2748599GB02So261987/88So26motmotMotion 1987/88:So26 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard båda (m)MotionMotionSoU2601988-06-06 00:00:002014-11-04 14:34:382014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-taletav Mona Saint Cyr och Margareta Gard båda (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02So26/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02So26https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02So26
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:So26</p>
<p>av Mona Saint Cyr och Margareta Gard båda (m) Mot</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:176 om 1987/88</p>
<p>äldreomsorgen inför 90-talet So26-28</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Att enskilda människor skall kunna påverka sin egen situation genom egna<br />
beslut bör vara en självklar del av den svenska välfärden. Valfrihet och<br />
trygghet, också i äldreomsorgen, är moderata honnörsord, som nu präglar<br />
den riktlinjeproposition, som regeringen förelagt riksdagen, angående äldreomsorgen<br />
på 90-talet. Den inriktning mot vidgat enskilt inflytande för<br />
våra gamla är ett steg i rätt riktning. Steget tas dessutom i en tid, då allt fler<br />
blivit påtagligt medvetna om att nu också hemtjänsten blivit en social<br />
krisbransch i Sverige.</p>
<p>Visserligen är riktningen angiven, men de fortsatta stegen i form av<br />
konkreta åtgärdsförslag dröjer till hösten. De förebådas genom den delegation,<br />
som bitr. socialministern tagit initiativ till. Före nyåret skall denna<br />
redovisa sin uppgift i form av organisatoriska, rättsliga och ekonomiska<br />
konsekvensanalyser av förslaget om ändrat och sammanhållet huvudmannaskap<br />
inom äldreomsorgen. Delvis tycks det som om det som göras skall,<br />
redan är gjort - nämligen i den politiska ledningsgrupp, som de båda<br />
kommunförbunden tillsatt. Avsikten med en riktlinjeproposition nu och en<br />
konkret åtgärdsproposition i höst är därför förbryllande. Det aviserade,<br />
ändrade huvudmannaskapet välkomnas emellertid under alla omständigheter.<br />
Förutom kvalitetsfrågorna, som ofta upprepas i propositionen, uppvisar<br />
just hemvården de brister i kapacitet, som är typiska för monopolverksamheter.<br />
Inom vårdens och omsorgens sektor behövs såväl nya lösningar<br />
som bredd och flexibilitet. En sådan inriktning öppnar möjligheterna till<br />
både bättre kvalitet och lägre kostnader. Enskilda lösningar, konkurrens<br />
och stimulans måste tillåtas. Därmed banas väg för den välfärd som är<br />
individanpassad och kan tillgodose personliga kvalitetskrav. Först med<br />
mångfalden kan de äldres behov av individuell vård och omsorg säkerställas.</p>
<p>I anslutning till propositionens tankegångar förtjänar därför följande<br />
erinringar att framföras.</p>
<p style="margin-left:13px;"> Vid stadsförbättrings- och ombyggnadsarbeten av fastigheter har hittills<br />
inte tillräcklig hänsyn tagits till åldrande hyresgästers synpunkter. Färska<br />
exempel härpå utgör de ombyggnader, som skett med hjälp av ROT-lån.<br />
Det har i dessa fall varit Hyresgästföreningen, som getts det avgörande<br />
inflytandet för de boende. Nödvändig hänsyn till fastigheternas hyresgäster<br />
har ej tagits.</p>
<p style="margin-left:13px;text-align:right;">Resultatet härav har blivit, att de gamla inte kunnat besluta över sin<br />
egen situation eller ekonomi och har nödgats uppge den gamla lägen</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr So26-28</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">heten efter upprustningen. Eftersom endast ett fåtal, om ens några, är Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:11px;">medlemmar i föreningen, saknas orsak, att denna skall företräda de So26</p>
<p style="margin-left:11px;">boende i dessa angelägenheter. Man bör också ha i hågkomst, att gamla,<br />
som länge bebott en och samma lägenhet, är väl hemmastadda där, vilket<br />
underlättar deras möjligheter att kunna klara sig själva längre hemma<br />
eller med mindre hjälp än eljest. Det ofta åberopade direkta brukarinflytande!<br />
utan organisatoriska mellanhänder bör alltså tillämpas i samband<br />
med de gamlas boendeförhållanden.</p>
<p style="margin-left:11px;"> Studien KRON, som tar upp det danska systemet med dess hemsjukvård<br />
