2750219 GB02U6 1987/88 U6 mot mot Motion 1987/88:U6 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Motion Motion UU 6 0 1988-01-25 00:00:00 2014-10-14 10:41:14 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen av Bengt Westerberg m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02U6/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02U6 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02U6 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:U6</p> <p>av Bengt Westerberg m. fl. (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och<br /> den västeuropeiska integrationen</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Sveriges gemenskap med Västeuropa är av oskattbart bärde. Här finner vi de<br /> länder som står oss närmast, vars kulturarv vi delar och vars syn på mänsklig<br /> värdighet, frihet, demokrati och rättvisa överensstämmer med vår egen.</p> <p>Få frågor är viktigare för oss i Sverige än vår framtid i Europa. Därför är<br /> det värdefullt att regeringen genom propositionen om Sverige och den<br /> västeuropeiska integrationen (1987/88:66) gett riksdagen sin syn på Sveriges<br /> medverkan i samarbetet i Västeuropa. Propositionen ger också en god<br /> belysning av hur arbetet inom EG utvecklats och fortsätter att utvecklas och<br /> av EFTA:s roll som förhandlingspartner med EG.</p> <p>Fred, demokrati och rättssäkerhet</p> <p>Till de stora framstegen i Västeuropa hör att de sekelgamla motsättningarna<br /> mellan fransmän och tyskar på några årtionden förflyktigats och ersatts av<br /> vänskap. De fascistiska regimerna i Spanien och Portugal har sopats bort<br /> liksom överstejuntan i Grekland.</p> <p>En viktig orsak till denna glädjande utveckling är utan tvekan den<br /> integrationsprocess som efter kriget ägt rum i Västeuropa. Tillkomsten av<br /> EG har inneburit ett slut på de ständiga motsättningarna mellan de gamla<br /> ärkefienderna Frankrike och Tyskland och verksamt bidragit till att stärka<br /> demokratin. Också Europarådet har här haft en stor uppgift.</p> <p>Den ekonomiska integrationen i Västeuropa har spelat en viktig roll också<br /> för välståndsutvecklingen. Nöden i efterkrigstidens Europa har ersatts av ett<br /> välstånd som få ens vågade drömma om för 40 år sedan.</p> <p>Den Europeiska Gemenskapen har varit en motor i denna process, och det<br /> är inte bara medlemsländerna som fått del av dess frukter. EG:s frihandelsavtal<br /> med de länder som valt att stanna utanför, däribland Sverige, har varit<br /> av stor betydelse för dessa länders utveckling.</p> <p>Frihandeln och den därav följande ekonomiska integrationen är alltså av<br /> största vikt både för den ekonomiska utvecklingen och som fredsbevarande<br /> faktor. När personliga och ekonomiska relationer byggs upp, när beroende<br /> och samarbete ökar över vida fält ökar också medvetenheten om de<br /> gemensamma värden som står på spel och som skulle förödas av ett krig.</p> <p>EG-parlamentet ges en efter hand ökad roll och dess sammansättning<br /> bestäms direkt av medborgarna. Romfördraget ger medborgarna ett direkt</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>rättsskydd mot regeringar och andra myndigheter som handlar i strid mot Mot. 1987/88<br /> fördraget och EG-domstolen står till förfogande. fJ6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Värdegemenskap med Europa</p> <p>Även om ord som ”känsla av samhörighet” och ”värdegemenskap” förekommer<br /> i propositionen är det uppenbart att regeringen ser EG och Sveriges<br /> relationer till EG som främst en ekonomisk angelägenhet. Det bör därför<br /> understrykas att ett väsentligt syfte med den västeuropeiska integrationen är<br /> att hos medborgare, och särskilt bland ungdomen, stärka den europeiska<br /> gemenskapskänslan. För EG kan det därför finnas särskilda svårigheter att<br /> låta icke-medlemsländer delta i det kultur- och utbildningspolitiska samarbetet<br /> eftersom ett väsentligt syfte med detta är att ge de egna medborgarna en<br /> fördjupad känsla för Gemenskapen, ”att skapa ett medborgarnas Europa”.