2750222 GB02U5 1987/88 U5 mot mot Motion 1987/88:U5 av Olof Johanssonn!, fl. (c) Motion Motion UU 5 0 1988-01-25 00:00:00 2014-10-14 10:40:52 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och Mot. av Olof Johanssonn!, fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02U5/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02U5 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02U5 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:U5</p> <p>av Olof Johanssonn!, fl. (c)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och Mot.</p> <p>den västeuropeiska integrationen ^87,(88</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Allmän inriktning</p> <p>I propositionen 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen<br /> markerar regeringen inledningsvis, att ett svenskt medlemskap i EG inte är<br /> förenligt med vår neutralitetspolitik. Därmed upprepas den bedömning som<br /> gjordes 1971 från svensk sida i samband med förhandlingarna om frihandelsavtalet.<br /> Bakgrunden var då den s. k. Davignonrapportens krav på ett<br /> närmare utrikespolitiskt samarbete inom EG.</p> <p>Senare under 1973 skisserades det europeiska politiska samarbetets (EPS)<br /> grundläggande förutsättningar. Hösten 1985 lyckades EG-länderna förhandla<br /> fram den s. k. europeiska enhetsakten (EEA) som bekräftar EPS. Den<br /> andra nyheten var tilläggen till Romtraktaten med syfte att skapa en inre<br /> marknad inom EG. Det innebär ett fullföljande av det ursprungliga målet att<br /> åstadkomma fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital inom<br /> EG.</p> <p>Genom EPS åtar sig medlemsstaterna att så långt möjligt harmonisera sina<br /> positioner i såväl utrikes- som säkerhetspolitiska frågor. Därmed bekräftas<br /> nu liksom i början av 70-talet, att Sveriges neutralitetspolitik inte kan förenas<br /> med svenskt medlemskap i EG. Centerpartiet betonar nu liksom tidigare<br /> denna uppfattning. Vårt land kan inte ta på sig de förpliktelser som ett<br /> medlemskap i EG innebär. Därmed saknar denna fråga aktualitet. Detta<br /> principiella ställningstagande måste komma till klart uttryck vid riksdagens<br /> behandling av propositionen.</p> <p>Propositionen utgår från ett brett europeiskt perspektiv. Det bör understrykas<br /> att den västeuropeiska integrationen ur svensk synpunkt inte bara är<br /> fråga om relationerna till EG utan till Västeuropa i dess helhet. Ur svensk<br /> synpunkt är det också av stor principiell vikt att Västeuropa i sin inre<br /> utveckling inte reser murar mot omvärlden utan eftersträvar öppenhet.</p> <p>För vår del anser vi att begreppet EES, det Europeiska Ekonomiska<br /> Samarbetsområdet med öppenhet mot motvärlden, är uttryck för en<br /> principiellt riktig syn.</p> <p>Innehållet i EFTA-EG-samarbetet har dominerats av den fria varuhandeln.<br /> Såsom vi framhållit i tidigare sammanhang är frihandeln inte ett mål i<br /> sig utan ett medel för en internationell arbetsfördelning som allmänt sett ger<br /> bättre välfärdsförutsättningar. Välfärden har emellertid inte enbart ett</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr U5-6</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>materiellt innehåll. Även på handelsområdet måste därför sociala miljömäs- Mot. 1987/88</p> <p>siga, hälso- och andra riskaspekter beaktas. För ett neutralt land har den U5</p> <p>nationella aspekten därjämte en speciell innebörd. Sammanfattningsvis kan<br /> vi konstatera att den västeuropeiska frihandeln varit fördelaktig för Sverige<br /> liksom för andra länder.</p> <p>EFTA, Norden och EG</p> <p>I propositionen framhålls att den västeuropeiska integrationen enligt regeringens<br /> uppfattning bör omfatta EFTA-länderna och EG (EES). Centerpartiet<br /> har samma syn.</p> <p>Bilaterala lösningar i olika riktningar får naturligtvis inte uteslutas men är<br /> inte det mest tillfredsställande. Helhetslösningar omfattande både EG och<br /> EFTA-området måste eftersträvas. Detta innebär att arbetet omfattar två<br /> konstellationer: ett alltmer integrerat EG med en inte oväsentlig överstatlig<br /> beslutanderätt (kvalificerad majoritet) och med utrikespolitiskt samarbete<br /> numera inskrivet i Rom-fördraget och EFTA dominerat av neutrala länder<br /> som gjort bedömningen att ett medlemskap i EG inte är förenligt med deras<br /> neutralitetspolitik. Denna politik inskränker också möjligheterna att på<br /> annat sätt överlåta beslutsrätt till överstatliga eller mellanstatliga organ.