<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2751251</hangar_id>
 <dok_id>GB02Sf42</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Sf42</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Sf42 av Ulla Tillander m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>SfU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:31:39</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:171 om  reformering av den allmänna försäkringens  efterlevandeförmåner m. m.</titel>
 <subtitel>av Ulla Tillander m. fl. (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf42/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf42</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Sf42</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88 :Sf42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Ulla Tillander m. fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:171 om&lt;br /&gt; 
reformering av den allmänna försäkringens&lt;br /&gt; 
efterlevandeförmåner m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Principen om alla människors lika rätt till pension oavsett kön är lika viktig&lt;br /&gt; 
och central som principen om kvinnors och mäns lika rätt på samhällets alla&lt;br /&gt; 
områden. Ytterst är dessa principer beroende av varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ny efterlevandepension måste analyseras med utgångspunkt&lt;br /&gt;
från det samhälle vi nu har och den arbetsmarknad samt den situation&lt;br /&gt;
som i övrigt råder. Men ännu mer betydelsefullt för pensionsvillkoren&lt;br /&gt; 
är den arbetsmarknad och det samhälle som tillkommande pensionärer levt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det finns ett bra efterlevandeskydd i pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en central del i grundtrygghetssystemet. Grundtrygghetsprincipen&lt;br /&gt; 
är särskilt viktig för låginkomsttagare och därmed för kvinnorna. Centerpartiet&lt;br /&gt;
stöder målsättningen om ett efterlevandeskydd vars regler är lika för&lt;br /&gt; 
kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsbrister i pensioneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora jämställdhetsbrister i vårt samhälle som vi haft och har motsvaras&lt;br /&gt; 
av stora genomsnittliga skillnader mellan kvinnors och mäns pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som kvinnor traditionellt tagit ger inga förmåner i pensioneringen.&lt;br /&gt;
Därtill kommer att kvinnor genom att de ofta varit hänvisade till låglöneyrken&lt;br /&gt;
och deltidsarbete har lägre pensioner än män, även om de förvärsarbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska ambitionerna måste höjas för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor och män måste också i praktiken ha samma rätt till arbete och lika&lt;br /&gt; 
lön för lika arbete. Förverkligande av detta har enbart på mycket lång sikt&lt;br /&gt; 
återverkningar i pensionsförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en viktig bakgrund till centerpartiets strävan att i första hand&lt;br /&gt; 
höja grundpensionerna, dvs. folkpension och pensionstillskott. En sådan&lt;br /&gt; 
inriktning gynnar främst kvinnorna. Vi anser också det vara nödvändigt att&lt;br /&gt; 
pensionsberedningen i sitt fortsatta arbete söker lösningar enligt grundtrygghetsprincipen&lt;br /&gt;
och höjer de lägsta pensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stort värde att pensionsberedningen i sitt fortsatta arbete allsidigt&lt;br /&gt;
och grundligt skall pröva frågan om delning av pensionspoäng mellan&lt;br /&gt; 
makar. Nuvarande regler innebär vid en skilsmässa att mannen behåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela sitt pensionsskydd medan kvinnan förlorar änkepensionen. För del- 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1987/88&lt;br /&gt; 
Sf42 —43&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr S/42—43&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tids- och hemarbetande kvinnor innebär detta att de förlorar en väsentlig Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av sin trygghet. Centerpartiet förutsätter att pensionsberedningen i sin Sf42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning finner mera rättvisa lösningar på detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver är det nödvändigt att i särskild ordning ge ersättning och också&lt;br /&gt;
pensionsförmåner för ansvarstagande för vård och omsorg. Vårdnadsbidrag&lt;br /&gt;
