<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2782990</hangar_id>
 <dok_id>GB02T94</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>T94</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:T94 av Görel Thurdin och Börje Hörnlund (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>TU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:35:22</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>om trafikpolitiken inför 1990-talet  (prop. 1987/88:50)</titel>
 <subtitel>av Görel Thurdin och Börje Hörnlund (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T94/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T94</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T94</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:T94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Görel Thurdin och Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om trafikpolitiken inför 1990-talet&lt;br /&gt; 
(prop. 1987/88:50)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Ostkustbanan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har i partimotionen om trafik framhållit vikten av det framtida&lt;br /&gt; 
snabbtågsjärnvägsnätet. Det betonas också att den framtida järnvägstrafiken&lt;br /&gt; 
planeras ur ett nordiskt helhetsperspektiv. Det verkar finnas ett stort politiskt&lt;br /&gt;
intresse att snabbt ordna snabba tågförbindelser mellan triangeln Stockholm-Malmö-Göteborg.&lt;br /&gt;
Enligt vår mening är det också viktigt att noga undersöka&lt;br /&gt;
snabbtågsförbindelse Stockholm-Luleå. Det är i detta sammanhang&lt;br /&gt; 
och det nordiska perspektivet som ostkustbanan längs Norrlandskusten&lt;br /&gt; 
Sundsvall-Luleå blir aktuell. Järnvägstrafiken/järnbanenätet har i de flesta&lt;br /&gt; 
andra länder utvecklats snabbt. I vårt land har däremot rått en låt gå-inställning&lt;br /&gt;
till järnvägstrafikens roll i det totala trafikarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Norrland har persontrafiken i efterhand sjunkit i betydelse och även i kvalitet&lt;br /&gt;
beroende på kapacitetsproblem på stambanan till följd av att godstrafiken&lt;br /&gt; 
ökar starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelspår fungerar någorlunda vid 40 tåg/dygn och bristfälligt vid ca 70&lt;br /&gt; 
tåg/dygn. Mellan Ånge och Bräcke går i dag 75 tåg + ett antal extratåg, se tabell&lt;br /&gt;
nedan. Dubbelspår är under utbyggnad på denna delsträcka, som är tämligen&lt;br /&gt;
kort. Långsele-Mellansel-Vännäs har ca 49 å 42 ordinarie tåg/dygn +&lt;br /&gt; 
extratåg. Med dessa belastningar får man förutom tidhållningsproblem även&lt;br /&gt; 
stora svårigheter att återställa tidtabellen, när den ”spårat ur”. Vidare har&lt;br /&gt; 
man stora problem med att få tid att underhålla banan, eftersom endast&lt;br /&gt; 
mycket korta tidsintervaller blir tillgängliga. Norr om Vännäs upp mot Boden&lt;br /&gt;
är belastningen 36 ordinarie tåg + extratåg, vilket innebär att man här än&lt;br /&gt; 
så länge har viss möjlighet att köra in förseningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådande belastning av N Stambanan, samt prognos vid fortsatt utveckling&lt;br /&gt; 
som under de senaste 10 åren&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Ordinarie tåg: Om 20 % ökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per 10 år&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Person&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Gods&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Boden-Vännäs&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Vännäs-Mellansel&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;42*&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Mellansel-Långsele&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Långsele-Bräcke&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bräcke-Ånge&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;* 2 mötesplatser beslutade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer: lokaltåg, chartertåg och extratåg, ca. 10 dygn vintertid.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Med en fortsatt godstrafikökning, sorn under det senaste decenniet, kom- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
mer man att ungefär år 2000, trots planerade utbyggnader av mötesplatser, T94&lt;br /&gt; 
att nå kapacitetstaket med ungefär 70 tåg/dygn. I detta läge kommer persontrafiken&lt;br /&gt;
att vara i huvudsak strypt och godstrafiken börjar strypa sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att Sundsvall-Östersund blir den nordligaste utposten för&lt;br /&gt; 
övergripande persontrafik med järnväg. De mindre kommunerna, bl. a. Vindeln,&lt;br /&gt;
upplever starkt hur allt flera tåg passerar utan att stanna. Järnvägen&lt;br /&gt; 
