<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2782977</hangar_id>
 <dok_id>GB02T84</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>T84</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:T84 av Rolf Clarkson m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>TU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>84</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:34:53</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) Mot.</titel>
 <subtitel>av Rolf Clarkson m. fl. (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T84/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T84</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T84</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:T84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Rolf Clarkson m. fl. (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:336px;"&gt;1987/88&lt;br /&gt; 
T84&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen har under en rad år saknat kraft att föra&lt;br /&gt; 
en offensiv järnvägspolitik. I stället har regeringen fört en politik där man&lt;br /&gt; 
genom trixande med avskrivningsprincipen, nedskrivning av statskapital och&lt;br /&gt; 
ökade statliga bidrag försökt gömma undan successivt kraftigt växande&lt;br /&gt; 
ökande utgifter för järnvägstrafiken. Resultatet av denna politik är att SJ och&lt;br /&gt; 
det svenska järnvägsnätet i dag är mycket illa rustat att möta dagens och&lt;br /&gt; 
morgondagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utvecklingen är oacceptabel av två skäl. För det första är&lt;br /&gt; 
statens samlade årliga kostnader för järnvägstrafiken i storleksordningen&lt;br /&gt; 
4-5 miljarder kronor/år. För det andra innebär denna kraftiga subventioner&lt;br /&gt; 
av en trafikgren, en snedvridning av konkurrensen och att samhällets&lt;br /&gt; 
resurser ej används på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen väljer nu åter att öka det ekonomiska stödet till järnvägstrafiken&lt;br /&gt;
parallellt med att den på olika administrativa sätt vill stödja trafik på&lt;br /&gt; 
järnvägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få perspektiv på propositionens förslag om den framtida järnvägspolitiken&lt;br /&gt;
är det nödvändigt att referera några tidigare riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1963 års trafikpolitiska beslut innebar bl. a. att de trafikpolitiska målen&lt;br /&gt; 
skulle nås genom ökad konkurrens på lika villkor mellan skilda trafikmedel&lt;br /&gt; 
och trafikföretag. Men för SJ:s del innebar beslutet bl. a. att de statliga&lt;br /&gt; 
stödåtgärderna ökade genom uppdelning av bannätet i två kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den första kategorin fördes de lönsamma bandelarna. Dessa kom att&lt;br /&gt; 
bilda det s. k. affärsbanenätet (a-nätet). För a-nätet skall SJ uppnå full&lt;br /&gt; 
kostnadstäckning och förräntning på det i verksamheten satsade statskapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de olönsamma bandelarna skulle SJ under en övergångstid få&lt;br /&gt; 
ersättning av staten. Avsikten var att dessa banor - det s. k. e-nätet - snabbt&lt;br /&gt; 
skulle reduceras genom omläggning av i första hand persontrafiken till&lt;br /&gt; 
busstrafik. Av skilda skäl ägde denna omläggning av trafiken inte rum i&lt;br /&gt; 
avsedd utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188. 8 sami. Nr T84&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Merparten av SJ:s bannät ingår i det s. k. riksnätet. Riksnätet är sådana Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banor, som riksdagen bundit sig för under överskådlig framtid. På i riksnätet&lt;br /&gt; 
sker 99 % av järnvägens transportarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 E-nätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För driften på de s. k. ersättningsberättigade banorna (e-nätet) får SJ&lt;br /&gt; 
ersättning av staten för att driva trafiken. Denna ersättning har vuxit år från&lt;br /&gt; 
år. För budgetåret 1987/88 fick SJ 1362 milj. kr. i sådan driftsersättning. Till&lt;br /&gt; 
detta belopp kommer dessutom kostnaderna för investeringar i dessa banor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgick budgetåret 1985/86 till 285 milj. kr. Kostnaderna för trafiken i&lt;br /&gt; 
det ersättningsbaserade nätet är därför sammantaget ca 1700 milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det trafikpolitiska beslutet år 1979 fastställdes mot bakgrund av de&lt;br /&gt; 
höga kostnaderna för denna trafik, en handläggningsordning för prövning av&lt;br /&gt; 
persontrafiken på de delar av e-nätet som inte tillhör riksnätet. SJ och&lt;br /&gt; 
länshuvudmännen fick nyckelrollen med biträde av transportrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1983 kompletterades handläggningsordningen med regler för de fall där&lt;br /&gt; 
