsmarknadens<br />
organisationer och för företrädare för svenska myndigheter kan träffa<br />
parlamentariker och tjänstemän inom EG. Dess värre finns det bland många<br />
organisationer och myndigheter ännu en föreställning att de svenska<br />
lösningarna på olika samhällsproblem är överlägsna dem som framkommit i<br />
andra västeuropeiska länder. Bättre kontakter kan medverka till en ökad<br />
vidsyn. Ökad öppenhet för olika idéer är nödvändig om vi i Sverige skall<br />
kunna bli en del av Europa.</p>
<p>12.2 Information om EG</p>
<p>Den europeiska integrationen kommer att innebära genomgripande förändringar<br />
på många områden. Såväl enskilda personer som företag kommer att<br />
beröras.</p>
<p>Inom EG görs betydande ansträngningar för att informera allmänhet och<br />
näringsliv om vilka förändringar som kommer att ske. Regeringen bör</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>initiera en omfattande informationsverksamhet riktad till allmänheten, Mot. 1987/88<br />
företag och organisationer i Sverige. U7</p>
<p>I många länder har EG informationskontor som kan hjälpa till att upplysa<br />
om EG:s utveckling och verksamhet. Det är väsentligt att regeringen aktivt<br />
medverkar till att EG-kommissionen snarast öppnar ett informationskontor i<br />
Sverige.</p>
<p>Betydelsen av EG:s regler växer. Inom EG-länderna är studier av EG-rätt<br />
ett betydelsefullt inslag i juristutbildningen. Även i Sverige är det nödvändigt<br />
att våra universitet och högskolor bedriver undervisning i EG-rätt och andra<br />
ämnesområden med anknytning till utvecklingen inom de europeiska<br />
gemenskaperna. Det kommer att hjälpa de svenska företagen att vara aktiva<br />
på den integrerade marknaden. Kunskap om EG finns i stor utsträckning<br />
bland företag och näringslivets organisationer. Det är viktigt att dessa också<br />
ges möjlighet att medverka i informationsverksamheten.</p>
<p>12.3 Tullunion</p>
<p>Frihandelsavtalet från 1972 mellan EG och EFTA-länderna, däribland<br />
Sverige, har varit helt nödvändigt för Sveriges utrikeshandel. Frihandelsavtalet<br />
innebär i princip att varor tillverkade i Sverige eller inom EG inte påförs<br />
någon tull. EG och de olika EFTA-länderna vidmakthåller däremot egna<br />
tulltaxor för import från andra länder. Vid handel mellan Sverige och EG är<br />
därför varje varas ursprung betydelsefullt.</p>
<p>Successivt har de s. k. ursprungsreglerna förenklats men beräkningar tyder<br />
på att byråkratin i samband med ursprungsdeklarationen kan kosta upp till<br />
2-3 % av varans pris.</p>
<p>När Sverige deltog i förhandlingar med EG i början av 1970-talet var den<br />
svenska målsättningen att det skulle upprättas en tullunion mellan EG och<br />
EFTA-länderna. Då avvisades emellertid detta önskemål från EG:s sida. En<br />
tullunion innebär gemensamma yttre tullar, avskaffande av alla inre tullar,<br />
samt regler för hur tullintäkterna fördelas.</p>
<p>För svensk del skulle ett inträde i EG:s tullunion endast innebära smärre<br />
förändringar vid handel med andra länder. I genomsnitt ligger den svenska<br />
tullnivån endast en procentenhet under EG:s, och i inget fall är skillnaden<br />
mer än 6 procentenheter.</p>
<p>En tullunion skulle dels innebära viktiga förenklingar för näringslivet i dess<br />
kontakter över gränsen mellan Sverige och EG, dels utgöra ett betydelsefullt<br />
tecken på att Sverige är berett att göra åtaganden som innebär deltagande i<br />
den gemensamma västeuropeiska marknaden.</p>
<p>Regeringen bör i sina kontakter med EG åter väcka frågan om en<br />
tullunion. Intill dess att Sverige kan innefattas i en europeisk tullunion bör<br />
svensk tullagstiftning och tullsatser harmonieras med dem som gäller för EG.</p>
<p>På så sätt kan ursprungskontrollen förenklas eller göras onödig.</p>
<p>Under den senaste tiden har en av effekterna av den europeiska<br />
integrationen uppmärksammats i Sverige. Sedan årsskiftet nyttjas inom EG<br />
och EFTA-länderna ett nytt enhetligt tulldokument. Kritik har riktats mot<br />
att detta enhetliga tulldokument är mera komplicerat än de dokument som<br />
hittills använts vid handel mellan de nordiska länderna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:12px;">Det är beklagligt att enhetsdokumentet blivit så komplicerat. Det är en Mot. 1987/88</p>
<p>konsekvens av att gränspassagerna inom EG ännu inte avbyråkratiserats. U7</p>
<p>Detta kommer emellertid att ske inom några år, samtidigt som importregler<br />
och tullförfarande blir gemensamma för alla länderna i EG. Då kommer<br />
fördelarna med det enhetliga tulldokumentet att framstå tydligare. Samtidigt<br />
blir emellertid gränskontroller mellan Sverige och EG ett alltmera märkbart<br />
handelshinder.</p>
<p>12.4 Gemensam arbetsmarknad</p>
<p>Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden har varit en framgång - den<br />
har givit nordiska medborgare frihet att söka sig till andra nordiska länder för<br />
att arbeta. Den europeiska arbetsmarknaden medför samma fördelar för de<br />
länders medborgare som kan dra nytta av denna.</p>
<p>För Sveriges del är det väsentligt att kontakter över gränserna kan<br />
underlättas och att svenska medborgare kan arbeta i utlandet. För svenskt<br />
näringsliv är det viktigt både att kvalificerade svenskar kan tjänstgöra<br />
utomlands och att utländsk personal utan byråkratiska hinder kan arbeta i<br />
Sverige. I dag har svenska företag stigande svårigheter att stationera svensk<br />
personal vid dotterbolag inom EG. Även om man efter omfattande byråkrati<br />
kan få arbetstillstånd för en nyckelperson, så är ofta dennes make/maka<br />
förhindrad att arbeta. På så sätt minskar de stora svenska företagens<br />
anknytning till Sverige.</p>
<p>För enskilda individer innebär det en beklaglig nackdel att Sverige inte<br />
innefattas i den gemensamma europeiska arbetsmarknaden. En ung svensk<br />
som vill förkovra sig genom att arbeta i ett västeuropeiskt land utanför<br />
Norden har dåliga möjligheter att göra detta, medan exempelvis en dansk har<br />
friheten att ta arbete inom alla EG:s tolv länder. I takt med att EGsamarbetet<br />
utvidgas kan svenskars möjlighet att arbeta i EG-länderna<br />
ytterligare begränsas genom att EG nu avser utarbeta gemensamma riktlinjer<br />
för arbetstillstånd till icke EG-medborgare.</p>
<p>Sverige måste sträva efter att svenska medborgare kan erhålla samma<br />
rättigheter och skyldigheter som gäller för medborgare från EG-länder när<br />
de vistas i andra EG-länder. Detta bör i första hand göras genom att den<br />
gemensamma nordiska arbetsmarknaden anslutes till EG:s gemensamma<br />
arbetsmarknad.</p>
<p>Det hävdas ibland att Sverige inte kan delta i en gemensam arbetsmarknad,<br />
eftersom den arbetsmarknads- och socialpolitik som tillämpas i Sverige<br />
skulle medföra kraftig inflyttning från de av hög arbetslöshet drabbade<br />
länderna i Europa.</p>
