<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2782956</hangar_id>
 <dok_id>GB02T57</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>T57</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:T57 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>TU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>57</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:34:18</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>om trafikpolitiken inför 1990-talet  (prop. 1987/88:50)</titel>
 <subtitel>av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T57/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T57</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T57</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88: T57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om trafikpolitiken inför 1990-talet&lt;br /&gt; 
(prop. 1987/88:50)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Att investera i kommunikationer som en vital del av vårt lands infrastruktur,&lt;br /&gt; 
lönar sig i flera avseenden. Satsningar på detta område ger den kanske högsta&lt;br /&gt; 
avkastningen i jämförelse med andra extensiva samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå full effekt härav är det viktigt att resurserna styrs till regioner där&lt;br /&gt; 
man kan förvänta sig att vinsterna blir optimala. Kriterierna finns i form av&lt;br /&gt; 
trafikunderlag, ett näringsliv i expansion där också turismen och det rörliga&lt;br /&gt; 
friluftslivet kan räknas in. Ett omvänt motiv för satsningar kan vara att ge liv&lt;br /&gt; 
åt glesbygder eller att trafiksäkerheten är undermålig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Experter inom kommunikationsområdet, myndigheter, politiskt valda&lt;br /&gt; 
organ och vanliga trafikanter, är rörande överens om att Europaväg 6 efter&lt;br /&gt; 
västkusten är den kanske viktigaste pulsåder landet har för näringsliv och sysselsättning.&lt;br /&gt;
Längs vägen från Skåne i söder till Bohuslän i norr bor sex miljoner&lt;br /&gt;
människor, och där finns företag som svarar för en tredjedel av hela Skandinaviens&lt;br /&gt;
industriproduktion. E 6-ans betydelse som strategisk led Malmö/&lt;br /&gt; 
Köpenhamn—Göteborg—Oslo är uppenbar. Transittrafiken är omfattande&lt;br /&gt; 
från kontinenten till Västsverige och Norge. Vid Svinesunds tullstation passeras&lt;br /&gt;
gränsen av 200000 tunga fordon, räknat för år 1986. Trafikökningen på&lt;br /&gt; 
E 6 har under 1980-talet varit dubbelt så stor som för det övriga Europavägnätet&lt;br /&gt;
i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora trafikvolymen står i bjärt kontrast till vägnätets struktur. Framför&lt;br /&gt;
allt finns problemen i Bohuslän. Med nuvarande medelstilldelning och utbyggnadstakt&lt;br /&gt;
kommer inte E 6 att vara åtgärdad förrän långt in på nästa sekel;&lt;br /&gt; 
det gäller då dess norra del. Det innebär att under lång tid framåt kommer en&lt;br /&gt; 
hög olycksfrekvens att vidlåda vägen. Förhållandet innebär svåra belastningar&lt;br /&gt; 
för framför allt Uddevalla sjukhus. Enligt en studie som gjorts vid sjukhuset&lt;br /&gt; 
av trafikolycksfall somrarna 1985 och 1986, baserad efter en given skala, nådde&lt;br /&gt;
man vid sjukhuset samma antalsnivå som vid Lunds lasarett för båda åren&lt;br /&gt; 
1981 och 1982. Lundastudien och studien vid Uddevalla sjukhus är vetenskapligt&lt;br /&gt;
jämförbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för en satsning på E 6 genom Bohuslän finns alltså i alla de avseenden&lt;br /&gt;
som vi menar är grunden för analyser och avväganden på området. Det&lt;br /&gt; 
utesluter inte hur viktigt det är att tvärförbindelserna inåt landet fungerar bra,&lt;br /&gt; 
att broar byggs, vilket vi också ger uttryck för i denna motion.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Europaväg 6 Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:342px;"&gt;T57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg E 6 binder samman Nordens mest betydelsefulla regioner. Det är också en&lt;br /&gt; 
tillfartsväg till vårt lands viktigaste hamnar och har stor betydelse som turistled.&lt;br /&gt;
Vägen går igenom hela Göteborgs och Bohus län, från Mölndals kommun&lt;br /&gt; 
i söder till Strömstads kommun i norr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut om en motorväg Stora Höga—Bratteröd svarar mot de&lt;br /&gt; 