och bostadsanpassning, är bättre utvecklat än det svenska. Kapaciteten<br />
uppges vara större, trots att kostnaderna för äldreomsorgen där är lägre.</p>
<p style="margin-left:11px;">Vid övergång till ett enhetligt primärkommunalt huvudmannaskap för<br />
äldreomsorgen bör därför den danska modellen utgöra en förebild med<br />
dess privata vård men offentliga finansiering. Den flexibilitet, som bör<br />
prägla de svenska lösningarna och ge dem ökad bredd, måste därför<br />
också omfatta privata vård- och omsorgsinitiativ.</p>
<p style="margin-left:11px;"> Ett påtagligt, men välgörande omtänkande har skett hos socialdemokraterna,<br />
när dessa nu är beredda att ta närståendes arbetsinsatser i<br />
anspråk för att klara hem vårdskrisen. Primärkommunala hemvårdsbidrag<br />
utöver hemsjuk vårdsbidragen skall möjliggöra detta i förening med<br />
rätten till ledighet för närståendevårdaren. Bidragen föreslås vara skattebefriade.</p>
<p style="margin-left:11px;">Det torde vara ovisst, om den nya huvudmannen ensam klarar rekryteringen<br />
av erforderlig vårdpersonal, som redan i dag uppvisar stor<br />
rörlighet. Det bör vara självklart, att gamla vårdbehövande - sorn så<br />
önskar - själva kan få anlita och betala den vårdare, de själva föredrar. I<br />
samma mån som de båda vårdbidragen är skattebefriade, bör den gamla<br />
ges avdragsrätt för styrkta hemvårdskostnader.</p>
<p style="margin-left:11px;"> För att tillmötesgå närståendes möjlighet att vårda en svårt sjuk person i<br />
hemmet föreslås en lagstiftad rätt till ledighet. Detta är givetvis inte bara<br />
en nödvändighet utan också en angelägen möjlighet. Emellertid bör i<br />
detta sammanhang erinras om de många ledighetslagar, som redan förekommer.<br />
Det torde nu vara behov av en översyn av dessa i ett övergripande<br />
perspektiv. Med hänsyn till svensk produktion och den svenska<br />
exportindustrins konkurrenskraft är det tid att fastställa ett tak för det<br />
totala uttaget av ledigheter. Vid etablering av svenska företag görs bl. a.<br />
jämförelser mellan ledighetsuttaget i svensk produktion och produktion i<br />
det tilltänkta jämförelselandet. På senare år har Sverige ej kunnat konkurrera<br />
på lika villkor i denna jämförelse och sålunda kommit till korta<br />
vid betydelsefulla etableringar.</p>
<p style="margin-left:11px;"> Propositionen talar mycket om de gamlas reella möjligheter till inflytande<br />
och påverkan. Detta gäller bl. a. förhållandena på institutioner av olika<br />
slag. Här ges olika former av organisationer rollen som de gamlas språkrör.<br />
Det föreligger en risk, att dessa mellanhänders inflytande överbetonas<br />
på den enskildes bekostnad. Primärt måste inflytandet ligga hos<br />
den enskilde. Organisationerna kan endast utgöra komplement. Någon<br />
formalisering av dessas ställföreträdande funktion bör därför ej ske.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Hemställan Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:12px;">Med hänvisning till det anförda hemställs So26</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om kompletterande synpunkter på propositionen Äldreomsorgen<br />
inför 90-talet.</p>
<p>Stockholm den 6 juni 1988</p>
<p>Mona Saint Cyr (m) Margareta Gard (m)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletterande synpunkter på propositionen "Äldreomsorgen inför 90-talet".avslag= utskottet1988/89:SoU6?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletterande synpunkter på propositionen "Äldreomsorgen inför 90-talet".?INLInlämning1988-06-03 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-06-07 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-06-08 00:00:00inträffat20110548017702Mona Saint Cyrm1undertecknare0313166627901Margareta Gardm2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:1762014-11-23 13:12:19motkatMotionskategori-2014-11-23 13:12:19statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02So262019-05-28 12:13:21tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-23 13:12:19GB02So26av Mona Saint Cyr och Margareta Gard båda (m)mot_198788_so_26.pdf126716pdfmed anledning av prop. 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-talethttps://data.riksdagen.se/fil/4D59D5B4-6680-41D8-B332-CFB4141BFBFD