för barnavårdande insatser och bättre villkor för anhörigvård är åtgärder&lt;br /&gt;
som har stor betydelse också för ökad rättvisa till kvinnorna i pensionssystemet.&lt;br /&gt;
Centerpartiet anser att sådana insatser skall ge såväl pensionsår&lt;br /&gt; 
som pensionspoäng inom ATP. ATP-år enligt reglerna för barnavårdande&lt;br /&gt; 
insatser i hemmet bör utgå automatiskt och också räknas retroaktivt för&lt;br /&gt; 
sådana år som redan passerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anförts om inriktningen av reformarbetet för kvinnors pensioner&lt;br /&gt;
bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformerad efterlevandepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att notera att förslaget till ny efterlevandepension innebär&lt;br /&gt; 
viktiga förbättringar också för stora grupper kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;o Kvinnor under 36 år utan barn får en förbättrad situation. Dessa omfattas&lt;br /&gt; 
inte av nuvarande änkepension från folkpensioneringen. Nu får de dels&lt;br /&gt; 
omställningspension, dels möjlighet till särskild efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom innebär den förbättrade pensionsmöjligheten för dem med&lt;br /&gt; 
barn under 12 år en viktig förbättring,&lt;br /&gt; 
o Kvinnor i samboförhållanden utan barn får nu efterlevandeskydd. Dessa&lt;br /&gt; 
står med nuvarande regler utanför,&lt;br /&gt; 
o Kvinnor med barn under 12 år får med de nya reglerna om omställningspension&lt;br /&gt;
ett bättre efterlevandeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o de nya reglerna också ger män ett efterlevandeskydd&lt;br /&gt; 
o de nya reglerna tar bort samordningen mellan pension och bidragsförskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o de nya reglerna innebär höjda barnpensioner&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;o de nya reglerna inbegriper också adoptionsbarn där ena föräldern går&lt;br /&gt; 
bort innan adoptionen är formellt klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag till efterlevandepension ansluter till pensionsberedningens&lt;br /&gt;
förslag. Det innebär följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Barnpensionerna förbättras och skall kunna utbetalas under längre tid&lt;br /&gt; 
och med högre belopp än idag.&lt;br /&gt; 
o Nya former av efterlevandepension till vuxna införs. Dessa skall utbetalas&lt;br /&gt;
på lika villkor till män och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;De nya pensionsformerna är Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;Sf42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— omställningspension under en tid av ett år efter dödsfallet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;— omställningspension också för tid därefter till efterlevande män och&lt;br /&gt; 
kvinnor som tar vård om barn under tolv års ålder&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;— särskild efterlevandepension till efterlevande som har nedsatta möjligheter&lt;br /&gt;
att försörja sig genom förvärsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Arbetsskadeförsäkringens efterlevandeskydd förändras enligt samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principer som för efterlevandepensioneringen.&lt;br /&gt; 
o De särskilda folkpensionsförmånerna hustrutillägg och barntillägg avvecklas&lt;br /&gt;
efter en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i grundförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en person avlider innebär detta en i alla avseenden omvälvande händelse&lt;br /&gt;
för familjen i övrigt. Det är viktigt att familjen har möjlighet att i lugn&lt;br /&gt; 
och ro anpassa sig till den nya situationen med största möjliga livskvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan inte ske om man upplever ett hot att tvingas bryta med hela den&lt;br /&gt; 
livssituation man har och har haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen markeras på en rad ställen en restriktiv hållning vad&lt;br /&gt; 
gäller den särskilda efterlevandepensionen. Detta i kombination med en&lt;br /&gt; 
1-årig omställningspension innebär att många upplever omställningspensionen&lt;br /&gt;
som en 1 -årig tidsfrist under vilken man, parallellt med sorgearbetet,&lt;br /&gt; 
kan tvingas avveckla hemmet och skapa en grund att börja på nytt i en ny&lt;br /&gt; 
ort och utan tidigare sociala kontakter. Speciellt stora problem kan finnas&lt;br /&gt; 