</p> <p>För Sverige är det å andra sidan synnerligen väsentligt att inte här komma<br /> på efterkälken eller, än värre, hamna helt utanför. Det skulle kunna<br /> förstärka stämningar av isolationism, som lätt uppkommer hos dem som<br /> känner sig stå utanför.</p> <p>Sveriges strävan att delta i EG:s kultur- och utbildningspolitiska samarbete<br /> måste därför utmärkas av kreativitet och initiativkraft. Det är väsentligt att<br /> det för alla berörda görs fullständigt klart att Sverige tillhör den demokratiska,<br /> västeuropeiska kulturkretsen. Ett sätt för oss att understryka detta är<br /> genom aktiv medverkan i Europarådet.</p> <p>Med demokratierna i Västeuropa har vi en stor värdegemenskap också när<br /> det gäller synen på välfärdsstaten. Så t. ex. avdelar Flolland och Belgien mer<br /> av nationalinkomsten till offentliga social- och utbildningsutgifter än Sverige.<br /> När det gäller offentlig inkomstöverföring ligger Sverige på genomsnittet för<br /> Västeuropa. Västtyskland och Holland har länge haft ett generösare system<br /> för sjukersättning till arbetare än Sverige. I gengäld är den svenska<br /> kombinationen av folkpension och ATP mer ambitiös. Trots vissa olikheter<br /> är den väsentliga iakttagelsen att det är likheterna som dominerar. Detta är<br /> också naturligt. Professor Therborn som utförligt har studerat frågan anger<br /> sammanfattningsvis att man som pensionerad arbetare har det bäst i Sverige.<br /> Arbetar man i det privata näringslivet och blir sjuk bör man helst bo i<br /> Västtyskland. Behöver man socialhjälp finns det inget land som är så<br /> generöst som Holland.</p> <p>Ungdomens Europa</p> <p>På det utbildningspolitiska området är projekten ERASMUS (the European<br /> Community Action Scheme for the Mobility of University Students) och<br /> COMETT (Community Action Programme In Education and Training for<br /> Technology) särskilt väsentliga. ERASMUS syftar till att ge universitetsstuderande<br /> möjlighet att förlägga en del av sina studier till ett annat EG-land<br /> och COMETT till att skaffa ungdomar praktikplatser inom industrin i<br /> EG-länderna.</p> <p>I propositionen uppmärksammas dessa program. Särskilt framhålls risken<br /> av att det svenska utbytet med EG-länderna, exempelvis vad gäller</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>praktikplatser, kan komma att minska till nackdel för svenska ungdomar. Mot. 1987/88</p> <p>Sverige har därför tillsammans med de andra EFTA-länderna anmält sitt U6</p> <p>intresse för ett samarbete med EG om student- och praktikutbyte. EG har<br /> inte avvisat förslaget. Vid det av folkpartiet anordnade Europa-seminariet<br /> hösten 1987 uttalade sig den danske EG-kommissionären Henning Christophersen<br /> synnerligen positivt om ett svenskt deltagande i EG:s studentoch<br /> praktikantutbyte. Men EG anser att samarbetet inom EG först måste<br /> vara ordentligt etablerat innan det kan utvidgas till utanförstående länder.</p> <p>Detta kan ta flera år i anspråk.</p> <p>Enligt folkpartiets uppfattning är student- och praktikantutbytet av sådan<br /> betydelse att den svenska politiken på detta område borde vara avsevärt<br /> aktivare. Samordningen av EFTA-ländernas förhandlingsposition är visserligen<br /> väsentlig, men bör inte hindra kompletterande svenska åtgärder i syfte<br /> att redan nu ge ett stort antal svenska studenter ekonomiska möjligheter att<br /> förlägga en del av sina studier till ett EG-land. I en annan motion till detta<br /> riksmöte har folkpartiet yrkat medel utöver vad regeringen föreslagit till<br /> svenskt deltagande i ett vidgat studentutbyte.</p> <p>Förberedelsearbetet till ett kommande, mer omfattande samarbete bör<br /> påbörjas redan nu. Sverige måste bl. a. vidta åtgärder för att göra studier i<br /> vårt land lockande för EG-studenter. Så t. ex. bör i vissa fall universitetsutbildning<br /> ges också på engelska, tyska eller franska. Den bör då inte riktas<br /> enbart till utländska studerande utan också göras attraktiv för svenskar så att<br /> goda möjligheter till kontakter skapas.