<p>Denna utveckling är knappast trolig. Liksom i Sverige torde inte heller<br />
människorna i Europa vara så lättrörliga. Den europeiska integrationen<br />
medför en successiv samordning av social- och arbetsmarknadspolitiken som<br />
gradvis eliminerar de skillnader som kan finnas mellan den europeiska och<br />
nordiska arbetsmarknaden.</p>
<p>Risken i nuläget är snarare större för att svensk välutbildad arbetskraft<br />
försöker bosätta sig i något europeiskt land för att inte i sin karriär hindras av<br />
Sveriges tilltagande isolering från den dynamiska utvecklingen i Europa.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>12.5 Öppna gränser för företag</p>
<p>Få ekonomier är så dominerade av stora internationella företag som den<br />
svenska. Dessa företag har tillverkning och försäljning i en rad länder. I<br />
Sverige är vi ofta, med all rätt, stolta över de stora svenska företagens<br />
förmåga att klara sig på alltmer konkurrensutsatta marknader. Detta har de<br />
kunnat göra tack vare att de är internationella - de är inte enbart beroende av<br />
förutsättningarna i Sverige.</p>
<p>Tidigare skedde de svenska storföretagens expansion ofta genom att man<br />
etablerade nya tillverkningsanläggningar i utlandet. Nu sker tillväxten<br />
vanligtvis genom köp av utländska företag. Volvos köp av White Motor,<br />
Elektrolux köp av Zanussi och White, ASEA:s fusion med BBC är några av<br />
de mest uppmärksammade storaffärerna under de senaste åren.</p>
<p>Det är därför särskilt anmärkningsvärt att regeringen anser att det är<br />
negativt om utländska företag köper svenska företag. Regeringen skriver i<br />
propositionen att sådana utländska köp gjorda av multinationella företag<br />
.. . ”kan medföra att såväl de anställda som svenska myndigheter och<br />
organisationer får sämre möjligheter till insyn i och påverkan av beslutsprocessen<br />
jämfört med vad som är fallet med rent svenska företag. Risken för<br />
nackdelar är särskilt påtaglig då förvärv görs av utländska multinationella<br />
företag. .</p>
<p>När andra länder försöker förhindra svenska företag att expandera<br />
uppfattar vi svenskar det - med rätta - som ett utslag av protektionism. Det är<br />
möjligt att italienska organisationer och myndigheter hade större inflytande<br />
över Zanussis italienska ledning än de kan ha över Elektrolux företagsledning.<br />
Men regeringen i Italien, liksom i de flesta västeuropeiska länder är<br />
villiga att acceptera konsekvenserna av näringslivets internationalisering.</p>
<p>Den svenska inställningen till utländska företagsförvärv har väckt berättigad<br />
kritik i utlandet. Där kan man inte finna några rimliga motiv till denna<br />
svenska form av protektionism.</p>
<p>Den nuvarande lagen om utländska förvärv av svenska företag trädde i<br />
kraft 1983.1 grunden bygger den dock på lagstiftning från 1916 som skapades<br />
för att praktiskt taget omöjliggöra för utlänningar att köpa mark eller fast<br />
egendom.</p>
<p>Förekomsten av utlänningsförbehåll i de flesta svenska företags bolagsordningar<br />
utgör också ett hinder för utländska aktieköp och möjligheterna att få<br />
utländska köp av svenska företag.</p>
<p>Det finns numera en praxis som accepterar utländskt ägande av svenska<br />
företag, men lagarna, byråkratiska rutiner och politiska påtryckningar reser<br />
ännu många hinder för utländska intressenter som vill investera i svenskt<br />
näringsliv. De köpande företagen måste ofta acceptera politiskt betingade<br />
villkor för att få genomföra sina förvärv.</p>
<p>För att klara anpassningen till reglerna inom den gemensamma inre<br />
marknaden blir det nödvändigt att avskaffa praktiskt taget alla hinder för<br />
utländska företagsförvärv. Frågan är också aktuell vid de pågående GATTförhandlingarna.</p>
<p>Vi måste förutsätta att företag i Sverige, oavsett vilken ägare de har, följer<br />
svensk lag. En svensk avreglering bör göras generell, således inte endast i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>förhållande till EG-länder. Svenska bestämmelser måste snarast förändras så Mot. 1987/88</p>
<p>att de inte avviker från de regler som gäller inom den inre marknaden. U7</p>
<p>Därmed minskar risken att svenska företag missgynnas inom EG.</p>
<p>När lagstiftningen reviderades under våren förra året föreslog vi att<br />
förvärvslagstiftningen helt skulle slopas. Regeringen bör snarast lägga<br />
förslag om upphävande av lagen om utländskt förvärv av svenska företag.</p>
<p>Intill dess lagändringen träder i kraft måste handläggningstiderna för<br />
förvärvstillstånd kraftigt förkortas. Vidare bör regeringen även låta utreda<br />
hur andra hinder, främst utlänningsförbehållen i bolagsordningarna bör<br />
avvecklas.</p>
<p>De regler som EG avser införa kommer att innebära att kredit- och<br />
kapitalförmedlingsbolag från ett EG-land skall få lov att verka i alla andra<br />
länder. Det innebär t. ex. att en bank från Italien har rätt att öppna en filial i<br />
Danmark.</p>
<p>EG har samtidigt låtit det bli känt att man anser att etablering av utländska<br />
banker bör tillåtas utifrån reciprocitetsprincipen. Det innebär för svensk del<br />
att de filialer som svenska banker nu bygger upp i EG-länder inte skulle<br />
tillåtas eftersom Sverige förhindrar etablering av filialbanker. Den svenska<br />
banklagstiftningens förbud mot utländskt ägande i svenska banker utgör ett<br />
annat hinder. Dessa hinder bör snarast avvecklas.</p>
<p>Det är också nödvändigt att den nya lagstiftningen på försäkringsområdet,<br />
som är under utarbetande, beaktar utvecklingen inom EG.</p>
<p>12.6 Öppna gränser för kapitalflöden</p>
<p>Under återuppbyggnaden efter andra världskriget togs flera initiativ för att<br />
främja fria kapitalrörelser över gränserna. Mest ambitiöst var det som i dag<br />
blivit OECD:s kapitalliberaliseringsstadga. I denna åtar sig medlemsländerna<br />
att sinsemellan successivt avskaffa restriktioner mot kapitalrörelser.</p>
<p>Sverige har länge tillhört de OECD-länder som har anfört flest reservationer<br />
mot kapitalliberaliseringsstadgan. Under senare år har visserligen steg tagits<br />
för att avreglera den svenska valutapolitiken, men Sverige intar fortfarande<br />
en föga hedrande köplats i detta sammanhang.</p>
<p>Detta är så mycket mera anmärkningsvärt som Sverige brukar berömma<br />
sig av att vara en öppen ekonomi. På varuutbytets område har svenska<br />
regeringar sedan länge arbetat för liberalisering. Logiken kräver samma<br />
målsättning beträffande finansiella transaktioner.</p>
<p>En viktig anledning till valutaavregleringen i Europa är den Europeiska<br />
gemenskapen och den inre marknad som skapas. Redan i Romtraktaten<br />
fanns en förpliktelse att frigöra kapitalrörelserna. Det aktuella målet är att<br />
till år 1992 ha ett helt öppet och fritt flöde av kapital mellan EG:s tolv<br />
medlemsländer. I november 1986 förbjöds all valutakontroll och reglering<br />
vid köp och försäljning av aktier och obligationer, vid investeringar i<br />