länshuvudmännen önskar behålla trafiken på järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en bana kan länshuvudmännen under en femårsperiod få&lt;br /&gt; 
ett särskilt statsbidrag om de övergår till busstrafik. I de fall trafikhuvudmännen&lt;br /&gt;
vill ha kvar persontrafiken på järnväg och är beredda att betala för denna&lt;br /&gt; 
tar emellertid också staten ett ekonomiskt ansvar. I sådana fall ankommer&lt;br /&gt; 
det nämligen på statsmakterna att ställa upp med erforderliga resurser i form&lt;br /&gt; 
av investeringar eller förstärkt underhåll så att en tillfredsställande banstandard&lt;br /&gt;
kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 A-nätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska målet för SJ:s affärsbanenät är att intäkterna varje år skall&lt;br /&gt; 
täcka kostnaderna inklusive avskrivningarna. Intäkterna skall därutöver ge&lt;br /&gt; 
ett överskott, som möjliggör den förräntning av nedlagt kapital som&lt;br /&gt; 
statsmakterna fastställer. Med tanke på de kraftiga konjunkturvariationerna&lt;br /&gt; 
som präglar SJ:s trafik skall förräntningskravet gälla som ett genomsnitt för&lt;br /&gt; 
en konjunkturcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för SJ att realisera det ekonomiska målet&lt;br /&gt; 
antog riksdagen 1980 en strukturplan. I denna angavs att det var ”rimligt att&lt;br /&gt; 
som mål uppställa att SJ skall uppnå full kostnadstäckning och uppfylla&lt;br /&gt; 
förräntningskravet senast budgetåret 1983/84”. Redan efter regeringsskiftet&lt;br /&gt; 
1982 var det uppenbart att SJ inte skulle kunna klara denna målsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen har därefter genomfört två rekonstruktioner&lt;br /&gt;
av SJ. Totalt innebär dessa att staten årligen har avlastat SJ&lt;br /&gt; 
kostnader på drygt 700 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har saknat erforderlig politisk kraft för att föreslå på lång sikt&lt;br /&gt; 
nödvändig omstrukturering av järnvägstrafiken, vilken som på kort sikt kan&lt;br /&gt; 
vara impopulär i delar av den allmänna opinionen, men som är en&lt;br /&gt; 
förutsättning för att de svenska järnvägarna i framtiden framgångsrikt av&lt;br /&gt; 
egen kraft skall kunna konkurrera med övriga trafikgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;5 Järnvägstrafikens ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i föregående års kommittémotioner om järnvägstrafiken ägnat stort&lt;br /&gt; 
utrymme åt prognoser kring järnvägstrafikens kraftigt försämrade ekonomiska&lt;br /&gt;
utveckling. I fjolårets motion 1986/87:T554 redovisade vi bl. a.&lt;br /&gt; 
följande prognos:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;T84&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;1 Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;500 ••&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 000 •&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;3 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;3 500 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;4 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;55/56 60/61 65/66 70/71 75/76 80/81 85/86 90/91 95/96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;| A&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;i /'&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:96px;"&gt;V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatutvecklingen (inklusive&lt;br /&gt;
förräntningskravet) för&lt;br /&gt; 
SJ. Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognos för resultatutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;u-nt"! Statens kostnader för SJ inklusive&lt;br /&gt;
”Ersättning till statens&lt;br /&gt; 
järnvägar för köp av vissa&lt;br /&gt; 
tjänster” (E-nätet m. m.)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;  Prognos över statens kostnader&lt;br /&gt;
för järnvägstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Statens kostnader för SJ resp. järnvägstrafiken&lt;br /&gt;
samt prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Källa: Prop. 1982/83:100, = /984/&lt;br /&gt; 
85:114, SJ&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;V&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;De senaste årens starkt negativa utveckling inom järnvägstrafiken har&lt;br /&gt; 
resulterat i att våra prognoser dess värre visat sig vara allt för optimistiska.&lt;br /&gt; 
Med samma beräkningsgrunder som tidigare får vi, utifrån de nya uppgifter&lt;br /&gt; 
från bl. a. SJ och proposition 1987/88:50 följande prognos över statens&lt;br /&gt; 
framtida kostnader för järnvägstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1987/88.3 sami. Nr T84&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;1 Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;T84&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;500 ■■&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 000 ■&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;3 500 ■&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;55/56 60/61 65/66 70/71 75/76 80/81 85/86 90/91 95/96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Resultatutvecklingen (inklusive&lt;br /&gt;
