<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2782925</hangar_id>
 <dok_id>GB02T22</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>T22</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:T22 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>TU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-01-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:32:42</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>Karlsson (c)</titel>
 <subtitel>av Anna Wohlin-Andersson och Marianne </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T22/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02T22</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02T22</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88 :T22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Anna Wohlin-Andersson och Marianne&lt;br /&gt; 
Karlsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om trafikpolitiken inför 1990-talet&lt;br /&gt; 
(prop. 1987/88:50)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Vägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väl fungerande vägnät är livsnerven i ett län. Det är förutsättningen för en&lt;br /&gt; 
decentralisering av bebyggelse och näringsliv, för aktiv fritid, samhällelig service&lt;br /&gt;
och för näringslivets transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Östergötland finns flera skogsindustrier av vilka Holmen i Norrköpings&lt;br /&gt; 
kommun är den största.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige exporterar i dag skogsprodukter för 40-50 milj arder kr. Vi tar ut ca&lt;br /&gt; 
60 miljoner m’ ur skogen med en transportkostnad av 30-35 kr. per m\ Detta&lt;br /&gt; 
betyder att skogstransporterna årligen kostar ca. 2 miljarder kr. Beräkningar&lt;br /&gt; 
visar att ungefär 15 % av virket kan nås från huvudvägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Volymen på det övriga vägnätet motsvarar alltså en transportkostnad av ca&lt;br /&gt; 
1,7 miljarder kr. Detta visar klart hur väsentligt det är för skogsindustrin att&lt;br /&gt; 
samhället åtgärdar de mindre vägarna och de ”flaskhalsar” som många broar&lt;br /&gt; 
utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Östergötland finns det 52 mil riksvägar och 400 mil länsvägar. Trots detta&lt;br /&gt; 
är fördelningen för den närmaste 10-årsperioden 428 milj. kr. till investeringar&lt;br /&gt;
i riksvägar och endast 51,5 milj. till investeringar i länsvägarna. Länet får&lt;br /&gt; 
enligt vägverkets planer 168 milj. kr. mindre tioårsperioden 1988-1997 än föregående&lt;br /&gt;
tioårsperiod. Länsvägarna, som är åtta gånger längre än riksvägarna,&lt;br /&gt;
får bara 12 % av det sjunkande anslaget. Detta trots att 160 mil = 40%&lt;br /&gt; 
av länets vägbestånd är grusvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna vägpolitik är horribel. Regeringen talar så vackert om regional balans.&lt;br /&gt;
Med denna vägpolitik är det ljusår tills den blir verklighet, eftersom vägnätet&lt;br /&gt;
är av största betydelse för just den regionala balansen. Regeringen har&lt;br /&gt; 
engagerat sig i kampanjen ”Hela Sverige skall leva”. För att uppnå målet behövs&lt;br /&gt;
det först och främst en vägpolitik när det gäller de vägar på vilka timmerbilar,&lt;br /&gt;
mjölkbilar, fodertransporter, skolskjutsar, pendlare, färdtjänst och&lt;br /&gt; 
lantbrevbärare skall fram!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har år efter år hävdat att riksdagen bör uttala att ca 50 % av&lt;br /&gt; 
vägbyggnadsmedlen skall gå till länsvägarna. När man ser vägmedlens fördelning&lt;br /&gt;
i Östergötland kan man säga att detta krav aldrig varit mer aktuellt än&lt;br /&gt; 
nu. Länets länsvägar måste tillförsäkras ett betydligt större anslag den kommande&lt;br /&gt;
tioårsperioden. Centern föreslår också i sin partimotion ett till 500&lt;br /&gt; 
milj. höjt anslag till byggande av länsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några exempel på vägar i vårt län som är i stort behov av åtgärder och som&lt;br /&gt; 
inte fick rum inom tioårsplanen: väg 580 Pinnarp-Malexander, väg 210 förbi&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;Västra Husby, vägen mellan Strömsfors och Kolmårdens djurpark och en ny Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
förbifart förbi Vadstena. Upprustningen av dessa med flera vägar skulle T22&lt;br /&gt; 