</p> <p>Folkpartiet anser således att arbetet omedelbart bör sättas i gång för att<br /> göra Sverige delaktigt av ett omfattande student- och praktikantutbyte med<br /> EG/EFTA. Vi skulle också välkomna åtgärder för ett ökat skolungdomsutbyte.</p> <p>Frågan om ömsesidigt erkännande av examina är inte bara en fråga av<br /> ekonomisk betydelse. Det ligger ett stort allmänkulturellt värde i att<br /> möjligheten står öppen för svenskar att arbeta i andra länder och därigenom<br /> skaffa sig erfarenheter och kontakter. Även här anser vi att Sverige bör<br /> arbeta för att nå en överenskommelse med EG. Åtgärder borde redan nu<br /> vidtagas för att förstärka sådana svenska utbildningar som kan misstänkas<br /> inte fylla måttet i ett europeiskt perspektiv.</p> <p>Vad här anförts om ett vidgat student- och praktikantutbyte och om<br /> ömsesidigt erkännande av examina bör riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p>I propositionen nämns också turismen. Dess ekonomiska betydelse för<br /> såväl EG som Sverige framhålls i propositionen liksom den omständigheten<br /> att flera av de åtgärder som EG-kommissionen förordar som t. ex. fria<br /> gränspassager och harmoniserad transportpolitik kommer att underlätta<br /> turismen.</p> <p>Sverige har på olika sätt sökt främja turismen till vårt land. Det har skett<br /> huvudsakligen av ekonomiska motiv. Visst är ökad utländsk turism i Sverige<br /> väsentlig ur ekonomisk synvinkel. Vi vill dock framhålla, att det också finns<br /> andra värden i att utlänningar besöker Sverige. Särskilt vill vi understryka<br /> betydelsen av att europeisk ungdom besöker vårt land. Det är väsentligt att<br /> detta kan ske utan stora kostnader för dem. Staten bör därför i samråd med<br /> ideella organisationer som Svenska Turistföreningen främja en på utländska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ungdomar inriktad lågkostnadsturism i Sverige. Särskilt önskvärt vore om Mot. 1987/88</p> <p>denna kunde utformas så att kontakter med svenska ungdomar underlätta- U6</p> <p>des. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p>Forskningssamarbete</p> <p>Forskningssamarbetet med EG är av central betydelse för Sveriges framtida<br /> utveckling. Det är därför glädjande att Sverige, som det förefaller, får delta i<br /> betydelsefulla delar av det framtidsinriktade europeiska forskningssamarbetet.<br /> Sverige bör arbeta för en ytterligare samverkan på detta område.</p> <p>Det finns dock anledning till oro över Sveriges små möjligheter att påverka<br /> prioriteringarna inom EG:s ramprogram inom den industristrategiska forskningen.<br /> På projektnivå finns inga garantier för svensk industris deltagande.</p> <p>EG behåller möjligheten att då det passar de egna intressena ta in eller<br /> utestänga svenska företag.</p> <p>Folkpartiet vill i detta sammanhang framhålla, att forskningssamarbete<br /> inte enbart får vara en fråga om samverkan kring stora och dyra forskningsprojekt.<br /> Även det samarbete som sker genom utbyte av gästforskare, såväl<br /> unga som mera väletablerade, är betydelsefullt och kan ge upphov till nya,<br /> gemensamma forskningsprojekt. De medel som Sverige hittills ställt till<br /> förfogande för forskarutbyte (5 milj. kr.) är klart otillräckliga. I annan<br /> motion till detta riksmöte har folkpartiet krävt en fördubbling av dessa<br /> medel.</p> <p>Det svenska näringslivets framtid i Europa</p> <p>Sverige med en liten hemmamarknad har en starkt utlandsberoende<br /> ekonomi. Vår ekonomiska utveckling och uppbyggnaden av vårt välstånd<br /> hade inte varit möjligt om vi inte integrerats i ett internationellt ekonomiskt<br /> samarbete i Europa och därigenom kunnat få avsättning för vår export och<br /> fritt importera de varor vi behöver.