</p> <p>Det svenska deltagandet i den västeuropeiska integrationen bör således i<br /> största möjliga utsträckning ske inom EFTA:s ram. Vi delar således<br /> uppfattningen att EFTA bör stärkas.</p> <p>Samtidigt står det klart att EFTA-länderna inte har en alltigenom ensartad<br /> syn. Detta kan bero på politiska och konstitutionella förhållanden, som kan<br /> omöjliggöra erforderlig enighet. Framför allt bör emellertid uppmärksammas<br /> skillnader i geografiskt avseende som medför att med Västeuropa<br /> integrerade nordiska lösningar ter sig särskilt naturliga.</p> <p>Från mittenpartihåll har i Nordiska rådet väckts ett medlemsförslag om att<br /> de nordiska länderna gemensamt skall analysera förutsättningarna för<br /> nordiskt samarbete i det västeuropeiska integrationsperspektivet. Inte minst<br /> är detta angeläget på områden där man i det nordiska samarbetet kommit<br /> längre än i Västeuropa i övrigt och där Norden sålunda särskilt bör kunna<br /> bidra till utvecklingen. I övrigt är det angeläget att analyserna på nordiskt<br /> plan kommer till stånd utan dröjsmål så att den nordiska aspekten inte<br /> åsidosätts. Det är inte möjligt att nu ange alla områden där det nordiska<br /> samarbetet är särskilt angeläget. I senare avsnitt anges dock fält där behovet<br /> redan nu är uppenbart.</p> <p>Den sociala dimensionen</p> <p>EFTA-konventionen och EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG gäller<br /> handeln och således det ekonomiska området. Den nu pågående integrationen<br /> spänner över en rad samhällsområden. Det är därför angeläget att den i<br /> vid bemärkelse sociala dimensionen uppmärksammas och hävdas.</p> <p>Vi delar självfallet uppfattningen i propositionen att Sverige tillhör<br /> Västeuropa historiskt, kulturellt och ekonomiskt. Det kan tilläggas att vi har</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>med övriga västeuropeiska länder gemensamma värderingar i fråga om Mot. 1987/88</p> <p>demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Detta är en väsentlig och U5</p> <p>avgörande grund för vårt deltagande i den västeuropeiska integrationen</p> <p>särskilt i fråga om den sociala dimensionen. Utgångspunkten för vårt</p> <p>deltagande i den västeuropeiska integrationen måste givetvis vara att vi kan</p> <p>hävda våra värderingar.</p> <p>I vårt land, liksom i våra nordiska grannländer, värderas sysselsättningen<br /> högt. Det är vår bedömning att ett deltagande i integrationen ger en bättre<br /> sysselsättningsbas än att ställa sig utanför. Detta får emellertid inte innebära<br /> att sysselsättningen anses tillgodosedd med svenskt deltagande. Även i<br /> integrationssamarbetet måste sysselsättningen värderas högt med den styrande<br /> effekt detta får främst i ställningstaganden av ekonomisk-politisk<br /> innebörd.</p> <p>Ett annat område med speciella svenska värderingar är miljön. Ur svensk<br /> synpunkt måste givetvis miljöaspekterna tillmätas stor betydelse på alla<br /> områden där de har relevans. Det är emellertid av särskild vikt att<br /> perspektivet inte inskränkes till produkters effekter på miljö, liv och hälsa<br /> etc., utan att man också inbegriper t. ex. tillverknings- och energiprocesser.</p> <p>De gränsöverskridande luftföroreningarna utgör den främsta illustrationen<br /> till varför Sverige bör eftersträva en sådan bred inriktning.</p> <p>En tredje aspekt som särskilt bör framhållas gäller formerna för hur socialt<br /> betingade värderingar fortlöpande skall kunna göra sig gällande. Samarbetet<br /> inom EFTA och med EG har hittills dominerats av varuhandeln, som<br /> huvudsakligen föranlett kontakter på regerings- och myndighetsnivå. När<br /> samarbetet breddas och får konkret innehåll på en rad områden är det<br /> angeläget att också deltagandet breddas. Därför bör sådana former eftersträvas<br /> att t. ex. företrädare för fackliga organisationer, olika slags intresseorganisationer<br /> och för arbetsmiljö och konsumentintressen bereds möjlighet till<br /> insyn och påverkan i europeiska organ och institutioner. Det är också<br /> angeläget att arbetet ges motsvarande förankring på svensk botten.</p> <p>Regionalpolitiken</p> <p>Såsom framhölls i en centermotion till riksmötet 1986/87 kommer de<br /> intensifierade strävandena inom EG att genomföra den inre marknaden<br /> sannolikt inte att medföra några omedelbara drastiska konsekvenser för<br /> svensk del. Det kan väntas att svenska företag, som redan är etablerade inom<br /> EG-området, får förstärkta incitament att förlägga verksamhet inom området.