2751245GB02Sf441987/88Sf44motmotMotion 1987/88:Sf44 av Görel Bohlin m. fl.MotionMotionSfU4401988-04-29 00:00:002014-10-14 10:31:432014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringensav Görel Bohlin m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf44/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf44https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Sf44
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_3"><p>1987/88:Sf44</p>
<p>av Görel Bohlin m. fl.</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:171 om<br />
reformering av den allmänna försäkringens</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>gg</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.<br />
1987/88<br />
Sf44—48</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>efterlevandeförmåner m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Andelen yrkesarbetande kvinnor var år 1960, vid ATP-systemets tillkomst,<br />
32 %. Den genomsnittliga pensionspoängen var 1,21, och endast 0,4 %av de<br />
yrkesarbetande hade maximal pensionspoäng, dvs. 6,5. Motsvarande siffror<br />
för män var 83 % med en genomsnittspoäng på 2,42. 4,1 % män hade<br />
högsta poäng.</p>
<p>Situationen är idag förändrad. Över 80 % av kvinnorna mellan 16 och 64<br />
år har yrkesarbete, och den genomsnittliga pensionspoängen är liksom andelen<br />
yrkesarbetande nästan lika stor som för män.</p>
<p>Nuvarande regler i efterlevandeförmåner har sin grund i de förhållanden<br />
som rådde då familjens ekonomi praktiskt taget helt var uppbyggd kring<br />
mannens inkomster. Änkepensioneringen var avsedd som ett skydd för<br />
kvinnorna, som oftast hade låga inkomster eller helt saknade förvärvsinkomster.<br />
Utvecklingen har dock inneburit att kvinnornas förvärvsintensitet<br />
ökat väsentligt. Samtidigt står stora grupper, män och sambor, i dag utan<br />
stöd vid den sammanlevandes bortgång. En reformering av efterlevandepensioneringen<br />
är därför nödvändig och har utgått ifrån att ett regelsystem<br />
skapas som ger trygghet till såväl män som kvinnor och till såväl gifta som<br />
sammanboende om man ställs ensam genom dödsfall. Barnpensionen föreslås<br />
bli markant förbättrad.</p>
<p>Även om kvinnornas förvärvsintensitet har ökat väsentligt finns det<br />
emellertid fortfarande stora skillnader i förvärvsfrekvens och inkomstnivå<br />
mellan män och kvinnor, en skillnad som kan förväntas bestå under lång tid<br />
framöver. Det är därför angeläget att en reformering av efterlevandeförmånerna<br />
kombineras med generösa övergångsbestämmelser.</p>
<p>De föreslagna övergångsreglerna för kvinnor som är födda mellan 1930<br />
och 1944 innebär att kvinnor i denna grupp, om de blir änkor kan få en,<br />
efter 65 års ålder, lägre pension än de haft anledning att räkna med. De har<br />
också små möjligheter att nu kompensera sig för detta genom höjda<br />
pensionspoäng eller genom privata försäkringsalternativ. Särskilt markant<br />
blir den trappstegseffekt som uppkommer för kvinnor födda 1930 jämfört<br />
med dem som är födda 1929. En bättre konstruktion av övergångsreglerna<br />
skulle vara om man i detta åldersintervall successivt trappade upp samordningen<br />
med änkans egenpension i stället för som i förslaget tillämpa samordning<br />
fullt ut i hela intervallet. Det skulle innebära att de äldre kvinnorna<br />
i denna grupp får en änkepension som nära nog överensstämmer med da</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr S/44—48</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gens förmån och att de yngre kvinnorna i intervallet får den pension som Mot. 1987/88<br />
föreslås i övergångsreglerna. Sf44</p>
<p>Denna grupp födda 1930— 1944 har i stor utsträckning blivit ”offer” för<br />
de förändringar i levnadsmönster som skett. Egna önskemål om större<br />
självständighet, ett allt hårdare skattetryck samt en förändrad och mer positiv<br />
inställning till eget yrkesarbete har medverkat till att kvinnorna i stor<br />
utsträckning sökt sig ut på arbetsmarknaden.</p>
<p>1 mitten av 70-talet hade ca 60% av kvinnorna förvärvsarbete, ofta på<br />
deltid och med låga inkomster. Situationen var den, att arbete i och utom<br />
hemmet måste kombineras, eftersom möjligheten att få barnomsorg var<br />
synnerligen begränsad. På landsbygden fanns den möjligheten praktiskt<br />
taget inte alls, och i många kommuner gavs ensamstående förtur, vilket i<br />
praktiken innebar att den som var gift eller sammanboende knappast hade<br />
någon chans att få tillsyn för sina barn.</p>
<p>Vi vill således föreslå att en avtrappningsregel utarbetas för samordningen<br />
av egenpension och efterlevandepension för gruppen av kvinnor födda<br />
1930-44.</p>
<p>Beträffande den särskilda efterlevandepensionen föreslås att den som<br />
inte kan försörja sig genom eget arbete och inte heller har rätt till förtidspension,<br />
ålderspension eller annat samhällsstöd skall kunna få fortsatt efterlevandepension<br />
i form av s. k. särskild efterlevandepension. Ett grundläggande<br />
villkor för detta skall vara att den efterlevandes möjligheter att få inkomst<br />
av arbete är begränsad av arbetsmarknadsskäl. Det är viktigt att den<br />
prövning som här skall göras görs i ett långsiktigt perspektiv, främst för att<br />
