<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2787519</hangar_id>
 <dok_id>GB02So4</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>So4</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:So4 av Carl Bildt m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>SoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>4</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-01-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 14:34:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>om åtgärder mot AIDS (prop. 1987/88:79)</titel>
 <subtitel>av Carl Bildt m. fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02So4/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02So4</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02So4</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Carl Bildt m. fl. (m)&lt;br /&gt; 
om åtgärder mot AIDS (prop. 1987/88:79)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Sida&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;HIV och AIDS - en bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Den sociala och politiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;En mängd insatser krävs&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Ledningsansvaret måste bli tydligare&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Det komplexa AIDS-problemet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;AIDS-frågans ideologiska perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;En strategi mot HIV/AIDS&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Fyra huvuduppgifter för arbetet mot AIDS&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1. Att stoppa smittspridningen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Skolinformation&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Information i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Särskilt utsatta personalgrupper&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Testning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Tvångstestning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Kontaktspårning, stöd och rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Smittskyddslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Bekämpningen av narkotikamissbruket&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Prostitution&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;2. Hjälp och stöd åt de HIV-smittade och deras anhöriga&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;3. Vården av de HIV-infekterade och AIDS-sjuka&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Stöd åt personalen inom vård och omsorg&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;4. Forskningen måste ges bästa tänkbara villkor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Biståndsmedel för bekämpande av AIDS&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den som för personligt ansvar, normer och levnadssätt på tal riskerar att bli&lt;br /&gt; 
beskylld för att moralisera. Vi tar den risken. För det är med dessa faktorer&lt;br /&gt; 
som kampen mot HIV-smittan står och faller. Därför trycker vi hårt på betydelsen&lt;br /&gt;
av det individuella, personliga ansvaret. 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;So4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr So4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Samhällets ansträngningar för att hindra och lindra måste framför allt in- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
riktas mot att skapa ansvarsmedvetenhet. So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AIDS är en fruktansvärt plågsam sjukdom som leder till döden. Det får&lt;br /&gt; 
inte undanhållas i den allmänna informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AIDS går inte att bota. Men sjukdomen går att behandla så att tillvaron&lt;br /&gt; 
blir drägligare för de sjuka. De som drabbas skall ha en kärleksfull vård och&lt;br /&gt; 
omsorg. AIDS är inte en sjukdom som någon förtjänar. Skamstämpeln&lt;br /&gt; 
måste bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl utbyggd testning med kvalitet måste bli ett naturligt inslag i hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslår vi en mängd åtgärder för att bekämpa HlV-epidemin.&lt;br /&gt;
Bl. a. gäller det informationen, skolutbildningen av barn och ungdom,&lt;br /&gt; 
narkomanvården, forskningen, stödet till de smittade och sjuka och de anhöriga&lt;br /&gt;
samt stödet till och åtgärder till skydd för dem som utsätts för särskild&lt;br /&gt; 
smittorisk i sina arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vissa lagändringar, bl. a. att det i vissa situationer - i regel har&lt;br /&gt; 
de samband med brott - skall gå att genomföra testning oberoende av den&lt;br /&gt; 
testades samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar också en sådan lagändring att den som medvetet och/eller ansvarslöst&lt;br /&gt;
sprider smitta kan straffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår - framför allt som ett stöd för forskningen - att en riksförening&lt;br /&gt; 
mot AIDS inrättas. Vi ser gärna att regeringen hjälper till med att ta initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist uppmärksammar vi behovet av åtgärder i u-länderna och föreslår&lt;br /&gt; 
att det svenska biståndet i ökad omfattning inriktas på AIDS-bekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukdomen AIDS och infektion med HIV är ett av vår tids största problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV/AIDS har redan förändrat våra levnadsbetingelser och det ställs många&lt;br /&gt; 
och delvis nya krav på såväl de enskilda människorna som på myndigheterna.&lt;br /&gt;
HIV-infektion med följande AIDS-sjukdom kommer att Önnäs i samhället&lt;br /&gt;
under all den framtid vi kan överblicka i dag. Vi har endast sett början&lt;br /&gt; 
av HIV-epidemin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen relaterade till HIV/AIDS är komplexa. De rör vid de mest personliga&lt;br /&gt;
delarna av människans liv - sexuallivet, relationerna till den närmaste&lt;br /&gt;
omgivningen, förmågan att ta ansvar för sig själv och andra, normer&lt;br /&gt; 
och levnadssätt. Smittskyddsarbetet står och faller med de enskilda människornas&lt;br /&gt;
vilja och förmåga att ta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV och AIDS - en bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AIDS är en förkortning av Acquired Immune Deficiency Syndrome, förvärvad&lt;br /&gt;
immunbrist. Infektionen orsakas av ett smittsamt virus som benämns&lt;br /&gt; 
HIV. HIV-smitta överförs genom sexuella kontakter, via blod och blodkomponenter&lt;br /&gt;
samt från mor till barn vid graviditet och förlossning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV-infektionen och slutstadiet av virussjukdomen AIDS är en av de allvarligaste&lt;br /&gt;
sjukdomar mänskligheten utsatts för. HIV-infektion öppnar dör&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;ren för en rad svåra infektioner och sjukdomar, bl. a. cancer och skador på Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
centrala nervsystemet och hjärnan. En del av symtomen hos en AIDS-pati- So4&lt;br /&gt; 
ent beror direkt på infektion med HIV. Andra symtom beror på andra infektioner&lt;br /&gt;
och tumörformer som utvecklats genom det nedsatta immunförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid HIV-infektion kan förekomma symtom från nästan alla organsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första sjukdomsfallet i AIDS diagnosticerades i USA 1981 och i Sverige&lt;br /&gt;
1982. I Sverige hade t. o. m. 31 december 1987 159 personer utvecklat&lt;br /&gt; 
AIDS, varav 78 personer är avlidna. Antalet HIV-positiva personer anmälda&lt;br /&gt;
t. o. m. 31 december 1987 är 1 701. Under december månad anmäldes&lt;br /&gt;
28 HIV-positiva personer. År 1987 rapporterades per månad 30-35 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten om det verkliga antalet smittade är dock stor. Det kan uppskattas&lt;br /&gt;
till mellan fem och tio tusen i Sverige. Fördubblingstakten är för närvarande&lt;br /&gt;
14 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tar en viss tid innan en person utvecklar antikroppar mot HIV. En&lt;br /&gt; 
smittad person kan leva under många år utan att misstänka att han eller hon&lt;br /&gt; 
blivit smittad. Ett stort antal smittbärare vet således inte om att de är smittade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att forskningen går framåt med stor hastighet, bedöms vaccin inte&lt;br /&gt; 
kunna tas i bruk förrän allra tidigast i slutet av 1990-talet. Trots att hoppingivande&lt;br /&gt;
rapporter då och då förekommit i massmedia, tyder de senaste bedömningarna&lt;br /&gt;
på att inga avgörande framsteg gjorts i arbetet med att framställa&lt;br /&gt;
ett vaccin mot HIV. Botemedel är också avlägset även om vissa mediciner&lt;br /&gt;