som tidigare var en vital tillgång är snart endast en störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärbanorna planeras för närvarande bli starkt reducerade vad avser äntalet&lt;br /&gt;
stationer. Godstrafiken och försvarsintressena gör dock att man torde&lt;br /&gt; 
kunna räkna med att själva banorna blir kvar även med rådande utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlandsbanan har intresse från gods-, försvars- och turistsynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsaknad av flygtrafik skulle inlandet vara väl betjänt av sovvagnstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan förekommer dock inte på inlandet, bl. a. på grund av att banan inte har&lt;br /&gt; 
tillräcklig standard för 90 km/tim. med loktåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsnätet kan spontant uppfattas vara lämpligt att bygga ut med dubbelspår&lt;br /&gt;
längs nuvarande stambana. Detta är dock en ekonomisk omöjlighet&lt;br /&gt; 
eftersom banan är mycket slingrig. Sträckningen gör att man också missar det&lt;br /&gt; 
stora trafikutbud som finns efter kusten. Ett dubbelspår efter stambanan ger&lt;br /&gt; 
inte heller möjlighet till att Norrland får en bana som ingår i det nordiska&lt;br /&gt; 
snabbtågsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ny tunnelbyggnadsteknik finns möjligheter att bygga ny bana i tunnel&lt;br /&gt; 
till ungefär samma kostnad som vid höga bankar och svåra skärningar. Detta&lt;br /&gt; 
innebär att det dramatiska nivåförhållandet genom södra Ångermanland inte&lt;br /&gt; 
behöver vara avskräckande. Vidare är det enklare och billigare att bygga ett&lt;br /&gt; 
nytt spår än att bygga ett andra spår parallellt med befintligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den stora järnvägsutbyggnaden på 1800-talet har vi i Sverige haft&lt;br /&gt; 
mycket små utbyggnader och vi har även på vägsidan byggt relativt små&lt;br /&gt; 
objekt i taget utan större, språngvisa systemeffekter. Vi anser att Kustbanan&lt;br /&gt; 
skull beslutas och utbyggas i en enda etapp för att nå avgörande systemeffekter&lt;br /&gt; 
Stockholm-Gävle-Sundsvall-Härnösand-Ö-vik-Vännäs-Skellefteå-PiteåLuleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett sådant system skulle man kunna få restider mellan Ö-vik-Umeå på&lt;br /&gt; 
ca. 50 min., mellan Umeå och Sundsvall på ca. 2 1/2 timmar och mellan&lt;br /&gt; 
Umeå och Luleå på ca 2 timmar. ”Snabbtågstekniken” utvecklas snabbt varför&lt;br /&gt;
än kortare färdtider kan förväntas. Detta skulle ge betydligt bättre samverkansmöjligheter&lt;br /&gt;
mellan städerna längs Norrlandskusten både vad gäller&lt;br /&gt; 
arbetsmarknad och utbildning. Självklart är det också av intresse att även&lt;br /&gt; 
Stockholm och kontinenten kommer närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en kustbana skulle också tvärbanorna få ökat intresse och t. ex. tvärbanan&lt;br /&gt;
Umeå-Vännäs-Vindeln-Lycksele-Storuman skulle få bättre underlag&lt;br /&gt;
och bättre resstandard. Vidare skulle orter som Vännäs och Vindeln få&lt;br /&gt; 
bättre möjligheter till en god persontrafik även i framtiden. En persontrafik&lt;br /&gt; 
som inte skulle behöva hotas, som i dag, av den nödvändiga och successivt&lt;br /&gt; 
ökande godstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ett heltäckande kommunikationssystem, som är en förutsättning&lt;br /&gt; 
för fortsatt utveckling av näringslivet i Norrland, måste järnvägsnätet kompletteras&lt;br /&gt;
med en kraftig upprustning av vägnätet. De mindre länsvägarna,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;grusvägnätet, måste successivt rustas upp och beläggas. Centern begären 10- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
årsplan för förstärkning och beläggning av grusvägnätet. T94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avvecklingsplan för grusvägarna i kombination med en utvecklingsplan&lt;br /&gt; 
för det regionala länsvägnätet, där målet skall vara en garanterad minivägstandard&lt;br /&gt;
för alla. Några av riksvägarna måste särskilt prioriteras. Det gäller&lt;br /&gt; 
riksväg 83 över Bollnäs mot E4, nuvarande riksväg 88 mellan Östersund och&lt;br /&gt; 
Sorsele samt en ny sträckning från väg 88 via Långsele-Sollefteå och Ådalen&lt;br /&gt; 
till E4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att samhället solidariskt ställer upp och satsar konkret och&lt;br /&gt; 
kraftfullt på förutsättningar för fortsatt industriell utveckling i Norrland. Bra&lt;br /&gt; 
kommunikationer är en av förutsättningarna. Norrland blöder och håller på&lt;br /&gt; 
att förblöda. Det räcker inte med plåsterlappar utan Norrland måste få med&lt;br /&gt; 
övriga delar av landet så likvärdiga förutsättningar som möjligt. Detta är en&lt;br /&gt; 
förutsättning för att de norrländska regionerna i samverkan skulle kunna&lt;br /&gt; 