kollektiva sparfonder samt vid långfristiga handelskrediter.</p>
<p>Den snabba utvecklingen mot en europeisk marknad utan gränser för<br />
kapital betyder att Sverige blir alltmer ensamt om att som välutvecklat<br />
industriland behålla ett regelverk som syftar till att försvåra kapitalrörelser.</p>
<p>En del steg har tagits i liberaliserande riktning under senare år, men det är<br />
inte tillräckligt.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:10px;">Bakom regeringens strävan att behålla delar av en föråldrad och överspe- Mot. 1987/88</p>
<p>lad reglering ligger en föreställning om att det är angeläget att bevara den U7</p>
<p>nationella handlingsfriheten. Men detta är varken möjligt eller önskvärt. De<br />
rika tillfällena till privata kapitalrörelser i anslutning till utrikeshandeln<br />
utesluter en självständig stabiliseringspolitik. Härtill bidrar den stora<br />
utlandsupplåning som både staten och privata intressen har ådragit sig.</p>
<p>Men dessutom har Sverige genom att ställa upp en fast växelkursnorm<br />
förpliktat sig att anpassa sin politik efter omvärlden. Fullständig frihet för<br />
kapitalrörelserna kan då spela en positiv roll genom att tvinga fram en mer<br />
stabil och disciplinerad ekonomisk politik, som bl. a. kan bidra till att företag<br />
och löntagarorganisationer visar större återhållsamhet på pris- och lånesidan.</p>
<p>Den svenska förhalningstaktiken skapar egentligen bara problem för oss<br />
själva. Utländska erfarenheter talar för att en avveckling av valutahinder<br />
skall ske snabbt, helst i ett enda slag, bl. a. därför att de anpassningsrörelser<br />
som blir den oundvikliga och önskade följden då går i båda riktningarna och<br />
tenderar att ta ut varandra.</p>
<p>EG-länder kan i princip behålla restriktioner i förhållande till länder<br />
utanför EG. Vi är genom OECD-stadgan förpliktade att behandla alla<br />
OECD-länder lika. Detta spelar emellertid mindre roll. Det saknas anledning<br />
att behålla restriktioner mot kapitalrörelser till andra länder, oavsett om<br />
dessa befinner sig inom eller utom EG.</p>
<p>Den kanske allvarligaste följden av vår självvalda isolering är att vi avstår<br />
från att utveckla delar av den expansiva tjänstesektorn. Genom våra<br />
regleringar undviker vi att ta del i framväxten av den internationella<br />
kapitalmarknaden.</p>
<p>Det räcker emellertid inte att avreglera. Affärerna söker sig dit där de kan<br />
utföras billigast. Därför bör skattebelastningen vara låg - såväl generellt som<br />
specifikt - för finansiella tjänster. Medan andra länder avvecklar sådana<br />
pålagor som stämpel- och omsättningsskatter på värdepapper, går Sverige i<br />
motsatt riktning. Transaktionskostnaden för ett aktieköp är nu i Sverige</p>
<p>1,4 % att jämföra med ca 0,5 % i t. ex. London eller New York. Detta leder<br />
till att affärer med svenskt intresse förläggs utomlands.</p>
<p>12.7 Anknytning till EMS</p>
<p>Handel underlättas av en gemensam valuta. Även om de senaste decenniernas<br />
utveckling av valutamarknaderna möjliggör för företag att på kort<br />
sikt ”försäkra sig” mot växelkursfluktuationer, så innebär växelkursvariationerna<br />
ökade transaktionskostnader som verkar som ett handelshinder.</p>
<p>Det europeiska valutasamarbetet - EMS (European Monetary System) består<br />
dels av en gemensam valutaenhet som kallas Ecu, dels ett system med<br />
fastställda växelkursrelationer. I det sistnämnda samarbetet deltar inte de<br />
nytillkomna medlemsländerna Grekland, Spanien och Portugal och ej heller<br />
Storbritannien.</p>
<p>På sikt kommer säkerligen betydelsen av det europeiska valutasamarbetet<br />
att växa. Ecun som ursprungligen var avsedd som en avräkningsenhet inom</p>
<p>EG utvecklas nu till en kommersiellt utnyttjad valutaenhet. Krediter och 19</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>värdepapper i Ecu håller på att bli vanliga. Ecu är embryot till en gemensam Mot. 1987/88<br />
västeuropeisk valuta. U7</p>
<p>EG-kommissionens målsättning är att alla medlemsländer inom den<br />
närmaste tiden skall träda in i växelkurssamarbetet. På sikt är målsättningen<br />
att upprätta en verklig valutaunion med en gemensam europeisk centralbank.<br />
Därmed skulle penningpolitiken bli en gemensam angelägenhet. För<br />
närvarande är dock skillnaderna mellan de olika EG-ländernas ekonomiska<br />
politik ett hinder för en helt samordnad penningpolitik och en valutaunion.</p>
<p>Enligt vår mening bör riksbanksfullmäktige överväga en svensk anknytning<br />
till EMS växelkurssamarbete. På så sätt skulle den svenska kronan vara<br />
långsiktigt bunden till valutorna i de länder som svarar för största delen av vår<br />
utrikeshandel. Den ekonomiska politiken i Sverige får i så fall utformas med<br />
utgångspunkt från de krav på pris- och lönestabilitet som den fasta<br />
växelpolitiken ställer. Det skulle inte längre bli möjligt att med ensidigt<br />
beslutade devalveringar parera en alltför snabb inhemsk kostnadsstegring.</p>
<p>12.8 Harmonisering av lagar och bestämmelser</p>
<p>För närvarande pågår det mest omfattande arbetet någonsin med att<br />
samordna lagar och bestämmelser i olika länder.</p>
<p>Ett viktigt led i fullbordandet av EG:s inre marknad enligt vitboksprogrammet<br />
är slopandet av återstående icke-tariffära handelshinder. Främst<br />
bland dessa märks de s. k. tekniska handelshindren. De uppkommer<br />
därigenom att statsmakternas föreskrifter rörande produkters utformning,<br />
innehåll, kvalitet, förpackning etc. i olika länder är så olika, att en produkt<br />
tillverkad i ett land måste underkastas en dyrbar anpassning för att kunna<br />
säljas i andra länder. Därmed fördyras varan för konsumenten och ofta<br />
hindras handeln helt. Det förekommer också att sådana myndighetsföreskrifter<br />
utnyttjas i rent protektionistiskt syfte.</p>
<p>I övervägande antalet fall är det fråga om säkerhetsbestämmelser till skydd<br />
för människors liv och hälsa och den yttre miljön. Sådana föreskrifter är i<br />
princip nödvändiga och kan inte undvaras. Felet är bara att de är så olika<br />
länderna emellan att de skapar handelshinder. Därför måste man försöka<br />
harmonisera dem.</p>
<p>För att en västeuropeisk stormarknad skall kunna skapas krävs att<br />
EFTA-länderna samarbetar med EG för att avveckla existerande tekniska<br />
handelshinder och skapa ett system för att förhindra att nya sådana uppstår.</p>
<p>Den svenska regeringens ambitioner på detta område synes riktiga. Dock<br />
förefaller det alltjämt brista i följsamheten hos olika myndigheter. Det<br />
händer fortfarande att myndigheter utfärdar nya säkerhetsbestämmelser</p>
<p>o. d. utan att undersöka vad som gäller i andra europeiska länder och utan att<br />
tillräckligt beakta risken för uppkomsten av nya handelshinder.</p>
<p>Därför behöver instruktionerna till myndigheterna förstärkas. Detsamma<br />