om makarna gemensamt, eller den avlidne själv, drivit ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapporganisationerna och statens handikappråd betonar vikten&lt;br /&gt; 
av att reglerna för den särskilda efterlevandepensionen tillämpas generöst,&lt;br /&gt; 
eftersom människor med funktionshinder har svårare än andra både att få&lt;br /&gt; 
arbete och att klara den sociala förändringen i samband med makens död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen är likartad för efterlevande i övre medelåldern eller på orter&lt;br /&gt; 
med svag arbetsmarknad. Den korta tiden för omställningspension ställer&lt;br /&gt; 
stora krav på en smidig prövning och tillämpning av den särskilda efterlevandepensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet konstaterar att förslaget om omställningspension i högst ett&lt;br /&gt; 
år är otillräckligt för att klara de mänskliga och praktiska problem som&lt;br /&gt; 
möter vid makes bortgång. Den särskilda efterlevandepension som därefter&lt;br /&gt; 
skall utgå innebär dessutom en individuell prövning som av många kan&lt;br /&gt; 
upplevas stötande. Centerpartiet föreslår därför att den generella omställningspensionen&lt;br /&gt;
skall få utgå under två år efter makens dödsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller särskild efterlevandepension är det viktigt att ha en generös&lt;br /&gt; 
tillämpning, som utgår från individens situation. Skrivningarna i propositionen&lt;br /&gt;
representerar ett mer restriktivt synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl. a. specialmotiveringen anges att kraven att flytta kan ”ställas högre&lt;br /&gt; 
ju yngre den efterlevande är” (sidan 203). På sidan 58 refereras med instämmande&lt;br /&gt;
att särskild efterlevandepension skall ses som ”en yttersta skyddsåtgärd”.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Enligt centerpartiet bör särskild efterlevandepension inte ses som en yttersta&lt;br /&gt;
skyddsåtgärd. Det är inte heller rimligt att den enskilde upplever den&lt;br /&gt; 
så. Fört. ex. en deltidsarbetande kvinna i 55 — 60-årsåldern är inte en ökad&lt;br /&gt; 
insats i förvärvslivet alltid möjlig. Ofta kan det snarare vara så att man&lt;br /&gt; 
upplever att krafterna håller på att avta så att man hellre skulle vilja trappa&lt;br /&gt; 
ned förvärvsarbetet ytterligare. För de yngre kvinnorna i områden med&lt;br /&gt; 
svag arbetsmarknad upplevs de restriktiva skrivningarna som ett direkt hot&lt;br /&gt; 
mot hela familjens livssituation. Enligt vår mening måste riksdagen för att&lt;br /&gt; 
kunna anta propositionen dels göra ett klarläggande vad gäller arbetskravet&lt;br /&gt; 
för de något äldre efterlevande, dels göra ett förtydligande vad gäller flyttningskravet&lt;br /&gt;
på de yngre genom ett tillägg i 6 §. Denna bör lyda:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Sf42&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Propositionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till särskild efterlevandepension&lt;br /&gt;
har en efterlevande make som&lt;br /&gt; 
uppfyller villkoren för rätt till omställningspension&lt;br /&gt;
enligt 4 §, om den&lt;br /&gt; 
efterlevandes möjlighet att bereda&lt;br /&gt; 
sig inkomst genom ett för honom&lt;br /&gt; 
lämpligt arbete är nedsatt med&lt;br /&gt; 
minst hälften alltsedan makens död&lt;br /&gt; 
och nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga&lt;br /&gt;
skäl, nedsatt hälsa&lt;br /&gt;
eller annan därmed jämförlig&lt;br /&gt; 
omständighet samt kan antas vara&lt;br /&gt; 
inte endast kortvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till särskild efterlevandepension&lt;br /&gt;
inträder vid den tidpunkt då&lt;br /&gt; 
rätten till omställningspension upphör.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Vårt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till särskild efterlevandepension&lt;br /&gt;
har en efterlevande make som&lt;br /&gt; 
uppfyller villkoren för rätt till omställningspension&lt;br /&gt;
enligt 4 §, om den&lt;br /&gt; 
efterlevandes möjlighet att bereda&lt;br /&gt; 
sig inkomst på hemorten genom ett&lt;br /&gt; 
för honom lämpligt arbete är nedsatt&lt;br /&gt;
med minst hälften alltsedan makens&lt;br /&gt;
död och nedsättningen beror&lt;br /&gt; 
på arbetsmarknadsmässiga skäl,&lt;br /&gt; 
nedsatt hälsa eller annan därmed&lt;br /&gt; 
jämförlig omständighet samt kan&lt;br /&gt; 