verksamt bidra till en positiv utveckling av länets ekonomi, miljö och den decentraliserade&lt;br /&gt;
bebyggelse centern önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt proposition 1987/88:50 skall SJ delas upp i ett banverk och ett affärsverk.&lt;br /&gt;
För närvarande finns 8 marknadsregioner inom SJ: Luleå, Sundsvall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle, Stockholm, Örebro. Norrköping, Göteborg och Malmö. Regioncheferna&lt;br /&gt;
lyder direkt under generaldirektören och har därigenom hög beslutskompetens&lt;br /&gt;
och förhandlingsnivå (i princip alla förhandlingar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköpings marknadsregion omfattar Östergötlands och Jönköpings län&lt;br /&gt; 
samt delar av Södermanlands, Kalmar. Kronobergs och Skaraborgs län (se&lt;br /&gt; 
till motionen bifogad karta. Bilaga 1). Marknadsregionen sköter såväl person-&lt;br /&gt;
som godstrafiken. Exempel på tunga kunder inom resandetrafiken är&lt;br /&gt; 
länshuvudmänncn i Östergötlands län för Östgötatrafiken och Jönköpings&lt;br /&gt; 
län för Jönköpings länstrafik. Tunga kunder inom godstrafiken är Norrköpings&lt;br /&gt;
hamn. Holmen, Gränges och Boxholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsregionen har 1 600 anställda (alla siffror ungerfärliga eftersom de&lt;br /&gt; 
fortlöpande förändras) varav 1 500 på stationer och lokstationer. Marknadsregionkontoret&lt;br /&gt;
har 85 anställda. Stationer och lokstationer sköter den löpande&lt;br /&gt;
järnvägsverksamheten. Marknadsregionkontoret sköter planering och utveckling,&lt;br /&gt;
marknadsbearbetning, kundavtal, tåg- och lokledning, kvalificerade&lt;br /&gt;
ekonomi- och personalfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 4 september 1987 beslutade SJ:s dåvarande styrelse bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att succesivt indela SJ i ett antal affärsområden för resandetrafik och i ett&lt;br /&gt; 
antal affärsområden för godstrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att succesivt dra in marknadsregionerna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;SJ:s resandetrafik skulle få följande affärsområden med huvudorter&lt;br /&gt; 
Stockholm: Mälardalen och trafiken mot Östergötland&lt;br /&gt; 
Malmö: Södra Sverige samt trafiken Stockholm-Malmö&lt;br /&gt; 
Göteborg: Västra Sverige samt trafiken Stockholm-Göteborg&lt;br /&gt; 
Gävle: Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s godstrafik skulle få följande affärsområden med huvudorter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm: Kombitrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö: Östra Sverige och Skåne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborg: Västra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle: Södra Norrland, Dalarna, Bergslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall: Mellersta och övre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående innebär bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Norrköpings marknadsregion upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att resandetrafiken i Östergötland läggs delvis under Stockholm, delvis under&lt;br /&gt;
Malmö och delvis under Gävle (sträckan Mjölby riktning Motala)&lt;br /&gt; 
att resandetrafiken i Jönköpings län läggs delvis under Malmö, delvis under&lt;br /&gt;
Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;att godstrafiken i Östergötlands län läggs under Malmö 14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;att godstrafiken i Jönköpings län läggs delvis under Göteborg, delvis under&lt;br /&gt; 
Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Östergötland avsänds i inrikes trafik årligen 35000 järnvägsvagnar&lt;br /&gt; 
varav 25 000 vagnar enbart från Norrköpingsområdet. Antal inrikes ankommande&lt;br /&gt;
vagnar till Östergötland är 39 000 varav till Norrköping 27 000. Därtill&lt;br /&gt; 
kommer 18 000 vagnar till och från utlandet varav 11 000 till och från Norrköping.&lt;br /&gt;
Tillsammans transporteras på dessa vagnar 1.8 milj. godston/år varav&lt;br /&gt; 
1,2 milj. ton enbart till och från Norrköpingsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att dela upp gods- och persontrafiken i skilda affärsområden och&lt;br /&gt; 
flytta huvudansvaret för kundkontakterna från regionen till främst Stockholm&lt;br /&gt;
