<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2750221</hangar_id>
 <dok_id>GB02U3</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>U3</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:U3 av Lars Werner m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-01-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:40:38</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och  den västeuropeiska integrationen</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02U3/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02U3</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02U3</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88 :U3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Werner m. fl. (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och&lt;br /&gt; 
den västeuropeiska integrationen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Frågan om Sveriges förhållande till de västeuropeiska gemenskaperna berör i&lt;br /&gt; 
grunden vår nationella självbestämmanderätt och självständighet. Vår&lt;br /&gt; 
demokratiska självbestämamnderätt sätts här i fråga i en grad, som vi inte&lt;br /&gt; 
upplevt sedan det andra världskrigets dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att ställa frågan om Sverige och EG isolerad. Vad det gäller är&lt;br /&gt; 
Sverige och världen. Det är ur denna bredare aspekt man måste se våra&lt;br /&gt; 
relationer med Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition är ett säreget aktstycke. Den är svävande och ger&lt;br /&gt; 
inga särskilt klara besked om regeringens ståndpunkter. Obestämdheten&lt;br /&gt; 
symboliseras av att det på s. 2 proklameras att Sverige har sina rötter i&lt;br /&gt; 
Europa och på s. 29 att Sverige tillhör Västeuropa i samma avseenden.&lt;br /&gt; 
Regeringen är tydligen omedveten om den inbördes spänningen och&lt;br /&gt; 
motsättningen i de båda utsagorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den större dimension, som består av Sveriges ställning i globala sammanhang,&lt;br /&gt;
berörs inte. Propositionen liknar en smal, enkelriktad väg med&lt;br /&gt; 
begränsad sikt. Endast riktningen är tydlig: västerut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill här göra en koncentrerad genomgång av de viktigaste fält, som&lt;br /&gt; 
berörs av relationerna Sverige-Europa-Världen. Utifrån detta formulerar vi&lt;br /&gt; 
vår ståndpunkt i EG-frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europapolitik för avspänning och fred&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alliansfrihets- och neutralitetspolitiken är grundläggande för Sverige. Den&lt;br /&gt; 
omöjliggör svenskt medlemskap i EG. Om detta är alla partier i Sverige ense.&lt;br /&gt; 
Men bakom enigheten i ord drivs ett spel. Vissa borgerliga krafter agerar via&lt;br /&gt; 
Industriförbundet för medlemskap och hävdar, att neutraliteten inte utgör&lt;br /&gt; 
något hinder. Kampanjen har sin motsvarighet bl. a. i Österrike. Syftet är att&lt;br /&gt; 
möjliggöra en tänjning av neutralitetsbegreppet och bereda väg för dess&lt;br /&gt; 
urholkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta beteende skadar Sverige. De bestämmande inom EG ges tvetydiga&lt;br /&gt; 
signaler. En enig svensk attityd omöjliggörs. Dessa tvetydigheter måste&lt;br /&gt; 
undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen å sin sida definierar alliansfrihet i rent rättsliga termer och&lt;br /&gt; 
hävdar att Sverige i övrigt är berett till en intim samverkan och deltagande i&lt;br /&gt; 
”integrationsprocessen”. Häri ligger en - uppenbarligen medveten - motsä&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;geise. Alliansfrihet är ingen diplomatisk formalitet, åtminstone inte i Sverige Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Norden. Den vilar på en grund av rimligt oberoende i materiella fJ3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänseenden. En ”harmonisering” med stora stater, vilka tillhör en militärallians,&lt;br /&gt;
ger oundvikligen neutraliteten en ändrad innebörd, binder den frihet&lt;br /&gt; 
som är dess förutsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förskjutning av detta slag påverkar den säkerhetspolitiska balansen i&lt;br /&gt; 
