<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2751250</hangar_id>
 <dok_id>GB02Sf40</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Sf40</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Sf40 av Alf Svensson (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>SfU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:31:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:171 om  reformering av den allmänna försäkringens  efterlevandeförmåner m. m.</titel>
 <subtitel>av Alf Svensson (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf40/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf40</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Sf40</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1987/88:Sf40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:171 om&lt;br /&gt; 
reformering av den allmänna försäkringens&lt;br /&gt; 
efterlevandeförmåner m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;NEJ TILL FÖRSLAGET OM FÖRSÄMRAT EFTERLEVANDESKYDD!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den allmänna försäkringen finns ett ekonomiskt skydd för vissa kategorier&lt;br /&gt;
efterlevande vid ett inträffat dödsfall. Det ekonomiska skyddet utges&lt;br /&gt; 
i form av barnpension eller änkepension. Någon pension för änklingar&lt;br /&gt; 
finns inte. Ett efterlevandeskydd finns även inom arbetsskadeförsäkringen&lt;br /&gt; 
i form av livränta som kan utges bl. a. till efterlevande maka och barn till&lt;br /&gt; 
den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har ifrågasatts om de nuvarande efterlevandeförmånerna&lt;br /&gt;
är anpassade till dagens familjemönster och samhällsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en reformering av efterlevandeskyddet har också tidigare&lt;br /&gt; 
varit aktuell. Den s. k. pensionskommittén, som bl. a. hade till uppgift att&lt;br /&gt; 
undersöka hur ett könsneutralt efterlevandeskydd skulle kunna utformas,&lt;br /&gt; 
avlämnade 1981 ett betänkande som lades till grund för en proposition.&lt;br /&gt; 
Propositionen återkallades dock av regeringen efter en kraftfull och berättigad&lt;br /&gt;
kritikstorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1984 tillsattes den s. k. pensionsberedningen för att göra en översyn av&lt;br /&gt; 
vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. Bl. a. fick beredningen i&lt;br /&gt; 
uppdrag att ta upp efterlevandepensioneringen till ny behandling. I februari&lt;br /&gt;
1988 presenterades betänkandet Efterlevandepension, reformering av&lt;br /&gt; 
den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler och bakgrunden till dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av änkepension har en änka, som antingen fyllt&lt;br /&gt; 
36 år vid mannens bortgång och då varit gift med honom i minst fem år eller&lt;br /&gt; 
har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn, som är&lt;br /&gt; 
under 16 år och som stadigvarande vistades hos makarna eller hos änkan&lt;br /&gt; 
vid tidpunkten för dödsfallet. Pensionen utges fram till dess änkan fyller 65&lt;br /&gt; 
år eller dessförinnan börjar uppbära folkpension i annan form. Med änkor&lt;br /&gt; 
likställs vissa grupper av icke gifta samboende kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till änkepension från ATP har änka som varit gift med den avlidne i&lt;br /&gt; 
minst fem år eller som har gemensamma barn med denne. Änkepension&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;från ATP förutsätter äktenskap. Pensionen utges oberoende av änkans ål- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der och oavsett om hon samtidigt uppbär egen pension i form av ålders- Sf40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till efterlevande barn utges barnpension från folkpensioneringen fram&lt;br /&gt; 
till dess barnet fyller 18 år och från tilläggspensioneringen tills barnet uppnår&lt;br /&gt;
19 års ålder. Någon rätt till änklingspension finns, som tidigare nämnts,&lt;br /&gt; 
inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen heter det: ”Den nuvarande efterlevandepensioneringen&lt;br /&gt; 
har sin grund i det familjemönster och den arbetsfördelning mellan makar&lt;br /&gt; 
som var förhärskande då regelsystemet utformades. Gifta kvinnor var då&lt;br /&gt; 
vanligen sysselsatta enbart i hemmet och svarade för omsorgen om familjens&lt;br /&gt;
barn. Familjens ekonomi grundade sig således enbart på mannens&lt;br /&gt; 
inkomster. Därför ansågs det betydelsefullt att åstadkomma ett ekonomiskt&lt;br /&gt; 