</p> <p>Ekonomisk integration ökar nationernas inbördes beroende och tvingar<br /> därmed regeringarna att än mer beakta också samarbetspartnernas intressen<br /> då de beslutar om sin ekonomiska politik. I så måtto har Sverige, i likhet med<br /> nära nog alla länder, givit upp en del av sin självständighet.</p> <p>Den vägen anträdde vi således för länge sedan.</p> <p>Av största betydelse för det svenska näringslivet och därmed för vårt lands<br /> välstånd är handeln med Västeuropa som i dag svarar för 70 % av vår<br /> totalhandel. Västeuropas betydelse som handelspartner med Sverige väntas<br /> också fortsätta att öka om inga hinder läggs i dess väg. De affärsmöjligheter<br /> som erbjuds på andra håll i världen är mera begränsade.</p> <p>Det är en brist i propositionen att den saknar en analys av den svenska<br /> industristrukturen och därmed av helhetens betydelse för svenskt näringsliv<br /> av den framväxande integrationen inom EG:s olika områden.</p> <p>Det stora flertalet av de svenska industriföretagen finns inom s. k. mogna<br /> branscher. Det innebär att produkternas livscykel har börjat att plana ut och<br /> att tillväxten är begränsad. Ett livsvillkor för att dessa företag skall bli kvar på</p> </div> <div class="block ml_53"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>marknaden är att de kan effektivisera produktionen genom rationaliseringar<br /> och införande av ny tillverkningsteknik.</p> <p>Det är således av stor betydelse för svensk industri att kunna deltaga fullt<br /> ut i just de av EG:s program som syftar till att modernisera tillverkningsindustrin<br /> genom grundläggande teknisk forskning på områden som laserteknik,<br /> nya material, nya provningsmetoder, CAD/CAM etc. Tillverkningsindustrins<br /> fortsatta betydelse för sysselsättning och regional balans i vårt land kan<br /> knappast överdrivas. En analys av de villkor som EG-samarbetet ställer<br /> denna industri inför saknas i regeringens framställan.</p> <p>Förverkligandet av den inre marknaden innebär klart ökade möjligheter<br /> för EG:s industri att förstärka sin konkurrenskraft. Det gäller inte minst den<br /> högteknologiska industrin som kan och måste utnyttja kombinationseffekter<br /> av ökad rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft.</p> <p>Det finns i detta sammanhang särskild anledning att erinra om betydelsen<br /> för exportinriktade små och medelstora svenska företag av en fri marknad i<br /> Europa. De större företagen har bättre förutsättningar än de små och<br /> medelstora att anpassa sina produkter så att dessa uppfyller de särskilda<br /> bestämmelserna i olika länder. De kan också i viss utsträckning arbeta sig in<br /> på utlandsmarknader genom etablering av dotterbolag. Denna möjlighet har<br /> inte flertalet små och medelstora företag. De är därför i större utsträckning<br /> än storföretagen beroende av de överenskommelser Sverige kan träffa med<br /> EG.</p> <p>Vad som här anförts om behovet av en bättre analys av de villkor<br /> EG-samarbetet ställer svenskt näringsliv inför bör riksdagen ge regeringen<br /> till känna.</p> <p>Fritt utbyte av tjänster</p> <p>En mycket väsentlig del av Sveriges EG-politik rör våra möjligheter att<br /> medverka i ett fritt utbyte på tjänsternas område. Trots att tjänstesektorn är i<br /> snabbt växande och inbegriper så viktiga områden som bank- och annan<br /> finansieringsverksamhet, försäkringsrörelse, entreprenadverksamhet, transporter,<br /> konsultverksamhet och fria yrken har tjänsterna länge förbigått i den<br /> internationella handelspolitiken. Frågan har först nyligen tagits upp inom<br /> GATT och varken vårt frihandelsavtal med EG eller EFTA-avtalet omfattar<br /> tjänster.