2782958GB02T621987/88T62motmotMotion 1987/88:T62 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fP)MotionMotionTU6201988-02-01 00:00:002014-10-14 10:34:282014-10-14 00:00:00om trafikpolitiken inför 1990-talet Mot.av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fP)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02T62/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02T62https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T62
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88: T62</p>
<p>av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fP)</p>
<p>om trafikpolitiken inför 1990-talet Mot.</p>
<p>(prop. 1987/88:50) 1987/88</p>
<p style="margin-left:340px;">T62—65</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Järnvägsnätet i det befolkningstäta området från Stockholm västerut genom<br />
Mälardalen, via Örebro och Karlstad upp mot norska gränsen, är mycket orationellt.<br />
Viktiga delar saknas, vissa avsnitt är mycket krokiga och andra är dåligt<br />
underhållna.</p>
<p>Söder om Mälaren bor ungefär 200000 människor, som kan betjänas av en<br />
tänkt Svealandsbana. Motsvarande underlag för järnvägstrafik norr om Mälaren<br />
är ungefär lika stort, ca 190000. Västerut, mellan Arboga och Karlstad,<br />
bor ca 270000 människor.</p>
<p>Bandelar söder om Mälaren har särskilt låg standard. Högsta tillåtna hastighet<br />
är 90 km/h och hastighetsbegränsningar på 60, 70 och 80 km/h förekommer<br />
i partiet med tvära kurvor. Även på norra sidan finns problem.</p>
<p>Järnvägens nuvarande sträckning söder om Kilsbergen innebär bl. a. att<br />
Karlskoga är den största staden i Sverige utan persontrafik på järnväg. De studier<br />
som gjorts för Svealandsbanan visar att en utbyggnad av två felande länkar,<br />
Strängnäs—Eskilstuna och Örebro—Karlskoga, kan ge betydande<br />
vinster för samhället.</p>
<p>I en utredning om Svealandsbanan har föreslagits att utbyggnaden av bansystemet<br />
bör ske i följande ordning:</p>
<p>— En grundupprustning av bandelar, som bedöms ingå i en långsiktig lösning.</p>
<p>— Byggande av de felande länkarna Strängnäs—Eskilstuna och Örebro—</p>
<p>Karlskoga.</p>
<p>— Byggande av dubbelspår på hårt belastade avsnitt samt mötesspår på<br />
vissa delar.</p>
<p>— Genande länkar byggs. Exempelvis Arboga—örebro och Eskilstuna—</p>
<p>Västerås.</p>
<p>— Resterande delar byggs ut till snabbtågsstandard.</p>
<p>Parallellt med upprustningen bör lätta tågsätt, med god accelerations- och<br />
inbromsningsförmåga, utvecklas. Sådana tåg kortar restiderna och utgör därmed<br />
ett bra alternativ till biltrafik för pendlingsresor.</p>
<p>En utbyggnad av tågförbindelserna väster ut från Stockholm bör syfta till<br />
att nå snabbtågsstandard mellan Stockholm och Oslo.</p>
<p>En utbyggnad av Svealandsbanan tjänar det dubbla syftet att ge snabba tågförbindelser<br />
mellan de båda huvudstäderna och att möjliggöra arbetspend- 1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1987(88. 3 sami. Nr T62—65</p>
</div>
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>ling. Bra kommunikationer gör det möjligt för arbetsmarknader att samverka Mot. 1987/88</p>
<p>och stärker näringslivet i inlandet. T62</p>
<p>Utförliga studier visar att det finns goda möjligheter att utjämna skevheter<br />
på arbetsmarknaden. En del människor är i dag arbetslösa ”i onödan” p. g. a.<br />
dåliga kommunikationsmöjligheter eller arbetar med ”fel” arbetsuppgifter,<br />
samtidigt som de behövs i grannkommunen. I studien nämns särskilt sträckningen<br />
Karlskoga/Degerfors—Örebro och örebro—Arboga—Eskilstuna.</p>
<p>Speciallt enses arbetsmarknaden för kvinnor förbättras med goda tågförbindelser.</p>
<p>Med en banstandard som medger maxhastigheter på 200 km/h skulle som<br />
exempel restiden Karlskoga—Örebro bli ca 18 min (mot nuvarande 50 min.<br />
med buss) och örebro—Stockholm ca 102 min.</p>
<p>Svealandsbanan ger viktiga regionalpolitiska effekter genom att den sammanbinder<br />
orter med stor befolkning, vilka i dag samverkar otillräckligt i och<br />
med att tågtrafiken är mycket bristfällig. Regionen är väl lämpad för tågtrafik<br />
genom sin täthet. Avstånden är oftast för långa för bil och busstrafik och för<br />
korta för flyg. T. o. m. på sträckan Karlstad—Stockholm (via Arlanda) skulle<br />
snabbtåg på utbyggd Svealandsbana vara ett reellt alternativ ur tidssynpunkt.</p>
<p>Regionens högskolor i Eskilstuna/Västerås, örebro och Karlstad blir mera<br />
attraktiva med bättre kommunikationer. Rekryteringen till högskolorna skulle<br />
underlättas liksom samarbetet skolorna emellan. Flyttningen från hemorten<br />
för högre studier skulle inte bli lika ”definitiv” och rekrytering av nyutbildade<br />
bli lättare för orter med god pendlingstrafik.</p>
<p>Analyser visar att en stor del av bilreseflödet skulle flyttas över till tåg om<br />
Svealandsbanan byggdes. Detta skulle få stor betydelse för en bättre miljö liksom<br />
i minskande antal bilolyckor och därmed minskade sjukvårdskostnader<br />
och minskat mänskligt lidande.</p>
<p>I utredningar om Svealandsbanan har endast marginella hänsyn tagits till<br />
samhällsekonomiska vinster ur miljösynpunkt.</p>
<p>Svealandsbanan skulle vara en av de offensiva satsningar som behövs för<br />
att människorna i de södra delarna av Bergslagen skall tro på fortsatt överlevnad<br />
och minskad utflyttning.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Hemställan</p>
<p>Med anledning av vad som anförts i motionen hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen hos regeringen begär att Banverket får i uppdrag att<br />
prioritera byggande av de ”felande järnvägslänkarna” Karlskoga—<br />
örebro och Eskilstuna—Strängnäs med sikte på att göra Svealandsbanan<br />
till en konkurrenskraftig jämvägsled som fortsättningsvis knyter<br />
ihop örebro och Stockholm.</p>
<p>Stockholm den 1 februari 1988</p>
<p>Gudrun Norberg (fp) Lars Ernestam (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>2</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-02-01 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-02-02 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-02-03 00:00:00inträffat20Gudrun Norbergfp1undertecknare0Lars Ernestamfp2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:502014-11-20 06:51:01motkatMotionskategori-2014-11-20 06:51:01statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02T622019-05-28 12:14:01tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-20 06:51:01GB02T62av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fP)mot_198788_t_62.pdf94715pdfom trafikpolitiken inför 1990-talet Mot.https://data.riksdagen.se/fil/AC0F0DCA-3B72-4A6E-8681-8DC4E65F2B06