2782926GB02T231987/88T23motmotMotion 1987/88:T23 av Åke Wictorsson och Oskar Lindkvist (s)MotionMotionTU2301988-01-29 00:00:002014-10-14 10:32:482014-10-14 00:00:00om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)av Åke Wictorsson och Oskar Lindkvist (s)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02T23/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02T23https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T23
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:T23</p>
<p style="margin-left:21px;">o</p>
<p>av Åke Wictorsson och Oskar Lindkvist (s)</p>
<p>om trafikpolitiken inför 1990-talet<br />
(prop. 1987/88:50)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sorn en följd av gynnsamma konjunkturer, en positiv välfärdsutveckling och<br />
i reala termer låga transportpriser har person- och godstransporterna ökat<br />
kraftigt de senaste åren. För storstadsområdena innebar 1970-talet en stagnation<br />
för biltrafiken och en kraftig utveckling för kollektivtrafiken. Ökningen<br />
var7% respektive ca 50%. Från början av 1980-talet har dock utvecklingen<br />
markant förändrats. Således förväntas motsvarande tillväxtfaktorer för detta<br />
decennium vara 20 % för biltrafiken respektive endast 5 % för kollektivtrafiken.</p>
<p>Trafikökningarna har skett på ett väg- och spårsystem som i huvudsak tillkommit<br />
under en 20-årsperiod från mitten av 1950-talet. De sedan mitten av<br />
1970-talet snabbt ökande behoven av nyinvesteringar har inte kunnat tillgodoses<br />
på grund av starkt begränsade investeringsramar.</p>
<p>Med ett fortlöpande slitage och åldrande äventyras anläggningarnas funktion,<br />
om inte erforderliga medel tillskjuts för att klara ökande underhållskostnader<br />
och ett växande reinvesteringsbehov. Det alltmer tilltagande glappet<br />
mellan eftersatta transportsystem och en ökande transportefterfrågan<br />
kan t. ex. åskådliggöras med de äldre T-banelinjerna i Stockholm, vilka varken<br />
kan attrahera eller möta nya resandeströmmar. Kollektivtrafiksystemets<br />
andel av persontrafiken i storstadsregionerna har också visat sig minska.</p>
<p>Biltrafikens miljöstöringar, hög olycksbclastning med en oroande olycksfallsutveckling,<br />
dålig framkomlighet och kollektivtrafikens svårigheter att attrahera<br />
och möta ett ökande resebehov är yttringar av de alltmer bekymmersamma<br />
trafikförhållandena i våra storstadsregioner.</p>
<p>Överbelastningarna på gatunäten medför kostsamma tidsförluster, inte<br />
minst för busstrafiken och distributionstrafiken. Biltrafiken söker sig till<br />
mindre trafikerade gator, varigenom såväl trafiksäkerhetsproblemen som<br />
miljöproblemen sprids även till bostadsområden som man genom olika trafiksaneringsåtgärder<br />
försöker skydda. Buller och luftföroreningsproblcm berör<br />
på detta sätt snarare hela regioner än enstaka gatuavsnitt. Mer än hälften<br />
av alla i Sverige som är kraftigt störda av vägtrafikbuller återfinns i storstadsregionernas<br />
centrala delar.</p>
<p>Luftföroreningarna i storstadsregionerna har en skadlig inverkan på växtlighet,<br />
mark och vatten samt på byggnader och kulturminnen. De höga föroreningskoncentrationerna<br />
i trånga gaturum kan också medföra hälsorisker<br />
för boende, sysselsatta och trafikanter.</p>
<p>Den nyligen införda avgasreningen av personbilar tillsammans med ett<br />
framtida beslut om avgasrening även av dieselfordon kommer att medföra 1</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:7px;">1987/88</p>
<p style="margin-left:7px;">T23-28</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr T23-28</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>väsentliga förbättringar men bedöms inte vara till fyllest för att komma till Mot. 1987/88<br />
rätta med luftföroreningsproblemen. I första hand vid ogynnsam väderlek T23<br />
kan det bli aktuellt att vidta långt gående begränsningar av biltrafiken. Varje<br />
sådan inskränkning riskerar dock att få andra icke önskade samhällseffekter<br />
till följd. Därför måste stora insatser göras för att kunna möta dessa störningar<br />
och begränsa de negativa verkningarna.</p>
<p>Konsekvenserna av bristen på resurser för investeringar i transportsystem<br />
som förmår att möta storstädernas transportefterfrågan blir för var dag allt<br />
allvarligare.</p>
<p>Storstadsregionerna har hittills, som en följd av kraven på en regionalpolitiskt<br />
rimlig resursfördelning, inte tilldelats de investeringsresurser som en<br />