förräntningskravet) för&lt;br /&gt; 
SJ. Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognos för resultatutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för SJ inklusive&lt;br /&gt;
”Ersättning till statens&lt;br /&gt; 
järnvägar för köp av vissa&lt;br /&gt; 
tjänster” (E-nätet m. m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognos över statens kostnader&lt;br /&gt;
för järnvägstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;4 500 ■&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p&gt;Statens kostnader för SJ resp. järnvägstrafiken&lt;br /&gt;
samt prognos.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p&gt;Källa: Prop. 1982/83:100,&lt;br /&gt; 
85:114, SJ&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;= /984/&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Den kraftigt accentuerade negativa utvecklingen av kostnaderna för Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;järnvägstrafiken får ej fortsätta. För att vända den nuvarande utvecklingen J84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs en ny politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Utgångspunkter för den framtida järnvägspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska politiken har resulterat i att SJ är i en akut kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån detta faktum finns det tre skilda handlingsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första är att järnvägstrafiken kan åläggas ett striktare kostnadsansvar&lt;br /&gt; 
helt utan statliga subventioner. Resultatet av en sådan politik kommer att bli&lt;br /&gt; 
att i stort sett hela järnvägsnätet bör läggas ned. Efter nedläggningen skulle&lt;br /&gt; 
persontrafik enbart drivas på några av de stora baslinjerna. De omedelbara&lt;br /&gt; 
negativa effekterna av denna politik är dramatiska, varför detta enligt vår&lt;br /&gt; 
mening för närvarande är ett helt orealistiskt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet är att den nuvarande politiken accentueras. På de&lt;br /&gt; 
delar av järnvägsnätet som är mycket litet trafikerade drivs trafiken vidare,&lt;br /&gt; 
då länshuvudmännen får ta över. För att på olika sätt skydda järnvägstrafiken&lt;br /&gt;
stiftas nya lagar och regler som på administrativ väg reducerar andra&lt;br /&gt; 
trafikgrenars utveckling och därmed temporärt stärker SJ. Trots detta&lt;br /&gt; 
kommer resultatet av denna politik att bli att statens utgifter fortsätter att öka&lt;br /&gt; 
mycket kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje alternativet är en offensiv politik. Den tvingas utgå från det&lt;br /&gt; 
prekära läge som regeringens misskötsel av SJ förorsakat. Målet för denna&lt;br /&gt; 
politik är att med bibehållande av en fortsatt god trafikförsörjning, skall&lt;br /&gt; 
statens utgifter för järnvägstrafiken efter en snabb omstrukturering successivt&lt;br /&gt;
minska. Denna politik innehåller två huvudkomponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1. Offensiva satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En nödvändig översyn av de delar av SJ som förorsakar de största&lt;br /&gt; 
förlusterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utvecklar i följande kapitel huvuddragen i den järnvägspolitik vi vill&lt;br /&gt; 
föra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Våra förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägen kan spela en viktig roll i vårt framtida transportsystem. Men för att&lt;br /&gt; 
ta till vara järnvägens fördelar krävs en rad nya grepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Byte av företagsform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att SJ kan drivas på ett affärsmässigt sätt, utan&lt;br /&gt; 
detaljstyrning från riksdag eller regering. Därför bör SJ:s driftavdelning byta&lt;br /&gt; 
företagsform och ombildas till aktiebolag enligt de riktlinjer vi angett i&lt;br /&gt; 
motion 1987/88 :T84.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom byte av företagsform kommer ledningen att ges helt andra&lt;br /&gt; 
affärsmässiga möjligheter än i dag. Det kommer t. ex. att bli omöjligt för&lt;br /&gt; 
kommunikationsdepartementet att de facto styra företaget, vilket varit fallet&lt;br /&gt; 
efter det att SJ:s förre generaldirektör aviserade sin avgång.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;7.2 Myndighetsutövande verksamhet Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:339px;"&gt;T84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s myndighetsutövande verksamhet bör särskiljas från den kommersiella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bör därefter handhas av en separat myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Vägmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har prövat en uppdelning av verksamheten i en bandel och en driftsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att renodla denna princip krävs dock att företaget delas upp i två separata&lt;br /&gt; 