och Malmö, kommer man att slå sönder en organisation som idag fungerar&lt;br /&gt;
utmärkt och i höggrad är både decentraliserad och marknadsanpassad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken bakom SJ:s nya affärsorganisation är att decentralisera ansvaret&lt;br /&gt;
för att komma nära marknaden. De föreslagna förändringarna för Östgötaregionen&lt;br /&gt;
ligger absolut inte i linje med denna grundtanke, eftersom ansvaret&lt;br /&gt;
för persontrafiken centraliseras till Stockholm och ansvaret för godstrafiken&lt;br /&gt;
flyttas till Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste vara helt olämpligt att lägga huvudansvaret för marknadskontakterna&lt;br /&gt;
i Östgötarcgionen i Stockholm, eftersom Stockholmsregionen i sig&lt;br /&gt; 
själv redan är så stor. 1 en sådan organisation kommer de regionala intressena&lt;br /&gt; 
i Östgötarcgionen att få svårt att hävda sig. Erfarenheterna från det privata&lt;br /&gt; 
näringslivet visar också att man i regionindelningar sällan hänför Östergötland&lt;br /&gt;
till Stockholm. Det är lika olämpligt att hänföra Östgötaregionen till&lt;br /&gt; 
Malmö. Det avgörande argumentet mot en sådan organisation är avstandet.&lt;br /&gt; 
Malmö ligger 40-45 mil frän Östergötland och det säger sig självt att det inte&lt;br /&gt; 
går att ha särskilt nära marknadskontakter på sådant avstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 centrum ligger Norrköping-Linköping, landets fjärde storstadsområde.&lt;br /&gt; 
De båda kommunerna kompletterar varandra och utgör tillsammans ett attraktivt&lt;br /&gt;
alternativ till de tre traditionella storstadsområdena Stockholm. Göteborg&lt;br /&gt;
och Malmö. Norrköping-Linköpings-regioncn hänförs till de fern regionerna&lt;br /&gt;
i landet som bedöms ha de största utvecklingsmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Norrköping-Linköpings-regioncn ligger tyngdpunkten inom transportoch&lt;br /&gt;
kommunikationssektorn i Norrköping. Få orter i landet kan uppvisa ett&lt;br /&gt; 
så transportgcografiskt fördelaktigt läge som Norrköping. Här möter två&lt;br /&gt; 
Europavägar och tvä riksvägar södra stambanan alldeles intill en internationell&lt;br /&gt;
flygplats och en av ostkustens modernaste djuphamnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den transporttekniska infrastrukturen är således väl utbyggd i Norrköping&lt;br /&gt; 
och skapar ett mycket fördelaktigt kommunikationssystem. Till detta kommer&lt;br /&gt;
att alla typer av transport-, lagrings- och speditionsföretag finns representerade&lt;br /&gt;
i kommunen. Dessa företag erbjuder tillsammans ett heltäckande&lt;br /&gt; 
serviceutbud. Av alla de uppräknade skälen bör SJ:s marknadsregion i Norrköping&lt;br /&gt;
behållas intakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköpings banavdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 30 november lät banverkets nya styrelse meddela att Norrköpings banregion&lt;br /&gt;
med ca 70 anställda skulle läggas ner. Ca 700 anställda i Östergötlands.&lt;br /&gt; 
Södermanlands. Jönköpings och Kalmar län skulle också beröras. Norrkö&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;pings banregion, som nu har samma gränser som marknadsregionen, skulle Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas i huvudsak mellan östra regionen med Stockholm som huvudort och T22&lt;br /&gt; 
södra regionen med Malmö som huvudort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som banverkets styrelse tog detta beslut slog man fast att målet&lt;br /&gt; 
för det nya verket bl. a. skall vara effektivitet, affärsmässighet, arbetsglädje&lt;br /&gt; 
långtgående decentralisering och delegering. Vi kan inte finna att förslaget&lt;br /&gt; 
att bryta sönder och dela upp Norrköpings banregion ger några av dessa effekter.&lt;br /&gt;
Effektivitet går hand i hand med beslutsdelegering och ansvar för ett&lt;br /&gt; 
överblickbart område. Arbetsglädje förutsätter det senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms banregion har nu stora arbetsuppgifter och kolossala uppgifter&lt;br /&gt; 
framför sig med planerna för nya bansträckningar för ca 4 miljarder kr. Den&lt;br /&gt; 
behöver inte och skall inte ta över även Norrköpingsregionens banavdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man talar om att det i Stockholm finns teknisk kompetens. Det finns det i&lt;br /&gt; 