<br /> Likaså kan det väntas att andra företag får förstärkt benägenhet till<br /> etablering av verksamhet inom EG. Företag som inte har denna möjlighet,<br /> dvs. främst småföretag med avsättning på kontinenten, kan få vidkännas en<br /> konkurrensnackdel gentemot företag inom EG. På motsvarande sätt som vi<br /> kan iakttaga koncentrationseffekter på hemmamarknaden finns dessa också<br /> inom den eurpeiska marknaden med dess många stora företag.</p> <p>Veterligt har inte EG eller västeuropeiska länder ur konkurrenssynpunkt<br /> invändningar mot den svenska regionalpolitiken. Detta är naturligt eftersom<br /> regionalpolitiken får anses etablerad och principiellt erkänd i Västeuropa.</p> <p>Möjligen skulle invändningar kunna resas mot sådant omfattande stöd till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>stora industriella satsningar som i vårt land på senare år ägt rum i ett par Mot. 1987/88<br /> storstadsregioner. U5</p> <p>EG:s regionalpolitik har en speciell dimension, nämligen inriktningen på<br /> utveckling i de senast tillkomna sydeuropeiska medlemsländerna. Denna<br /> inriktning är värd respekt och erkännande. Samtidigt bör uppmärksammas<br /> att de regionala balansproblemen i Sverige inte har sin motsvarighet i de<br /> tätbefolkade kontinentala industriländerna. De ekonomiska koncentrationstendenser<br /> som gör sig gällande inte minst på en stormarknad måste också<br /> uppmärksammas oavsett om vårt land deltar i integrationen eller ej. Den<br /> svenska utgångspunkten måste därför vara att avkall inte skall göras på rätten<br /> att göra insatser för regional balans genom infrastrukturella satsningar, stöd<br /> till företagsetablering och -utveckling, reducering av ogynnsamma avståndskostnader<br /> m. m. De nordiska EFTA-länderna har en samstämmig principiell<br /> uppfattning om sådana insatser som inte är konkurrenssnedvridande. En<br /> nordisk samverkan är därför naturlig.</p> <p>Tullunion</p> <p>Mot bakgrund av att en tullunion 1971 — 1972 på svensk sida ansågs som en<br /> önskvärd lösning av relationerna till EG framhålls nu tullunionen som ett<br /> svenskt önskemål. Närmare motiv och innebörd redovisas inte, annat än att<br /> neutralitetsförbehåll skulle erfordras. Den väsentliga skillnaden mellan en<br /> situation då tullar och kvantitativa restriktioner mellan Sverige och EG<br /> kunde avvecklas endera genom en tullunion eller genom ett frihandelsavtal<br /> och en situation då avveckling ägt rum genom frihandelsavtalet berörs inte.</p> <p>Ej heller redovisas något om vilken förändring som en övergång från<br /> frihandelsavtal till tullunion nu skulle medföra. Det framgår att EG hela<br /> tiden ställt sig avvisande till en tullunion och alltjämt gör det. Däremot sägs<br /> inget om EFTA-länderna, om deras inställning eller tänkta roll. Frågan<br /> behandlas enbart som en Sverige-EG-angelägenhet utan antydan om vad<br /> följden skulle bli för relationerna till bl. a. de nordiska EFTA-länderna. I<br /> detta sammanhang föreligger således ett markant avsteg från det allomfattande<br /> västeuropeiska samarbetet som enligt propositionen bör vara vägledande<br /> för integrationsarbetet. Sammanfattningsvis har inte tillräckligt<br /> underlag presterats för ett ställningstagande av riksdagen.</p> <p>Enligt vår mening bör samarbetet på jordbruks- och livsmedelsområdena<br /> inriktas på att uppnå en ökad frihandel. Detta måste för svensk del, liksom<br /> sannolikt för de nordiska EFTA-länderna, kombineras med åtgärder för<br /> regional balans genom livsmedelsproduktion i landets olika delar. Vidare<br /> måste den för neutralitetspolitiken nödvändiga försörjningen säkerställas.</p> <p>För närvarande synes inte möjligheter föreligga för några större förändringar<br /> på detta område. Flertalet industriländer har omfattande överskott,<br /> vilket medfört stora problem i den internationella handeln med priskrig och<br /> förödande priser. Jordbruksfrågorna tillhör de mest svårlösta i Uruguayrundan<br /> i GATT. Resultatet - oavsett innebörd - kommer uppenbarligen att<br /> utgöra den s. k. yttre ramen för det västeuropeiska samarbetet. EG har stora<br /> problem med överskotten och den gemensamma jordbrukspolitiken. De</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>stora kostnaderna har medfört en budgetkris så att gemenskapen för första Mot. 1987/88</p> <p>gången gått in i ett nytt år utan fastställd budget. Läget är sålunda sådant att fJ5</p> <p>utvecklingen måste avvaktas.