önskemål vi som representanter för folkpartiet i Bohuslän sedan länge gett uttryck&lt;br /&gt;
för. Nu måste utbyggnaden till motorväg gälla också för sträckan Bratteröd—Gläborg.&lt;br /&gt;
Nu liksom tidigare menar vi att bästa sättet att lösa trafikproblemen&lt;br /&gt;
i och runt Uddevalla är att låta E 6-an gå via bro över Slinninge&lt;br /&gt; 
sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller delen Gläborg—Svinesund ser vi att vägen byggs i en&lt;br /&gt; 
standard som lägst motsvarar motortrafikled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i dagens läge mest bekymmersamma momentet är att flerårsplanen för&lt;br /&gt; 
byggande av riks- och länsvägar perioden 1988—1997 ger länet hälften så mycket&lt;br /&gt;
medel som tidigare. Det blir utbyggnaden av E 6 i den norra delen som&lt;br /&gt; 
hämmas. Enligt bedömningar kommer inte vägen att vara åtgärdad förrän&lt;br /&gt; 
omkring 2025!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikolyckorna norr om Uddevalla har under senare år visat en skrämmande&lt;br /&gt;
utveckling. Vissa år har ökningen legat runt 50 %. Den totala vårdtyngden&lt;br /&gt;
på intensiwårdsavdelningen vid Uddevalla sjukhus mätt med avdelningens&lt;br /&gt;
5-gradiga skala är 7,6 Vo under kontrollperioden och i snitt 21,4 Vo under&lt;br /&gt;
sommarperioderna 1985 och 1986. Det säger mycket om trafikintensiteten&lt;br /&gt; 
under den ljusa delen av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har efter många överväganden kommit fram till att trafiksäkerheten i&lt;br /&gt; 
form av motorväg är en så tung faktor att den jämsides med näringspolitiska&lt;br /&gt; 
bedömningar talar för en trafikpolitik där tyvärr miljöhänsynen kan komma&lt;br /&gt; 
i kläm. Vi ser dock människors lidanden som kan bli livslånga, orsakade av&lt;br /&gt; 
trafikanter och dåliga vägar i förening, så allvarliga att vi inte kan ta på vårt&lt;br /&gt; 
ansvar att acceptera nu rådande trafikförhållanden. Vi har därtill en absolut&lt;br /&gt; 
tro att samhället och bilindustrin skall styra utvecklingen dithän att dagens negativa&lt;br /&gt;
påverkan på miljön skall minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger oss nära att uttala att vid all projektering, särskilt när det gäller&lt;br /&gt; 
vägar, måste största möjliga hänsyn tas både till människors egendom, till naturen&lt;br /&gt;
och till värden som inte alltid kan mätas i pengar. Ett exempel på en&lt;br /&gt; 
situation där planeringen utlöser en konflikt med dessa principer är motorvägens&lt;br /&gt;
dragning genom Ljungskile samhälle och nuvarande E 6-ans sträckning&lt;br /&gt; 
genom Uddevalla centrumområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har genom motionärerna, tillsammans med övriga partier från&lt;br /&gt; 
valkretsen, i en gemensam motion tagit upp angelägna frågor som rör Bohusbanan.&lt;br /&gt;
Det är allas vår önskan att den spårbundna trafiken skall ha en framtid&lt;br /&gt; 
i länet och vara ett värdefullt komplement till övriga kommunikationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga vägnätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalt är E 6 också av stor betydelse när det gäller arbets- och serviceresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägen anknyter, självfallet, till både länsvägar och stats/kommunvägar som 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den enskilda och bofasta människan har stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Efter en från vägbyggnadssynpunkt mycket expansiv period under 1920— Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1930-talet då många av landskapets mindre vägar projekterades eller byggdes T57&lt;br /&gt; 
ut, har med vissa undantag inte mycket hänt under senare decennier. I likhet&lt;br /&gt; 
med E 6 har inte standarden på vägnätet förbättrats i takt med den ökade trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera mycket angelägna objekt har vi mot bakgrund av uppvaktningar,&lt;br /&gt; 