</p> <p>Inom EG är läget annorlunda. Fri rörlighet för tjänster är lika mycket ett<br /> mål inom EG som fri rörlighet för industrivaror. Det pågår ett omfattande<br /> arbete inom EG i syfte att förverkliga detta mål och man har redan på<br /> åtskilliga områden kommit långt. Sverige löper en uppenbar risk att i<br /> betydande grad hamna utanför EG-samarbetet på tjänsternas område. En<br /> grundläggande svårighet för vårt land är att vi till följd av frihandelsavtalets<br /> begränsning till industrivaror saknar en legal grund att stå på i förhållande till<br /> EG när det gäller tjänster.</p> <p>Det är beklagligt att regeringens EG-proposition inte ger någon samlad<br /> bedömning av hur regeringen tänker sig att Sverige skall agera i förhållande<br /> till EG på tjänsternas område. Enligt folkpartiets uppfattning är det<br /> synnerligen angeläget att Sveriges EG-samarbete på bred front utvecklas till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>att också innefatta tjänsterna - en av ekonomins snabbast växande sektorer. Mot. 1987/88</p> <p>Det som här anförts bör riksdagen ge regeringen till känna. U6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Valutaregleringar måste avskaffas</p> <p>Bankverksamhet och försäkringsverksamhet är särskilt viktiga former av<br /> tjänster med stark internationell prägel. Här finns ett viktigt samband med en<br /> annan av EG:s grundläggande principer; principen om fri rörlighet för<br /> kapital. Tyvärr nödgas folkpartiet konstatera att det på detta område finns en<br /> särskilt tydlig motsättning mellan EG:s strävanden och Sveriges nuvarande<br /> politik. Detta kommer också till klart uttryck i propositionen.</p> <p>Inom EG är målsättningen att banker och försäkringsbolag skall ha<br /> möjlighet att i stort sett oförhindrade bedriva verksamhet inom hela EG. Till<br /> grund för verksamheten ligger nationell koncession och en därtill knuten<br /> tillsyn som skall uppfylla de krav som angetts av EG. Ett mycket aktivt arbete<br /> bedrivs för närvarande inom EG för att åstadkomma fria kapitalrörelser.</p> <p>I Sverige är läget väsentligt annorlunda. Även om vissa uppmjukningar<br /> sker är möjligheterna för utländska banker och försäkringsbolag att bedriva<br /> verksamhet i Sverige starkt begränsade. Det grundläggande hindret är<br /> valutaregleringen. Som exempel kan nämnas att privatpersoner förvägras<br /> betala premier för större personförsäkringar i t. ex. engelska försäkringsbolag.<br /> Detta har av EG uppmärksammats som det handelshinder det är.<br /> Regeringen uttalar sig i propositionen påtagligt försiktigt och till intet<br /> förbindande om finansiella tjänster under hänvisning till valutaregleringen.</p> <p>Folkpartiet har krävt valutaregleringens avskaffande. EG-frågan ger detta<br /> krav en ny dimension. Ett avskaffande av valutaregleringen framstår som en<br /> helt nödvändig förutsättning för att en fri rörlighet mellan EG och Sverige på<br /> de finansiella tjänsternas område skall kunna upprättas. I EG-länderna har<br /> valutaregleringarna redan i allt väsentligt undanröjts. I en annan motion till<br /> detta riksmöte yrkar folkpartiet att valutaregleringen skall avskaffas.</p> <p>Folkpartiet anser att Sverige skall aktivt sträva efter att snarast få till stånd<br /> en öppen bank- och försäkringsmarknad i förhållande till såväl EG som<br /> EFTA-länderna. Detta skulle öppna helt nya internationella möjligheter för<br /> de svenska företagen och ge en från konsumentsynpunkt önskvärd skärpning<br /> av konkurrensen på hemmamarknaden.</p> <p>Det som anförts om avveckling av den svenska valutaregleringen och om<br /> en öppen bank- och försäkringsmarknad bör riksdagen ge regeringen till<br /> känna.</p> <p>Miljöfrågorna</p> <p>Miljöfrågorna har blivit alltmer internationella till sin karaktär. Föroreningarna<br /> känner inga gränser.</p> <p>Internationellt samarbete är en förutsättning för att kunna avvärja de<br /> globala miljöhoten. Också Sverige skulle i dag ha mycket att vinna på att<br /> andra länder bättre renade sina utsläpp.