</p> <p>Tekniska handelshinder m. m.</p> <p>Utformningen av myndigheternas föreskrifter som avser produktutformning<br /> av hänsyn till liv, hälsa, miljö, skydd för egendom, konsumentpolitiska skäl<br /> osv. varierar från land till land och ger därigenom upphov till tekniska<br /> handelshinder. Uppenbarligen kan dock inte alla skillnader i detta avseende<br /> bero på skillnader i grundläggande värderingar och ambitioner. Val av<br /> tekniska lösningar, mät- och provmetoder, former för kontroll osv. har<br /> historiskt sett i stor utsträckning skett från rent nationella utgångspunkter så<br /> att även närliggande eller lika värderingar gett upphov till handelshinder.</p> <p>Vi har i avsnittet ”Den sociala dimensionen” angett vissa allmänna<br /> utgångspunkter för det svenska deltagandet i den västeuropeiska integrationen<br /> till bl. a. denna del och understrukit vikten av att arbetet bedrivs under<br /> medverkan av berörda intressenter, främst företrädare för arbetstagare,<br /> företag och konsumenter. Detta är av särskild betydelse i avseenden som<br /> berör arbetsmiljö och konsumentpolitik.</p> <p>Det finns inte anledning att erinra mot vad som redovisats i propositionen<br /> om det pågående EFTA-EG-samarbetet och det svenska deltagandet i<br /> detta. Vi vill understryka vad som anförts om de olägenheter och kostnader<br /> som de tekniska handelshindren medför både för näringslivet och konsumenterna.<br /> I några avseenden finns dock skäl till påpekanden.</p> <p>På veterinär- och växtskyddsområdet görs i propositionen den bedömningen<br /> att skärpta svenska villkor bör bli en följd av EG:s tillämpade reform på<br /> detta område. Detta sker under antagandet att husdjurssjukdomar och<br /> skadegörare som nu finns endast i några EG-länder skulle spridas till det<br /> övriga EG-området, med ökade risker för svensk del. En förutsättning för<br /> propositionens slutsats är således att EG:s centrala institutioner skulle gå in<br /> för en kontrollordning som medför dessa konsekvenser inom gemenskapen<br /> och att detta skulle accepteras av berörda medlemsländer.</p> <p>Miljö</p> <p>Att på olika sätt främja en positiv miljöpolitisk utveckling i hela Västeuropa<br /> måste givetvis vara första utgångspunkten i våra relationer till EG på detta<br /> område. Samtidigt föreligger det en risk att den europeiska integrationen kan<br /> skapa svårigheter för en mer långtgående nationell miljöpolitik. För Sverige<br /> måste det vara en självklarhet att inte gå med på några restriktioner mot våra<br /> möjligheter att ställa mer långtgående miljökrav än vad som är accepterade i<br /> andra länder, även om dessa krav skulle kunna verka hämmande på det fria<br /> varuflödet.</p> <p>På arbetsmiljöområdet är det av vikt att skilja mellan å ena sidan verktyg,<br /> maskiner och annan utrustning, som vid olämplig utformning kan medföra<br /> risker vid användningen och å andra sidan arbetsmiljön i vidare bemärkelse.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr U5-6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Det är det förstnämnda området, dvs. verktyg, maskiner och jämförligt, Mot. 1987/88</p> <p>som representerar produkter som är föremål för handel och för de U5</p> <p>harmoniseringssträvanden som ingår i integrationsarbetet. I propositionen<br /> anges bl. a. att EG:s antagna direktiv om asbest inte motsvarar de svenska<br /> kraven, att lägen beträffande förslaget till maskindirektiv är oklart men att<br /> EG:s förslag avseende tryckkärl innebär regler som är mer krävande än de<br /> svenska. Allmänt sägs att de EG-direktiv som nu förbereds på detta område<br /> inte innebär några avgörande skillnader i skyddsstandard i förhållande till<br /> svenska bestämmelser. Vår slutsats av redovisningen i propositionen är att<br /> varje sektor eller område bör bedömas för sig. Därvid är det av värde att det<br /> nu etablerade samarbetet EFTA—EG ger möjligheter att påverka regelutformningen.<br /> Sak samma gäller det standardiseringsarbete som numera<br /> bedrivs i CEN och CENELEC på grundval av uppdrag från EFTA och EG.</p> <p>Det är av vikt att man från svensk sida deltar aktivt i detta arbete och att<br /> berörda svenska myndigheter bereds möjligheter att delta både på nationell<br /> och europeisk nivå.