informationer och egna besök i regionen valt att pioritera följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ny vägförbindelse från Ellös (på västra Orust) till väg 160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Upprustning av väg 163/164 Bohusdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Breddning och rätnig av väg 167 sträckan Åsen—Lilla Edet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Riksväg 44 från Uddevalla fram till gräns P-län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Upprustning av väg 161 Torp—Skår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Utbyggnad av väg 625 Kungälv—Tvibotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ny vägförbindelse Grebbestad—Tanumshede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Upprustning av väg 163 Hallinden—Knäm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet på västra Orust är i hög grad präglat av båtbyggarna. Ett av de&lt;br /&gt; 
större varven sysselsätter 270 anställda. Företaget vill expandera men kan&lt;br /&gt; 
inte på grund av de dåliga vägarna. Godsmängden till företag på västra Orust&lt;br /&gt; 
har ökat med 38 % sedan 1983. För kommunens framtid och företagens överlevnad&lt;br /&gt;
är det ett absolut krav att vägen kommer till utförande enligt tidigare&lt;br /&gt; 
flerårsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg 163/164 ansluter på Bohussidan i Tanumshede och håller en undermålig&lt;br /&gt;
standard. Vägen befars av tunga timmertransporter och en stor turisttrafik&lt;br /&gt; 
i riktning Bohuslän—Dalsland—Värmland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg 167 tar upp trafikströmmar från västgötasidan mot E 6-an och Bohuslän&lt;br /&gt;
i övrigt. Vägen ligger rätt i landskapet men kan inte spela sin roll beroende&lt;br /&gt; 
på dålig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksväg 44 från Uddevalla—Vänersborg/Trollhättan har tidvis en trafikintensitet&lt;br /&gt;
som överträffar E 6. Trestadsregionen är ett från arbetsmarknadsoch&lt;br /&gt;
näringspolitisk synpunkt dynamiskt område och inkluderar också en&lt;br /&gt; 
inrikesflygplats. Riksväg 44 är föremål för stora satsningar på Älvsborgssidan,&lt;br /&gt;
men på Bohussidan sker inga förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg 161 knyter samman två mycket trafikintensiva vägar: dels E 6, dels väg&lt;br /&gt; 
160 som passerar Stenungsund, Tjörn och Orust. Väg 161 har en stor trafikmängd,&lt;br /&gt;
men dess vägstatus är mycket låg. Hela leden från Torp vid E 6-an&lt;br /&gt; 
fram till Skårs färjeläge måste rustas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg 625 Kungälv—Tvibotten är viktig av flera skäl, bl. a. därför att området&lt;br /&gt;
troligen är platsen för deponering av avfall från hela Göteborgsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg 163 Hallinden—Knäm är en kust förbindelse som har stor betydelse för&lt;br /&gt; 
den bofasta befolkningen vid kusten och som turistled. Liksom flertalet&lt;br /&gt; 
mindre vägar i Bohuslän är den livligt trafikerad, men smal och krokig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill vi peka på behovet av en ny vägförbindelse från Grebbestad&lt;br /&gt; 
—Tanumshede. I området finns en av landets större turistanläggningar i sitt&lt;br /&gt; 
slag, Tanum Strand. Här har staten satsat 30 milj. kr., och även landstinget&lt;br /&gt; 
har bidragit. Tillfarten till området sker via väg 163 och E 6-an och genom&lt;br /&gt; 
Grebbestads samhälle. Turistanläggningen Tanum Strand skall i färdigt skick&lt;br /&gt; 
omfatta 2700 bäddar, vilket kommer att generera ett stort trafiktillskott. 5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Brobyggnader Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:342px;"&gt;T57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohusläns natur och topografi i övrigt har under långa tider isolerat invånarna&lt;br /&gt;
och försvårat kontakter inåt landet. Det naturliga transportmedlet mellan&lt;br /&gt;
näsen, öarna och de större samhällena utgjordes av båtar eller färjor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först under senare decennier har broar kunnat byggas, som betytt oerhört&lt;br /&gt; 
mycket för utvecklingen. Mest märkes detta inom Tjörn och närgränsande&lt;br /&gt; 
kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande återstår flera angelägna brobyggnadsprojekt att realisera. De&lt;br /&gt; 
äldsta kraven rör en broförbindelse mellan Orust (Svanesund) över Hakefjorden&lt;br /&gt;
till Kolhättan, som ligger 8 km från Stenungsund. Bron har under lång tid&lt;br /&gt; 
varit framme för prospektering men ständigt flyttats fram i planerna. En bro&lt;br /&gt; 
skulle bli den naturliga länken i en inlandsled från Lilla Edet på västgötasidan,&lt;br /&gt; 