konkurrera med de redan etablerade storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län har under 1986 utgett en skrift med arbetsnamnet&lt;br /&gt;
”Nattsol”. Det är ett kvalificerat utredningsarbete om Näringsliv,&lt;br /&gt;
Arbetsmarknad och transporter, Tvärsektionellt samordnad planering. 1&lt;br /&gt; 
skriften har utarbetats en systemskiss över trafiksamarbete vägar, järnvägar&lt;br /&gt; 
och flyg. Skriften bilägges i sin helhet (bilaga 1). Vi vill emellertid i denna motion&lt;br /&gt;
citera ett avsnitt som berör järnvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se Bilaga)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län har enhälligt antagit en länsrapport i&lt;br /&gt; 
december 1986. Där står följande att läsa:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser länsstyrelsen att en allsidig och förutsättningslös&lt;br /&gt; 
utredning bör göras för att få fram ett beslutsunderlag för byggande av en&lt;br /&gt; 
järnvägslinje längs Norrlandskusten norr om Sundsvall med en sådan utformning&lt;br /&gt;
att trafik med snabbtåg blir möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basinvesteringar för framtidstro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den negativa utvecklingen måste brytas i hela Norrland. Det behövs nu basinvesteringar&lt;br /&gt;
för framtidstro. Dit hör en kraftfull vägupprustning, en förbättring&lt;br /&gt;
av dagens järnvägsnät och tågtrafik samt en utbyggd ostkustbana. I förhållande&lt;br /&gt;
till de investeringar som görs och planeras i koncentrationsområdena&lt;br /&gt;
är den här skisserade satsningen på Norrland att betrakta som närapå marginell&lt;br /&gt;
. Den är emellertid helt nödvändig ifall målsättningen skall vara att hela&lt;br /&gt; 
vårt land skall utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den framtida järnvägstrafiken har en så stor regionalpolitisk&lt;br /&gt; 
och miljömässig betydelse att den inte kan överlämnas till statens järnvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör därför tillsätta en parlamentarisk utredning om det framtida&lt;br /&gt; 
snabbanenätet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Hemställan Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:337px;"&gt;T94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;att riksdagen att som sin mening ger regeringen till känna att det framtida&lt;br /&gt;
järnvägsnätet och järnvägstrafiken i bl. a. Norrland bör utredas i en&lt;br /&gt; 
parlamentarisk tillsatt utredning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 1 februari 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Görel Thurdin (c) Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;4.23 Länsvision - Järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stambanans godstrafik, som är vital för Norrlands utveckling, ökar starkt beroende&lt;br /&gt;
på näringslivets förändrade produktion och lagerhållning (”just-in-time”-transporter/lager&lt;br /&gt;
på järnväg och väg). Eftersom banan börjat nå kapacitetsgränsen&lt;br /&gt;
innebär detta att persontrafiken successivt trängs undan. Kapacitetsstörningar&lt;br /&gt;
råder på hela sträckan Bräcke-Långsele-Vännäs. Med nuvarande&lt;br /&gt;
ökning av godsflödena, kommer det redan på 90-talet att vara nödvändigt&lt;br /&gt;
med ytterligare kapacitetsutbyggnad (utöver den som nu planeras). Annars&lt;br /&gt;
hotar tilltagande strypning även för godstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu måste övervägas hur framtida kapacitetsutbyggnad ska ske med&lt;br /&gt;
dubbelspår längs stambanan eller genom förlängd ostkustbana (i ett&lt;br /&gt; 
första steg Ådalen-Umeå/Vännäs). Stambana med dubbelspår höjer starkt&lt;br /&gt; 
kapaciteten. En kustbana ger (förutom fördubblad kapacitet) även stora systemvinster,&lt;br /&gt;
främst för persontrafiken. Samverkan mellan norrlandskommunerna&lt;br /&gt;
bedöms härvid vara av större betydelse än den i och för sig viktiga&lt;br /&gt; 
Stockholmskopplingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kustbana Sundsvall-Luleå och hög hastighetsstandard skulle både&lt;br /&gt; 
Sundsvall och Luleå kunna nås på knappt 2 tim. från Umeå, medan Ö-vik och&lt;br /&gt; 
Skellefteå skulle nås på ca. tre kvart!!! Betydelsen av detta förstärks av att det&lt;br /&gt; 
bor ca 500000 människor i kustkommunerna mellan Sundsvall och Luleå och&lt;br /&gt; 
att även inlandsbefolkningen skulle få bättre standard med en kustbanelösning.&lt;br /&gt;
Tillgänglighet till/samverkan inom högre utbildning förbättras. Mycket&lt;br /&gt; 
viktigt är att ungdomar i större omfattning skulle kunna välja högre studier&lt;br /&gt; 
samt bo kvar i/hålla kontakter med hemkommunen. Detta skapar bättre förutsättningar&lt;br /&gt;
för att ”personförädlingen” skall komma hemkommunen till&lt;br /&gt; 