företag. Bägge skall ledas av styrelser med erkänt duktiga företagsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet trafikföretag som under överskådlig tid kommer att trafikera&lt;br /&gt; 
bannätet torde bli synnerligen begränsat. SJ:s driftsföretag kommer även i&lt;br /&gt; 
fortsättningen att vara helt dominerande. Då det på respektive bandel finns&lt;br /&gt; 
ett eller i vissa fall ett par driftsföretag, är det i motsats till vad som är fallet för&lt;br /&gt; 
vägtrafik, möjligt att på ett mer detaljerat sätt beräkna respektive trafiks&lt;br /&gt; 
andel av kostnaderna för infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 A-nätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår uppfattning en fördel om de delar av a-nätet där intäkterna&lt;br /&gt; 
inte täcker kostnaderna inklusive avskrivningar på materiel och infrastruktur&lt;br /&gt; 
samt därutöver förräntar statskapitalet under en genomsnittlig konjunkturcykel,&lt;br /&gt;
överförs till e-nätet. Detta bör ske innan indelning i stom- respektive&lt;br /&gt; 
länsjärnvägar äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 E-nätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägens främsta konkurrensfördelar finns på sträckor med omfattande&lt;br /&gt; 
person- respektive godstrafik. På mindre trafikerade sträckningar finns det&lt;br /&gt; 
alternativa trafikmedel, som till en lägre kostnad ofta kan erbjuda en lika bra&lt;br /&gt; 
eller bättre trafikförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När statens utgifter för järnvägstrafiken uppgår till 4-5 miljarder kronor&lt;br /&gt; 
per år samtidigt som kostnader för erforderliga framtidssatsningar är mycket&lt;br /&gt; 
höga, är det nödvändigt att granska vilka möjligheter det finns att genom&lt;br /&gt; 
omläggningar av trafik erbjuda lika bra eller rent av ett bättre trafikutbud, till&lt;br /&gt; 
en lägre kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hade enligt vår uppfattning varit en fördel om de delar av e-nätet som&lt;br /&gt; 
inte tillhör riksnätet hade prövats enligt 1979 och 1983 års handläggningsordning,&lt;br /&gt;
innan det senast den 1 juli 1990 överförs till länshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Rationaliseringar och kvalitetshöjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har under ett flertal år bedrivit ett framgångsrikt rationaliseringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men inom SJ finns fortfarande stora möjligheter till rationaliseringar, vilka&lt;br /&gt; 
måste tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringar bör ske parallellt med kvalitetshöjande åtgärder både på&lt;br /&gt; 
gods- och persontrafiksidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Satsningar på godstrafiken&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;För att SJ skall lyckas krävs en kraftfull satsning på godstrafiken. Det är&lt;br /&gt; 
viktigt att SJ möter de förändringar som nu sker på godsmarknaden. För&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;godssektorn inom SJ finns möjlighet att vidta åtgärder för att höja Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiviteten, dämpa lokalkostnaderna och anpassa trafikproduktionen till -p84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtida krav. Bland sådana åtgärder kan nämnas utbyggnad av systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med godspendlar, ökad satsning på systemtransporter, koncentration av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satsningarna på de största transportkunderna och rationellare utnyttjande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 Utförsäljning av dotterbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ äger via företaget SwedCarrier AB en rad framgångsrika företag. Flera av&lt;br /&gt; 
dessa företag bedriver verksamhet i direkt konkurrens med järnvägstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi upprepar därför vårt krav på att de företag inom SJ-koncernen vars&lt;br /&gt; 
verksamhet inte stöder järnvägstrafiken bör avyttras. I motion 1987/88:T84&lt;br /&gt; 
anges riktlinjer för hur detta bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9 Mark och fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ är en mycket stor mark- och fastighetsägare. Det är angeläget att här&lt;br /&gt; 
skapas ekonomiskt utrymme för nya offensiva satsningar. Bland intressanta&lt;br /&gt; 
objekt kan nämnas att bättre utnyttja stationshus och därtill hörande&lt;br /&gt; 
markområden på ett affärsmässigare sätt. En fortsatt överdäckning av&lt;br /&gt; 
Stockholm C bör i detta sammanhang aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark och fastigheter, som inte är av avgörande betydelse för järnvägstrafiken&lt;br /&gt;