som bromsar sjukdomsförloppet redan nu används, främst zidovudin&lt;br /&gt; 
(Retrovir).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att HIV/AIDS-problemet kommer att växa. Hur många&lt;br /&gt; 
smittade, sjuka och döda vi kommer att få i vårt land kommer att bero på&lt;br /&gt; 
hur vi lyckas begränsa smittspridningen. Vi har all anledning att räkna med&lt;br /&gt; 
att HIV-epidemin kommer att drabba allt fler och fler individer i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sociala och politiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta svenskar torde ännu uppleva hotet från AIDS-epidemin som avlägset.&lt;br /&gt;
Informationskampanjerna har visserligen givit ökade kunskaper. Rapporter&lt;br /&gt;
i massmedia har också nått de flesta. HIV/AIDS torde dock ännu inte&lt;br /&gt; 
ha nått människors vardag och påverkat människors beteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så småningom kommer dock HIV/AIDS att påverka allt fler i familjer, i&lt;br /&gt; 
vänkretsar och på arbetsplatser. Vad detta kommer att leda till för förändringar&lt;br /&gt;
av människors beteende, värderingar, syn på framtiden och samhället&lt;br /&gt; 
är svårt att föreställa sig. Inte heller vet vi exakt vilka krav människor kommer&lt;br /&gt;
att ställa på politiker och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mängd insatser krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna måste inriktas på att få den enskilda människan att inse situationens&lt;br /&gt;
allvar och ta sitt ansvar. Därför krävs många insatser såväl från enskilda&lt;br /&gt; 
som från politiker och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr So4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Socialdepartementets AIDS-delegation skall samordna arbetet inom alla Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
samhällets områden när det gäller att begränsa smittspridningen. Vidare So4&lt;br /&gt; 
skall delegationen initiera information och forskning, bedöma resursbehov&lt;br /&gt; 
och påtala behovet av omedelbara åtgärder, t. ex. i fråga om lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hälso- och sjukvårdslagen bär i första hand landstingen ansvaret för&lt;br /&gt; 
befolkningens hälsa och därmed också för bekämpningen av HIV-infektion&lt;br /&gt; 
och AIDS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har huvudansvaret för insatser inom narkomanvården&lt;br /&gt;
och för att förhindra att HIV-smitta sprids bland missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsynsansvar enligt både hälso- och sjukvårdslagen&lt;br /&gt; 
och smittskyddslagen. Statens bakteriologiska laboratorium, skolöverstyrelsen,&lt;br /&gt;
kriminalvården, smittskyddsläkarorganisationerna osv. har alla ett ledningsansvar&lt;br /&gt;
för arbetet med HIV-bekämpningen inom sina verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsansvaret måste bli tydligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger i proposition 1987/88:79 om åtgärder mot AIDS att genom&lt;br /&gt; 
att samhällets aktiviteter ytterligare behöver intensifieras och allt fler delar&lt;br /&gt; 
av samhället omfattas måste samordningen förbättras. Rollfördelningen kan&lt;br /&gt; 
behöva förtydligas och uppgifterna bör fördelas på ett klart och tydligt sätt&lt;br /&gt; 
mellan dem som har ansvar för de olika åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar uppfattningen att rollfördelningen behöver förtydligas. Vi anser&lt;br /&gt; 
att ledningsansvaret för olika verksamhetsområden och aktiviteter måste bli&lt;br /&gt; 
tydligare fördelat och klarare uttalat. Tillräckliga resurser för arbetet måste&lt;br /&gt; 
stå till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderata samlingspartiets motion angående en bättre hälso- och sjukvård&lt;br /&gt;
föreslås att medicinalstyrelsen återinrättas, dels för att få en klarare ansvarsfördelning&lt;br /&gt;
på central nivå, dels för att säkerställa den medicinska kompetensen&lt;br /&gt;
och garantera att hälso- och sjukvården entydigt och klart byggs på&lt;br /&gt; 
medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett återinrättande av medicinalstyrelsen&lt;br /&gt;
vore till gagn för AIDS-arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att medicinalstyrelsen kan återinrättas måste socialstyrelsens&lt;br /&gt;
resurser för AIDS-arbetet förstärkas så att socialstyrelsen kan fullgöra&lt;br /&gt; 
sitt centrala ansvar för tillsyn, planering, samordning och uppföljning av&lt;br /&gt; 
AIDS-frågorna inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vetenskapliga expertorgan som vi efterlyste för ett år sedan - ett krav&lt;br /&gt; 
som riksdagen anslöt sig till - har ännu inte på grund av resursbrist kunnat&lt;br /&gt; 
komma i gång med sitt arbete. Detta är otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på statens ansvar för AIDS-bekämpningen bör det extra bidraget&lt;br /&gt;
till de landsting och kommuner där HIV-smittan är extra utbredd utgå&lt;br /&gt; 
tills vidare även efter år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan anförts om förstärkning av socialstyrelsens resurser för AIDSarbetet,&lt;br /&gt;
om det vetenskapliga expertorganet och det extra bidraget till vissa&lt;br /&gt; 
kommuner och landsting, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det komplexa AIDS-problemet Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en strategi skall bli effektiv krävs en insikt om problemets karaktär&lt;br /&gt; 
och vilka huvuduppgifter vi står inför. HIV-infektionen såväl som den tidsanda&lt;br /&gt;
vi lever i har vissa särdrag som är av betydelse för hur vi skall begränsa&lt;br /&gt; 
skadeverkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukdomen är för närvarande obotlig och dödlig. Detta ger problemet&lt;br /&gt; 
sprängkraft i olika riktningar. I befolkningen föder den såväl ångest och&lt;br /&gt; 
rädsla som engagemang och självbevarelsedrift. En obotlig sjukdom ställer&lt;br /&gt; 
också mycket speciella krav på sjukvården, inte minst etiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infektionen är dock under lång tid symtomfri hos de flesta. Många HIVsmittade&lt;br /&gt;
kan leva ett relativt normalt liv under flera år utan att vara sjuka,&lt;br /&gt; 
samtidigt som de förblir smittbärare under resten av livet. Detta ställer stora&lt;br /&gt; 
krav på den smittade själv men också på stöd från andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att genom eget ansvarstagande undgå smittan gör problemet&lt;br /&gt; 
unikt. I de flesta fall kan den enskilda människan själv avgöra om han eller&lt;br /&gt; 
hon skall utsätta sig för smitta eller inte. Det är ganska unikt för infektionssjukdomar&lt;br /&gt;
att en människa själv i så hög grad påverkar risken för att bli smittad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid och tidsanda i vilken vi lever påverkar hur vi kan lösa problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lever i ett samhälle med stor massmediai genomslagskraft. I vårt land kan&lt;br /&gt; 
människor få och ta till sig kvalificerad information. Vi kan också öppet tala&lt;br /&gt; 
om sexualitet och moral. Vi har förväntningar på ett långt liv. Samtidigt är&lt;br /&gt; 
den mentala beredskapen för att möta död och svår sjukdom förmodligen&lt;br /&gt; 
lägre än för bara ett halvsekel sedan, åtminstone hos den yngre befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår tid präglas också av att människor tar ett allt mindre ansvar för sig&lt;br /&gt; 
själva och sin omgivning. Den socialdemokratiska välfärdsmodellen innebär&lt;br /&gt; 
att ”det allmänna” skall ombesörja vård och omsorg och alternativen är få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrningen mot offentliga lösningar och de höga skatterna innebär att den&lt;br /&gt; 
enskildes möjligheter att själv välja livsform, vård och omsorg är praktiskt&lt;br /&gt; 
taget obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AIDS-frågans ideologiska perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När olika åtgärder mot HIV och AIDS diskuteras blir debatten ofta ideologisk.&lt;br /&gt;
I HIV-epidemins spår finns djupa frågeställningar som rör etik, moral&lt;br /&gt; 
och människosyn. Meningsskiljaktigheterna bottnar ofta i olika synsätt vad&lt;br /&gt; 
beträffar människan, samhället och staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det politiska systemet och dess styrmedel har begränsningar. Moderat politik&lt;br /&gt;
bygger på en sund kritisk hållning till den politiska styrningens möjligheter.&lt;br /&gt;
Vi kan inte acceptera ett samhälle där staten och dess myndigheter ersätter&lt;br /&gt;
det personliga ansvaret. Vårt öppna samhälle skulle gå förlorat samtidigt&lt;br /&gt; 
som - när det gäller HIV/AIDS - smittbekämpningen skulle bli ineffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt färre tar sitt ansvar när stat och myndigheter träder i det enskilda ansvarets&lt;br /&gt;
ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ha en genomtänkt människosyn när HIV och AIDS diskuteras.&lt;br /&gt;
Om vi anser att de allra flesta människor kan omvandla sin innebo&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ende självbevarelsedrift till ett personligt ansvarstagande, leder detta till Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
vissa slutsatser om hur vi skall hantera problemen. So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi moderater utgår från att varje människa har förmåga att ta ansvar för&lt;br /&gt; 
sig själv, sin omgivning och den del av samhällsutvecklingen som vilar på de&lt;br /&gt; 
demokratiska institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt anser vi att statsmakten måste kunna vara så stark att den kan&lt;br /&gt; 
gripa in när människor inte vill och kan ta ansvar för sig själva och andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strategi mot HIV/AIDS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strategi mot HIV/AIDS måste grundas på den enskilda människans vilja&lt;br /&gt; 
att ta ansvar och på det öppna samhällets möjligheter att få henne att göra&lt;br /&gt; 
det. Samhällets insatser måste inriktas på att stärka den enskilda människan&lt;br /&gt; 
i alla hennes roller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda människor, familjen och vänkretsen har en stor betydelse för&lt;br /&gt; 
normbildningen. I familjen och vänkretsen kan de flesta möta värme och&lt;br /&gt; 
omtanke, där formas de ideal och normer som påverkar vårt levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normer som leder til ett ansvarsfullt levnadssätt kan bli avgörande i kampen&lt;br /&gt; 
mot HIV/AIDS. Att stärka familjens och vänkretsens förmåga att ta ansvar&lt;br /&gt; 
är därför nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktigt är att barn och ungdom lär sig grundläggande värderingar&lt;br /&gt; 
och normer samt att ta ansvar och visa hänsyn. Det sker i första hand genom&lt;br /&gt; 
familjens försorg men också i skola, barnomsorg och fritidsverksamhet. Genom&lt;br /&gt;
en trygg miljö och uppfostran till fria, harmoniska medborgare grundläggs&lt;br /&gt;
ansvarstagande och motverkas missbruk av alkohol och narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansvarskännande individer, dvs. majoriteten av det svenska folket,&lt;br /&gt; 
måste insatserna mot HIV bygga på frivillighet och på respekt för varje människas&lt;br /&gt;
möjligheter att utöva ett eget ansvar. Mångfald måste bejakas och&lt;br /&gt; 
olika metoder prövas särskilt när det gäller stöd, vård och behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de få människor som inte är beredda att ta sitt ansvar måste däremot&lt;br /&gt; 
tvång kunna tillämpas. Här måste staten vara stark: sätta upp fasta regler&lt;br /&gt; 
och utöva dem med auktoritet och framgång. Att tillämpa frivillighet på&lt;br /&gt; 
denna grupp är föga framgångsrikt och kan dessutom leda till att många ansvarskännande&lt;br /&gt;
individer tappar tilltron till samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyra huvuduppgifter för arbetet mot AIDS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Att stoppa smittspridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hjälp och stöd åt de HIV-smittade och deras anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vården av de HIV-infekterade och AIDS-sjuka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Forskningen måste ges bästa tänkbara villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Att stoppa smittspridningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hindra smittan från att spridas ytterligare är en av de mest centrala uppgifterna.&lt;br /&gt;
Det största problemet är att smittan når nya grupper av människor&lt;br /&gt; 
innan de nås av insikten om att de utsätter sig för en risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV ansågs tidigare vara ett problem för vissa ”riskgrupper”. Många&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;hann smittas innan man förstod att smittan kan drabba alla. Det djupt tra- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;giska är att smittan sprids till människor som skulle undgå att smittas om de So4&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;hade full insikt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns inte något tillfredsställande mått på smittspridningen. Trots att&lt;br /&gt; 
Sverige genom att införa kodad anmälningsplikt för HIV-infektion bättre än&lt;br /&gt; 
något annat land i världen kan följa epidemin, är osäkerheten om det verkliga&lt;br /&gt;
antalet smittade stor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Även om antalet nya smittade som upptäcks varje månad tycks stabilt, är&lt;br /&gt; 
varje ny smittad en för mycket. Det får aldrig bli så att vi accepterar en viss&lt;br /&gt; 
nivå på smittspridningen. En ”smygande” spridning kan få ett katastrofalt&lt;br /&gt; 
resultat på litet längre sikt med en längre fram närmast explosionsartad utbredning&lt;br /&gt;
av HIV-smittan. Det behövs ett nytänkande, nya metoder, idéer&lt;br /&gt; 
och projekt för att nå nysmittade och särskilt homosexuella och bisexuella&lt;br /&gt; 
människor som förefaller ha minskat sin benägenhet att testa sig.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns två stora smittvägar från de riskutsatta grupperna till den heterosexuella&lt;br /&gt;
befolkningen: sexualpartners till intravenösa missbrukare och&lt;br /&gt; 
kvinnliga sexualpartners till män som har sex med andra män.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den senare gruppen är svårare att nå än den förra, eftersom bisexualitet&lt;br /&gt; 
till sin natur ofta är dold medan intravenöst missbruk i många fall medför&lt;br /&gt; 
kriminalitet och därmed blir uppdagat. Eftersom smittan bland de homosexuella&lt;br /&gt;
fortfarande är det dominerande problemet, är det nödvändigt med riktad&lt;br /&gt;
information, uppsökande verksamhet och forskning omkring bisexualitet.&lt;br /&gt;
För attitydpåverkan och information måste många olika kanaler användas.&lt;br /&gt;
Ett arbetssymposium kan vara en väg att initiera forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad ovan anförts om att sambandet mellan bisexualitet och smittspridning&lt;br /&gt; 
skall ägnas större uppmärksamhet i enlighet med vad i motionen anförts bör&lt;br /&gt; 
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Eftersom det främsta spridningssättet är sexuellt umgänge är information,&lt;br /&gt; 
som verkligen når var och en personligen och påverkar attityder och beteende,&lt;br /&gt;
avgörande för att hejda smittspridningen. HIV/AIDS angår alla. Inte&lt;br /&gt; 
minst ungdomar måste få klart för sig att spridningen av HIV/AIDS i hög&lt;br /&gt; 
grad beror på var och en och att man genom sitt eget agerande kan utsätta&lt;br /&gt; 
sig för smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det effektivaste sättet att begränsa spridningen är således att påverka&lt;br /&gt; 
människors beteende genom att ge information.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Informationen måste vara så ärlig, så rättfram och engagerande att den&lt;br /&gt; 
väcker människor till insikt och agerande. Människor måste få klart för sig&lt;br /&gt; 
att deras liv kan hotas i situationer som de tror är säkra.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är inte endast narkotikamissbruk som medför smittorisker utan även&lt;br /&gt; 
alkoholmissbruk. Sambandet mellan alkoholförtäring och riskbeteende&lt;br /&gt; 
måste betonas mer i informationskampanjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi vet att de informationskampanjer som bedrivits i vårt land givit de&lt;br /&gt; 
flesta allmänna kunskaper om sjukdomen. I denna begränsade bemärkelse&lt;br /&gt; 
har kampanjerna varit lyckade. Vi vet samtidigt att endast få har ändrat sitt&lt;br /&gt; 
beteende. I detta avgörande hänseende har kampanjerna misslyckats.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Den centrala kampanj som bedrivits under hösten 1987 har knappt varit Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synlig. Det finns också en fara i att människor känner en mättnad på infor- So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mation genom broschyrer och annonser. Vi måste söka nya vägar att informera&lt;br /&gt;
och i högre grad använda oss av organisationerna både för att utforma&lt;br /&gt; 
informationen och som informationskanaler. Vissa organisationer bedriver&lt;br /&gt; 
också sedan länge ett värdefullt informationsarbete. Diskussion och engagemang&lt;br /&gt;
i HIV/AIDS-frågan måste stimuleras bland enskilda människor och&lt;br /&gt; 
ännu fler enskilda organisationer. Organisationer av alla slag måste mobiliseras&lt;br /&gt;
i informationsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också bli ödesdigert med ett alltför utslätat och lugnande budskap.&lt;br /&gt;