gäller också lagar och förordningar som utfärdas av regering och riksdag. I<br />
Schweiz avser den federala regeringen att tillse att alla nya lagförslag åtföljes<br />
av en redovisning om hur dessa förslag står i överensstämmelse med<br />
bestämmelser inom EG-området. Även Österrike avser införa en ”EG</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>konformitetsklausul” för nya lagförslag. Det är angeläget att även den Mot. 1987/88</p>
<p>svenska regeringen inför riksdagen alltid redovisar lagförslags överensstäm- U7</p>
<p>melse med lagar och regler inom EG.</p>
<p>Från olika håll har farhågor uttryckts för att en europeisk samordning av<br />
olika säkerhetsbestämmelser skulle kunna leda till att Sverige tvingas<br />
acceptera en lägre nivå på skyddet av hälsa och miljö än den vi uppnått.</p>
<p>Givetvis måste vi bevara våra möjligheter att hävda och utveckla hittills<br />
nådda resultat i detta hänseende. Härvidlag kan hänvisas till att den s.k.<br />
enhetsakten infört vissa garantier i EG:s Romfördrag mot en sänkning av<br />
nivån. Beträffande produkter och utrustning som är föremål för gränsöverskridande<br />
handel stadgas sålunda i art. 100 A att varje land må upprätthålla<br />
en högre säkerhetsnivå än den av EG gemensamt beslutade, under förutsättning<br />
att säkerhetsbestämmelserna inte utnyttjas för en godtycklig diskriminering<br />
eller som ett dolt handelshinder. Beträffande arbetsmiljön i övrigt<br />
stadgas i art. 118 A ovillkorligt att varje medlemsland har rätt att haen högre<br />
ambition. EG: s gemensamma regler beträffande arbetsmiljön är bara avsedd<br />
att införa en gemensam minimistandard.</p>
<p>Hur dessa klausuler kommer att tillämpas i praktiken är ännu något oklart.</p>
<p>Även om de icke är direkt tillämpliga på Sverige, som inte är medlem i EG,<br />
bör dock principerna kunna åberopas också av oss.</p>
<p>Även om Sverige således bör kunna upprätthålla sin skyddsstandard bör vi<br />
på svensk sida också kunna erkänna, att de tekniska lösningar våra<br />
myndigheter valt på olika skyddsproblem inte nödvändigtvis är de allena<br />
saliggörande och att andra lösningar, som tillämpas i andra länder, också kan<br />
vara acceptabla.</p>
<p>Ett ytterligare problem utgör veterinär- och växtskyddskontrollen om<br />
gränskontrollerna slopas eller förenklas väsentligt. Även detta problem bör<br />
kunna lösas. Det gäller framför allt att genom samarbete mellan olika länders<br />
myndigheter finna system som inte nödvändiggör kontroll just vid gränsen.</p>
<p>Ett mycket viktigt arbete gäller harmoniseringen av skattereglerna inom<br />
EG. Ett omfattande utredningsarbete pågår i syfte att samordna reglerna för<br />
indirekta skatter. Dessutom kommer frågan om en harmonisering av<br />
företags- och kapitalbeskattning att aktualiseras.</p>
<p>Sverige har ett i förhållande till flertalet EG-länder mycket högt skattetryck.<br />
Våra möjligheter att delta i integrationsarbetet och den därmed<br />
sammanhängande harmoniseringen av olika skatteregler försvåras om inte<br />
skattetrycket planmässigt sänks.</p>
<p>12.9 Tekniskt och vetenskapligt samarbete</p>
<p>En mycket viktig del av den europeiska integrationen är det tekniska,<br />
vetenskapliga och utbildningsmässiga samarbetet. Dess syfte är att skapa en<br />
gemensam europeisk vetenskaplig bas.</p>
<p>Vissa forskningsprojekt kräver allt större resurser. Partikelforskningen<br />
inom CERN (Organisation européenne pour la recherche nucléaire) och det<br />
europeiska rymdsamarbetet inom ESA är exempel på europeiska länder som<br />
sedan flera år gjort gemensamma insatser.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:12px;">Vetenskapliga landvinningar har hittills kommersialiserats mera fram- Mot. 1987/88</p>
<p>gångsrikt i USA och Japan. Förmågan att överföra forskningsresultaten från JJ7</p>
<p>forskningsinstitutionernas laboratorier till företagens produktutvecklingsenheter<br />
måste därför utvecklas i Europa.</p>
<p>Inom Europa finns i dag omfattande gemensamma projekt inom grundforskning<br />
och FoU. Alla nedanstående projekt är för närvarande inte<br />
integrerade inom ramen för EG. Sverige kan i dag deltaga i flera av dem. I<br />
framtiden kan man emellertid förvänta sig att EG-länderna som finansieringsmässigt<br />
dominerar dessa samarbetsprojekt kommer att önska att<br />
mera av samarbetet sker inom ramen för Gemenskapens beslutssystem.</p>
<p>ESA (European Space Agency) - den europeiska rymdorganisationen är<br />
ett viktigt samarbetsorgan både för vetenskaplig rymdforskning och för<br />
industriell utveckling på rymdområdet. Endast genom att gemensamt arbeta<br />
med teknikutveckling kan de europeiska länderna tillägna sig den praktiska<br />
rymdteknik som kommer att bli alltmer betydelsefull. Syftet är att utveckla<br />
en oberoende teknik för bemannade rymdfärder och rymdstationer.</p>
<p>Svenska företag och forskare har goda förutsättningar att deltaga i ESA.s<br />
samarbete. Regeringens politik innebär emellertid att Sveriges kostnadsandel<br />
i ESA-arbetet minskar. Vi förespråkar en aktivare medverkan som<br />
innebär att Sverige successivt ökar bidragsandelen till ESA.</p>
<p>COST (Corporation in the Field of Science and Technology) utgör ett<br />
institutionaliserat forskningssamarbee i Västeuropa, som ursprungligen<br />
skapades på initiativ av EG. Genom COST kan forskningsinstitutioner<br />
tillsammans arbeta med tillämpad forskning. Finansiering får de medverkande<br />
institutionerna själva svara för.</p>
<p>EUREKA är ett program för FoU-samarbete mellan västeuropeiska<br />
industriföretag. Inom ramen för EUREKA kan företag som normalt<br />
konkurrerar arbeta tillsammans med ett specifikt utvecklingsprojekt som de<br />
sedan alla kan dra nytta av. Projekten måste vara civilt inriktade och omfatta<br />
avancerad teknik. De medverkande företagen förväntas själva finansiera sitt<br />
deltagande.</p>
<p style="margin-left:12px;">FoU-samarbetet som finansieras inom ramen för EG ökar i betydelse.</p>
<p>Under den pågående femårsperioden motsvarar EG:s budgetanslag till<br />
FoU-projekt ca 50 miljarder kronor.</p>
<p>EG prioriterar bl. a. insatser inom kommunikation och informatik. Inom<br />
detta område återfinns ESPRIT-programmet (European Strategic Programme<br />
for Research and Development in Information Technologies) som syftar<br />
till att utveckla konkurrensneutral teknologi på dataområdet. RACEprogrammet<br />
(Research and Development of Advanced Communication<br />
Technologies in Europé) syftar till en standard för bredbandsdatakommunikation.<br />
BRITE-programmet (Basic Research in Industrial Technologies<br />
for Europé) avser att förnya industriella metoder genom bl. a. nya material,<br />
laserteknik, CAD/CAM-tillämpningar och nya provningsmetoder. Vidare<br />
finns AIM- (Advanced Informatics in Medicine in Europé), DELTA(Developing<br />
European Learning through Technological Advance) och<br />
