2782935GB02T351987/88T35motmotMotion 1987/88:T35 av Nils G Åsling (c)MotionMotionTU3501988-01-28 00:00:002014-10-14 10:33:232014-10-14 00:00:00om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)av Nils G Åsling (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02T35/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02T35https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T35
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88 :T35</p>
<p>av Nils G Åsling (c)</p>
<p>om trafikpolitiken inför 1990-talet<br />
(prop. 1987/88:50)</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Goda kommunikationer är en förutsättning för regional utveckling och balans. Detta<br />
gäller i särskilt hög grad Norrlands inland, där kommunikationernas standard är<br />
helt avgörande för möjligheterna att utveckla näringslivet.</p>
<p>I Jämtlands län är turismen den snabbast växande huvudnäringen. Det är så till<br />
vida anmärkningsvärt att turism inte räknas som näringsliv i vägverkets värderingsmodell.<br />
Turismens behov av goda vägar beaktas därför inte i tillräcklig omfattning,<br />
detta trots att trafikflödena i Jämtlands län är flera gånger större under turistsäsong,<br />
jämfört med de värden som representerar årsdygnstrafiken.</p>
<p>Turismens betydelse ökar</p>
<p>Årligen besöks länet av ca 1 miljon turister. De flesta kommer till länet vägledes.</p>
<p>Detta innebär att länets vägnät skall betjäna förutom länets ca 55 000 personbilar<br />
och bussar även ytterligare ca 250000 fordon, som tillförs länet genom turisttrafiken.<br />
Hela 60 % av dessa fordon, (ca 150000), kommer till länet under vinterturistsäsongen,<br />
dvs. under vårvintern när tjälskaderestriktionerna ger sig till känna. Vinterturismen<br />
berör dessutom i hög grad det lågt prioriterade sekundära och tertiära<br />
vägnätet i länet, vilket skapar särskilda problem. Det s. k. bärighetspaketet kommer<br />
inte att kunna tillgodose turismens behov, även om det ger möjligheter till vissa<br />
punktinsatser.</p>
<p>Skogsbruket är en annan av länets huvudnäringar som lider av de eftersatta väginvesteringarna<br />
och underhållet i länet. Jämtlands län har ca 1/10 av landets samlade<br />
skogstillgångar och är dessutom det län i landet från vilket — i absoluta tal räknat<br />
— det mesta virket transporteras ut för förädling i andra län.</p>
<p>Skogsbrukets transportproblem</p>
<p>Även skogsbruket får lida för brister i vägverkets värderingsmodell, som inte medger<br />
nyansering av vilka vikter som bärs upp av fordonens axlar. Denna värderingsmodell<br />
kan därför inte tillåtas styra väginvesteringarna om målet är att skapa likvärdiga<br />
utvecklingsförutsättningar. Redan i planeringsförutsättningarna konserveras<br />
och förstärks spännvidden och obalansen mellan landets starka resp. svaga regioner.</p>
<p>Vägverkets planerings- och värderingsmodell förutsätter att landets allmänna<br />
vägnät och — självklart — huvudvägnät redan uppfyller någon form av minimikrav 12</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>i hela landet. Med denna utgångspunkt styrs sedan resurserna mellan regionerna ge- Mot. 1987/88</p>
<p>nom registrering av det antal fordonsaxlar som trafikerar vägarna. T35</p>
<p>I praktiken innebär t. ex. detta, att behov av ytterligare förbättringar i storstadsområden<br />
på väg med intensiv personbilstrafik och med full bärighet året runt jämförs<br />
med vägar i Norrlands inland, vilka endast tillåter tunga fordon på tjälad mark<br />
om broarna håller. I skogsområden som Norrlands inland kan man med fog dessutom<br />
förmoda att den tunga trafikens andel av det totala fordonsflödet är större än<br />
i storstadsområdena. Detta ger dock inget genomslag i värderingsmodellen.</p>
<p>Hälften grusvägar</p>
<p>Det allmänna vägnätet i länet uppgår till ca 600 mil (5 977 km). Detta innebär ca<br />
44,77 km allmän väg/l 000 invånare, vilket är mest i hela landet.</p>
<p>1 Stockholms län utgörs t. ex. det allmänna vägnätet av drygt 300 mil (3 058 km).</p>
<p>Detta innebär ca 1,92 km allmän väg/l 000 invånare. Genomsnittet för landet är endast<br />
11,73 km/l 000 invånare. Västerbottens län och Norrbottens län har 37,59<br />
resp. 33,24 km allmän väg/l 000 invånare.</p>
<p>Ca 53 % av de allmänna vägarna i länet har beläggning, medan motsvarande andel<br />
för hela riket är ca 70 %. Tendensen är dessutom den, att länets eftersläpning<br />
ökar i förhållande till landet i övrigt.</p>
<p>I inget annat län i landet utförs — i absoluta tal — så stort trafikarbete (mätt i fordonskilometer)<br />
på allmänna vägar med slitlager av grus som i Jämtlands län. Drygt<br />
12 % av trafikarbetet i länet utförs på sådana vägar, medan medelvärdet för landet<br />
endast är ca 3 %.</p>
<p>På 1/3 av det allmänna vägnätet råder tjälskaderestriktioner under i genomsnitt 2<br />
månader årligen, (längsta avstängningstid 3,5 månader).</p>
<p>Huvudvägnätets andel av de allmänna vägarna i länet utgör nästan 33 % (riksvägar<br />
93,5 mil + primära länsvägar 103,5 mil = 197 mil).</p>
<p>Enligt vägverket är det så självklart att huvudvägnätet i hela landet skall ha beläggning,<br />
att denna förutsättning inte ens längre uttalas som ett mål. Huvudvägnätet<br />