norra Europa. Detta är emot Sveriges intresse. Den riskerar över huvud att&lt;br /&gt; 
skada strävandena efter avspänning och kärnvapenfrihet i det nordiska&lt;br /&gt; 
området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också andra säkerhetspolitiska skäl talar emot en ”harmonisering”. Bland&lt;br /&gt; 
de västeuropeiska gemenskaperna räknas också den försvarspolitiska unionen.&lt;br /&gt;
Dess medlemmar är motståndare till kärnvapennedrustning i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De söker motarbeta USA:s och Sovjets strävanden och vill bevara en&lt;br /&gt; 
spänningens politik. Det är inte ett svenskt intresse att underkasta sig eller&lt;br /&gt; 
understödja en grupp nationer med sådana mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör enligt vår mening som alternativ till EG-harmonisering sätta&lt;br /&gt; 
ett alleuropeiskt perspektiv. Friare handel, ekonomiskt och kulturellt&lt;br /&gt; 
samarbete mellan alla europeiska länder måste eftersträvas. Endast med en&lt;br /&gt; 
sådan inriktning på europapolitiken gynnas avspänning och fred. EG&lt;br /&gt; 
rationaliserar Europa och tenderar att konservera kärnvapenhotet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidga marknaden för svensk utrikeshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges utrikeshandel sker till ca 50 % med EG-länder. Slutsatsen härav&lt;br /&gt; 
borde inte bli, att den redan höga graden av beroende ytterligare skall höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärtom säger logiken att förbindelser med andra länder och marknader bör&lt;br /&gt; 
prioriteras. Detta understryks av EG-ländernas påtagliga inre svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tyngs av svag tillväxt, överproduktion och massarbetslöshet. Utvecklingen&lt;br /&gt;
av svensk utrikeshandel bör därför snarare ske med marknader utanför&lt;br /&gt; 
EG: Asien, USA, Östeuropa, EFTA-länderna och övriga delar av tredje&lt;br /&gt; 
världen. Möjligheterna är här gynnsammare. Sårbarheten för Sverige blir&lt;br /&gt; 
mindre med mer mångsidiga kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Harmonisering” - till nackdel för Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket påtaglig sida av problematiken Sverige-EG är vad som med en&lt;br /&gt; 
typiskt överslätande term kallas ”harmonisering”. Sverige har att välja på att&lt;br /&gt; 
ha en normal mellanstatlig relation till gemenskaperna eller att ge sig in i det&lt;br /&gt; 
vida mer krävande förhållande, som EG:s myndigheter vill och som är en&lt;br /&gt; 
spegling av den mellanstatliga utvecklingen inom gemenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ”harmonisering” skulle, vilket man redan nu tydligt kan se, kraftigt&lt;br /&gt; 
påverka inrikespolitiken i Sverige. Den skulle därvid komma i motsättning&lt;br /&gt; 
till väsentliga svenska intressen och breda opinioner i vårt land. Inrikespolitiska&lt;br /&gt;
konflikter blir en oundviklig följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda är i Sverige en klar och växande majoritet inom nationen överens&lt;br /&gt; 
om bestämda riktningar av politiken på grundläggande samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddet måste kraftfullt utvecklas. Trafiksystemets struktur och inriktning&lt;br /&gt;
måste förändras. De industriella arbetsmiljöerna måste avsevärt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;förbättras. Kemikaliseringen av jordbruk och livsmedelsproduktion måste Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;dämpas. En beslutsam regionalpolitik måste föras. En hög sysselsättning U3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;måste vara en grundsten i den ekonomiska politiken. Kvinnofrigörelsen&lt;br /&gt; 
måste fortgå tills jämlikhet uppnåtts. Invandrares och flyktingars rättigheter&lt;br /&gt; 
måste försvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;På alla dessa områden kommer Sverige vid en ”harmonisering” i direkt&lt;br /&gt; 
konflikt med EG-ländernas krav och interna politik. EG:s miljöpolitik är&lt;br /&gt; 
outvecklad och hämmas av de stora koncernernas makt. Trafikpolitiken&lt;br /&gt; 