Även om läget i vissa andra länder är klart sämre än i Sverige kan en&lt;br /&gt; 
alltför ljus beskrivning av situationen i vårt land få människor att tänka:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Jaså, det var inte så farligt.” Den önskvärda beteendeförändringen åstadkommes&lt;br /&gt;
därmed inte och situationen kan förvärras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alltför lugnande information kan senare leda till att människor anser&lt;br /&gt; 
att de inte blivit tillräckligt uppmärksammade på problemets allvarsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna kan komma att få vidkännas en svår förtroendeförlust. Vi&lt;br /&gt; 
får inte hamna i en situation där människor inte litar på vad myndigheterna&lt;br /&gt; 
säger och därmed blir oemottagliga för vidare information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan anförts angående informationen bör riksdagen som sin mening&lt;br /&gt; 
ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarna är den viktigaste gruppen att nå med information. Skolan har&lt;br /&gt; 
här en mycket viktig uppgift samtidigt som dess betydelse för att ge barn och&lt;br /&gt; 
ungdom fostran, etiska regler och normer är stor. Lärarens roll är mycket&lt;br /&gt; 
stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV-smittan har nu börjat spridas heterosexuellt i ungdomsgruppen. Den&lt;br /&gt; 
information som givits tycks inte ha påverkat ungdomarnas sexualvanor till&lt;br /&gt; 
ett från smittosynpunkt mindre riskabelt beteende. Enkät- och intervjuundersökningar&lt;br /&gt;
bekräftar detta liksom den ökade spridningen av klamydia i&lt;br /&gt; 
ungdomsgruppen. Detta är utomordentligt allvarligt. Vi kan därmed inte&lt;br /&gt; 
bortse från risken för att HIV-smittan får ordentligt fotfäste bland unga pojkar&lt;br /&gt;
och flickor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV/AIDS-information har bedrivits i skolorna i ökande men varierande&lt;br /&gt; 
omfattning alltsedan frågan blev aktuell. Erfarenheterna från projekt ute i&lt;br /&gt; 
landet visar att svenska ungdomar är välinformerade när det gäller fakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många är dock främmande för att HIV/AIDS kan drabba dem själva. Ungdomarna&lt;br /&gt;
är ofta oroade och vill ha en vuxen att tala med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill åstadkomma en attityd- och beteendeförändring som innebär&lt;br /&gt; 
att ungdomar är rädda om sig själva och varandra och skyddar sig mot HIVsmitta&lt;br /&gt;
räcker det inte att förmedla information och fakta genom envägskommunikation.&lt;br /&gt;
Andra pedagogiska metoder måste användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna behöver fortbildning när det gäller såväl undervisningsmoment&lt;br /&gt; 
som metoder. Det är viktigt att behandla HIV/AIDS som en del av de sexuellt&lt;br /&gt;
överförda sjukdomarna eftersom ungdomarna uppfattar klamydia som&lt;br /&gt; 
en mer påtaglig risk än HIV. Information om HIV/AIDS, liksom om andra&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;sexuellt överförda sjukdomar, måste ingå i all samlevnadsundervisning. Till- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fälle till samtal måste finnas, liksom utrymme för bearbetning av egna frå- So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gor, attityder och värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad undervisning om HIV/AIDS måste ges i samtliga årskurser&lt;br /&gt; 
och klasser i gymnasieskolan och på grundskolans högstadium. Avgångsklasserna&lt;br /&gt;
är särskilt viktiga. Undervisningen måste ske i små grupper där&lt;br /&gt; 
man kan uppnå en dialog med eleverna för att åstadkomma förändringar i&lt;br /&gt; 
attityder och beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen har utarbetat ett fortbildningsprogram avseende&lt;br /&gt; 
HIV/AIDS i gymnasieskolan och på grundskolans högstadium. I ett första&lt;br /&gt; 
steg genomförs utbildning av länshälsolag om fyra till fem personer som därefter&lt;br /&gt;
fungerar som kursledare i steg två. Detta steg omfattar utbildning av&lt;br /&gt; 
hälsolag om fyra till fem personer vid varje gymnasie- respektive högstadieskola.&lt;br /&gt;
Totalkostnaden har av SÖ beräknats till 37,4 milj. kr. Insatser och&lt;br /&gt; 
kostnader torde dock kunna fördelas över ett par budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen har dock för budgetåret 1987/88 endast erhållit 3,5 milj.&lt;br /&gt; 
kr. som bidrag til en informations- och utbildningssatsning vid landets gymnasieksolor&lt;br /&gt;
om HIV/AIDS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till skolungdomar är den viktigaste informationssatsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nödvändiga lärarfortbildningen torde svårligen kunna inrymmas inom&lt;br /&gt; 
ramen för anslagen till fortbildningen av lärare såsom anförs i proposition&lt;br /&gt; 
1987/88:79. Erforderliga resurser inom ramen för AIDS-anslaget måste därför&lt;br /&gt;
ställas till skolöverstyrelsens förfogande så att fortbildningsprogrammet&lt;br /&gt; 
kan genomföras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många arbetsplatser finns oro för att bli HIV-smittad, dels därför att någon&lt;br /&gt;
arbetskamrat kan bli smittad, dels för att man i arbetet kan träffa på&lt;br /&gt; 
smittade. Informationsinsatser har inletts runt om i landet. Erfarenheten visar&lt;br /&gt;
att där man informerat ordentligt har rädslan minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens parter har ett ansvar för informationsinsatser inte&lt;br /&gt; 
minst för att motverka tendenser till utstötning och diskriminering av HIVsmittade&lt;br /&gt;
och riskutsatta grupper. Företagshälsovårdens roll och ansvar&lt;br /&gt; 
måste betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas och vetenskapens information och uttalanden spelar en&lt;br /&gt; 
avgörande roll. Entydiga signaler om rätten för den HIV-smittade att under&lt;br /&gt; 
ansvar leva ett så normalt liv som möjligt är nödvändiga, liksom en god information&lt;br /&gt;
om vad det innebär att leva, arbeta och umgås med en HIV-smittad&lt;br /&gt; 
person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allra flesta situationer kan en HIV-smittad person fortsätta att leva i&lt;br /&gt; 
sin normala miljö, men problem kan komma att uppstå på vissa arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om man kan anta att det finns arbetsplatser där det är rimligt att&lt;br /&gt; 
hävda att det är olyckligt att ha en HIV-smittad person är det viktigt att påpeka&lt;br /&gt;
att för de allra flesta innebär arbete och social kontakt med HIV-smittad&lt;br /&gt;
ingen som helst risk för smitta.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Arbetsmarknadens parter bör komma överens om hur man ska hantera Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
situationer då det är lämpligt att en HIV-smittad ändrar sina arbetsuppgifter So4&lt;br /&gt; 
eller byter arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt utsatta personalgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal grupper som löper större risk än andra att exponeras för&lt;br /&gt; 
HIV i arbetet: personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt polisen&lt;br /&gt;
och kriminalvården. Det är nödvändigt att snabbt bygga ut informationen&lt;br /&gt;
på arbetsplatserna och att då prioritera de grupper som kan få en nära&lt;br /&gt; 
kontakt med smittade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera håll i landet, i exempelvis Göteborg och Malmö, har informationsdagar&lt;br /&gt;
ordnats för all personal i hemtjänst och barnomsorg. I Malmö&lt;br /&gt; 
finns tankar på att även gå ut med information till föräldrarna till barnen i&lt;br /&gt; 
barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sekretessen fungerar är mycket viktigt för tilltron till sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller särskilt för HIV/AIDS-patienter men också för alla andra. Det&lt;br /&gt; 
är nödvändigt att ge kontinuerlig information till de anställda om sekretesslagarna&lt;br /&gt;
och att se över gällande rutiner och föreskrifter så att sekretessen&lt;br /&gt; 
upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdspersonalen utgör en frontgrupp i arbetet att begränsa&lt;br /&gt; 
HIV-smittan och hjälpa smittade och sjuka. Personal som har eller har haft&lt;br /&gt; 
sådan kontakt med en patient att blodsmitta kan uppkomma måste kunna få&lt;br /&gt; 
information om att patienten är HIV-positiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patienterna bör dessutom vara skyldiga att uppge HIV-smitta för behandlande&lt;br /&gt;
hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom andra yrkesområden, det kan gälla inom polisen, kriminalvården,&lt;br /&gt;
tandvården eller socialtjänsten, förekommer att personal i tjänsten utsätts&lt;br /&gt;