</p> <p>I fråga om arbetsmiljön i vidare bemärkelse ställer EG vissa minimikrav<br /> som man avser höja. Det står emellertid medlemsländerna fritt att ställa<br /> längre gående krav. Den västeuropeiska integrationen bör följaktligen inte<br /> hindra något land att ha avvikande ambitioner och krav i detta avseende.</p> <p>Transportområdet</p> <p>EG:s politik på transportområdet är inriktad dels på att förverkliga den inre<br /> marknaden, vilket bl. a. innebär att nuvarande nationella regleringar och<br /> kvoteringarna av landsvägstransporter kommer att upphöra, dels på att<br /> utveckla transportsystemen.</p> <p>EFTA-ländernas situation är olika. Schweiz och Österrike är belägna<br /> centralt i Europa och är ”transitområden” för en mycket omfattande trafik,<br /> särskilt mellan EG-länder. Inte heller har de några intressen på sjöfartsområdet.<br /> De nordiska länderna har ett gemensamt intresse av goda anknytningar<br /> till det kontinentala Europa. För Islands del existerar inte internationell<br /> landtrafik.</p> <p>Enligt vår mening bör Sverige eftersträva ett omfattande transportsamarbete<br /> och en liberalisering i Västeuropa på transportområdet. Häri bör ingå en<br /> ömsesidig liberalisering av landsvägstransporterna så att s. k. tredjelandstrafik<br /> tillåts. Strävandena inom EG att överföra transporter från landsväg till<br /> järnväg i form av s. k. kombinerade transporter är av stort intresse. Detta<br /> innebär att långväga tunga landsvägstransporter i stor utsträckning överföres<br /> till trailers, burna av tåg mellan olika destinationer. Ur miljösynpunkt är det<br /> angeläget att en sådan utveckling främjas. Järnvägsinvesteringarna och<br /> systemutvecklingen i vårt land bör följaktligen inriktas på sådana lösningar i<br /> syfte att kunna ingå i det europeiska systemet. Insatser av detta slag bör<br /> prioriteras framför utveckling och investeringar avseende s. k. höghastighetståg<br /> för personbefordran.</p> <p>Vi är medvetna om att det kan ta tid innan EG till fullo genomfört sin<br /> aviserade politik på transportområdet. Tidsmässigt utrymmefinns således att<br /> utveckla det nordiska samarbetet. I propositionen framhålls att de nordiska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>trafikministrarna beslutat att verka för att Norden blir ett enhetligt transport- Mot. 1987/88</p> <p>område och att arbetet så långt som möjligt skall ligga i fas med harmonise- U5</p> <p>ringsarbetet i övriga Europa. Enligt vår mening är detta en onödigt<br /> avvaktande attityd. De nordiska länderna har såsom nämnts stora gemensamma<br /> intressen på detta område. I fråga om systemlösningar kan viss<br /> avvaktan vara erforderlig för att få samstämmighet med tilltänkta kontinentala<br /> lösningar. I övrigt torde hinder inte föreligga för de berörda nordiska<br /> länderna att gå före. Detta bör bl. a. innebära att politiken för landsvägstransporterna<br /> samordnas oavsett hur snabbt utvecklingen till denna del kommer<br /> att gå i övriga Europa.</p> <p>I fråga om luftfarten delar vi den i propositionen framförda uppfattningen<br /> att sådana samarbetsformer bör eftersträvas med EG, så att det genom SAS<br /> bedrivna nordiska samarbetet kan upprätthållas och utvecklas.</p> <p>En sjöfartspolitisk proposition skall i enlighet med riksdagens begäran<br /> framläggas inom kort. I avvaktan på denna avstår vi från att här framföra<br /> synpunkter. Vi förutsätter dock att propositionen kommer att innehålla<br /> förslag som innebär ett svenskt deltagande i samarbetet både på nordisk och<br /> europeisk nivå och vill allmänt framhålla att sjöfarten har en väsentlig roll<br /> inom ramen för s.k. kombinerade transporter.</p> <p>Massmedier</p> <p>Det är angeläget att slå vakt om den nationella televisionen. Samtidigt måste<br /> det internationella medisamarbetet intensifieras.</p> <p>Propositionen hänvisar till de kontrollmöjligheter som lagstiftningen om<br /> kabel-TV innebär. Vi har motsatt oss den lagstiftningen och vill här erinra om<br /> att det redan nu direkt mottas satellitsända TV-program i betydande<br /> omfattning i vårt land. Dessa omfattas inte av kabel-TV-lagen och kan av<br /> grundlagsskäl inte infogas. Den tekniska utvecklingen kommer därjämte att<br /> medföra att de direktmottagna sändningarna kommer att öka. Den svenska<br /> lagstiftningen i denna del kan inte tjäna som grund för internationellt<br /> samarbete. Från satellit direktmottagna TV-sändningar kan inte bemästras<br /> genom nationell lagstiftning i fråga om våldsskildringar, pornografi och hets<br /> mot folkgrupp. Instrumentet bör i stället vara internationellt överenskomna<br /> etiska regler. Vi anser det naturligt att man söker uppnå en sådan<br /> överenskommerlse på europeisk nivå.