</p> <p>Till de internationella organ där Sverige kan driva på utvecklingen mot en<br /> bättre miljö hör OECD, ECE, UNEP och EG. Inom EG har miljöfrågorna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>getts en ökad betydelse genom revideringen av Rom-fördraget. Ett kraftfullt Mot. 1987/88</p> <p>svenskt deltagande i EG:s arbete inom miljöområdet skulle stärka de U6</p> <p>medlemsländer (t. ex. Danmark, Västtyskland och Nederländerna) som vill<br /> gå fortare fram än övriga EG-länder. Det skulle också leda till en förbättring<br /> av svensk miljöpolitik med avseende på exempelvis kemikaliekontroll,<br /> beredskap mot kemiska olyckor (Sevesodirektivet) och program för mätning<br /> av miljökvaliteten.</p> <p>Överenskommelsen från 1977 mellan Sverige och EG-kommissionen om<br /> miljövårdssamarbete syftar till ett regelbundet informations- och meningsutbyte.<br /> Enligt överenskommelsen skall möten på hög tjänstemannanivå<br /> normalt äga rum en gång per år, växelvis i Bryssel och i Stockholm. Det är<br /> folkpartiets uppfattning att detta arbete bör intensifieras. Detta bör riksdagen<br /> ge regeringen till känna.</p> <p>Svensk medverkan i integrationen</p> <p>De demokratier som tillsammans bildar den Europeiska Gemenskapen är i<br /> färd att integreras. Det innebär, att de inom allt fler områden är beredda att, i<br /> gemenskapsorgan som de tillhör och kan påverka, fatta beslut med kvalificerad<br /> majoritet som blir bindande för dem alla, dvs. också för den minoritet av<br /> stater som till äventyrs röstat mot. Härigenom skiljer sig samarbetet inom<br /> EG från de traditionella former av mellanstatligt samarbete som innebär att<br /> beslut endast blir bindande för de stater som biträder dem.</p> <p>Det bör understrykas att EG-länderna enhälligt fastställer ramarna för de<br /> sakområden som kan bli föremål för majoritetsbeslut. Så t. ex. faller<br /> jordbruks- och handelspolitik inom dessa ramar medan försvarsfrågor ligger<br /> utanför. En slags mellanform utgör det utrikespolitiska samarbetet. EGländerna<br /> har här kommit överens om att deras utrikesministrar regelbundet<br /> skall träffas och diskutera utrikesfrågor i syfte att nå gemensamma ståndpunkter<br /> men att enhällighet är förutsättningen för beslut.</p> <p>Integration är ett medvetet syfte med arbetet inom EG. Det är en<br /> konstitutionell nydaning, ett sätt att i demokratisk ordning ta steg som går<br /> utöver nationalstatens gränser. Det ligger i sakens natur att sådan integration<br /> vilar på förutsättningen att alla deltagande stater är fullvärdiga demokratier<br /> och att de institutioner de gemensamt bildar arbetar i demokratisk ordning.</p> <p>Länder som saknar denna grund kan inte innefattas i integrationsarbetet<br /> såsom detta här har definierats.</p> <p>För Sveriges del borde det vara både möjligt och önskvärt att inom vida<br /> områden delta i en integration med andra demokratier i Europa. Vi skulle då<br /> tillsammans med de andra deltagande länderna dela ett gemensamt ansvar<br /> för en sund och riktig utveckling inom de områden som integrationen<br /> omfattade.</p> <p>Om vi å andra sidan ställs eller självmant ställer oss utanför den pågående<br /> integrationsprocessen i Europa skulle detta inte innebära att vi - opåverkade<br /> av utvecklingen i vår omvärld - bibehöll full nationell handlingsfrihet.</p> <p>Genom EG:s växande betydelse för Sverige i olika avseenden skulle vi i<br /> flertalet fall finna, att det låg i vårt intresse att vi så nära som möjligt<br /> samordnade vår lagstiftning och vår ekonomiska politik med EG. Den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>huvudsakliga skillnaden mot en aktiv medverkan i integrationen skulle då bli Mot. 1987/88</p> <p>att Sverige avstått från det inflytande vi som medverkande kunde haft på de U6</p> <p>beslut som fattas av EG. Vidare skulle vår politik i väsentliga delar bli en<br /> politik för anpassning i efterhand. Därtill skulle vi, även vid en långtgående<br /> anpassning till EG-politiken, riskera att inte i alla avseenden uppnå<br /> likabehandling inom EG.