skydd för familjen om mannen skulle avlida. Detta skydd tog då framförallt&lt;br /&gt; 
sikte på barnen, men även hustrun ansågs vara i behov av stöd vid mannens&lt;br /&gt; 
frånfälle. Mannen förutsattes däremot kunna klara sin försörjning även&lt;br /&gt; 
efter det att hustrun avlidit.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillkomsten av familjepensionen har man fortsatt att bygga ut den&lt;br /&gt; 
allmänna försäkringen. ATP-systemet har ännu inte nått fullfunktionsstadiet,&lt;br /&gt;
vilket bl. a. innebär att både antalet ATP-pensioner och genomsnittsbeloppet&lt;br /&gt;
för de pensioner som utbetalas ökar kraftigt år från år. Också inom&lt;br /&gt; 
folkpensioneringen har förmånerna successivt förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillkomsten av dagens pensionssystem har det skett en kraftig ökning&lt;br /&gt;
av andelen förvärvsarbetande kvinnor. Det alldeles övervägande antalet&lt;br /&gt;
kvinnor har dessutom kvar sitt förvärvsarbete även efter det att de fått&lt;br /&gt; 
barn. 1 propositionen heter det att ”De kvinnor som idag står utanför förvärvslivet&lt;br /&gt;
är i stor utsträckning äldre kvinnor som byggt upp sitt liv under&lt;br /&gt; 
en annan epoks samhällsmönster och familjeförhållanden. Till följd av den&lt;br /&gt; 
ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnor tjänar dessa numera in rätt till&lt;br /&gt; 
egenpension från ATP i en helt annan utsträckning än tidigare. Fortfarande&lt;br /&gt; 
har dock kvinnor i allmänhet kortare arbetstid och lägre förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta påverkar den intjänade ATP-poängen så att denna är lägre för kvinnor&lt;br /&gt;
än för män. Skillnaderna har emellertid blivit mindre under årens lopp&lt;br /&gt; 
och kvinnorna som grupp har successivt ökat sin genomsnittliga arbetstid&lt;br /&gt; 
och förvärvsinkomst.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrund av ovanstående beskrivning som det har ifrågasatts&lt;br /&gt; 
om den nuvarande utformningen av familjepensioneringen är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Pensionsfonden framstår i dag som otidsenlig framförallt för de yngre&lt;br /&gt; 
generationerna”, skriver statsrådet i propositionen. Pensionsberedningen&lt;br /&gt; 
framhåller i sitt betänkande att det inte längre är möjligt eller lämpligt att&lt;br /&gt; 
göra åtskillnad mellan män och kvinnor inom den allmänna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller bör en generell åtskillnad göras mellan gifta och ogifta samboende&lt;br /&gt;
inom ATP-systemet, säger beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i förslaget till ny efterlevandepensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten inom den framtida efterlevandepensioneringen skall ligga&lt;br /&gt; 
på barnpensionerna, som föreslås förstärkas i olika avseenden. För vuxna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;efterlevande inriktas samhällets stöd på att ge alla i yrkesaktiv ålder möjlig- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att ordna sin inkomst genom eget arbete. Änkor och änklingar som inte Sf40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyllt 65 år skall få en omställningspension under en tid av ett år efter makens&lt;br /&gt; 
bortgång eller för viss längre tid till sådana efterlevande som tar vård av&lt;br /&gt; 
minderåriga barn. Rätt till särskild efterlevandepension skall tillkomma&lt;br /&gt; 
efterlevande män och kvinnor som på grund av arbetsmarknadsskäl, nedsatt&lt;br /&gt;
hälsa eller liknande omständighet inte har möjlighet att ordna sin inkomst&lt;br /&gt;
genom arbete för viss begränsad tid eller tills vidare. Efterlevande&lt;br /&gt; 
som uppnått den allmänna pensionsåldern skall tillförsäkras ekonomisk&lt;br /&gt; 
trygghet genom ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till förmånerna skall tillkomma inte enbart gifta utan även vissa&lt;br /&gt; 
grupper av ogifta samboende. Efterlevande män och kvinnor får alltså i&lt;br /&gt; 
princip generell rätt till omställningspension under en tid av ett år från&lt;br /&gt; 
dödsfallet. Har den efterlevande barn som är under tolv år i sin vård, kan&lt;br /&gt; 
omställningspensionen utgå fram till dess det yngsta barnet uppnår denna&lt;br /&gt; 
ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KdS kritik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet är en försäkring, ett avtal, vars förmåner inte ensidigt kan&lt;br /&gt; 
lagstiftas bort av staten. Förändringar av systemet förutsätter att de som är&lt;br /&gt; 