antas vara inte endast kortvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till särskild efterlevandepension&lt;br /&gt;
inträder vid den tidpunkt då&lt;br /&gt; 
rätten till omställningspension upphör.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny efterlevandepension är försett med övergångsregler som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträcker sig långt fram i tiden. Dessa innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nuvarande regler gäller för alla nuvarande änkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nuvarande regler gäller för alla kvinnor som är födda före 1930.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— Nuvarande regler gäller för alla kvinnor som är födda från 1930 och&lt;br /&gt; 
före 1945 fram till 65 års ålder. Därefter erhåller de minst 50% av den&lt;br /&gt; 
gemensamma ATP-pensionen som kvinnan och mannen intjänat. (Den&lt;br /&gt; 
kvinna som har högre ATP än sin man behåller hela sin egen ATP.)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— Kvinnor födda 1945 och senare, vilka nu uppfyller villkoren för änkepension,&lt;br /&gt;
får änkepension motsvarande vad mannen intjänat fram till&lt;br /&gt; 
tidpunkten för reformens ikraftträdande samordnat med egen pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i övergångsreglerna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kritiken i den allmänna debatten mot förslaget har särskilt gällt reglerna&lt;br /&gt; 
för kvinnor som vid ikraftträdandet är mellan 45 och 60 år. Särskilt för de&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;övre åldersgrupperna har påtalats att dessa inte har ens teoretiska möjlighe- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter att genom eget arbete väsentligt förändra sina pensionsvillkor. Sf42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del vill vi framhålla att en tidigare hemarbetande kvinna som&lt;br /&gt; 
närmar sig 60 år i alla delar av landet har mycket svårt att återkomma eller&lt;br /&gt; 
nytillträda på arbetsmarknaden. Och även den som lyckas hinner inte kvalificera&lt;br /&gt;
sig för egen ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välbetalda heltidsarbetande kvinnor i denna åldersgrupp drar inte nytta&lt;br /&gt; 
av regeln om samordning med makens pension efter 65 år. De får på samma&lt;br /&gt; 
sätt som ensamstående och frånskilda pension enligt egen intjänandepoäng,&lt;br /&gt;
vilket är rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men för gruppen hemarbetande och deltidsarbetande kvinnor anser centerpartiet&lt;br /&gt;
att det finns fog för kritiken. Det är därför nödvändigt att skapa&lt;br /&gt; 
ett starkare efterlevandeskydd än vad propositionen förordar. Vi föreslår&lt;br /&gt; 
att detta sker genom att förslaget om minst 50 % av makarnas gemensamma&lt;br /&gt; 
intjänade ATP höjs till 60 %. För den vars makes ATP motsvarar 60 000&lt;br /&gt; 
kronor innebär en sådan justering att pensionen höjs med 6 000 kr/år efter&lt;br /&gt; 
65-årsdagen jämfört med propositionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information och förankring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om nya regler för efterlevandeförmånerna har mötts med stor&lt;br /&gt; 
misstro och oro i den allmänna debatten. 1 viktiga delar har oron enligt vår&lt;br /&gt; 
mening varit befogad, vilket vi ovan framhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken avser också formerna för beredningen av förslaget. Det gäller då&lt;br /&gt; 
främst den mycket korta remisstiden samt det faktum att kretsen av remissinstanser&lt;br /&gt;
varit begränsad. Bl. a. har inte kvinnoorganisationerna inbjudits&lt;br /&gt; 
att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening ställer detta krav på utskottet att i sin beredning bl. a.&lt;br /&gt; 
höra kvinnoorganisationernas synpunkter och beakta dessa så att det slutliga&lt;br /&gt;
förslaget får bästa möjliga förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste understrykas att ett slutligt riksdagsbelut, med de av oss&lt;br /&gt; 
förordade förbättringarna, måste efterföljas av en så bred och konkret information&lt;br /&gt;
att misstro och oro kan undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag till förändringar syftar till att eliminera uppenbart orimliga&lt;br /&gt; 
krav på den enskilde. Den förlängda omställningspensionen ger envar bättre&lt;br /&gt;
tid att finna sin egen roll i den nya situation som en makes dödsfall&lt;br /&gt; 