bör avyttras. Härigenom kan resurser frigöras som kan användas för de&lt;br /&gt; 
nysatsningar som är nödvändiga om järnvägstrafiken på ett framgångsrikt&lt;br /&gt; 
sätt skall kunna konkurrera med andra trafikmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa försäljningar av företag, fastigheter och mark ökar förutsättningarna&lt;br /&gt;
för följande projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.10 Arlandapendel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägens konkurrensfördel då det gäller att transportera många resenärer&lt;br /&gt; 
bör bl. a. utnyttjas för att bygga ihop det nuvarande järnvägsnätet med&lt;br /&gt; 
Arlanda flygplats. För detta projekt bör SJ överväga att söka samarbetspartners&lt;br /&gt;
inom flyget t. ex. Luftfartsverket, SAS och Linjeflyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.11 Mälarbanan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sträckan Västerås-Enköping—Kungsängen-Stockholm bör en satsning&lt;br /&gt; 
inom ramen för det s. k. Mälarbaneprojektet ske. Här finns det enligt vår&lt;br /&gt; 
bedömning goda möjligheter för en utbyggd trafik att på ett framgångsrikt&lt;br /&gt; 
sätt konkurrera med andra trafikmedel. Även för detta projekt bör SJ söka&lt;br /&gt; 
samarbete med privata företag, t. ex. Asea/Brown-Boveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.12 Fast förbindelse över Öresund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att knyta ihop det svenska järnvägsnätet med kontinenten är det&lt;br /&gt; 
angeläget att en fast förbindelse byggs över Öresund. I motion 1988/89:T84&lt;br /&gt; 
har vi närmare redogjort för vår syn på en sådan fast förbindelse. Ett villkor&lt;br /&gt; 
för byggandet är enligt vår uppfattning bl. a. att det är en kombinerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelse för både väg- och järnvägstrafik samt att den ej belastar de 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;svenska eller danska statsbudgetarna. Den bör därför finansieras på den Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
öppna lånemarknaden och beläggas med brukaravgifter. rpg4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;7.13 Snabbtåg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabbtåg kommer att förkorta restiderna med 20-30 %. Tekniken bygger på&lt;br /&gt; 
att vagnkorgarna lutas i kurvorna, varvid hastigheten på SJ:s kurvrika&lt;br /&gt; 
järnvägsnät kan ökas jämfört med konventionella tåg. Snabbtågen bör med&lt;br /&gt; 
framgång kunna konkurrera med flyget på i första hand sträckorna&lt;br /&gt; 
Stockholm—Göteborg och Malmö—Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har beställt snabbtåg för linjen Stockholm—Göteborg. Dessa skall,&lt;br /&gt; 
enligt den nuvarande planeringen, sättas i trafik åren 1990-1993. Inriktningen&lt;br /&gt;
är därefter att ytterligare 26 snabbtåg successivt skall sättas in mellan&lt;br /&gt; 
Stockholm och Malmö successivt under åren 1993-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att utrymme skapas för en snabb utveckling av snabbtågsprojektet&lt;br /&gt;
och att detta ej försenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Propositionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är i flera avseenden starkt kritiska till propositionernas förslag till framtida&lt;br /&gt; 
järnvägspolitik. I avsnittet ”Våra förslag” har vi redogjort för grunderna för&lt;br /&gt; 
en effektiv järnvägspolitik. I detta avsnitt granskar vi propositionens olika&lt;br /&gt; 
detaljförslag om järnvägspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 T rafikavgifter för banutnyttjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979 års trafikpolitiska beslut bygger på att en god trafikförsörjning skall&lt;br /&gt; 
åstadkommas utifrån lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Begreppet&lt;br /&gt;
”lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad” har dock visat sig vara en&lt;br /&gt; 
teoretisk konstruktion, som är svår att omsätta i praktiska trafikpolitiska&lt;br /&gt; 
lösningar. Dess främsta funktion har därför blivit att utgöra ett motiv för&lt;br /&gt; 
ökad statlig styrning av olika trafiksektorer och kraftigt höjda subventioner&lt;br /&gt; 
till trafikgrenar där det pris konsumenterna vill betala inte täcker kostnaderna.&lt;br /&gt;
Mot denna bakgrund finns det starka skäl att varje trafikgren i ökad&lt;br /&gt; 
utsträckning i framtiden skall täcka sina egna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en god utveckling av de olika trafikgrenarna och förhindra&lt;br /&gt; 
en osund konkurrens bör varje trafikgren i princip betala kostnaderna för&lt;br /&gt; 
den egna infrastrukturen. Detta bör vara den långsiktiga målsättningen även&lt;br /&gt; 
för järnvägstrafiken. På kort sikt tvingas vi konstatera att regeringens&lt;br /&gt; 