DRIVE- (Dedicated Road Infrastructure for Vehicle Safety in Europé)<br />
programmen som avser att nyttja informationstekniken inom medicin,<br />
utbildning och vägtransporter. Dessutom samarbetsprojekt inom energiområdet,<br />
marinteknologi och bioteknologi.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Ett viktigt instrument för ökat vetenskapligt utbyte i Europa är SCIENCE- Mot. 1987/88</p>
<p>(Stimulation de la Coopération Internationale et des Echanges nécessaires U7</p>
<p>aux Chercheurs Européens) programmet som syftar till ökat utbyte av<br />
forskare mellan olika medlemsländer. För en väl fungerande forskarmiljö så<br />
krävs det förutom de institutionella förutsättningarna också nätverk bestående<br />
av forskare med personliga relationer. En av förklaringarna till den<br />
amerikanska dominansen inom många vetenskaper är just de goda personliga<br />
kontakterna mellan forskare vid olika forskningsinstitutioner i olika delar<br />
av USA.</p>
<p>Effekterna av det tekniska och vetenskapliga samarbetet är på längre sikt<br />
mycket betydelsefulla. För svensk del är det mycket viktigt att våra företag<br />
och forskningsinstitutioner inte lämnas utanför.</p>
<p>Grunden för nuvarande svenska möjligheter att delta i olika EG-program<br />
är ramavtalet mellan EG och EFTA-länderna. Detta medger dock inte något<br />
automatiskt svenskt deltagande i olika program utan en rätt för Sverige att be<br />
om speciella lösningar för svenskt deltagande.</p>
<p>För närvarande deltar Sverige i program bl. a. inom hälso- och sjukvårdsområdet,<br />
avfallsåtervinning och träteknik. I dag är således svenska företag<br />
och forskningsinstitutioner utestängda från de allra flesta programmen. På<br />
senare tid har emellertid EG-kommissionen beslutat att EFTA-länderna<br />
skal! kunna delta på projektnivå i ESPRIT, BRITE och RACE. Möjligheterna<br />
till fullt deltagande på programnivå är emellertid ännu stängd.</p>
<p>Svenskt deltagande i FoU-arbetet inom EG är viktigt. Målsättningen bör<br />
vara att Sverige kan delta på alla nivåer och på samma villkor som gäller för<br />
företag och forskningsinstitutioner inom EG. Särskilt beträffande produkter<br />
med kort livslängd kommer standarder att utvecklas inom gemensamma<br />
FoU-program. Det gör att företag som direkt deltar i programmen kan skaffa<br />
sig en marknadsledande position.</p>
<p>För att deltagande på projektnivå skall vara praktiskt möjligt krävs<br />
likartade finansieringsregler i Sverige och EG. Det finns i dag en risk att<br />
svenska företag betraktas som ”free-riders” genom att låta sina dotterbolag<br />
inom EG utnyttja EG-finansiering för medverkan i olika projekt. Regeringen<br />
bör återkomma till riksdagen med förslag om hur ett svenskt stöd bör<br />
utformas som motsvarar det 50 %-iga gåvostöd som EG ger deltagare i<br />
europeiska samarbetsprojekt av detta slag.</p>
<p>Det är glädjande att EG erbjudit Sverige att delta i SCIENCE-programmet.<br />
Detta deltagande kräver dock att särskilda medel ställs till projektets<br />
förfogande. Regeringen beräknar i propositionen kostnaden till ca 10 milj.<br />
kr./år under fem år. Därefter meddelar regeringen dock att den låter berörda<br />
myndigheter undersöka möjligheterna att finansiera svensk medverkan i<br />
programmet. Om regeringen anser att deltagande i SCIENCE-programmet<br />
är väsentligt bör regeringen återkomma med förslag till särskild finansiering.</p>
<p>12.10 Utbildningssamarbete</p>
<p>Ökade utlandskontakter är mycket väsentligt för att vidmakthålla kvaliteten<br />
vid svenska universitet. Under de senaste decennierna har den svenska<br />
akademiska världen i stor utsträckning riktat sina blickar mot de amerikan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>ska universiteten. Det är mycket viktiga kontakter, men dessa hindrar inte Mot. 1987/88</p>
<p>ett ökat utbyte av både studenter och forskare inom Europa. U7</p>
<p>Inför framtiden är det viktigt att uppläggningen av den högre utbildningen<br />
grundas på ett europeiskt synsätt. Det måste vara naturligt att svenska<br />
studenter beger sig till utländska universitet och att vi tar emot studenter från<br />
andra europeiska länder.</p>
<p>Ett av de program som på lång sikt kommer att få störst betydelse för<br />
utvecklingen av akademiskt liv i Europa är EG:s program för studentutbyte ERASMUS<br />
(European Community Action Scheme for the Mobility of<br />
University Students). Det ambitiösa programmet innebär i ett första skede<br />
att ca 30 000 studenter vid universitet inom EG skall få möjlighet att<br />
genomföra en del av sina studier vid ett utländskt universitet. Erfarenheterna<br />
från det första året har varit så positiva att man beslutat fördubbla<br />
programmets omfattning. Inför 1990-talet är målsättningen att 10 % av alla<br />
studenter skall få möjlighet att studera utomlands under längre eller kortare<br />
tid.</p>
<p>Parallellt med ansträngningarna inom EG att öka studentutbytet pågår<br />
arbetet med att ge ömsesidigt officiellt erkännande åt olika akademiska<br />
examina.</p>
<p>Det finns stor risk att svenska studenter inte kommer att kunna deltaga i<br />
ERASMUS. Beskeden från EG är ännu oklara. Frågan om en anknytning av<br />
EFA-länderna är för närvarande föremål för överläggningar mellan EG och<br />
EFTA.</p>
<p>För svensk del är ett av problemen att vissa akademiska kretsar inom<br />
EG-länderna framför tvivel beträffande kvaliteten på de svenska universitetsutbildningarna.<br />
Detta bör vara en allvarlig tankeställare inför framtida<br />
förändringar av den högre utbildningen i Sverige. För att ge svenska<br />
studenter tillträde till ER ASMUS-programmet måste regeringen intensifiera<br />
sina ansträngningar.</p>
<p>UHÄ har beräknat kostnaderna för medverkan i ERASMUS till ca 5 milj.<br />
kr./år. Regeringen bör tillse medel blir tillgängliga om svensk medverkan i<br />
ERASMUS kan realiseras under kommande budgetår. Det är också viktigt<br />
att Sverige deltar i arbetet med att fastställa gemensamma examenskrav för<br />
vissa utbildningar. Det skulle t. ex. medge att svenska tandläkare kunde<br />
arbeta i olika EG-länder.</p>
<p>EG har även initierat det s.k. COMETT-programmet (Community<br />
Action Programme for Education and Training for Technology) för praktikutbyte.<br />
Svenska studenter har hittills haft möjlighet till kortare praktiktjänstgöring<br />
inom flera västeuropeiska länder. Det finns, såsom regeringen, i<br />
propositionen, konstaterar, en fara för att tillgången till praktikplatser för<br />
svenskar nu minskar.</p>
<p>Även på detta område krävs snarast intensifierade svenska ansträngningar.<br />
Vad regeringen avser göra är oklart, i propositionen sägs att en viktig<br />
utgångspunkt är att ungdomsorganisationernas medinflytande bevaras. Vad<br />
detta konkret betyder framgår ej. Enligt vår mening är praktiskt fungerande<br />
utbytessystem som är attraktiva för de enskilda individerna det primära<br />