för risk för blodsmitta. Det måste då vara möjligt för berörd personal&lt;br /&gt; 
att få information om huruvida den person som misstänks ha kunnat sprida&lt;br /&gt; 
smitta är HIV-positiv eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förutsätter att lämpliga författningsändringar som syftar till att skydda&lt;br /&gt; 
särskilt utsatta personalgrupper kommer att föreslås i den aviserade propositionen&lt;br /&gt;
om ny smittskyddslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Testning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En så omfattande testning som möjligt är angeläget. Den visar smittans utbredning&lt;br /&gt;
i samhället och framtida sjukvårdsbehov. Den är också ett vapen&lt;br /&gt; 
mot vidare smittspridning och i arbetet att spåra redan smittade. Därför är&lt;br /&gt; 
det viktigt att aktivt uppsöka grupper som kan befaras ha utsatt sig för eller&lt;br /&gt; 
kan sprida smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid testningen kommer människor i kontakt med sjukvården och skall,&lt;br /&gt; 
om de är smittade, få information och anvisningar om hur deras livsföring&lt;br /&gt; 
måste anpassas så att de inte för smittan vidare. Människor som inte är smittade&lt;br /&gt;
bör få råd om hur de även i framtiden skall undvika smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt smittskyddslagen är den som har anledning att anta att han eller&lt;br /&gt; 
hon har smittats med HIV skyldig att söka läkare och underkasta sig den&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;undersökning, provtagning och behandling som behövs. Vederbörande är Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
skyldig följa av läkaren givna föreskrifter. So4&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt vår mening bör testningen successivt byggas ut så att den kommer&lt;br /&gt; 
att kunna omfatta så stora delar av befolkningen som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Målet skall vara att HIV-test skall göras rutinmässigt som ett led i allmänna&lt;br /&gt;
eller särskilda hälsokontroller och att HIV-testning skall vara ett naturligt&lt;br /&gt;
och självklart inslag i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Aktiva testningserbjudanden&lt;br /&gt;
bör dessutom ges till riskutsatta grupper även sedan HIVtest&lt;br /&gt;
genomförts vid samtliga blodprov.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta är en naturlig konsekvens av vår slutsats att vi kommer att få leva&lt;br /&gt; 
med en växande HIV-epidemi under all den framtid vi i dag har möjlighet&lt;br /&gt; 
att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I det första skedet är det naturligt att testresurserna främst koncentreras&lt;br /&gt; 
på de grupper som bedöms som mest utsatta. Genom en väl utformad testningsstrategi&lt;br /&gt;
måste ansträngningarna då riktas mot dem som kan befaras&lt;br /&gt; 
vara smittade och resurser satsas på att nå dem med upprepade provtagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I det fortsatta arbetet och i takt med att nya och avsevärt enklare och tillförlitligare&lt;br /&gt;
HIV-test tas fram, är det naturligt att testningen byggs ut till en&lt;br /&gt; 
rutintestning på det sätt vi angett. Samtidigt måste resurser finnas för den&lt;br /&gt; 
som av olika skäl vill återtesta sig oftare än vad rutinkontakter med hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvården leder till. Det åligger hälso- och sjukvården att erbjuda alla&lt;br /&gt; 
som önskar testa sig tillfälle att göra det kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att provtagningen skall vara ett bra medel i smittbekämpningen, nå&lt;br /&gt; 
nysmittade, bibehålls människors förtroende och kunna spåra en smittads&lt;br /&gt; 
tidigare sexuella kontakter, krävs kvalitet i testningsprogrammen och att&lt;br /&gt; 
testningen är lättillgänglig för dem som önskar provtagning. Testning som&lt;br /&gt; 
gäller en sexuellt överförd sjukdom ställer särskilt höga krav på skydd av den&lt;br /&gt; 
enskildes integritet, information, rådgivning samt psyko-socialt och medicinskt&lt;br /&gt;
omhändertagande. Testningssituationen kan vara dramatisk för den&lt;br /&gt; 
enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns flera rikstäckande HIV-undersökningar, bl. a. av blodgivare&lt;br /&gt; 
och inom kriminalvården. Alla gravida kvinnor skall erbjudas provtagning&lt;br /&gt; 
för HIV. Därutöver skall vissa andra grupper erbjudas testning enligt AIDSdelegationens&lt;br /&gt;
rekommendationer. Det gäller bl. a. personer som uppsöker&lt;br /&gt; 
infektionskliniker, mottagningar för veneriska sjukdomar, för neurologi,&lt;br /&gt; 
psykiatri och gynekologi. Testprogrammet skall också utvidgas till att gälla&lt;br /&gt; 
personer i internationell tjänst, personer från högriskområden utanför Sverige&lt;br /&gt;
och sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Erfarenheten har visat att den som blir erbjuden ett HIV-test i de flesta&lt;br /&gt; 
fall accepterar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att följa epidemiförloppet i befolkningen görs också HIV-analyser på&lt;br /&gt; 
stora mängder avidentifierade prover.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Denna stegvis utvidgade testningsverksamhet, liksom prioriteringen av&lt;br /&gt; 
gravida kvinnor, innebär en successiv utbyggnad av testningsverksamheten&lt;br /&gt; 
som vi förordade i januari 1987. Vi föreslog också att HIV-test borde kunna&lt;br /&gt; 
göras vid samtliga blodprov.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens proposition 1987/88:79 visar att landstingen utökat testverk&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;samheten enligt AIDS-delegationens rekommendationer men att ytterligare Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser bör göras för att programmet skall kunna genomföras fullt ut. So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer i detta och i att en kartläggning av HIV-smittan i ungdomsgrupperna&lt;br /&gt;
är angelägen. Vi anser det dock nödvändigt att i större utsträckning&lt;br /&gt;
påskynda såväl genomförandet som en utvidgning till ytterligare grupper.&lt;br /&gt;
Att värnpliktiga ungdomar bör erbjudas provtagning påpekade vi i janauri&lt;br /&gt;
förra året. Människor med sexuellt överförda sjukdomar som besöker&lt;br /&gt; 
andra mottagningar än mottagningar för sexuellt överförda sjukdomar bör&lt;br /&gt; 
erbjudas test, liksom patienter som besöker hudmottagningar, osv. Analyser&lt;br /&gt; 
på avidentifierade prover bör också utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan anförts om utvidgningen av HIV-testningen bör riksdagen som&lt;br /&gt; 
sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångstestning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med ett genomtänkt och väl utbyggt testningsprogram av hög kvalitet&lt;br /&gt; 
torde behov av tvångstestning uppstå. Det måste i vissa situationer finnas&lt;br /&gt; 
möjlighet att testa en person oberoende av samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan gälla t. ex. våldtäktsmän som vägrar testa sig eller personer som&lt;br /&gt; 
attackerat personal med kanyler eller spott samtidigt som de säger sig vara&lt;br /&gt; 
HIV-positiva. Det bör också gälla andra personer som man på goda grunder&lt;br /&gt; 
misstänker har kunnat sprida smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör skyndsamt lägga fram lagförslag med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontaktspårning, stöd och rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att HIV-smittades sexuella kontakter nås av information och kommer till&lt;br /&gt; 
provtagning är viktigt för att stoppa smittspridningen. De flesta smittade är&lt;br /&gt; 
angelägna om att hjälpa till, men det är svårt och känsligt för dem att avslöja&lt;br /&gt; 
sina partners, kontakta dem och informera dem. Någon skyldighet för en&lt;br /&gt; 
smittad att uppge kontakter till behandlande läkare finns inte. Arbetet med&lt;br /&gt; 
kontaktspårning kräver därför skicklighet och erfarenhet. Förtroende för&lt;br /&gt; 
sjukvården är en förutsättning för framgångsrik behandling och nödvändigt&lt;br /&gt; 
för partneruppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På landets mottagningar för sexuellt överförda sjukdomar finns en unik&lt;br /&gt; 
kompetens och stor erfarenhet av rådgivnings-, informations- och smittskyddsarbete&lt;br /&gt;
hos inte minst kuratorerna. Dessa mottagningar skulle kunna&lt;br /&gt; 
fungera dels som samordnare, dels i samverkan med t. ex. skola och arbetsliv&lt;br /&gt;
ge information direkt till olika grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skulle också kunna utgöra centra för information, kontaktspårning,&lt;br /&gt; 
stöd och rådgivning för smittade inom resp. landsting. Den läkare/kurator&lt;br /&gt; 
som själv har liten erfarenhet av rådgivning, stöd, kontaktspårning osv. bör&lt;br /&gt; 
