2782939 GB02T38 1987/88 T38 mot mot Motion 1987/88:T38 av Ingrid Hemmingsson (m) Motion Motion TU 38 0 1988-01-28 00:00:00 2014-10-14 10:33:25 2014-10-14 00:00:00 om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) av Ingrid Hemmingsson (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T38/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T38 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T38 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:138</p> <p>av Ingrid Hemmingsson (m)</p> <p>om trafikpolitiken inför 1990-talet<br /> (prop. 1987/88:50)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I regeringens proposition 1987/88:50 påpekas att samspelet mellan trafik och<br /> regionalpolitik skall stärkas. Ett delmål för trafikpolitiken är att bygga upp transportsystemet<br /> så att det bidrar till regional balans.</p> <p>Delar av regeringens förslag motverkar den regionala utjämningen. Höjningen<br /> av bensinskatten och kilometerskatten kompenseras ej av att fordonsskatten sänks<br /> i vissa glesbygder. Eftersom detta är den andra bensinskattehöjningen på kort tid<br /> blir det en kännbar kostnadsökning för glesbygdsbor.</p> <p>1 dessa trakter saknas ofta kollektivtrafik. Människor är därför helt beroende av<br /> bilen för att kunna bo kvar. De medel som staten får in genom bensinskattehöjningen<br /> går i huvudsak till järnvägsnätet i södra delen av landet. Endast en mindre<br /> del går till att förbättra kommunikationerna i norr. När det gäller väganslagen har<br /> dessa visserligen ökat men samtidigt har de AMS-medel som tidigare använts till<br /> vägar dragits ned betydligt. Ökningen av väganslagen blir därför till en del skenbar.<br /> Detta drabbar främst Norrlandslänen där AMS-medlen har haft störst betydelse.</p> <p>Jämtlands län tillhör de län som har den sämsta vägstandarden. Klimatet påverkar<br /> naturligtvis detta förhållande. På en tredjedel av det allmänna vägnätet råder tjälskaderestriktioner<br /> under genomsnitt två månader årligen (längsta avstängningstiden<br /> 3,5 månader). Jämtlands län missgynnas av vägverkets värderingsgrunder<br /> som tar hänsyn till invånarantalet men ej i så stor utsträckning till antalet vägmeter.<br /> Det allmänna vägnätet uppgår i Jämtlands län till 44,7 km/l 000 invånare vilket är<br /> mest i landet. Jämfört med Stockholm, där vägnätet uppgår till 1,92 km/l 000<br /> invånare. 1 inget annat län i landet utförs i absoluta tal, så stort trafikarbete, mätt i<br /> fordonskilometer, på grusvägar som i Jämtland. Näringslivet i länet är oerhört<br /> beroende av vägar som är farbara året om. Enligt vägverkets modell är det antalet<br /> fordonsaxlar som räknas. Det tas ingen hänsyn till att det ofta är tunga timmertransporter<br /> det handlar om.</p> <p>På grund av turisttrafiken är det vissa delar av året en hög trafikintensitet. Detta<br /> sammanfaller oftast med tjällossningen, vilket skapar stora problem för turistnäringen.</p> <p>Satsningar på vägar i Jämtlands län är en förutsättning för andra investeringar<br /> som bidrar till länets utveckling. Därför har också frågan om vägstandarden blivit<br /> det som engagerat jämtarna mest.</p> <p>Med anledning av att regeringen i sin proposition anger att samspelet mellan<br /> trafik och regionalpolitik skall stärkas bör en översyn ske för att genom omfördelning<br /> av tillgängliga medel uppfylla denna målsättning.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Hemställan Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:340px;">T38</p> <p>Med anledning av det ovan anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts angående vägstandarden i Jämtlands län,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen avvisar regeringens förslag om höjning av bensinskatten<br /> och kilometerskatten.</p> <p>Stockholm den 28 januari 1988</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Ingrid Hemmingsson (m)</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-01-29 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-02-02 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-02-03 00:00:00 inträffat 2 0 Ingrid Hemmingsson m 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:50 2014-11-22 15:07:09 motkat Motionskategori - 2014-11-22 15:07:09 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02T38 2019-05-28 12:13:50 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet 2014-11-22 15:07:09 GB02T38 av Ingrid Hemmingsson (m) mot_198788_t_38.pdf 71435 pdf om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) https://data.riksdagen.se/fil/2FF53798-84B5-4F55-A666-5620DEB8FB80