målet. Det måste kunna genomföras utan att hindras av eventuellt revirtänkande.<br />
De ovannämnda överläggningarna mellan EG och EFTA omfattar<br />
även en motsvarande anslutning beträffande COMETT.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>12.11 Miljövårdssamarbete</p>
<p>Praktiskt taget alla de miljöproblem som vi i Sverige står inför finns även i de<br />
andra industriländerna i Europa. I flera fall, t. ex. beträffande luft- och<br />
havsföroreningarna, påverkas den svenska miljön direkt av andra länders<br />
miljöregler.</p>
<p>Miljöproblemen i Europa kräver drastiska åtgärder inte bara i Västeuropa<br />
utan framför allt i Östeuropa. I de socialistiska planekonomierna har hittills<br />
mycket få åtgärder vidtagits för att skydda miljön. Dessutom förhindras den<br />
fria opinionsbildningen i kommunistdiktaturerna. För Europas framtid är<br />
det mycket viktigt att de östeuropeiska länderna vidtar effektiva miljövårdsåtgärder.</p>
<p>Inom EG-länderna finns det generellt sett en betydligt större miljömedvetenhet.<br />
Fortfarande skiljer sig dock beredvilligheten att vidta konkreta<br />
åtgärder mellan de olika medlemsländerna. Svårigheterna att träffa överenskommelser<br />
som gäller hela EG visades i samband med reglerna för<br />
avgasrening av bilar. Efter hand som systemet med majoritetsbeslut i<br />
ministerrådet blir mer allmänt kan man dock förvänta sig att fler övergripande<br />
miljöskyddsbeslut kommer att kunna fattas.</p>
<p>Utformningen av regler inom EG kommer i många fall att vara styrande<br />
även för Sverige. De möjligheter till konsultationer och diskussioner som nu<br />
finns måste utnyttjas för att skapa regler som bättre skyddar Europas miljö.<br />
Att Sverige inte är medlem i EG innebär dock att våra åsikter normalt får<br />
mindre tyngd.</p>
<p>12.12 Jordbrukspolitik</p>
<p>Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EG är den mest kostnadskrävande<br />
samarbetsposten. Alla regeringar tycks vara överens om att det krävs<br />
förändringar i de nu gällande reglerna. Hittills har det dock varit omöjligt för<br />
EG-länderna att enas om några omfattande reformer. Att tre Medelhavsländer<br />
med tekniskt dåligt utvecklat jordbruk nu blivit medlemmar försvårar<br />
ytterligare arbetet inom den gemensamma jordbrukspolitiken.</p>
<p>Inom EG finns, liksom i Sverige, ett produktionsöverskott på jordbruksprodukter.<br />
Dessa måste avsättas på världsmarknaden eller minskas på annat<br />
sätt.</p>
<p>Det finns många tekniska likheter mellan jordbruksregleringen inom EG<br />
och den som tillämpas i Sverige. I vissa viktiga hänseenden har dock det<br />
svenska jordbruket moderniserats och strukturrationaliserats i större utsträckning<br />
än inom EG. De svenska överskottskvantiteterna minskar<br />
dessutom för närvarande. Ur denna synvinkel skulle det därför knappast<br />
medföra några omfattande problem varken för EG:s eller Sveriges del om<br />
Sverige kunde deltaga i den gemensamma jordbrukspolitiken. Svensk export<br />
inom vidareförädlingsledet skulle underlättas.</p>
<p>Successivt kan nu fiskare från alla medlemsländerna utnyttja större delen<br />
av havsområdena i anslutning till medlemsländerna. Utvecklingen har för<br />
svensk del inneburit bl. a. minskade möjligheter att nyttja de traditionella<br />
fångstområdena i Nordsjön. En tillämpning av EG:s regler inom detta</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>område skulle kunna innebära ökade möjligheter till svenskt högsjöfiske Mot. 1987/88<br />
men också ökad konkurrens i våra kustvatten. \j~]</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>12.13 Samarbete och avreglering inom transportsektorn</p>
<p>Inom transportsektorn pågår nu ett flertal betydelsefulla avregleringar.<br />
Hittills har transportsektorn varit starkt reglerad i de flesta europeiska<br />
länder.</p>
<p>Beträffande lastbilstransporterna kommer avregleringen att innebära en<br />
ökad konkurrens mellan åkeriföretag i olika länder, samtidigt som de totala<br />
transportresurserna kommer att utnyttjas effektivare. Om Sverige inte kan<br />
uppnå avtal med EG som innebär att svenska företag kan bedriva trafik inom<br />
EG på samma villkor som företag från EG-länderna kommer svenska<br />
transportföretag att tvingas nyttja utländska lastbilar i större utsträckning. Vi<br />
måste därför vara beredda att anpassa oss till de regler som uppställdes inom<br />
EG.</p>
<p>Även beträffande luftfarten sker det en avreglering. Den amerikanska<br />
avregleringen av luftfarten har lett till omstrukturering av flygtrafiken<br />
samtidigt som allmänheten gynnats av sänkta biljettpriser. En delvis<br />
liknande utveckling kan förutspås inom EG.</p>
<p>Avregleringen av flygtrafiken inom EG har hittills främst avsett regionala<br />
linjer. Dessa nya regionala linjer kommer dels att generera ny trafik, dels<br />
avleda en del trafik från existerande rutter mellan länderna. Denna trafik<br />
kommer att gynna uppkomsten av några stora nyckelpunkter för den<br />
europeiska flygtrafiken. Detta är en faktor som kommer att öka konkurrensen<br />
för bl. a. SAS.</p>
<p>Det är viktigt för SAS:s framtid att bolaget i alla avseenden kommer att<br />
betraktas som ett flygbolag inom EG. Detta kommer att ställa krav på<br />
Sverige och Norge att genomföra liberaliseringar motsvarande de som sker<br />
inom EG.</p>
<p>För svensk sjöfart är det av avgörande betydelse att dess konkurrenssituation<br />
inte ytterligare försämras. Sverige måste aktivt tillse att svenska fartyg<br />
och rederier inte utsätts för diskriminering till följd av konkurrensreglernas<br />
tillämpning eller en framtida liberalisering av inrikes- och kusttrafiken.<br />
Svensk sjöfartspolitik måste såldes utformas så att den ansluter till EG:s<br />
konkurrensregler.</p>
<p>12.14 Samordning på Radio- och TV-området</p>
<p>Ett uttalat syfte i vitboken är att skapa ett radio- och TV-område som täcker<br />
hela Gemenskapen. Det betyder att de existerande nationella regler som<br />
inskränker eter- och kabelmedias verksamhet ersätts av gemensamma regler<br />
beträffande bl. a. reklamens utformning och omfattning. Ett land skall inte<br />
kunna förhindra vidaresändning av sändningar från ett annat medlemsland<br />
om dessa uppfyller EG-reglerna.</p>
<p>Inom EG-parlamentet pågår under vintern 1988 ett arbete med att<br />
utarbeta gemensamma regler. Principen är att utländska sändningar skall få<br />
distribueras fritt. Sändningarna skall dock normalt inte få innehålla mer än</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>15 % reklam och begränsningar i reklamens utformning diskuteras. En Mot. 1987/88</p>
<p>annan möjlig begränsning gäller omfattningen av icke-europeiska inslag. U7</p>
<p>Samtidigt pågår ett likartat arbete inom Europarådet där även Sverige<br />
deltager. I det konventionsförslag som diskuteras finns det ett förbud mot att<br />
sända reklam riktad mot ett speciellt land. Om förslaget till Europarådskonventionen<br />