</p> <p>Forskning och utveckling</p> <p>I en motion från vårt håll till 1986/87 års riksmöte erinrades bl. a. om den<br /> mindre gynnsamma utvecklingen som Västeuropa i flera avseenden visat vid<br /> jämförelse med USA och Japan. Bl. a. gäller detta i fråga om teknisk<br /> utveckling och förnyelse. Det framhölls också att det för Sverige är angeläget<br /> att delta i olika FoU-program som etableras i Västeuropa genom EG.</p> <p>I propositionen framhålls att en utgångspunkt för svensk medverkan i<br /> internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete sedan länge varit att<br /> ansvaret för att säkerställa en ändamålsenlig orientering hos den svenska<br /> forskningen i första hand faller på forskarna själva och att de hänsyn som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>därigenom ligger till grund för bedömningen främst är vetenskapliga. Denna Mot. 1987/88</p> <p>utgångspunkt är enligt vår mening inte invändningsfri. Bl. a. kan finnas en U5</p> <p>risk att bedömningen görs med tyngdpunkt i enskilda forskares eller<br /> institutioners intressen. Värdet av det bredare inflöde av rön och resultat till<br /> det svenska samhället, som generellt bör bli följden av internationellt<br /> samarbete, beaktas för närvarande inte i tillräcklig utsträckning. Synsättet<br /> bör nyanseras beroende på forskningsnivån. Såsom framhållits i propositionen<br /> har den nämnda utgångspunkten varit av stor betydelse för deltagandet i<br /> de naturvetenskapliga grundprogrammen och i COST-projekten. När det<br /> gäller den tillämpade forskningen bör ett brett och omfattande inflöde till det<br /> svenska samhället eftersträvas.</p> <p style="text-align:right;">Vi hälsar det svenska deltagandet i EUREKA med tillfredsställelse.</p> <p>Detsamma gäller deltagandet i stimulansprogrammet SCIENCE som gäller<br /> att främja rörlighet och samarbete mellan europeiska forskare. Vi har ingen<br /> erinran mot att erforderliga medel ställs till förfogande. Det är också riktigt<br /> att Sverige söker medverka i de olika program som redovisas i propositionen.</p> <p>Särskild vikt bör emellertid för närvarande fästas vid de industriinriktade<br /> programmen; ESPRIT (informationsteknologi), RACE (kommunikationsteknologi),<br /> BRITE (basteknologi) m.fl. Det är ett framsteg att EFTAländerna<br /> numera kan delta på projektnivå i dessa program.</p> <p style="text-align:right;">Fullt deltagande i programmen är mycket angeläget för svenska företag<br /> och institutioner så att de kan delta på villkor som är för företag inom EG.</p> <p>Regeringen bör med kraft verka för överenskommelser av denna innebörd<br /> och ha beredskap att avsätta erforderliga resurser.</p> <p>Ekonomiska frågor och tjänster</p> <p style="text-align:right;">Med anledning av redovisningen av samarbete och samråd avseende den<br /> ekonomiska politiken, som i Västeuropa sker i olika grupperingar, Norden,</p> <p>EFTA och EG, vill vi förorda att man från svensk sida eftersträvar ett<br /> gemensamt västeuropeiskt forum. De västeuropeiska länderna ingår visserligen<br /> i OECD, men europeiska frågor och bedömningar kommer där lätt i<br /> skymundan till följd av dominans av de stora länderna eller konstellationer<br /> av EG-Japan—USA. I ett västeuropeiskt forum borde ingå samtliga EFTAoch<br /> EG-länder för gemensam behandling av ekonomisk-politiska frågor i<br /> Västeuropa. I ett sådant forum skulle de små västeuropeiska länderna kunna<br /> göra sig gällande på ett bättre sätt än i befintliga fora.</p> <p>Inom EG är differentierad mervärdeskatt snarare regel än undantag. I vår<br /> motion om skatterna har vi föreslagit att mervärdeskatten skall differentieras.<br /> Härigenom skulle en harmonisering ske med det system som enligt<br /> EG:s direktiv kommer att bli dominerande i Västeuropa.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang erinra om den svenska kilometerskatten på<br /> lastbilar vilken avviker från drivmedelsskatten i andra länder. Kilometerskatten<br /> medför kontroll och byråkrati vid gränspassagerna som kan undvikas<br /> om drivmedelsskatt införs. De kontrollproblem som var motivet för att<br /> införa kilometerskatten har i andra länder kunnat lösas med bibehållen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>drivmedelsskatt. Då samma möjligheter bör finnas i vårt land bör kilometerskatten<br /> tas upp till omprövning.