</p> <p>Den gräns som enligt folkpartiets mening sätts för Sveriges medverkan i<br /> den europeiska integrationen gäller de områden där Sverige av hänsyn till sin<br /> neutralitetspolitik måste förbehålla sig fullständig nationell handingsfrihet.</p> <p>Det är Sveriges sak att självständigt besluta och deklarera vilka dessa<br /> områden är.</p> <p>Det synsätt vi här angett bör vara utgångspunkt för Sveriges strävanden att<br /> medverka i integrationen och samarbetet i Västeuropa. Detta bör av<br /> riksdagen ges regeringen till känna.</p> <p>Handelspolitiken</p> <p>I regeringens proposition berörs risken av att Sverige skulle behöva avstå<br /> handelspolitisk rörelsefrihet om vi ingick en tullunion med EG. Regeringen<br /> tycks mena att detta är en nackdel som man i så fall finge acceptera.</p> <p>Till detta kommer den situation som kunde uppstå om det handelspolitiska<br /> klimatet skulle kärva till sig. En sådan utveckling kan i dagsläget inte<br /> uteslutas. I ett sådant läge bleve det svårt för Sverige om vi skulle isoleras.</p> <p>EG:s strävan att samordna medlemsländernas utrikespolitiska<br /> ställningstaganden</p> <p>I propositionen redogör regeringen för EG:s politiska samarbete men avstår<br /> från att analysera betydelsen härav för Sveriges relationer med EG.</p> <p>Inom Norden har Sverige medverkat till att utveckla former för konsultationer<br /> och samordning i flera utrikespolitiska frågor t. ex. rörande inställningen<br /> till och åtgärder med avseende på situationen i Södra Afrika,</p> <p>Centralamerika och Mellersta Östern. Inför svenska ställningstaganden i FN<br /> och andra internationella organisationer har ett nordiskt samråd ofta<br /> framstått som naturligt trots att tre av länderna är anslutna till en av de stora<br /> försvarspakterna och ett av dem, Danmark, också till EG. Grunden för det<br /> nordiska samarbetet kring utrikespolitiken har varit och är den samhörighet<br /> som präglar länderna i Norden.</p> <p>Också med stater utanför den nordiska länderkretsen har Sverige i flera<br /> fall sökt finna en gemensam grund för utrikespolitiska ställningstaganden och<br /> förslag. Det s. k. femkontinent-initiativet är ett exempel på detta.</p> <p>Det kan i sammanhanget noteras att den österrikiska regeringen i en<br /> regeringsförklaring av den 30 november 1987 har uttalat att den för<br /> Österrikes del inte utesluter att medlemskap i EG kan kombineras med<br /> fortsatt och bestående neutralitet. Denna ståndpunkt har den österrikiska<br /> regeringen nått fram till efter omfattande studier och sonderingar.</p> <p>Avgörande för Sverige bör vara att vi inte i något sammanhang genom<br /> samråd och samarbete med andra länder i utrikesfrågor komprometterar vår</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>beslutsamhet att föra en utrikespolitik som svarar mot de krav neutralitetspo- Mot. 1987/88</p> <p>litiken ställer. Frågan i vilken mån en sådan politik är möjlig att förena med U6</p> <p>medlemskap i EG saknar vi för närvarande anledning ta ställning till då</p> <p>ansökan om svenskt medlemskap i EG inte är aktuell. Denna aspekt på</p> <p>Sveriges långsiktiga medverkan i den västeuropeiska integrationen bör,</p> <p>enligt vår uppfattning, bli föremål för en inträngande analys.</p> <p>Avslutande och sammanfattande synpunkter</p> <p>Propositionen innehåller en värdefull inventering av EG:s utveckling och<br /> inriktning i flera för Sverige väsentliga avseenden. Folkpartiet delar regeringens<br /> uppfattning att vi skall gå vidare i det nordiska samarbetet, stärka<br /> EFTA och bredda och fördjupa samarbetet med EG så långt detta är<br /> förenligt med neutralitetspolitiken. Det finns nu varken anledning eller<br /> tillräckligt underlag för ett ställningstagande i frågan om på lång sikt<br /> medlemskap i EG kan gå att förena med bevarad neutralitet.