bifölls skulle en socialdemokratisk regering i Sverige kunna<br />
förhindra kabel-tv-nät att sända satellit-tv-program som innehåller reklaminslag<br />
som är utformade för svenska tittare. Det innebär att det skulle bli<br />
tillåtet att sända reklam för multinationella produkter men reklam för varor<br />
och tjänster som bara säljs i Sverige skulle förbjudas.</p>
<p>Det är ännu oklart vilka av dessa båda förslag - Europarådskonvention<br />
eller EG-parlamentets regelförslag - som kommer att biträdas av de<br />
västeuropeiska länderna. Om EG-länderna bestämmer sig för att biträda en<br />
Europarådskonvention innebär detta en inskränkning i EG:s beslutsmöjligheter<br />
på ett område som är viktigt både för individernas valfrihet och för<br />
företagens frihet att konkurrera.</p>
<p>Regeringen försöker vidmakthålla ett föråldrat förbud mot reklam. I<br />
propositionen skriver man: ”Det är angeläget att satellitsändningarna inte<br />
används för att kringgå de svenska regleringarna om reklam i televisionen.”</p>
<p>Därför arbetar Sverige för förbud mot reklam riktad mot ett särskilt land i det<br />
ovannämnda förslaget till Europarådskonvention. Regeringen skriver vidare:<br />
”Om en sådan konvention blir verklighet kommer utvecklingen av<br />
televisionssändningar som omfattar hela eller delar av Europa att kunna ske i<br />
former som inte kränker de enskilda staternas självständighet.”</p>
<p>Regeringen har aviserat att den redan under detta år kommer att lägga<br />
fram en proposition som uppenbarligen syftar till att kunna förbjuda<br />
vidareutsändning över kabelnät av satellitsändningar som innehåller reklam.</p>
<p>En sådan reglering skulle stå i strid med yttrande- och informationsfriheten.</p>
<p>Våra ställningstaganden i dessa frågor redovisas närmare i partimotionen<br />
”Fria massmedia”.</p>
<p>För de svenska konsumenternas del vore det bäst om de föreslagna<br />
EG-reglerna skulle gälla även i Sverige. Sverige bör i det pågående arbetet<br />
med förslaget till Europarådskonventionen arbeta för så liberala regler som<br />
möjligt beträffande vidaresändning av radio- och TV-utsändningar.</p>
<p>13 Internationell frihandel</p>
<p>EG-länderna företrädes numera av EG vid internationella handelspolitiska<br />
överläggningar. Mellan EFTA-länderna förekommer det ett visst samarbete,<br />
men det ankommer på Sverige att själv fastställa och formulera Sveriges<br />
politik beträffande liberalisering av världshandeln. Grunden för den svenska<br />
politiken måste vara frihandel. Frihandel ökar alla deltagande parters<br />
välstånd.</p>
<p>Bevisen för detta är kända sedan lång tid. Det är därför sorgligt att många<br />
beslutsfattare i världen ännu inte insett att protektionistiska åtgärder i<br />
längden är skadliga. Det är beklagligt att det även i den svenska debatten<br />
stundom framförs protektionistiska förslag.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>27</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>13.1 GATT</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>GATT (General Agreement of Tariffs and Trade) - det internationella<br />
avtalet för utveckling av fri världshandel - omfattar förutom sänkningar av<br />
tullsatser även regler mot diskriminering av olika länder, regler om stabilitet<br />
och förutsägbarhet i handelsförbindelserna och regler för konsultationer och<br />
tvistelösningar.</p>
<p>Nu pågår en ny förhandlingsrunda för utveckling av GATT-avtalet - den<br />
s. k. Uruguay-rundan - där även nya ämnen tas upp till behandling, bl. a.<br />
tjänstehandel, immaterialrätt och handelsrelaterade investeringar. För första<br />
gången är också handeln med jordbruksprodukter föremål för omfattande<br />
förhandlingar. Till skillnad mot tidigare rundor där tonvikten legat på<br />
tullsänkningar berör förhandlingarna denna gång till stor del handeln med<br />
icke-tariffära hinder.</p>
<p>För Sveriges del aktualiserar Uruguay-rundan motsägelser i regeringens<br />
politik. I Sverige finns många tjänstehandelsföretag som är aktiva på<br />
utländska marknader. Utländska tjänsteföretag hindras emellertid i många<br />
fall på den svenska marknaden av olika särregler. Särskilt kan nämnas<br />
valutaregleringen och hinder för etableringen.</p>
<p>En annan fråga som kommer att behandlas under GATT-förhandlingarna<br />
är handelsrelaterade investeringar. Som ovan beskrivits strider de svenska<br />
reglerna för kontroll av utländska investeringar mot frihandelsprincipen.</p>
<p>Från amerikansk sida har man under flera års tid försökt få till stånd s. k.<br />
frivilliga exportbegränsningsavtal (VR A - Voluntary Restraint Agreements)<br />
med enskilda länder eller branschorganisationer i dessa. Inför hotet om<br />
särskilda tullar har man t. ex. lyckats få sådana avtal med de flesta<br />
stålexportländer utom Canada och Sverige. I stället försvårar USA svensk<br />
export genom att tillämpa s. k. utjämningstullar mot vissa stålprodukter.</p>
<p>Sverige bör kräva att GATT-avtalet upprätthålles i alla hänseenden.<br />
Några ”frivilliga” exportbegränsningar bör icke förekomma. Från svensk<br />
sida måste vi kräva att alla tariffära och icke tariffära handelshinder<br />
avvecklas.</p>
<p>13.2 MFA</p>
<p>Multifiberavtalen (MFA) är ett unikt undantag från GATT-principerna och<br />
bygger på att textilimporterande industriländer begränsar importen genom<br />
att sluta bilaterala uppföljningsavtal med exportländer - huvudsakligen<br />
utvecklingsländer eller svagt utvecklade länder. På så sätt försöker industriländerna<br />
skydda den egna icke-konkurrenskraftiga textilindustrin.</p>
<p>Tanken bakom multifiberavtalen har varit att importbegränsningarna<br />
skulle vara tidsbestämda och ge möjligheter att underlätta omställningen i<br />
industriländerna. Successivt skulle kvoterna öka. I det senast utlöpta avtalet<br />
avsågs kvoterna öka med ca 6 % per år. Sverige har emellertid, med<br />
hänvisning till låg produktion och hög importandel, kunnat för svensk del<br />
hålla nere ökningstakten till ca 1,5 % per år.</p>
<p>Även beredskapsskäl har anförts för att skydda svensk teko-industri.<br />
Sverige upprätthåller dock en betydligt högre självförsörjningsgrad på<br />
teko-området än för många andra varugrupper.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:10px;">När vi i Sverige och andra välmående länder tillämpar handelsbegräns- Mot. 1987/88</p>
<p>ningar mot u-länder visar vi också att vi inte är beredda att ta konsekvenserna U7</p>
<p>av våra uttalanden om solidaritet med u-ländernas befolkning. Samtidigt som<br />
Sverige stöder industriell utveckling i u-länder med skattemedel är regeringen<br />
inte beredd att tillåta att deras industriprodukter får säljas fritt. Det är en i<br />
grunden omoralisk inställning. Fattigdomen i u-länderna kan aldrig bekämpas<br />
om inte individerna kan få arbete - det kräver att dessa länder får<br />
exportera sina produkter.</p>