del. Även samverkan inom sjukvårdsregionen skulle förbättras. För näringsliv&lt;br /&gt;
och arbetsmarknad möjliggöres väsentlig samverkan, särskilt som näringsstrukturen&lt;br /&gt;
växlar mellan kuststäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för en kustbana Ådalen-Umeå torde vara klart mindre än att&lt;br /&gt; 
bygga ett andra spår längs befintlig stambana, p.g.a. kortare sträcka och att&lt;br /&gt; 
man slipper ha byggverksamhet inpå högspänning och tät tågtrafik. Med denna&lt;br /&gt;
etapp snarast utbyggd undanröjs det överhängande ”strypningshotet” och&lt;br /&gt; 
man når betydande systemeffekter. (Förutom att ostkustbanans städer knyts&lt;br /&gt; 
samman ända från Stockholm till Umeå/Vännäs, kommer i princip även Luleå&lt;br /&gt;
på samma bana, medan förgreningar erfordras för Skellefteå och Piteå).&lt;br /&gt; 
På ytterligare något längre sikt kan förväntas kapacitetsproblem Umeå-Skellefteå-Piteå-Luleå.&lt;br /&gt;
Utbyggnad är (såväl för arbets- som utbildningsmarknad)&lt;br /&gt;
önskvärd snarast efter färdigställandet Ådalen-Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbanan behöver prioriteras för persontrafikuppgifter och anslutning av&lt;br /&gt; 
godstransporter till kustkommunerna. Stambanan prioriteras för främst&lt;br /&gt; 
gods, medan tvärbanorna får ökad betydelse både för person- och godstrafik&lt;br /&gt; 
(bl. a. matning till kust- resp. stambana). Inlandsbanan får liksom idag ha en&lt;br /&gt; 
blandad funktion med gods- och turisttrafik, varvid det är angeläget att vidmakthålla&lt;br /&gt;
och förstärka den positiva utveckling, som uppnåtts under senare&lt;br /&gt; 
år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbanan kan tänkas byggd efter två huvudstrategier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• för snabbast möjliga trafik mellan kommuncentra (enl. fig. nedan)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;• för förbindning av kommuncentra och tätorter över ca. 2 000 invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förstnämnda faller blir restiderna (vid 200 km/tim dimensionerande&lt;br /&gt; 
hastighet och om samtidigt kustbanan i Ådalen dras gent via Veda) nedåt&lt;br /&gt; 
1.45 tim. Umeå-Luleåresp. Umeå-Sundsvall. (Om ytterligare orter betjänas&lt;br /&gt; 
ökar restiden med ca. 5 min. per station. Vid bana via Bollstabruk-Kramfors&lt;br /&gt; 
och 11 fler stationer än i strategin "mellan kommuncentra” blir restiden&lt;br /&gt; 
Umeå-Sundsvall 2.45 tim. och Umeå-Luleå ca. 2 tim.). 200 km/tim. är en&lt;br /&gt; 
rimlig hastighet, bl. a. eftersom den antages för mellansvenska snabbanor. I&lt;br /&gt; 
Frankrike trafikeras redan idag med 270 km/tim.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sovvagnstrafik till/från inlandet är angelägen och förgrenas lämpligen på&lt;br /&gt; 
tvärbanorna från Kramfors, Umeå resp. Skellefteå mot Dorotea/Vilhelmina,&lt;br /&gt; 
Storuman resp. Arvidsjaur. (I det senare fallet bör kopplas via BolidenJörn).&lt;br /&gt;
Sovvagnstrafik på tvärbanorna kräver relativt omfattande ombyggnad&lt;br /&gt; 
för att man skall kunna hålla någorlunda hastighet med lokdragna tåg. Dessutom&lt;br /&gt;
behövs s. k. ”värmefinkor”, eftesom elektrifiering saknas. Man kan&lt;br /&gt; 
också/alternativt tänka sig drift med moderna rälsbusståg (typ X10 men med&lt;br /&gt; 
dieseldrift. Sådana lätta tåg med mjuka boggies medger högre hastigheter på&lt;br /&gt; 
befintliga spår, vilket ger bättre förutsättningar för bl. a. mellankommunal&lt;br /&gt; 
pendling).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;imtA vmIW".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-STH&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;S-v*il -SBv&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;T94&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-02-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Görel Thurdin</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Börje Hörnlund</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:50</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:12:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:12:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02T94</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:14:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:12:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02T94</dok_id>
<subtitel>av Görel Thurdin och Börje Hörnlund (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_t_94.pdf</filnamn>
<filstorlek>358520</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om trafikpolitiken inför 1990-talet  (prop. 1987/88:50)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/67DB428A-125E-4441-BC74-555BD964CBD7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>