strikt effektivitetsvärdering skulle ge. De regionalpolitiska hänsynen har vidare<br />
lett till att nödvändiga vägbyggnadsåtgärder i de yttre delarna av storstadslänen<br />
fått stå tillbaka för väginvesteringar i andra delar av landet och i<br />
ännu större utsträckning till följd av de inre områdenas eftersläpande behov.</p>
<p>Det är därför nödvändigt att se storstadslänen som sammanhängande planeringsområden<br />
för den framtida trafikpolitiken.</p>
<p>För att komma till rätta med de redovisade problemen är det nödvändigt<br />
att utveckla åtgärdsprogram som gör det möjligt att uppnå målen förbättrad<br />
miljö, förbättrad trafiksäkerhet, förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik<br />
och förbättrade betingelser för den biltrafik som är nödvändig för regionernas<br />
varuförsörjning.</p>
<p>De viktigaste medlen för att uppnå dessa mål är: upprustning och bättre utnyttjande<br />
av nuvarande väg- och kollektivtrafiksystem, avlastning av stadskärnorna<br />
från sådan trafik som varken har start- eller målpunkt där genom att<br />
anordna erforderliga kringfartcr, utvecklande av de kollektiva transportmedlen<br />
samt skapandet av säkrare och mera attraktiva gång- och cykelvägnät<br />
så att privatbilismens tryck på stadskärnorna minskar, skapande av rationella<br />
trafiklösningar för den person- och lastbilstrafik till och från stadskärnorna<br />
som är nödvändig för att klara varuförsörjningen, vidtagande av direkta miljöskydds-<br />
och trafiksäkerhetsåtgärder och utnyttjandet av ekonomiska styrmedel<br />
för att uppnå en rimlig avvägning i utnyttjandet av transportsystemen.</p>
<p>Det blir med andra ord nödvändigt att anlägga ett helhetsperspektiv på transportsystemen<br />
för att åstadkomma samordnade lösningar i storstadslänen.</p>
<p>Enligt den fastställda flerårsplanen för byggande av länsvägar och riksvägar<br />
för åren 1988-1997 anslås ca 100 milj. kr. per år för investeringar i statsvägnätet<br />
i Stockholms län. Enligt vägverkets förslag till fördelningsplan för<br />
bidrag till statskommunvägar och kollektivanläggningar anslås ca 100 milj.<br />
kr. i bidrag under samma period. Dessa investeringar är klart otillräckliga för<br />
att tillgodose resande- och transportbehoven på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Med hänsyn till rådande trafiksituation bör planerna genomföras i en snabbare<br />
takt än vad nuvarande anslag möjliggör. Medlen till AB-län behöver minst<br />
fördubblas så att planerna kan genomföras under de närmaste fem åren i stället<br />
för under en tioårsperiod.</p>
<p>Effekterna av flerårsplanerna för byggandet av riks- och länsvägar i Stockholms<br />
län under perioden 1988-1997 visar att dessa investeringar är extremt<br />
lönsamma på det sätt kalkylerna är upprättade. Från trafiksäkerhets hetssynpunkt<br />
beräknas 207 färre olyckor per år. vilket värderas till 58 milj. kr. I resti</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>derna beräknas en tidsvinst på 3 140 000 timmar per år, vilket värderas till 154 Mot. 1987/88</p>
<p>milj. kr. per år. För fordonen beräknas kostnaderna minska med 98 milj. kr. T23</p>
<p>per år. Därtill kommer att ett stort antal personer blir mindre störda av buller</p>
<p>och avgaser. Den sammanlagda investeringskostnaden uppgår till</p>
<p>1 996 000 000 kronor, vilket beräknas ge en samhällsekonomisk avkastning av</p>
<p>minst 310 milj. kr. per år.</p>
<p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:21px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behov av investeringar i transportanläggningar i Stockholms<br />
län.</p>
<p>Stockholm den 29 januari 1988</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Åke Wictorsson (s)</p>
</div>
<div class="block ml_31"><p style="text-align:right;">Oskar Lindkvist (s)</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-01-29 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-02-02 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-02-03 00:00:00inträffat20Åke Wictorssons1undertecknare0Oskar Lindkvists2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:502014-11-22 08:08:45motkatMotionskategori-2014-11-22 08:08:45statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02T232019-05-28 12:13:45tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-22 08:08:45GB02T23av Åke Wictorsson och Oskar Lindkvist (s)mot_198788_t_23.pdf182366pdfom trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)https://data.riksdagen.se/fil/880659D8-0AD2-4CE1-9187-144D82FE9F8B