<p>Utökade möjligheter till import från u-länder skulle endast marginellt<br />
drabba den svenska teko-industrin - det är troligen huvudsakligen import<br />
från andra industriländer som skulle minska.</p>
<p style="margin-left:10px;">Enligt vår mening bör frihandelsprincipen gälla även på textilområdet.</p>
<p>Sverige bör uppfylla GATT-målsättningen att även detta område skall<br />
integreras i frihandeln. Det kan ske genom att existerande avtal omförhandlas<br />
till u-ländernas fördel.</p>
<p>14 Hemställan</p>
<p>Med stöd av vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen avslår de av regeringen förordade riktlinjerna i<br />
proposition 1987/88:66,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts såsom riktlinjer för Sveriges deltagande i det<br />
västeuropeiska samarbetet,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om det nordiska samarbetet,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om samarbetet inom EFTA,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om fördjupade kontakter med EG-parlamentet,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om informationsverksamhet kring den europeiska<br />
integrationen,</p>
<p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om förhandlingar i syfte att uppnå en tullunion<br />
mellan Sverige och EG,</p>
<p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om gemensam europeisk arbetsmarknad,</p>
<p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffande av<br />
lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag, m.m.,</p>
<p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till övriga åtgärder för<br />
att undanröja hinder för utländska förvärv av aktier i svenska bolag, i<br />
enlighet med vad som i motionen anförs,</p>
<p style="margin-left:30px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen och fullmäktige i<br />
riksbanken till känna vad i motionen anförts om svensk anknytning till<br />
European Monetary System,</p>
<p style="margin-left:30px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen och fullmäktige i<br />
riksbanken till känna vad i motionen anförts om skyndsam och<br />
definitiv avveckling av valutaregleringen,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om tekniskt och vetenskapligt samarbete mellan<br />
Sverige och EG,</p>
<p>14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av<br />
svenska företags medverkan i EG: s Forsknings och utvecklingsprojekt<br />
i enlighet med vad som i motionen anförs,</p>
<p>15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för<br />
successiv ökning av Sveriges deltagande i ESA i enlighet med vad som i<br />
motionen anförs,</p>
<p>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om finansiering av svensk medverkan i SCIENCEprogrammet,</p>
<p>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om medverkan i ERASMUS- och COMETTprogrammen,</p>
<p>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om behovet av harmonisering av svensk lagstiftning<br />
med lagar och regler inom EG,</p>
<p>19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till former för<br />
systematisk redovisning av lagar och regler inom EG vid förslag till ny<br />
svensk lagstiftning i enlighet med vad som i motionen anförs,</p>
<p>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om Sveriges agerande vid de pågående överläggningarna<br />
om förslag till Europarådskonvention rörande innehållet i<br />
internationella reklamsändningar,</p>
<p>21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om Sveriges agerande vid de pågående GATTförhandlingarna,</p>
<p>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om tillämpningen av multifiberavtalen och avveckling<br />
av handelshinder på teko-området.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br />
U7</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Stockholm den 25 januari 1988</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Carl Bildt (m)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Lars Tobisson (m)<br />
Anders Björck (m)<br />
Nils Carlshamre (m)<br />
Rolf Dahlberg (m)<br />
Bo Lundgren (m)<br />
Ingrid Sundberg (m)</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>Ingegerd Troedsson (m)</p>
<p>Per-Olof Strindberg (m)</p>
<p>Rolf Clarkson (m)</p>
<p>Ann-Cathrine Haglund (m)</p>
<p>Sonja Rembo (m)</p>
<p>Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_50"><p>30</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mot. 1987/88</p>
<p>1 INLEDNING 1 U7</p>
<p style="margin-left:27px;">2 RIKTLINJER FÖR SVERIGES DELTAGANDE I DET<br />
VÄSTEUROPEISKA SAMARBETET 2</p>
<p>3 EN VÄRLD I FRIHET 3</p>
<p>4 SVERIGE I EUROPA 4</p>
<p>5 DET NYA EUROPA OCH EUROPATANKEN 4</p>
<p>6 DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS UTVECKLING 5</p>
<p>7 MEDBORGARNAS EUROPA 6</p>
<p style="margin-left:27px;">8 SVERIGE OCH SVENSKA FÖRETAG BEHÖVER EUROPA<br />
7</p>
<p>9 DET NORDISKA SAMARBETET 9</p>
<p style="margin-left:27px;">10 SVERIGE OCH DET FRAMTIDA EUROPASAMARBETET<br />
10</p>
<p>11 SAMARBETET MELLAN EFTA OCH EG 12</p>
<p>12 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 13</p>
<p>12.1 Kontakter med EG-parlamentet 13</p>
<p>12.2 Information om EG 14</p>
<p>12.3 Tullunion 15</p>
<p>12.4 Gemensam arbetsmarknad 16</p>
<p>12.5 Öppna gränser för företag 17</p>
<p>12.6 Öppna gränser för kapitalflöden 18</p>
<p>12.7 Anknytning till EMS 19</p>
<p>12.8 Harmonisering av lagar och bestämmelser 20</p>
<p>12.9 Tekniskt och vetenskapligt samarbete 21</p>
<p>12.10 Utbildningssamarbete 23</p>
<p>12.11 Miljövårdssamarbete 25</p>
<p>12.12 Jordbrukspolitik 25</p>
<p>12.13 Samarbete och avreglering inom transportsektorn 26</p>
<p>12.14 Samordning på Radio- och TV-området 26</p>
<p>13 INTERNATIONELL FRIHANDEL 27</p>
<p>13.1 GATT 28</p>
<p>13.2 MFA 28</p>
<p>14 HEMSTÄLLAN 29</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>31</p>
</div>
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_16" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gotab Stockholm 1988 14393</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-01-26 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-01-28 00:00:00inträffat20Carl Bildtm1undertecknare0Lars Tobissonm2undertecknare0Anders Björckm3undertecknare0Nils Carlshamrem4undertecknare0Rolf Dahlbergm5undertecknare0Bo Lundgrenm6undertecknare0Ingrid Sundbergm7undertecknare0Ingegerd Troedssonm8undertecknare0Per-Olof Strindbergm9undertecknare0Rolf Clarksonm10undertecknare0Ann-Cathrine Haglundm11undertecknare0Sonja Rembom12undertecknare0Arne Anderssonm13undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:662014-11-19 16:44:25motkatMotionskategori-2014-11-19 16:44:25statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02U72019-05-28 12:14:19tilldelatTilldelatUtrikesutskottet2014-11-19 16:44:25GB02U7av Carl Bildt m. fl. (m) ^'mot_198788_u_7.pdf668075pdfmed anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och Mot.https://data.riksdagen.se/fil/4EC366ED-E40A-4898-84F9-24830EC1D24B