vid behov kunna remittera sina HIV-smittade patienter till en sådan mottagning&lt;br /&gt;
eller få hjälp därifrån i sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att det i varje landsting finns ett centrum eller flera&lt;br /&gt; 
centra med expertis för kontaktspårning, stöd, rådgivning och kvalificerad&lt;br /&gt; 
hjälp åt smittade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Smittskyddslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens övergripande ansvar för hälso- och sjukvården måste stärkas. Därför&lt;br /&gt; 
har vi i vår motion om en bättre hälso- och sjukvård föreslagit att medicinalstyrelsen&lt;br /&gt;
återinrättas och att en länsläkarorganisation åter kommer till&lt;br /&gt; 
stånd. HIV-epidemin ger ytterligare motiv för dessa förslag. Snabba, samordnade&lt;br /&gt;
riksinsatser är nödvändigt, liksom fortlöpande uppföljning, utvärdering&lt;br /&gt;
och anvisningar av en sammanhållen, centralt placerad medicinsk expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser det följaktligen som självklart att ansvaret för smittskyddet även i&lt;br /&gt; 
fortsättningen skall vara en statlig angelägenhet. Vi avvisar tanken att det&lt;br /&gt; 
huvudsakliga ansvaret för smittskyddet skulle läggas på landstingskommunerna,&lt;br /&gt;
vilket socialministern avser föreslå i den aviserade propositionen om&lt;br /&gt; 
en ny smittskyddslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta HIV-smittade människor både vill och kan ta ansvar för sig&lt;br /&gt; 
själva och andra om man ger dem tillräckligt med information och stöd. Att&lt;br /&gt; 
HIV/AIDS finns i smittskyddslagen är dock nödvändigt för att reglera ansvar&lt;br /&gt;
och skyldigheter såväl för den enskilde som för läkaren. Särskilt viktigt&lt;br /&gt; 
är detta i de enstaka fall där den enskildes ansvar brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande smittskyddslagen är inte anpassad till HIV/AIDS även om&lt;br /&gt; 
vissa justeringar av lagen gjorts. Det brådskar därför med den nya lagen.&lt;br /&gt; 
Den måste vara så klar och entydig som möjligt och underlätta smittskyddsarbetet.&lt;br /&gt;
Det är viktigt att smittskyddsläkarens roll förstärks liksom hans/&lt;br /&gt; 
hennes möjligheter att bedriva ett effektivt smittskyddsarbete. Från smittskyddssynpunkt&lt;br /&gt;
är det angeläget att den nya lagen underlättar kommunikationen&lt;br /&gt;
mellan smittskyddsläkaren och socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall motverka diskriminering och slå vakt om integriteten. Den&lt;br /&gt; 
skall också ta hänsyn till HIV-infektionens komplexa karaktär och spridningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare i denna motion under rubrikerna Särskilt utsatta personalgrupper&lt;br /&gt;
och Tvångstestning föreslagit tillkännagivanden till regeringen&lt;br /&gt; 
när det gäller bl. a. smittskyddslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill vill vi föreslå att det skall vara straffbart att sprida HIV-smitta.&lt;br /&gt; 
Detta skulle understryka både den rättsliga och moraliska skyldigheten för&lt;br /&gt; 
en smittad att på förhand underrätta en sexualpartner om sin smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom nuvarande brottsbalksregler är svårtillämpliga, är det nödvändigt&lt;br /&gt;
att snabbt överväga sådana åtgärder att straff kan ådömas den person&lt;br /&gt; 
som medvetet och/eller ansvarslöst sprider HIV-smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen lagförslag med detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekämpningen av narkotikamissbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridningen av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare har ställt narkomanvården&lt;br /&gt;
inför nya problem som kräver snabba och offensiva insatser. Bekämpningen&lt;br /&gt;
av narkotikamissbruket måste nu drivas med största kraft även&lt;br /&gt; 
av detta skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bromsa smittspridningen bland narkotikamissbrukare och deras sexualpartners&lt;br /&gt;
- och därmed ut i samhället i övrigt - är den mest överhängande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;uppgiften för HIV/AIDS-arbetet. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Våren 1987 beslöt riksdagen om ett tillkännagivande när det gäller narko- So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manvården, bl. a. efter moderata motionskrav. Riksdagen uttalade bl. a. att&lt;br /&gt; 
det är angeläget att insatserna för att utveckla nya och bättre vårdformer&lt;br /&gt; 
fortsätter och även intensifieras och att det när det gäller vården av och tillgången&lt;br /&gt;
på platser för missbrukare råder förhållanden som inte längre kan&lt;br /&gt; 
accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av proposition 1987/88:79 framgår att bristerna fortfarande är stora. Visserligen&lt;br /&gt;
anges att narkomanvården utvecklats. Samtidigt framgår av propositionen&lt;br /&gt;
att bl. a. bristen på behandlingsplatser är mycket allvarlig. Vi anser&lt;br /&gt; 
därför att socialtjänsten måste intensifiera den uppsökande verksamheten&lt;br /&gt; 
för att nå missbrukarna, bl. a. samarbete med hälso- och sjukvården, polisen&lt;br /&gt;
och kriminalvården. Hög prioritet måste ges åt uppgiften att aktivt söka&lt;br /&gt; 
upp och motivera missbrukarna till vård på ett tidigt stadium av missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet måste vara att nå samtliga missbrukare för provtagning, avgiftning och&lt;br /&gt; 
behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet vårdplatser för narkotikamissbrukare måste öka. De enskilda organisationernas&lt;br /&gt;
behandlingshem arbetar med stor flexibilitet och variation&lt;br /&gt; 
och med många idéer och stort engagemang. Utvecklingen av metoder och&lt;br /&gt; 
nya arbetsformer främjas genom användning av enskilda behandlingshem. I&lt;br /&gt; 
andra motioner har vi lagt konkreta förslag för förbättrade arbetsmöjligheter&lt;br /&gt;
för ideell verksamhet inom vårdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också nödvändigt att komma till rätta med bristen på platser för&lt;br /&gt; 
missbrukare som omhändertagits för vård enligt LVM. I samband med HIVproblemet&lt;br /&gt;
har kraven i detta avseende ökat på huvudmännen. Huvdmannaskapet&lt;br /&gt;
för LVM-vården bör inte minst av detta skäl återföras till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även formerna för och innehållet i vården för de HIV-smittade som omhändertagits&lt;br /&gt;
med stöd av LVM måste få en god lösning. Den maximala vårdtiden&lt;br /&gt;
måste enligt vår mening förlängas till ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med HIV-smittspridningen bland narkotikamissbrukare får LVM en&lt;br /&gt; 
ny och större roll. Av 3 § LVM framgår att vård får beslutas om den enskilde&lt;br /&gt; 
till följd av missbruket utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara&lt;br /&gt; 
eller om han till följd av missbruket kan befaras komma att allvarligt skada&lt;br /&gt; 
sig själv eller någon närstående. Vi anser att denna indikation bör utvidgas&lt;br /&gt; 
till att gälla även vid fara för annan person och inte enbart närstående, eftersom&lt;br /&gt;
HIV-smittade missbrukare som inte följer angivna föreskrifter kan utgöra&lt;br /&gt;
en klar fara för annan persons hälsa. Detta kan till exempel gälla HIVsmittade&lt;br /&gt;
missbrukare som ägnar sig åt prostitution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan anförts om inriktningen av narkomanvården, om antalet vårdplatser&lt;br /&gt;
på behandlingshem, om huvudmannaskapet, formerna för och inriktningen&lt;br /&gt;
på LVM-vården samt indikationerna i LVM bör riksdagen som sin&lt;br /&gt; 
mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prostitution&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prostituerade är ofta narkotikaberoende. Våra förslag till åtgärder mot&lt;br /&gt; 
narkotikamissbruket omfattar därför också många prostituerade.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;I diskussionerna om åtgärder mot HIV/AIDS krävs ofta hårda åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;direkt mot prostitutionen. Krav på kriminalisering framförs. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En direkt kriminalisering av prostitutionen skulle kunna leda till att den So4&lt;br /&gt; 
äger rum i det fördolda. Det skulle medföra att de prostituerade skulle utsättas&lt;br /&gt;
för än större faror. Socialtjänsten skulle få sämre möjligheter att hjälpa&lt;br /&gt; 
de prostituerade tillbaka till ett normalt liv. Däremot skulle en kriminalisering&lt;br /&gt;
av smittspridningen och en utvidgning av indikationerna i LVM enligt&lt;br /&gt; 
vad som ovan föreslagits underlätta nödvändiga ingripanden mot smittade&lt;br /&gt; 
prostituerade och deras kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Attityden mot utnyttjandet av prostituerade måste utgöra ett mer markant&lt;br /&gt;