</p> <p>I fråga om finansiella tjänster hänvisas i propositionen till olika pågående<br /> utredningar. Sverige bör enligt vår mening inrikta sig på att den växande<br /> tjänstehandeln - liksom varuhandeln - bör ingå i den västeuropeiska<br /> integrationen, däribland de finansiella tjänsterna. Förutsättningarna bör<br /> givetvis utredas närmare. Om det inte ingår i de åberopade utredningarnas<br /> direktiv att ge arbetet nämnda inriktningar bör tilläggsdirektiv utfärdas.</p> <p>Personers rörlighet</p> <p>Vi vill först erinra om att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden och<br /> passfriheten i Norden fungerar väl och medfört att den nordiska samhörigheten<br /> och förståelsen stärkts och att samarbetet mellan de nordiska länderna<br /> utvecklas. I sistnämnda avseende syftar vi främst på att den gemensamma<br /> arbetsmarknaden underbyggts med samarbete och åtaganden länderna<br /> emellan på den sociala trygghetens område.</p> <p>I EG återspeglas samma grundmönster, dvs. till den gemensamma<br /> arbetsmarknaden är sociala trygghetsåtgärder kopplade. I så måtto finns<br /> förutsättningar för ett samarbete mellan Norden och EG. Vi delar således<br /> den allmänt positiva syn som propositionen återspeglar men konstaterar<br /> samtidigt att spörsmålen inte är tillräckligt klarlagda för ett ställningstagande.</p> <p>I fråga om passfriheten har EG ännu inte kommit till beslut men avser att<br /> göra det före 1992. Vi delar också här den allmänna syn som kortfattat<br /> redovisas i propositionen och vill särskilt understryka angelägenheten av att<br /> Danmark kvarblir inom den nordiska passfrihetens ram.</p> <p>Dessa spörsmål om den personliga rörligheten är av speciell karaktär och<br /> inrymmer många känsliga avvägningsfrågor. Som exempel kan nämnas<br /> åtgärder mot terrorism och narkotikasmuggling, frågor om invandrings- och<br /> flyktingpolitik, en gemensam arbetsmarknads funktion och effekter under<br /> onormala förhållanden m. m. Vi anser därför att en parlamentarisk utredning<br /> bör tillsättas för kartläggning och beredning av här berörda frågor.</p> <p>Eftersom de nordiska länderna i hög grad är berörda är det önskvärt att ett<br /> motsvarande beredningsarbete bedrivs parallellt i dessa länder. Självfallet<br /> måste också samråd förekomma länderna emellan.</p> <p>I fråga om utbildnings- och ungdomsfrågor, nämligen ERASMUS och<br /> COMETT-programmen och ömsesidigt erkännande av examina, är det<br /> oklart om det i propositionen åsyftas en lösning Sverige-EG eller om en<br /> bredare lösning avses. För vår del vill vi framhålla att på områden som dessa<br /> bör ett samarbete omfattande alla EG- och EFTA-länder komma till stånd.</p> <p>I detta sammanhang vill vi också beröra en fråga om personers rörlighet<br /> som har samband med varu- och tjänstehandel. Inom Västeuropa finns i dag<br /> åtskilliga hinder för s. k. nyckelpersoner. Detta gäller t. ex. personer i<br /> ledande ställning eller med specialistkompetens vid utförande av leveranser i<br /> form av entreprenader, installationer och inbegripna service- och reparationst<br /> jänster. Även ledande befattningar i företag bör omfattas. Det får<br /> anses angeläget att man söker lösa problemen i dessa avseenden med förtur,</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> U5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>dvs. utan att avvakta de ovannämnda arbetsmarknadsfrågorna. Vi förordar Mot. 1987/88</p> <p>att detta tas upp från svensk sida med sikte på en bred lösning. Denna bör U5</p> <p>givetvis präglas av ömsesidighet.</p> <p>Parlamentarisk delegation</p> <p>I en motion till förra riksmötet föreslog vi att en parlamentarisk utredning<br /> skulle tillsättas för att medverka vid beredningen av de västeuropeiska<br /> integrationsfrågorna. Utvecklingen har medfört att det kravet fått ökad<br /> tyngd. Kartläggningar och beredningar, internationella kontakter i olika<br /> former, samråd och förhandlingar har ett internt arbetes karaktäristiska<br /> drag. Det bör ankomma på regeringen att ta ledningen och ansvaret för detta<br /> arbete. Det är emellertid inte tillfredsställande om riksdagens roll inskränks<br /> till att anta eller förkasta förslag som är resultatet av internationella<br /> förhandlingar. Därför bör en parlamentarisk delegation tillsättas för att<br /> kunna medverka vid handläggningen av integrationsfrågorna. Denna bör ha<br /> insyn i det löpande beredningsarbetet såväl inom landet som internationellt<br /> och vara forum för avstämningar om principiella riktlinjer och inför viktiga<br /> förhandlingar. Vi är övertygade om att en sådan delegation skulle främja<br /> politisk enighet i fråga om den västeuropeiska integrationen.