innebär. Ändå innebär reglerna om särskild efterlevandepension ett moment&lt;br /&gt;
av prövning, som inte kan undvikas. Enligt vår mening är det emellertid&lt;br /&gt;
viktigt att denna prövning sker på ett generöst sätt med utgångspunkt&lt;br /&gt; 
från individens situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen kan omöjligt förutse i vilken anda den individuella prövningen&lt;br /&gt;
skall ske. Riksdagen kan bara förutsätta att den sker enligt det synsätt vi&lt;br /&gt; 
redovisat. Därför är det nödvändigt att en utvärdering sker beträffande&lt;br /&gt; 
tillämpningen av de nya reglerna för efterlevandepensioneringen och att en&lt;br /&gt; 
återrapportering sker till riksdagen. Därvid är det också nödvändigt att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;utvärdera övergångsreglernas tillämpning, t. ex. vad gäller effekter i omedelbar&lt;br /&gt;
anslutning till de olika åldersgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär viktiga förbättringar för alla efterlevande och särskilt&lt;br /&gt;
för kvinnor i åldersgruppen 45—60 år och människor på orter med&lt;br /&gt; 
svag arbetsmarknad. Kostnaderna är ändå ringa — sett i relation till de&lt;br /&gt; 
totala kostnaderna för pensionssystemet. Förändringarna i omställningspensionen&lt;br /&gt;
och i övergångsreglerna medför huvudsakligen kostnader som&lt;br /&gt; 
inträffar efter 1995 och långt in på 2000-talet. Vad gäller övergångsreglerna&lt;br /&gt; 
minskar dessa kostnader successivt efter år 2005. Detta måste vägas in i&lt;br /&gt; 
pensionsberedningens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Med stöd av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts beträffande inriktningen av pensionsberedningens&lt;br /&gt;
fortsatta arbete för att skapa rättvisa pensionsvillkor&lt;br /&gt; 
för kvinnor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att omställningspension skall få utgå i två&lt;br /&gt; 
år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts beträffande arbetskravet som villkor&lt;br /&gt; 
för äldre kvinnors rätt till särskild efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen beslutar anta den i motionen angivna lydelsen av 8&lt;br /&gt; 
kap 6 § i lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att punkt 8 i förslaget till övergångsbestämmelser&lt;br /&gt;
ändras så att den garanterade änkepensionen för kvinnor&lt;br /&gt; 
födda 1930— 1944 höjs från 50 till minst 60% av makarnas gemensamma&lt;br /&gt;
pension i enlighet med det anförda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som anförts om behovet av information om de nya reglerna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en utvärdering&lt;br /&gt; 
sker av tillämpningen av den nya efterlevandepensioneringen enligt&lt;br /&gt; 
det anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Stockholm den 29 april 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf42&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Ulla Tillander (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Karin Israelsson (c)&lt;br /&gt; 
Stina Gustavsson (c)&lt;br /&gt; 
Gunhild Bolander (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Rune Backlund (c)&lt;br /&gt; 
Kersti Johansson (c)&lt;br /&gt; 
Rosa Östh (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ulla Tillander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Israelsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Stina Gustavsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunhild Bolander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rune Backlund</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kersti Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rosa Östh</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:171</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:34:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:34:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Sf42</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:34:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Sf42</dok_id>
<subtitel>av Ulla Tillander m. fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_sf_42.pdf</filnamn>
<filstorlek>180825</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:171 om  reformering av den allmänna försäkringens  efterlevandeförmåner m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/34202691-058E-4B06-B258-AFC6F87C9F49</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>