Norrköping också. Länet har både universitet och högskola. Regeringen talar&lt;br /&gt;
om vikten av decentralisering. Att flytta folk och beslut från Norrköping&lt;br /&gt; 
till Stockholm och Malmö är en direkt centralisering. Det har talats om vikten&lt;br /&gt; 
av att föra in arbetsglädje och personligt ansvar i SJ:s organisation. Förslaget&lt;br /&gt; 
går direkt på tvärs mot detta. Dessutom har berörda chefer och personal, det&lt;br /&gt; 
gäller både marknadsregionen och banavdelningen, inte fått tillfälle diskutera&lt;br /&gt;
saken innan styrelsebeslutet. Beslutsunderlaget är också ytterligt torftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av alla de uppräknade skälen bör SJ:s banavdelning i Norrköping finnas kvar&lt;br /&gt; 
intakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsberedningen (TFB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition, bilaga 8, sägs att TFB under 1988 skall flytta in i&lt;br /&gt; 
nya lokaler. Ända sedan TFB startade har centern föreslagit att denna myndighet&lt;br /&gt;
skall ligga i Linköping. Det var också det enhälliga förslaget från den&lt;br /&gt; 
utredning som ursprungligen initierade TFB. I Linköping finns transportforskning&lt;br /&gt;
på universitetet och där finns det vitala VTI. I grannkommunen&lt;br /&gt; 
Norrköping finns både sjöfartsverket och luftfartsverket. Vi har inget emot&lt;br /&gt; 
de nya arbetsuppgifter TFB får i proposition 50 men vidhåller att beredningen&lt;br /&gt;
istället för att flytta in i nya lokaler i det överhettade Stockholmsområdet&lt;br /&gt; 
lokaliseras till Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banan Mjölby-Väderstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1987/88:50 föreslås att länsjärnvägarna också skall omfatta ett&lt;br /&gt; 
50-tal banor där endast godstrafik förekommer. Det berör banan MjölbyVäderstad.&lt;br /&gt;
Föredraganden föreslår att på banor där det ej finns persontrafik&lt;br /&gt; 
och där SJ:s godstrafik är av obetydlig omfattning skall banverkets underhållsansvar&lt;br /&gt;
upphöra och banan läggas ner tre år därefter. Detta förslag kan&lt;br /&gt; 
vi inte tillstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många industrier har valt lokaliseringsort just på grund av närhet till järnvägen,&lt;br /&gt;
så t. ex. Väderstadsverken som för att kunna sälja sin produktion är&lt;br /&gt; 
helt beroende av järnvägen. Antalet lastade vagnar rör sig kring 210 per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tyckas litet i de stora sammanhangen men bilen är inget alternativ till&lt;br /&gt; 
just dessa vagnslaster. Lasterna av harvar och sladdar blir antingen för breda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;eller för höga för att passa viadukter i Norge eller autobahn i Tyskland. Flera&lt;br /&gt; 
kunder begär också att få varorna per tåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är skeptiska till SJ:s policy att koncentrera sig på 200 s. k. nyckelkunder&lt;br /&gt; 
och att mer eller mindre vända övriga företag ryggen. Vi motsätter oss också&lt;br /&gt; 
tendensen att söka förmå företag på orter vid godsbanor, industrispiir och&lt;br /&gt; 
andra sidolinjer att acceptera bilforsling till/från närmaste terminal vid huvudlinjenätet.&lt;br /&gt;
Allt i syfte att helt rensa dylika linjer från tågrörelser för att sedan&lt;br /&gt;
kunna riva upp dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser i likhet med centerns partimotion att ingen godsbana som kommunen&lt;br /&gt;
vill bevara skall få läggas ner. Det är kommunen som bäst känner det lokala&lt;br /&gt;
näringslivet och som drabbas om företag tvingas lägga ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motala kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands till storleken tredje kommun är Motala. Kommunen har ett&lt;br /&gt; 
par år i sträck påtalat för SJ att förbindelserna till och från Stockholm inte&lt;br /&gt; 
fungerar tillfredsställande. Vi önskar att SJ förbättrar tågtrafiken mellan&lt;br /&gt; 
Motala och Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt brev till SJ har Motala kommun också synpunkter på SJ:s remissförfarande.&lt;br /&gt;
En av dessa synpunkter vill vi direkt vidarebefordra: "Remissen kommer&lt;br /&gt;
i ett tidsläge, då resandetågplanen är så genomarbetad att endast detaljsynpunkter&lt;br /&gt;