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om den allmänna inriktningen av Sveriges arbete<br /> vad gäller den europeiska integrationen,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om Norden och EFTA-organisationens roll i<br /> EG-förhandlingarna,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om den sociala dimensionen i EG-samarbetet,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts regionalpolitiken,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om EG-samarbetet på jordbruks- och livsmedelsområdena,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om kontrollordningen på veterinär- och växtskyddsområdet,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om inriktningen av samarbetet på miljöområdet,</p> <p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om harmonisering av bestämmelserna på transportområdet,</p> <p style="margin-left:28px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om den internationella mediapolitiken,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:38px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:27px;">motionen anförts om svenskt deltagande i det europeiska forsknings- U5</p> <p style="margin-left:27px;">och utvecklingssamarbetet,</p> <p style="margin-left:27px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om utbildnings- och ungdomsfrågor, t. ex. inom<br /> ERASMUS-projektet,</p> <p style="margin-left:27px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om utredning kring tjänstehandeln och de finansiella<br /> tjänsternas roll i den europeiska integrationen,</p> <p style="margin-left:27px;">13. att riksdagen begär att regeringen initierar ett gemensamt<br /> västeuropeiskt forum för ekonomiskt samarbete enligt det anförda,</p> <p style="margin-left:27px;">14. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kilometerskatten<br /> enligt det anförda,</p> <p style="margin-left:27px;">15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om personers rörlighet,</p> <p style="margin-left:27px;">16. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk<br /> utredning ges i uppdrag att se över konsekvenser av en ökad rörlighet i<br /> Europa, enligt det anförda,</p> <p style="margin-left:27px;">17. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk<br /> delegation tillsätts med uppgift att följa handläggningen av de<br /> europeiska integrationsfrågorna.</p> <p>Stockholm den 25 januari 1988</p> <p>Olof Johansson (c)</p> <p>Karl Erik Olsson (c)</p> <p>Karin Söder (c)</p> <p>Nils G Åsling (c)</p> <p>Gunnar Björk (c)</p> <p>Britta Hammarbacken (c)</p> <p>Pär Granstedt (c)</p> <p>Karin Israelsson (c)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Görel Thurdin (c)<br /> Gunnel Jonäng (c)<br /> Bertil Fiskesjö (c)<br /> Gunilla André (c)<br /> Per-Ola Eriksson (c)<br /> Börje Hörnlund (c)<br /> Agne Hansson (c)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>11</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-01-26 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-01-28 00:00:00 inträffat 2 0 fl. c 1 undertecknare 0 Olof Johansson c 2 undertecknare 0 Karl Erik Olsson c 3 undertecknare 0 Karin Söder c 4 undertecknare 0 Nils G Åsling c 5 undertecknare 0 Gunnar Björk c 6 undertecknare 0 Britta Hammarbacken c 7 undertecknare 0 Pär Granstedt c 8 undertecknare 0 Karin Israelsson c 9 undertecknare 0 Görel Thurdin c 10 undertecknare 0 Gunnel Jonäng c 11 undertecknare 0 Bertil Fiskesjö c 12 undertecknare 0 Gunilla André c 13 undertecknare 0 Per-Ola Eriksson c 14 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 15 undertecknare 0 Agne Hansson c 16 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:66 2014-11-19 16:44:30 motkat Motionskategori - 2014-11-19 16:44:30 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02U5 2019-05-28 12:14:15 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-19 16:44:30 GB02U5 av Olof Johanssonn!, fl. (c) mot_198788_u_5.pdf 259012 pdf med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och Mot. https://data.riksdagen.se/fil/6181CB0E-FBD0-4BEB-BA7A-4AF3C087FA71