inslag i HIV/AIDS-kampanjerna i fortsättningen. Den uppsökande&lt;br /&gt; 
verksamheten måste intensifieras. Den hjälper de prostituerade och ”stör”&lt;br /&gt; 
kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnliga prostituerade behöver, när de tas om hand för vård, särskilda&lt;br /&gt; 
vårdhem för enbart kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;2. Hjälp och stöd åt de HIV-smittade och deras anhöriga&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Människor som smittats med HIV kräver mycket hjälp och stöd. Det stödet&lt;br /&gt; 
kan komma från den närmaste omgivningen, men hjälp behövs också utifrån.&lt;br /&gt;
Dessutom kommer även de anhöriga att behöva råd och hjälp för att&lt;br /&gt; 
klara den dagliga situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är viktigt att stöd kan ges så nära den enskilde HIV-smittade som möjligt&lt;br /&gt;
och gärna i form av samarbete mellan sjukvården och enskilda organisationer.&lt;br /&gt;
Det bästa stödet torde vara att en smittad får fortsätta leva och arbeta&lt;br /&gt; 
i sin vanliga omgivning så länge som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De centra med expertis för kvalificerad hjälp åt smittade i varje landstingsområde&lt;br /&gt;
som föreslagits under rubriken Kontaktspårning skulle kunna&lt;br /&gt; 
bistå enskilda och organisationer med sakkunskap. Det behövs därutöver en&lt;br /&gt; 
mångfald av stöd- och vårdformer samt jourverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enskilda, ideella organisationer, kyrkan och samfunden bör tillmätas en&lt;br /&gt; 
mycket stor betydelse när det gäller att stödja smittade och deras anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Många organisationer har också sedan länge utfört ett synnerligen förtjänstfullt&lt;br /&gt;
arbete bland smittade och sjuka, och de har stor erfarenhet och kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I vilken utsträckning samhället kommer att lyckas med att få så många&lt;br /&gt; 
HIV-smittade som möjligt att leva under ansvar beror i hög utsträckning på&lt;br /&gt; 
hur samhället uppträder mot dem. Därför är informationskampanjer för att&lt;br /&gt; 
vidga förståelsen för de HIV-smittades situation så viktiga, inte minst på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Trots en utvidgad kontroll av gravida kvinnor, kommer även i fortsättningen&lt;br /&gt;
barn med HIV-smitta att födas. Det är vår gemensamma skyldighet&lt;br /&gt; 
att se till att dessa barn får en människovärdig tillvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3. Vården av de HIV-infekterade och AIDS-sjuka&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;HIV-infektion och sjukdomen AIDS ställer stora och delvis nya krav på&lt;br /&gt; 
sjukvården. De största problemen i den svenska sjukvården finns dock redan&lt;br /&gt;
i systemet. Kostnadskrisen, storskaligheten, köerna, personalavgång&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;arna och bristen på valfrihet för patienterna är sjukvårdens grundproblem. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan en lösning av dessa kommer vården av HIV-smittade och AIDS-sjuka So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bli en stor belastning på såväl vårdorganisationen som samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infekterade och sjuka kommer att behöva många olika former av sjukvård.&lt;br /&gt;
Hemsjukvården kommer att spela en stor roll. De sjuka har rätt till att&lt;br /&gt; 
få såväl en god medicinsk vård som att få leva sin sista tid i en varm och&lt;br /&gt; 
medmänsklig miljö. Småskalig vård och enskilda initiativ blir nödvändiga för&lt;br /&gt; 
att föra vården närmare patienten och göra den mer medmänsklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former för vård och behandling av HIV-smittade och AIDS-sjuka&lt;br /&gt; 
bör prövas och utvärderas. Möjligheterna för enskilda vårdinitiativ bör öppnas&lt;br /&gt;
och underlättas. Vårdformerna bör kunna utvecklas i olika riktningar&lt;br /&gt; 
efter patienternas önskemål. Sjukförsäkringen skall följa patienten till den&lt;br /&gt; 
vård patienten själv väljer. I vår sjukvårdsmotion behandlas detta mer utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd åt personalen inom vård och omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst för att underlätta personalrekrytering behövs olika vårdformer så&lt;br /&gt; 
att personalen kan välja arbetsgivare och arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personal som arbetar bland HIV-smittade och AIDS-sjuka människor&lt;br /&gt;
behöver omfattande fortbildning, handledning och stöd, eftersom vården&lt;br /&gt;
kan vara mycket känslomässigt påfrestande. Detta gäller inte minst personalen&lt;br /&gt;
i hemtjänsten och hemsjukvården. Olika stödformer bör prövas,&lt;br /&gt; 
t. ex. samtalsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så har skett exempelvis vid infektionskliniken i Lund som hösten 1985&lt;br /&gt; 
startade psykiaterledda samtalsgrupper. Grupperna träffades en timme i&lt;br /&gt; 
veckan, sammanlagt tio gånger. Vid avslutningen av samtalsserien rapporterade&lt;br /&gt;
de flesta deltagarna att det kändes lättare i arbetet. Den psykiska pressen&lt;br /&gt;
verkade ha minskat. Efter ett år gjordes ytterligare en utvärdering och&lt;br /&gt; 
personalen angav tre viktiga resultat:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1. Fördomarna gentemot homosexuella personer hade minskat ganska&lt;br /&gt; 
mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rädslan för smitta hade minskat mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;3. Man hade lärt känna varandra bättre och upplevde förståelse och medkänsla&lt;br /&gt;
för varandras problem, något som ökat sammanhållningen. Man&lt;br /&gt; 
hade fortsatt tala mera om upplevelser av patienter och kände stöd från&lt;br /&gt; 
varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Forskningen måste ges bästa tänkbara villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda och politiker kan på olika sätt minska skadeverkningarna av&lt;br /&gt; 
HIV/AIDS, men lösningen på AIDS-problemet kan bara forskarna finna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brist på resurser får inte hindra forskningen när det gäller HIV/AIDS. Ej&lt;br /&gt; 
heller får statlig byråkrati bromsa såsom när det gällde säkerhetslaboratoriet&lt;br /&gt; 
för produktion av HIV-antigen vid SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över hela världen pågår en intensiv forskning. Forskningen har kommit&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;mycket långt när det gäller att kartlägga HIV-virus, men ännu har man inte Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunnat finna botemedel eller vaccin. Det är nödvändigt att främja interna- So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionaliteten i forskningsarbetet och underlätta utbyte av erfarenheter. Det&lt;br /&gt; 
är viktigt att Sverige deltar i såväl nordiskt som europeiskt samarbete, t. ex.&lt;br /&gt; 
med EG, liksom i samarbete med WHO. Erforderliga resurser för detta&lt;br /&gt; 
samarbete måste ställas till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhålls att den medicinska forskningen kring&lt;br /&gt; 
HIV/AIDS bör främjas liksom samhälls- och beteendevetenskaplig forskning&lt;br /&gt;
som ett underlag för det epidemiologiska arbetet. Vi instämmer i detta&lt;br /&gt; 
men vill också framhålla vikten av klinisk forskning. I relation till HIV/AIDS&lt;br /&gt; 
kan klinisk forskning delas upp i tre områden:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Epidemiologisk forskning som framför allt sysslar med att kartlägga vilka&lt;br /&gt; 
faktorer som styr smittspridningen och hur man skall kunna påverka dessa&lt;br /&gt; 
faktorer. Den består både av individrelaterade undersökningar av typen&lt;br /&gt; 
kontaktspårning och av mer statistiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Prognostiska metoder och utvärdering av diagnostiska metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Behandlingsforskning, både i vad gäller komplicerade sjukdomstillstånd&lt;br /&gt; 
och i vad gäller grundsjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de kliniska forskningsområdena är att vi traditionellt är&lt;br /&gt; 
svaga. Det finns inga speciella institutioner som är inriktade på de olika områdena.&lt;br /&gt;
Intresserade kliniker får utöver sin normala arbetsbörda försöka&lt;br /&gt; 
hantera väsentliga problemställningar. De nödvändiga kringresurserna&lt;br /&gt; 
kring projekten skapas då inte, vilket gör att projekten går långsamt och datakvaliteten&lt;br /&gt;
blir lidande. Det är dock nödvändigt för HIV/AIDS-bekämpningen&lt;br /&gt;
och behandlingen av smittade och sjuka att klinisk forskning stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen ställer stora krav på resurser, och ett kraftigt ökat behov av&lt;br /&gt; 
