2782936 GB02T33 1987/88 T33 mot mot Motion 1987/88:T33 av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s) Motion Motion TU 33 0 1988-01-28 00:00:00 2014-10-14 10:33:11 2014-10-14 00:00:00 om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T33/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T33 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T33 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1987/88 :T33 av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s) om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) </div> <div class="block ml_4">Sammanlänkning av Bergslagsbanan och Inlandsbanan i Nykroppa samt banupprustning och elektrifiering Nykroppa—Kristinehamn Södra Inlandsbanan löper genom västra Bergslagen. De kommuner i Värmlands län som betjänas av bandelen är Filipstads, Storfors och Kristinehamns kommuner. Bandelen betjänar också kommuner på östra sidan länsgränsen i Kopparbergs och Örebro län. Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Bergslagen har varit mycket negativ och läget är alltjämt allvarligt. De tre värmländska kommunerna efter Inlandsbanan utgör inget undantag. Sålunda kan nämnas att Filipstads och Kristinehamns kommuner 1976—1986 förlorade omkring 2000 innevånare vardera. Hällefors kommun i Örebro län bör nämnas i detta sammanhang. Kommunens befolkningsutveckling är likartad med de tre värmländska kommunernas. Över 1 500 personer har flyttat ifrån kommunen sedan 1976. Hällefors kommun spelaren speciell roll för järnvägen i regionen. Dess järn- och stålindustri är den klart största godsalstraren för järnvägar med uppemot en halv miljon ton i ankommande och avgående transporter. Aven de tre värmländska kommunerna domineras till stor del av industrinäringen. De större företagen tillhör järn- och stålindustrisektorn, tyngre verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin. De är alla beroende av effektiva transporter. Betydande strukturrationaliseringar och ägarförändringar har skett och fler kan förutses för framtiden. För att skapa en positiv utveckling i kommunerna måste därför förutsättningarna för dels de befintliga företagen, dels för eventuellt nyetablerade företag förbättras. Utveckling av kommunikationerna är i detta sammanhang nödvändigt. Nykroppaprojektet är ett viktigt led i dessa nödvändiga satsningar. Utbyggnad av järnvägens infrastruktur är ett effektivt regionalpolitiskt instrument. Genom att förbättra transportmöjligheterna till marknader för företagen i regionen kan befintliga företag utvecklas och nya företag etableras. Detta skapar på sikt ökad sysselsättning och inflyttning, men framför allt kan ett differentierat näringsliv byggas upp. Nykroppa-projektet skulle också skapa förutsättningar för framtida reguljär persontrafik, om berörda länshuvudmän så finner lämpligt. Enmansbetjänade eldrivna motorvagnar skulle eventuellt bli billigare, inte minst samhällsekonomiskt, än landsvägsbussar. Restiderna för tåg blir kortare och attraktiviteten högre, vilket utgör en lokaliseringsfaktor. 7 </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2">Turistsatsningen sommartid på Inlandsbanan har inneburit ett allmänt uppsving Mot. 1987/88 för turismen i de 20 kommunerna utefter banan. Omsättningen i servicenäringar T33 m. m. beräknas ha ökat med 25—30 milj. kr./år. I Värmland (och Vansbro kommun) är dock framtiden för Inlandsbaneturismen osäker på grund av järnvägens gradvisa förfall. Den med Nykroppa-projektet förknippade upprustningen av Inlandsbanans allra sydligaste del skulle ge förutsättningar för fortsatt turisttrafik och utveckling av densamma samt andra typer av chartertrafik. Kristinehamns hamn är en viktig port till många marknader. Hamnen i Kristinehamn har stor kapacitet och skiljer sig från de övriga värmländska hamnarna genom sin diversifierade godsomsättning och höga utnyttjandegrad av anläggningarna. Av hamnens totala godsomsättning, 568 000 ton år 1986, går 25 % på järnväg till/från Bergslagen. Kristinehamn är vidare ett regionalt centrum för SJ:s underhålls- och depåtjänst. Närmare 200 SJ-anställda har Kristinehamn som stationeringsort. Kristinehamn betjänar bl. a. en ca 10 mil lång sträcka på Bergslagsbanan. En förutsättning för att så skall kunna ske även i fortsättningen är, att linjen Nykroppa—Kristinehamn bibehålls, eftersom den fysiska kopplingen norrut annars förloras. En minskning av antalet anställda i Kristinehamn skulle vara mycket negativ med tanke på de minskningar som redan skett i östra Värmland och som kan förutses. Nykroppa-projektet skapar även sysselsättning, främst i Filipstads kommun, under anläggningstiden. Om Nykroppa-projektet inte genomförs, kommer detta att resultera i att den genomgående godstrafiken via Storfors på sikt inte kan upprätthållas. Industrierna i Storfors kommer därefter antagligen att betjänas genom industrispårsväxling från Kristinehamn. Kostnaderna för sådan trafikering blir högre och servicen lägre än för nuvarande trafiklösning. Det är rimligt att anta att den nuvarande vagnomsättningen i Storfors — 438 lastade och 80 lossade vagnar år 1986 — i en sådan situation avsevärt minskar. Detta bereder vägen för en total nedläggning. I Storfors planeras ett kommunalt trafikcentrum i järnvägsstationen, där buss, tåg, taxi och resebyrå samsas under ett och samma tak. En förutsättning för en sådan lösning är att Nykroppa-projektet genomförs. Sammanfattningsvis bör framhållas att Nykroppa-projektet — förbättrar förutsättningarna för befintliga företag i godsupptagningsområdet — ökar järnvägens konkurrenskraft och leder härigenom till bättre transportförutsättningar totalt sett med lägre fraktpriser samt snabbare transporter till företagens marknader — förbättrar möjligheterna till nyetableringar och omlokaliseringar — ger möjligheter att återuppta reguljär persontrafik — underlättar fortsatta turistsatsningar på Inlandsbanan. Samtliga nämnda punkter är nödvändiga i det arbete som sker för att stärka och förnya västra Bergslagen. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Hemställan _ Mot. 1987/88 T33 Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanlänkning av Bergslagsbanan och Inlandsbanan i Nykroppa samt banupprustning och elektrifiering Nykroppa—Kristinehamn. Stockholm den 28 januari 1988 </div> <div class="block ml_4">Kristina Svensson (s) </div> <div class="block ml_23">Bo Finnkvist (s) </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-01-29 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-02-02 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-02-03 00:00:00 inträffat 2 0 Kristina Svensson s 1 undertecknare 0 Bo Finnkvist s 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:50 2014-11-22 08:42:07 motkat Motionskategori - 2014-11-22 08:42:07 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02T33 2019-05-28 12:13:48 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet 2014-11-22 08:42:07 GB02T33 av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s) mot_198788_t_33.pdf 109860 pdf om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50) https://data.riksdagen.se/fil/DF1ABA42-3FA9-46E9-A7A3-9C3254073276