via Åsen—Granvattnet (motorvägsmot)—Orust och ansluta till länsväg 160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har under avsnittet om E 6 angett en bro över Sunninge sund som en viktig&lt;br /&gt;
del i den nya Europavägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt måste de folkrika näsen, Sotenäset och Stångenäset knytas samman&lt;br /&gt; 
med en bro med anslutningar till länsvägar med nr 162 och 171.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill vi dra fram de svåra och delvis unika problem som Öckerö&lt;br /&gt; 
kommuns invånare har att brottas med när det gäller samfärdsel. Kommunen&lt;br /&gt; 
består av tio bebodda öar med Hönö/Öckerö som centrum. Kommunen har&lt;br /&gt; 
planer på en intern broförbindelse mellan öarna Fotö och Hönö. Projektet&lt;br /&gt; 
kostnadsberäknas till 17 milj. kr. En förutsättning för att bron skall komma&lt;br /&gt; 
till stånd är att staten bidrar med medel. För projektet talar att en bro ersätter&lt;br /&gt; 
färjetrafiken, och det är vanligen mycket lönsamt att ersätta färjor med broar.&lt;br /&gt; 
Kommunikationskostnaderna för 1988 beräknas för Öckerö kommuns del&lt;br /&gt; 
uppgå till 30 milj. kr. varav kommunen får betala 16 milj. kr. En så hög siffra&lt;br /&gt; 
har ingen annan kommun i landet: varje kommuninvånare betalar via skatten&lt;br /&gt; 
mellan 1500 och 2000 kr. för kommunikationerna, trots stora statliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kust- och närsjöfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare något berört den betydelse som sjöfarten hade för invånarna i&lt;br /&gt; 
Bohuslän. Långt in på 1900-talet hade kustsjöfarten en betydelse fullt i nivå&lt;br /&gt; 
med järnvägs- och landsvägstrafik. I dag är bilden en annan, men Bohuslän är&lt;br /&gt; 
fortfarande centrum för den mindre rederiflottan i landet. Utvecklingen talar&lt;br /&gt; 
för att utrymme kommer att skapas för en renässans för tonnage i flexibla former.&lt;br /&gt;
T. ex. borde miljöfarligt gods säkrare kunna transporteras på köl än med&lt;br /&gt; 
lastfordon på väg. Kanske kan naturgas och andra näraliggande flyktiga&lt;br /&gt; 
energiformer bättre transporteras per tank än i långa och dyra pipe lines. Varor&lt;br /&gt;
i långa serier, som skall förädlas eller bearbetas mellan olika orter, kan&lt;br /&gt; 
transporteras med fartyg eller med pråmar. Det som hindrar utvecklingen i&lt;br /&gt; 
dag är inte bara tidsfaktorer, utan sjöfartspolitiska problem, där avvecklandet&lt;br /&gt;
av sjömansskatten är ett steg på vägen till jämbördig konkurrens mellan&lt;br /&gt; 
olika fraktformer. Utvecklandet av miljöstimulanser till godsavnämare och&lt;br /&gt; 
mottagare kan också bidra till närsjöfartens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avser att i annat sammanhang ta upp de sjöfartspolitiska frågorna och&lt;br /&gt; 
återkommer då till de problem och möjligheter som initialt har berörts här. 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T57&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om utbyggnad av Europaväg 6 i Bohuslän,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om upprustning av övrigt vägnät,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om byggande av broar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 februari 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Kenth Skårvik (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Leif Olsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-02-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kenth Skårvik</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Leif Olsson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:50</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:53:00</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:53:00</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02T57</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:13:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:53:00</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02T57</dok_id>
<subtitel>av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_t_57.pdf</filnamn>
<filstorlek>163609</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om trafikpolitiken inför 1990-talet  (prop. 1987/88:50)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4166A3D7-FD43-4B5C-BE67-9996CEE40785</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>