medel kan förväntas för framtiden. Detta får inte medföra att andra angelägna&lt;br /&gt;
forskningsområden åsidosätts på grund av resursbrist. I dag kanaliseras&lt;br /&gt;
forskningsmedlen till AIDS-forskningen främst genom MFR, STU,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBL och Industrifonden. Dessa måste ges möjlighet att ge ett långsiktigt och&lt;br /&gt; 
expanderande stöd till HIV/AIDS-forskningen. Det är av mycket stor betydelse&lt;br /&gt;
att långsiktigheten garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksförening för forskning mot AIDS skulle kunna få en stor betydelse&lt;br /&gt; 
för AIDS-forskningen på samma sätt som Riksföreningen mot cancer via sitt&lt;br /&gt; 
forskningsråd haft betydelse för cancerforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1987 krävde moderata samlingspartiet i en kommittémotion att&lt;br /&gt; 
regeringen skulle ta initiativ för att underlätta bildandet av en riksförening&lt;br /&gt; 
mot AIDS med en sammansättning liknande den som Riksföreningen mot&lt;br /&gt; 
cancer har. Yrkandet avslogs med motiveringen att det redan fanns planer&lt;br /&gt; 
på bildandet av en förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenting har dock hänt i frågan. Visserligen har åtta organisationer startat&lt;br /&gt;
en riksinsamling mot AIDS för att få medel till kamp mot AIDS i form&lt;br /&gt; 
av olika insatser. Detta initiativ är lovvärt. Insamlade medel kan komma organisationernas&lt;br /&gt;
arbete mot AIDS till godo men även gå till viss forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksinsamlingen ersätter dock inte en riksförening mot AIDS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör agera så att en riksförening mot AIDS snarast kommer&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;till stånd. Med en sådan förening ges enskilda människor, organisationer och Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag möjlighet att donera medel till AIDS-forskningen. So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan anförts om att brist på resurser inte får hindra forskningen när&lt;br /&gt; 
det gäller HIV/AIDS, om att denna forskning skall ges ett långsiktigt och&lt;br /&gt; 
expanderande stöd, om vikten av klinisk forskning och om en riksförening&lt;br /&gt; 
mot AIDS bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsmedel för bekämpande av AIDS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många länder, särskilt i Afrika, är AIDS en katastrof. Detta vet vi även&lt;br /&gt; 
om vi i övrigt ej har fullständiga uppgifter om antalet smittade och sjuka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viljan att lämna uppgifter om smittade och sjuka har dock ökat i de flesta&lt;br /&gt; 
länder även om osäkerheten i sifferuppgifterna fortfarande är stor och säkerligen&lt;br /&gt;
inte speglar den verkliga situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de drabbade länderna är fattiga och har stor brist på hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvårdsresurser. Detta gör att deras behov av såväl bilateral som multilateral&lt;br /&gt;
hjälp från andra länder och genom organisationers försorg är mycket&lt;br /&gt; 
stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu intar Sverige en framskjuten position som stödgivare till drabbade&lt;br /&gt;
länder. Lägets allvar kräver att man inom ramen för det svenska biståndet&lt;br /&gt;
i ökad omfattning uppmärksammar behovet av stöd till AIDS-bekämpning&lt;br /&gt;
i u-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan anförts om stödet till AIDS-bekämpning i u-länderna bör riksdagen&lt;br /&gt;
som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om behovet av en förstärkning av socialstyrelsens resurser&lt;br /&gt;
för AIDS-arbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om ett vetenskapligt expertorgan som ett led i AIDSbekämpningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det&lt;br /&gt; 
extra bidraget till de landsting och kommuner där HIV-smittan är särskilt&lt;br /&gt;
utbredd bör utgå tills vidare, även efter 1989,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sambandet&lt;br /&gt;
mellan bisexualitet och spridning av HIV-smittan bör ägnas&lt;br /&gt; 
större uppmärksamhet i fråga om information, uppsökande verksamhet&lt;br /&gt;
och forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om informationens inriktning i allmänhet och dess betydelse&lt;br /&gt;
i synnerhet i skolan och arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om behovet av att skolöverstyrelsen ges tillräckliga resurser&lt;br /&gt;
för fortbildningsprogrammet inom ramen för AIDS-anslaget,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana författ- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsändringar som syftar till att bättre skydda särskilt utsatta So4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personalgrupper i enlighet med vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om utvidgning av HIV-testningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana författningsändringar&lt;br /&gt;
som medför HIV-testning oberoende av samtycke i&lt;br /&gt; 
vissa fall i enlighet med vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om expertis för kontaktspårning, stöd och rådgivning i&lt;br /&gt; 
varje landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
smittskyddet även i fortsättningen bör vara en statlig angelägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
i övrigt anförts om smittskyddslagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt lagförslag som&lt;br /&gt; 
innebär att den person som medvetet och/eller ansvarslöst sprider&lt;br /&gt; 
HIV-smitta skall kunna straffas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om narkomanvårdens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den&lt;br /&gt; 
maximala tiden för vård enligt LVM bör förlängas till ett år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att huvudmannaskapet&lt;br /&gt;
för LVM-vården bör överföras till staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att indikationerna&lt;br /&gt;
i 3 § LVM utvidgas till att gälla även fara för annan person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om hjälp och stöd åt de HIV-smittade och deras anhöriga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att enskilda,&lt;br /&gt;
ideella organisationer, kyrkan och samfunden bör tillmätas en&lt;br /&gt; 
mycket stor betydelse när det gäller att stödja HIV-smittade och deras&lt;br /&gt; 
anhöriga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om nödvändigheten av ett expanderande och långsiktigt&lt;br /&gt;
stöd till HIV/AIDS-forskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts i fråga om en riksförening mot AIDS,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;tionen anförts om nödvändigheten av att inom ramen för det svenska So4&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;biståndet i ökad omfattning uppmärksamma behovet av stöd till&lt;br /&gt; 
AIDS-bekämpning i u-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Stockholm den 23 januari 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Carlshamre (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Dahlberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;Ingegerd Troedsson (m)&lt;br /&gt; 
Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;Rolf Clarkson (m)&lt;br /&gt; 
Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;br /&gt; 
Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;Per-Olof Strindberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-01-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl Bildt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Tobisson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Carlshamre</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Dahlberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Lundgren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Arne Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Sundberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Olof Strindberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:79</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:31:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:31:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02So4</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:13:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:31:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02So4</dok_id>
<subtitel>av Carl Bildt m. fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198788_so_4.pdf</filnamn>
<filstorlek>607938</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om åtgärder mot AIDS (prop. 1987/88:79)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0FA0F4E4-D837-4109-8FB5-B625933F20CF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>