misskötsel av SJ skapat en situation där detta inte är möjligt. Men för att&lt;br /&gt; 
skapa incitament för rationaliseringar och företagsekonomiskt lönsamma&lt;br /&gt; 
projekt, bör förlusttäckningen ske i efterhand. Härmed ges ägare och väljare&lt;br /&gt; 
ökade möjligheter till insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att regeringen varje år skall fastställa de avgifter&lt;br /&gt; 
som olika typer av järnvägstrafik skall betala för att trafikera infrastrukturen.&lt;br /&gt; 
Härigenom begränsas riksdagens inflytande över denna fråga till att enbart&lt;br /&gt; 
efter regeringens beslut anslå skillnaden mellan faktiska kostnader och den&lt;br /&gt; 
del av dessa som järnvägstrafiken skall erlägga. Detta är en ur flera&lt;br /&gt; 
synvinklar bristfällig konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;8.2 Investeringar i infrastrukturen m. m. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:337px;"&gt;T84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje trafikgren bör i framtiden i ökad utsträckning bära sina egna&lt;br /&gt; 
kostnader. För att uppnå denna målsättning krävs, som vi tidigare ange» i&lt;br /&gt; 
denna motion, en ny inriktning av järnvägspolitiken. Hur stora investeringar&lt;br /&gt; 
banverket bör göra inom den kommande investeringsperioden bör bl. a.&lt;br /&gt; 
avgöras av trafikutvecklingen och järnvägens förmåga att ta fram nya&lt;br /&gt; 
lönsamma satsningar. Mot denna bakgrund bör riksdagen ej ange en&lt;br /&gt; 
investeringsram för det kommande decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Företagsekonomiska investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringens järnvägspolitik antas av riksdagen kan samhällets nettoutgifter&lt;br /&gt;
för järnvägstrafiken under det kommande decenniet uppskattas till&lt;br /&gt; 
40-50 miljarder kronor. För att reducera detta belopp bör bl. a. företagsekonomiskt&lt;br /&gt;
lönsamma investeringar prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Avtalet mellan kommunikationsdepartementet, Svenska&lt;br /&gt; 
kommunförbundet, Landstingsförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ange förutsättningarna för länshuvudmännens framtida trafik på&lt;br /&gt; 
länsjärnvägarna krävs ett avtal som reglerar villkoren för denna trafik. Det&lt;br /&gt; 
föreslagna avtalet har dock enligt vår uppfattning ett flertal allvarliga brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör t. ex. bygga på att statens bidrag för trafiken successivt trappas ned. I&lt;br /&gt; 
inledningsskedet talar starka skäl för en kortare avtalsperiod t. ex. 3-5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessutom angeläget att den föreslagna nyordningen genomförs&lt;br /&gt; 
tidigare än vad regeringen föreslagit. Avtal bör därför träda i kraft senast den&lt;br /&gt; 
första januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Trafikeringsrätten på länsjärnvägarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är positivt om privata företag i ökad utsträckning kan engageras i driften&lt;br /&gt; 
av järnvägstrafiken. Om ett sådant företag kan erbjuda ett motsvarande&lt;br /&gt; 
trafikutbud som länshuvudmannen, men till lägre kostnad för samhället bör&lt;br /&gt; 
företaget ges trafikeringsrätten på den aktuella trafiksträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 Nej till banverkets flyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det nybildade banverket flyttas till Borlänge. Vi&lt;br /&gt; 
motsätter oss detta förslag då det enligt vår uppfattning starkt negativt&lt;br /&gt; 
påverkar möjligheterna till att genomföra en nödvändig omstrukturering av&lt;br /&gt; 
järnvägstrafiken. Dessutom kan den föreslagna flyttningen komma att&lt;br /&gt; 
reducera säkerheten i järnvägstrafiken, vilket mot bakgrund av nya satsningar&lt;br /&gt;
med bl. a. snabbtåg, är mycket allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 Järnvägstrafikens miljöeffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den järnvägstrafik som sker på det elektrifierade järnvägsnätet är generellt&lt;br /&gt; 
sett miljövänlig. Samtidigt bör dock betonas att när alltmer kol, enligt&lt;br /&gt; 
regeringens planer, kommer att ersätta kärnkraft för att utnyttjas vid&lt;br /&gt; 
produktion av elkraft kommer denna trafiks negativa inverkan på miljön att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öka.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;De negativa miljöeffekterna är redan i dag betydande från trafiken på det Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke elektrifierade nätet. Åtgärder bör därför vidtas även inom denna del av X84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårt lands trafikförsörjning i syfte att reducera dess skadliga miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten stimulerar SJ:s trafik med diesellok och dieseldrivna rälsbussar genom&lt;br /&gt; 