kvinnor i områden med ensidig och begränsad arbetsmarknad skall kunna<br />
känna en trygghet i sina ekonomiska förutsättningar. Enligt propositionen<br />
skall den särskilda efterlevandepensionen omprövas vart tredje år. Förutom<br />
att så täta kontroller innebär en belastning för de socialförsäkringsnämnder<br />
som skall fatta beslut, kan det för den enskilde upplevas som en<br />
otrygghet. Vi förutsätter att tillämpningen av regierna kan ske så att ett<br />
beslut kan tas för längre tid.</p>
<p>Föreslagna regler för den särskilda efterlevandepensionen är vidare att<br />
arbetsförmågan är nedsatt med minst hälften för att kunna beviljas. Efterlevandeskyddet<br />
för stora grupper av försäkrade kan då visa sig vara otillräckligt<br />
på grund av att den efterlevande inte alltid ges full sysselsättning. I de<br />
fall den försäkrade arbetar något mer än hälften kan ju enligt reglerna inte<br />
särskild efterlevandepension beviljas. Är inkomsten i en sådan situation ca<br />
5 000 kr. per månad ges då heller ingen möjlighet till kommunalt bostadstillägg.<br />
Eftersom särskild efterlevandepension endast kan beviljas med hel,<br />
två tredjedelar eller halv pension bör en justering av reglerna göras i det här<br />
avseendet så att även en fjärdedels särskild efterlevandepension kan utgå.</p>
<p>Utan denna möjlighet finns det anledning att befara att framför allt deltidsarbetande<br />
kvinnor kan komma att bli beroende av socialbidrag.</p>
<p>Det är också viktigt att se mot framtiden. Unga familjer i dag och i morgon<br />
måste ha möjlighet att själva välja på vilket sätt de vill ta hand om sina<br />
barn. Det måste finnas en möjlighet för någon av föräldrarna att under<br />
några år på heltid eller deltid vara hemma hos sina små barn. Detta måste<br />
kunna ske utan att man därigenom äventyrar sin egen trygghet.</p>
<p>I det svenska ATP-systemet gäller regeln om trettio intjänandeår, varav<br />
de femton bästa åren utgör grunden för egenpensionen. För den som kom</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>mer sent ut på arbetsmarknaden eller har ett antal bortfallsår är denna regel Mot. 1987/88</p>
<p>av särskild betydelse. Han/hon har en möjlighet att tjäna ihop till den egna Sf44</p>
<p>pensionen och få den på en någorlunda rimlig nivå genom att under femton<br />
år t. ex. gå upp i arbetstid.</p>
<p>En familjepolitik av det slag som de tre borgerliga partierna föreslagit i<br />
riksdagen och där ATP-år för vård av egna barn ingår upp till skolåldern,<br />
skulle vidga möjligheterna att tjäna in de nödvändiga trettio åren för full<br />
ATP. Ett bibehållande av 30-årsregeln ger då generösa möjligheter för den<br />
enskilda familjen att planera sin tillvaro.</p>
<p>Den förälder, fortfarande oftast modern, som ägnar en del av sitt liv åt<br />
vård av den egna familjen löper risk att genom detta minska sina möjligheter<br />
att göra yrkeskarriär. Men femton år i heltidsarbete bör alla utan svårighet<br />
hinna med. Ett bibehållande av 15-årsregeln för bästa inkomstår som<br />
grund för pensionens storlek är därför en väsentlig grundtrygghet.</p>
<p>På samma sätt som en reformering av efterlevandepensionen på sikt torde<br />
vara en förutsättning för att 30-årsregeln och 15-årsregeln skall kunna<br />
bibehållas menar vi att man omvänt måste göra deras bibehållande till en<br />
förutsättning för antagande av efterlevandereformen. Detta bör ges regeringen<br />
tillkänna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den<br />
särskilda efterlevandepensionen av arbetsmarknadsskäl bör ges en<br />
generös tillämpning i enlighet med vad som framförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 15och<br />
30-årsreglerna inom ATP skall bibehållas,</p>
<p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en avtrappningsregel<br />
för kvinnor födda efter 1930 där särskild hänsyn tas till dem<br />
som närmar sig 60-årsåldern att föreläggas riksdagen i sådan tid att<br />
reglerna kan träda i kraft samtidigt som reformen i övrigt,</p>
<p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna<br />
för den särskilda efterlevandepensionen bör ändras så att även<br />
en fjärdedels pension kan utgå samt begär att regeringen förelägger<br />
riksdagen förslag härom.</p>
<p style="margin-left:6px;">Stockholm den 29 april 1988<br />
Görel Bohlin (m)</p>
<p style="margin-left:6px;">Anita Bråkenhielm (m) Inger Koch (m)</p>
<p style="margin-left:6px;">Ingrid Sundberg (m)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-04-29 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-05-02 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-05-03 00:00:00inträffat20Görel Bohlinm1undertecknare0Anita Bråkenhielmm2undertecknare0Inger Kochm3undertecknare0Ingrid Sundbergm4undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:1712014-11-22 05:02:16motkatMotionskategori-2014-11-22 05:02:16statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Sf442019-05-28 12:12:49tilldelatTilldelatSocialförsäkringsutskottet2014-11-22 05:02:16GB02Sf44av Görel Bohlin m. fl.mot_198788_sf_44.pdf111442pdfmed anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringenshttps://data.riksdagen.se/fil/D5D480C5-BFC0-4B0F-8BDD-9ED4F4C3CD0A