i Jämtlands län är belagt på endast 173 mil och har grusvägar på hela 24 mil, dvs.<br />
nästan 12 % av huvudvägnätet i länet utgörs av grusvägar. Det finns totalt endast<br />
450 km grusvägar på landets huvudvägnät. Av dessa grusvägar finns mer än hälften<br />
i Jämtlands län (53 %).</p>
<p>På huvudvägnätet i Jämtlands län förekommer tjälskaderestriktioner på drygt 30<br />
mil under ca två månader årligen.</p>
<p>På hela 45 % av huvudvägnätet i länet nås inte medelresehastigheten 76 km/tim.</p>
<p>På huvudvägnätet i länet finns mer än 50 broar som inte klarar EG:s bruttoviktsbestämmelser.<br />
Endast två län utöver Jämtlands (T-resp. W-län) har över 30 broar<br />
som inte klarar dessa bruttoviktsbestämmelser.</p>
<p>Otillräcklig medelstilldelning</p>
<p>Tilldelningen av medel i långtidsplaner för riks- resp. länsvägar perioden 1988—</p>
<p>1997 som nu föreslagits, motsvarar i Jämtlands län 19 öre/fordonskilometer, medan<br />
genomsnittet för landet är ca 21 öre. (Beakta då att länets trafikarbete på grusvägar<br />
är störst i hela landet).</p>
<p style="margin-left:10px;">Tilldelningen av medel i Jämtlands län har föreslagits bli 31:60 kr./m allmän väg 13</p>
</div>
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>medan genomsnittet för riket utgör 81:15/m. I Stockholms län föreslås 553:95/m. Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:11px;">En grov uppskattning av medelsbehovet för att möjliggöra en ökad upprustning T35</p>
<p>av länets vägnät för att på 10 års sikt få en med riksgenomsnittet jämförlig standard,<br />
visar på ett behov av ett extraanslag för budgetåret 1988/89 om 50 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Nu bör broarna i Storsjön byggas</p>
<p>För att mobilisera nödvändiga resurser för en forcerad upprustning av vägnätet i<br />
Jämtlands län har jag vid tidigare riksmöten föreslagit att större vägbyggnadsprojekt<br />
skulle kunna komma till utförande med finansiering utanför statsbudgeten. I en<br />
motion till riksmötet 1986/87 föreslog jag sålunda, att de synnerligen angelägna<br />
broprojekten vid Vallsundet och Rödösundet i Storsjön i Jämtland skulle erbjudas<br />
till entreprenörer eller konsortium av entreprenörer att byggas för att sedan förhyras<br />
(s. k. leasing) av vägverket för att efter viss tid, förslagsvis 10 år, helt övertas<br />
av vägverket. Riksmötet beslöt med anledning av bl. a. min motion, att uppdra åt regeringen<br />
att återkomma med förslag till extern finansiering av vägprojekt.</p>
<p>I proposition 1987/88:50 föreslås nu att regeringen skall medges bemyndiga vägverket<br />
att tidigarelägga byggande av vägar eller broar med lån, s. k. förskottering,<br />
från kommuner eller företag. Sannolikt kan detta arrangemang i vissa tätbefolkade<br />
trafikintensiva delar av landet underlätta genomförandet av angelägna projekt. Om<br />
arrangemanget inte skall föranleda en fortsatt koncentration av investeringarna,<br />
förutsätter det emellertid att vägverket i stödområdena (A, B och C) också bemyndigas<br />
ersätta de kommuner eller företag som ”förskotterar’ ’ en väg- eller broinvestering<br />
för räntekostnaderna under tiden fram till dess väg- eller broprojektet inlöses.</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Inlandsvägen bör utredas</p>
<p>Vid utvecklingen av kommunikationerna spelar stamvägnätet en avgörande roll.<br />
Det projekt med en inlandsväg — en Europaväg i nord-sydlig sträckning genom<br />
Norrlands inland — som aktualiserats, tillhör denna typ av angelägna framtidsprojekt.<br />
Inte minst för utvecklingen av näringslivet i inlandet skulle en Europaväg från<br />
Göteborg till Karesuando bli av stor betydelse. Via Göteborg skulle denna led få en<br />
direktkoppling till kontinenten.</p>
</div>
<div class="block ml_50"><p>14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Hemställan Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:339px;">T35</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar för budgetåret 1988/89 anvisa ett extra anslag om<br />
50 milj. kr. för underhåll och upprustning av vägnätet i Jämtlands län,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge, att vägverket vid förskottering<br />
från kommun eller företag av kostnad för väg- eller broprojekt<br />
inom stödområdet också skall medge att ersättning för räntekostnaden utgår<br />
fram till att projektet inlöses, och</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen begär att regeringen låter utreda och komma med förslag<br />
till en ny Europaväg, en inlandsväg från Göteborg till Karesuando.</p>
<p>Stockholm den 28 januari 1988<br />
Nils G Åsling (c)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
</div>
INLInlämning1988-01-29 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-02-02 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-02-03 00:00:00inträffat20Nils G Åslingc2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:502014-11-21 01:43:57motkatMotionskategori-2014-11-21 01:43:57statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02T352019-05-28 12:13:50tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-21 01:43:57GB02T35av Nils G Åsling (c)mot_198788_t_35.pdf170677pdfom trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)https://data.riksdagen.se/fil/5C8F9547-9539-4277-AE4B-C774D75CF542