är meningsfulla.” Vi anser att detta bör åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färjetrafiken över Sommen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägförvaltningen föreslår att "Blåviksfärjan” skall dras in från allmänt underhåll.&lt;br /&gt;
Länsstyrelsen i Östergötland uttalade 1986-12-05 att "inte någon sådan&lt;br /&gt;
förändring skett som enligt 25 § väglagen skulle kunna utgöra grund för&lt;br /&gt; 
indragning av färjeleden. Vidare fordras enligt 25 § att en indragning endast&lt;br /&gt; 
medför ringa olägenhet för bygden. En indragning i detta fall medför istället&lt;br /&gt; 
avsevärda olägenheter för bygden. Ingen av lagens förutsättningar för indragning&lt;br /&gt;
föreligger alltså enligt länsstyrelsens mening.”&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad vi anfört i motionen hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om behovet av ökat anslag till länsvägarna i Östergötland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ:s banavdelning&lt;br /&gt;
i Norrköping skall odelad vara kvar i Norrköping,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ:s marknadsregion&lt;br /&gt;
i Norrköping odelat skall vara kvar i Norrköping,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att Transportforskningsberedningen förläggs&lt;br /&gt; 
till Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att godsbanan&lt;br /&gt;
Mjölby-Väderstad skall vara kvar i drift så länge kommunen sa önskar,&lt;br /&gt;
17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ:s för- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
bindelser med Motala måste förbättras, T22&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ bör&lt;br /&gt; 
sända ut sin resandetågplan på remiss till kommunerna i ett tidigare skede&lt;br /&gt;
än vad som nu är fallet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;8. att riksdagen uttalar sig för att Blåviksfärjan mellan Torpön och&lt;br /&gt; 
fastlandet ej får dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 januari 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Wohlin-Andersson (c) Marianne Karlsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;Bilaga 1 Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Norrköpingsregionen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20"&gt;&lt;p style="margin-left:182px;"&gt;o/é&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:151px;"&gt;öoicb^q&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31"&gt;&lt;p style="margin-left:228px;"&gt;Katrineholm&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt;(NORRKÖPING&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Holala&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Mjölby&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p&gt;önköpinqj&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p style="margin-left:208px;"&gt;Hulls/red&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;yarn ami&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Vasler vik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21"&gt;&lt;p style="margin-left:201px;"&gt;Omfattning: Östergötlands län&lt;br /&gt; 
Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:201px;"&gt;Södermanlands län (södra delen)&lt;br /&gt; 
Kalmar län (norra delen)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-01-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-02-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karlsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anna Wohlin-Andersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Karlsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:50</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:36:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:36:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02T22</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:13:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:36:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02T22</dok_id>
<subtitel>av Anna Wohlin-Andersson och Marianne </subtitel>
<filnamn>mot_198788_t_22.pdf</filnamn>
<filstorlek>446193</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Karlsson (c)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E1A27A99-44EC-472D-BBC8-BCB2731DE383</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>