att företaget slipper att betala sedvanliga oljeskatter. Det bör övervägas om&lt;br /&gt; 
denna ordning bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 Kombitrafikens prissättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att prissättningen i kombitrafiken ej skall ske utifrån&lt;br /&gt; 
dess egna kostnader, utan utifrån ”kostnaderna utifrån motsvarande landsvägstransport”.&lt;br /&gt;
Denna prissättning står i strid med både 1979 års trafikpolitiska&lt;br /&gt;
beslut och den revidering vi föreslagit av detta, och bör därför avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningen bör ske utifrån kombitrafikens egna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 Kombitrafikens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har en positiv grundinställning till kombitrafik. Genom denna kan viktiga&lt;br /&gt; 
transporter bl. a. utföras på ett relativt miljövänligt sätt. Vi är därför&lt;br /&gt; 
angelägna att kombitrafiken utvecklas på ett gynnsamt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är dock kritiska till den av regeringen föreslagna ensidiga satsningen på&lt;br /&gt; 
denna trafik. Denna resulterar i en snedvridning av konkurrensen. Riksdagen&lt;br /&gt;
bör därför avstå från att uttala sig om hur stor andel kombitrafiken vid en&lt;br /&gt; 
viss tidpunkt bör ha av den totala godsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om den framtida järnvägspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om att vid en uppdelning av SJ i två separata företag&lt;br /&gt; 
bör bägge dessa ledas av styrelser med erkänt duktiga företagsledare,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om a-nätet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om e-nätet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om vikten av att rationaliseringar och kvalitetshöjande&lt;br /&gt;
åtgärder vidtas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om satsningar på godstrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om Arlanda-pendeln,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om Mälarbanan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om vikten av att SJ:s snabbtågsprojekt genomförs&lt;br /&gt; 
utan förseningar,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om trafikavgifter för banutnyttjande,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om att riksdagen inte bör ange en ram för SJ:s&lt;br /&gt; 
investeringar under det kommande decenniet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om prioritering av företagsekonomiskt lönsamma&lt;br /&gt; 
investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om avtalet med kommunikationsdepartementet,&lt;br /&gt; 
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen&lt;br /&gt;
,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om privata företags trafikeringsrätt på länsjärnvägarna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om kombitrafikens utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om att kombitrafikens prissättning bör ske utifrån&lt;br /&gt; 
dess egna kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om järnvägstrafikens miljöeffekter samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;18. att riksdagen avslår regeringens förslag om att det föreslagna&lt;br /&gt; 
banverket skall lokaliseras till Borlänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 februari 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T84&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Rolf Clarkson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Stenmarck (m)&lt;br /&gt; 
Anders Andersson (m)&lt;br /&gt; 
Wiggo Komstedt (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Görel Bohlin (m)&lt;br /&gt; 
Per-Richard Molén (m)&lt;br /&gt; 
Jan Sandberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1988 14479&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-02-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per Stenmarck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Wiggo Komstedt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Görel Bohlin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Richard Molén</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jan Sandberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:50</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:05:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:05:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02T84</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:14:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:05:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02T84</dok_id>
<subtitel>av Rolf Clarkson m. fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_t_84.pdf</filnamn>
<filstorlek>350596</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) Mot.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/336BCF82-7B5A-4F38-B10E-E489BDDCA5F5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>