</p> <p>Folkpartiet saknar i propositionen en utvärdering av de s. k. fyra friheternas<br /> (fritt flöde av människor, varor, tjänster och kapital) samlade betydelse<br /> för Sveriges del. Regeringen för ett resonemang kring varje avsnitt för sig<br /> men underlåter att göra den nödvändiga helhetsbedömningen. Intrycket är<br /> att regeringen har goda ambitioner att nå långt i ytterligare integration av<br /> varuhandeln. I andra avseenden är ambitionen betydligt svagare. Det gäller<br /> bl. a. frågan om att liberalisera kapitalrörelserna, att uppnå fri etableringsrätt<br /> och att skapa tillgång till EG:s arbetsmarknad.</p> <p>Enligt folkpartiets mening räcker det inte att som mål för den svenska<br /> Europapolitiken ange att Sverige skall medverka i arbetet på att skapa ökad<br /> rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital i Europa. Målet måste<br /> vara att svenska medborgare och företag på vitbokens alla områden får<br /> åtnjuta samma friheter som medborgare och företag i EG:s medlemsländer<br /> och att svenskar och svenska intressen inte i något hänseende diskrimineras.</p> <p>Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p>Sveriges välfärd, i ordets vidaste mening, beror i betydande utsträckning<br /> på våra möjligheter att förverkliga detta mål.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om ett vidgat student- och praktikantutbyte och om<br /> ömsesidigt erkännande av examina,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen som sin meningg ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om att underlätta utbytet mellan europeiska och<br /> svenska ungdomar,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om behovet av en bättre analys av de villkor<br /> EG-samarbetet ställer svenskt näringsliv inför,</p> </div> <div class="block ml_51"><p>20</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_10" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:40px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:30px;">motionen anförts om Sveriges EG-samarbete beträffande tjänstesek- U6</p> <p style="margin-left:30px;">torn,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om svenskt deltagande i en öppen bank- och<br /> försäkringsmarknad i Västeuropa,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om ett regelbundet informations- och meningsutbyte<br /> med EG i miljövårdsfrågor,</p> <p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om utgångspunkter för Sveriges strävanden att<br /> medverka i integrationen och samarbetet i Västeuropa,</p> <p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om att målet för svensk EG-politik måste vara att<br /> svenska medborgare och företag på vitbokens alla områden får åtnjuta<br /> samma fri- och rättigheter som medborgare och företag i EG:s<br /> medlemsländer samt att svenskar och svenska företag inte i något<br /> hänseende skall diskrimineras.</p> <p>Stockholm den 25 januari 1988<br /> Bengt Westerberg (fp)</p> <p>Ingemar Eliasson (fp) Kerstin Ekman (fp)</p> <p>Karin Ahrland (fp) Birgit Friggebo (fp)</p> <p>Anne Wibble (fp) Jan-Erik Wikström (fp)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>21</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_24" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-01-26 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-01-28 00:00:00 inträffat 2 0 Bengt Westerberg fp 1 undertecknare 0 Ingemar Eliasson fp 2 undertecknare 0 Kerstin Ekman fp 3 undertecknare 0 Karin Ahrland fp 4 undertecknare 0 Birgit Friggebo fp 5 undertecknare 0 Anne Wibble fp 6 undertecknare 0 Jan-Erik Wikström fp 7 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:66 2014-11-19 16:44:27 motkat Motionskategori - 2014-11-19 16:44:27 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02U6 2019-05-28 12:14:19 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-19 16:44:27 GB02U6 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) mot_198788_u_6.pdf 246491 pdf med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen https://data.riksdagen.se/fil/A8839D74-4614-46C3-9744-24AD1E6E39E6