inom EG är katastrofal med sin inriktning på tunga landsvägstransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Arbetsmiljöerna är genomgående sämre än i Sverige och de arbetandes&lt;br /&gt; 
rättigheter svagare. Jordbruk och livsmedelsproduktion är hårt kemikaliserade&lt;br /&gt;
och saknar varje hälsopolitisk målsättning. Benägenheten att betrakta&lt;br /&gt; 
regional utvecklingspolitik som subventioner eller ”handelshinder” är stark.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sysselsättningen är över huvud inget mål i EG-länderna - utslagning och&lt;br /&gt; 
massarbetslöshet är det normala. Detta är till stor del följden av en&lt;br /&gt; 
medveten, cynisk politik för att bryta ner fackföreningsrörelsen och trycka&lt;br /&gt; 
ner arbetarklassen. En konservativ traditionalistisk kvinnosyn dominerar i&lt;br /&gt; 
de stora EG-länderna. Diskriminering av invandrargrupper och förföljelse&lt;br /&gt; 
av flyktingar tilltar. Inom EG-länderna uppmärksammar insiktsfulla iakttagare&lt;br /&gt;
alltmer utvecklingen av ett underproletariat (”den nedersta tredjedelen”)&lt;br /&gt;
som ett drag i den totala samhällsutvecklingen - Gunter Grass har i&lt;br /&gt; 
boken ”Ganz unten” slående beskrivit detta.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är med denna verklighet EG-anhängarna vill ”harmonisera” Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De vill därmed också inskränka våra demokratiska institutioners rätt och&lt;br /&gt; 
möjlighet att föra en fri, progressiv politik. EG har t. o. m. en uttrycklig&lt;br /&gt; 
strävan att vilja bestämma hur hög varubeskattningen skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;”Harmonisering” i denna form innebär inte bara, att de medborgerliga frioch&lt;br /&gt;
rättigheternas innehåll i Sverige urholkas och den nationella suveräniteten&lt;br /&gt;
minskar. Den uppgivna bestämmanderätten lämnas dessutom över till en&lt;br /&gt; 
beslutsapparat inom EG, som över huvud inte är åtkomlig för parlamentarisk&lt;br /&gt; 
kontroll och insyn. Därtill kommer, att beslutsmakt i EG-perspektivet inte&lt;br /&gt; 
endast innebär, att de officiella EG-organen tar över rättigheter från&lt;br /&gt; 
nationella statsmakter. Det sker också en allmän försvagning av offentlig&lt;br /&gt; 
makt till förmån för privat. Om t. ex. Sverige skulle ”harmoniseras” med EG&lt;br /&gt; 
på läkemedelsområdet, betyder detta att offentlig kontroll över huvud skulle&lt;br /&gt; 
minska och läkemedelsindustrins privata företagsjättar ta över viktig beslutsmakt.&lt;br /&gt;
Danmark måste t. ex. som medlem i EG framöver föra en helt annan&lt;br /&gt; 
läkemedelspolitik än övriga Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Minst lika allvarlig vore en ”harmonisering” på rättsliga och sociala&lt;br /&gt; 
områden. Så är t. ex. en reaktionär och repressiv ideologi på väg inom EG, då&lt;br /&gt; 
det gäller invandrar- och flyktingpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Redan nu märker man hur det svenska justitiedepartementet - som ju&lt;br /&gt; 
deltar i justitieministermöten ute i Västeuropa - inspirerats härav. Likaså&lt;br /&gt; 
märker man hur från gång till annan konservativa idéer och förhållanden på&lt;br /&gt; 
det kvinnopolitiska området inom EG-länderna får reklam i svenska&lt;br /&gt; 
massmedia. På alla de nu nämnda områdena hotar en ”harmonisering” att&lt;br /&gt; 
försämra förhållandena i Sverige och minska vår nationella rätt att bestämma&lt;br /&gt; 
vår ekonomiska och sociala politik.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Internationalism i stället för ”harmonisering” Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:339px;"&gt;IJ3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är de första att erkänna, att de västeuropeiska länderna också kan ge oss&lt;br /&gt; 
värdefulla impulser av humanism och upplysning. Det gäller på t. ex. det&lt;br /&gt; 
vetenskapliga och kulturella fältet, där de stora språkområdena möjliggör en&lt;br /&gt; 
rikhaltigare kulturell aktivitet. Men dessa positiva ting tillgodogör vi oss på&lt;br /&gt; 
helt andra vägar än genom ”harmonisering”. Det är inte via överstatliga&lt;br /&gt; 
organ dominerade av stora kommersiella företagsintressen, som kultur och&lt;br /&gt; 