anslutna och har räknat med att vid ett eventuellt dödsfall kunna åtnjuta&lt;br /&gt; 
förmånerna från försäkringen skall hållas skadeslösa. De i propositionen&lt;br /&gt; 
föreslagna övergångsbestämmelserna uppfyller inte dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med vad en av pensionsberedningens sakkunniga framför i ett&lt;br /&gt; 
särskilt yttrande anser KdS att det behovsresonemang som utredningen och&lt;br /&gt; 
propositionen ibland kommer in på, inte hör hemma i diskussionen omkring&lt;br /&gt;
efterlevandeskyddet. Förmånerna från ATP-systemet relateras inte&lt;br /&gt; 
till den försäkrades behov utan till antalet intjänade pensionspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De partier som genom pensionsberedningens förslag ställt upp bakom&lt;br /&gt; 
förslaget har uppenbart önskat att skapa minsta möjliga uppmärksamhet&lt;br /&gt; 
omkring den här frågan. Den skall inte tillåtas få något utrymme under&lt;br /&gt; 
valrörelsen, där väljarna kan tänkas komma att ställa besvärande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har remisstiden endast varit en månad och den offentliga debatten&lt;br /&gt; 
ända fram till den sista veckan före motionstidens utgång varit i det närmaste&lt;br /&gt;
obefintlig. Den debatt som dock förekommit har med all önskvärd tydlighet&lt;br /&gt;
visat att expertberäkning står mot expertberäkning när det gäller förslagets&lt;br /&gt;
effekter. Bara det är i sig skäl till att avvisa förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela förslaget utgår från en önskebild av inkomstfördelningen mellan&lt;br /&gt; 
män och kvinnor. Många efterlevande kvinnor kommer att få ett drastiskt&lt;br /&gt; 
försämrat efterlevandeskydd i jämförelse med dagens. Det är förvånande&lt;br /&gt; 
att samtliga övriga partier enats om detta förslag. För något år sedan reagerade&lt;br /&gt;
samtliga borgerliga partier kraftfullt, och det med all rätt, mot den s. k.&lt;br /&gt; 
engångsskatten på pensionsförsäkringar. Nu accepterar häpnadsväckande&lt;br /&gt; 
nog borgerligheten att änkorna ska få sina pensioner försämrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkligheten låter sig inte önskas bort. I propositionen anförs det att&lt;br /&gt; 
”Den nuvarande efterlevandepensioneringen har sin grund i det familjemönster&lt;br /&gt;
och den arbetsfördelning mellan makar som var förhärskande då&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;regelsystemet utformades” och att ”Pensionsformen framstår idag som Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;otidsenlig framförallt för de yngre generationerna”. Dessa citat visar att Sf40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsberedningen och regeringen inte tagit hänsyn till den faktiska situationen.&lt;br /&gt;
I åldrarna 16 — 64 år är förvärvsfrekvensen bland kvinnor 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kvinnorna arbetar 45,9 % heltid och 34,1 % deltid. Av männen i samma&lt;br /&gt; 
ålder är hela 85,9 % förvärvsarbetande, 80,8 % arbetar heltid medan 5,2 %&lt;br /&gt; 
arbetar deltid. Det finns också skäl att erinra om att kvinnorna är verksamma&lt;br /&gt;
inom låglöneyrken i betydligt större omfattning än männen. Eftersom&lt;br /&gt; 
lönen är grundande för pensionen följer denna situation med låga inkomster&lt;br /&gt;
kvinnorna även efter pensionsdagen. I vissa åldersgrupper saknar mer&lt;br /&gt; 
än varannan kvinna ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya förslaget till efterlevandeskydd innebär att man i jämställdhetens&lt;br /&gt;
namn åstadkommer en försämring av situationen för en grupp kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare olyckligt att socialdemokraterna och riksdagens tre borgerliga&lt;br /&gt;
partier tar avstånd från den för vår demokrati så grundläggande synen&lt;br /&gt; 
att familjen skall betraktas som en enhet. När en familj som ekonomisk&lt;br /&gt; 
enhet upplöses genom dödsfall måste rimligen den efterlevande tillförsäkras&lt;br /&gt;
en ekonomisk situation som inte innebär en radikal försämring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje familj äger enligt KdS synsätt den absoluta rätten att själv avgöra&lt;br /&gt; 
hur arbetsfördelningen inom familjen skall göras. Myndigheter och politiker&lt;br /&gt;
har inte något med att göra hur familjen väljer att ordna det när det&lt;br /&gt; 
gäller arbetstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidningen Från Riksdag &amp;amp; Departement redovisades i nr 9/88 några&lt;br /&gt; 