fri vetenskap finner sina vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hävdas i propagandan från svenska högerkrafter, att Sverige hotar att&lt;br /&gt; 
hamna utanför EG:s protektionistiska mur, om vi inte ”harmoniseras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såtillvida är det ett problem, att integrationen inom EG gradvis kommer att&lt;br /&gt; 
innebära vissa kostnadsfördelar för dem som är innanför muren. Detta är&lt;br /&gt; 
dock något som fullt ut kan mötas i en framsynt nationell politik. Bevarandet&lt;br /&gt; 
av vår nationella självständighet möjliggör också en medveten, långsiktig&lt;br /&gt; 
nationell politik på produktionens och teknologins fält. Avdelar vi resurser&lt;br /&gt; 
för en efter våra egna behov formad spjutspetsteknologi och tillser vi att en&lt;br /&gt; 
bred uppskolning av den svenska arbetarklassen sker, möter vi utan&lt;br /&gt; 
svårigheter problemen. I vår tid blir det alltmer uppenbart, att det land, som&lt;br /&gt; 
bäst kan ta till vara de breda befolkningsskiktens ännu outnyttjade kapacitet,&lt;br /&gt; 
också hävdar sig bäst i den internationella konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är frapperande i vilken grad flera av de stora EG-länderna försummar&lt;br /&gt; 
detta till följd av arbetarklassens låga status, kampen mot fackföreningarna&lt;br /&gt; 
och existensen av en omfattande kronisk arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det långsiktiga ekonomiska utvecklingsperspektivet hör också en&lt;br /&gt; 
annan insikt. Den klassiska liberala teorin om de komparativa kostnaderna&lt;br /&gt; 
förutser en stark specialisering inom varje land och hävdar att detta leder till&lt;br /&gt; 
största möjliga effektivitet. Denna teori har av verkligheten korrigerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ende nationalekonom med världsrykte, Gunnar Myrdal, har härvid&lt;br /&gt; 
gjort en banbrytande insats. Det är nu klart visat, att en nationell bredd och&lt;br /&gt; 
mångsidighet i produktionen har en mer positiv effekt på ett lands utveckling&lt;br /&gt; 
än en långt driven specialisering. Därför ligger även ett rent ekonomiskt&lt;br /&gt; 
värde i att inte låta sig ”harmoniseras” därhän, att man gör sig urarva viktig&lt;br /&gt; 
industriell kompetens på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har en i grunden annan syn på vad svensk europapolitik och&lt;br /&gt; 
internationell politik bör vara, än vad EG-anhängarna har. Vi är internationalister.&lt;br /&gt;
Mot en trång västeuropeisk orientering sätter vi en mer allsidig, mer&lt;br /&gt; 
intemationalistisk. Mot EG:s regionalisering av Europa sätter vi utvecklingen&lt;br /&gt;
av alleuropeiska förbindelser och handel. Mot EG:s försvar av sina&lt;br /&gt; 
privilegier och sitt förtryckssystem mot länder i tredje världen, sätter vi&lt;br /&gt; 
kravet på en strukturförändring i de globala förhållandena, som ger tredje&lt;br /&gt; 
världen dess rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot EG:s rofferi på råvaruområdet och dess aggressionspolitik framför&lt;br /&gt; 
allt i Afrika, sätter vi ett stöd till tredje världens länder i deras kamp för&lt;br /&gt; 
politisk och ekonomisk självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot EG:s protektionism utåt, sätter vi en på förhandlingar byggd rättvis&lt;br /&gt; 
och likaberättigad handel mellan alla länder. I stället för att uppge delar av&lt;br /&gt; 
Sveriges nationella självständighet till en byråkratisk och av kommersiella&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;intressen behärskad struktur, vill vi se en utveckling av internationella Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturer som Förenta Nationerna och dess specialorgan, GATT, UNC- U3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TAD och olika initiativ syftande till global rättvisa och avspänning. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant mångnationellt samarbete gagnar och stimulerar också Sverige mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en snävt västeuropeisk orientering. Det stämmer också med den svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alliansfrihetens tradition. Det möjliggör för Sverige att tillsammans med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra EFTA-länder arbeta för en alleuropeisk utveckling, en utjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan Öst- och Västeuropa. Det senare kräver uppbyggandet av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturer och kanaler än EG-organen, eftersom det gäller att utveckla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelser mellan länder med olika ekonomiska system. Europas enhet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikt uppnås inte genom att länderna söker påtrycka varandra sina system utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att på vars och ens respektive samhällsgrundval vidga samarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbyte och stimulans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hävdas i debatten ibland, att den västeuropeiska integrationen är ett&lt;br /&gt; 
uttryck för fredssträvan, demokrati och humanism. Vi underskattar ingalunda&lt;br /&gt;
Västeuropas roll i humanismens och demokratins historia. Men vi ägnar&lt;br /&gt; 
oss inte åt skönmålning och falsk idealisering. Västeuropa var också&lt;br /&gt; 
fascismens hemvist, och de auktoritära elementen i dess sociala strukturer&lt;br /&gt; 
och politik är inte övervunna - just nu befinner de sig i tillväxt. Man bör även&lt;br /&gt; 
här betona det alleuropeiska perspektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Europas humanistiska kultur hör Dostojevski, Sienkiewicz och&lt;br /&gt; 
Nemeth i lika hög grad som France, Frenssen eller Moravia. Släktskapet i&lt;br /&gt; 
tänkande mellan alla dessa torde vara långt större än vars och ens släktskap&lt;br /&gt; 
med EG-byråkratins ideologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europas själ är med andra ord inget som låter sig fångas genom att man&lt;br /&gt; 
betraktar den enbart från Bryssels horisont. Den är inte något som kan tas till&lt;br /&gt; 
utgångspunkt för europeisk imperialism och snobbism gentemot andra delar&lt;br /&gt; 
av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s frihet är inte arbetarrörelsens frihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas, att den ”frihet” som EG eftersträvar inte är&lt;br /&gt; 
arbetarklassens, medborgarnas, invandrarnas frihet. Det är de kommersiella&lt;br /&gt; 
intressenas frihet. En frihet som skall möjliggöra att disponera naturresurser,&lt;br /&gt; 
kapital och människors arbetskraft utan insyn och restriktioner från nationella&lt;br /&gt;
statsmakter eller andra offentliga organ. Det är inte denna frihet svensk&lt;br /&gt; 
arbetarrörelse kämpat för sedan mer än 100 år. Den kampen har haft en&lt;br /&gt; 
annan utgångspunkt: lönearbetets frigörande och upphävande, demokratins&lt;br /&gt; 
utsträckande till alla samhälleliga områden och solidariteten mellan alla&lt;br /&gt; 
jordens förtryckta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om utgångspunkterna och riktlinjerna för en svensk&lt;br /&gt; 
alleuropeisk politik,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;2. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1987/88:66 Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om U3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;Sverige och den västeuropeiska integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 januari 1988&lt;br /&gt; 
Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-01-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:66</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:44:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:44:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02U3</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:14:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:44:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02U3</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_u_3.pdf</filnamn>
<filstorlek>179392</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:66 om Sverige och  den västeuropeiska integrationen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EDE6E029-339D-4E97-9133-8E768D3BA203</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>