exempel på effekter av förslaget. En kvinna som blir änka när hon är över 65&lt;br /&gt; 
år och som haft en inkomst av deltidsarbete på 57 000 kr. medan hennes&lt;br /&gt; 
avlidne man haft en inkomst på 115 000 kr., kommer med det föreliggande&lt;br /&gt; 
förslaget att förlora över 30 000 kr. per år i jämförelse med om nuvarande&lt;br /&gt; 
system får ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi tittar närmare på nämnda familj kan vi se att familjen vid en hyra&lt;br /&gt; 
på 28 000 kr. per år lever på 1,46 ggr. existensminimum. Om mannen avlider&lt;br /&gt; 
hamnar kvinnan efter omställningsperioden, om hon har oförändrad hyra,&lt;br /&gt; 
på 1,15 ggr. existensminimum. Om hon flyttar till en billigare lägenhet (hyra&lt;br /&gt; 
23 000 kr.) hamnar hon på 1,36 ggr. existensminimum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringens förslag till försämringar av efterlevandeskyddet genomförs&lt;br /&gt;
skulle kvinnan vid en hyra på 28 000 kr. hamna på 1,05 ggr. basbeloppet.&lt;br /&gt;
Om hon flyttar till den billigare bostaden hamnar hon på 1,26 ggr.&lt;br /&gt; 
basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel visar att när mannen tjänat 122 500 kr. och kvinnan&lt;br /&gt; 
98 000 kr. kommer kvinnan, om mannen avlider, att få 74 970 kr. Med&lt;br /&gt; 
nuvarande lagstiftning får kvinnan 91 140 kr. — alltså en skillnad på 16 170&lt;br /&gt; 
kr. per år. Det här exemplet framförs av ordförandena för SIF och PTK i en&lt;br /&gt; 
debattartikel i Dagens Nyheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förekommer det i resonemanget om efterlevandeskyddet&lt;br /&gt; 
hänvisningar till KBT och andra behovsrelaterade förmåner trots att detta&lt;br /&gt; 
inte äger någon relevans i detta sammanhang. Dels elimineras genom dessa&lt;br /&gt; 
enbart en del av den redovisade effekten för de berörda individerna, dels&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Sf40&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Efterlevandeskyddet skall vara könsneutralt, dvs. efterlevandeskydd&lt;br /&gt; 
skall utges för både änkor och änklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Ingen som under vissa givna förutsättningar anslutit sig till ATP-systemet&lt;br /&gt;
skall tvingas få försäkringens villkor ändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Tyngdpunkten inom den framtida efterlevandepensioneringen skall ligga&lt;br /&gt;
på barnpensioneringen, som bör förstärkas. KdS kan instämma i ett&lt;br /&gt; 
flertal av de av regeringen föreslagna riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Efterlevandeskyddet skall utformas med hänsyn till att familjen utgör&lt;br /&gt; 
en ekonomisk enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Mot bakgrund av ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;att riksdagen avslår regeringens proposition (1987/88:171) avseende&lt;br /&gt;
Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner&lt;br /&gt;
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Stockholm den 29 april 1988&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;verkar det långsökt att motivera en reform med att dess effekter elimineras&lt;br /&gt; 
av motverkande effekter i andra system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KdS förordar mot bakgrund av vad som ovan anförts att frågan om&lt;br /&gt; 
efterlevandepensioner skall omarbetas i samband med att ATP-systemet&lt;br /&gt; 
som helhet skall ses över. Att på det sätt som föreslås bryta ut den del i&lt;br /&gt; 
systemet är oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KdS anser att följande principer skall vara vägledande för ett nytt förslag&lt;br /&gt; 
rörande efterlevandeskyddet:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Svensson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:171</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:16:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:16:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Sf40</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:16:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Sf40</dok_id>
<subtitel>av Alf Svensson (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_sf_40.pdf</filnamn>
<filstorlek>155923</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:171 om  reformering av den allmänna försäkringens  efterlevandeförmåner m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/89A58F8B-8EE2-4F8D-845A-6EBED0D656C4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>