<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2333294</hangar_id>
 <dok_id>GB02Sf273</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Sf273</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Sf273 av Nils Carlshamre m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>SfU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>273</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-01-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:30:34</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>om åtgärder för handikappade</titel>
 <subtitel>av Nils Carlshamre m. fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf273/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf273</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Sf273</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1987/88:Sf 273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Nils Carlshamre m. fl. (m)&lt;br /&gt; 
om åtgärder för handikappade&lt;br /&gt; 
 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Tillkomsten av ”Handlingsprogram i handikappfrågor” 1982 var en viktig&lt;br /&gt; 
manifestation. Riktlinjer för handikappolitiken drogs upp på medellång och&lt;br /&gt; 
längre sikt i full politisk enighet. Möjligheterna att genomföra programmet i&lt;br /&gt; 
alla dess delar är emellertid en fråga om tidsaspekter och detta framgick&lt;br /&gt; 
också av programförordet: ”Det är inte vare sig praktiskt eller ekonomiskt&lt;br /&gt; 
möjligt att under en tioårsperiod undanröja alla de hinder på skilda samhällssektorer,&lt;br /&gt;
som försvårar för människor med funktionsnedsättningar att&lt;br /&gt; 
nå full delaktighet och jämlikhet i samhället.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att en uppföljning och lägesbestämning har gjorts med utgångspunkt&lt;br /&gt;
från handlingsprogrammet. Resultatet har redovisats för riksdagen.&lt;br /&gt;
I riksdagsskrivelsen sägs att ”ett betydande antal handikappolitiska&lt;br /&gt; 
reformer har kunnat genomföras sedan 1982”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss erinra om att arbetet med handikappfrågor var intensivt och omfattande&lt;br /&gt;
under den borgerliga regeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med texttelefoner för döva började byggas upp med början&lt;br /&gt;
från år 1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till handikapporganisationerna nära femdubblades mellan åren&lt;br /&gt; 
1976 och 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser gjordes för att förbättra de flerhandikappades situation&lt;br /&gt; 
liksom svårt handikappades möjlighet att bo i enskilt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild handikappberedning tillsattes i regeringskansliet med uppgift&lt;br /&gt; 
att samordna departementens insatser för handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare moderata förslag i riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När propositionen om en ny omsorgslag framlades föreslog moderata samlingspartiet&lt;br /&gt;
att alla handikappade barn och ungdomar borde omfattas av lagen.&lt;br /&gt;
De övriga borgerliga partierna lämnade liknande förslag. Regeringen&lt;br /&gt; 
fick därför i uppdrag att lägga fram ett förslag om en sådan utvidgning. Ett&lt;br /&gt; 
sådant förslag har emellertid ännu inte kommit. Det bör nu skyndsamt läggas&lt;br /&gt;
fram för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En proposition om kassettidningar framlades våren 1985 med förslag till&lt;br /&gt; 
stöd till även sådan talutgåva som är gemensam för två eller flera dagstidningar&lt;br /&gt;
med till hälften s. k. förlagetroget material, till hälften gemensamt&lt;br /&gt; 
material. I en moderat motion yrkades avslag och begärdes ett nytt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna menade: ”Den synskadade, som prenumererar på sin tidning 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987/88. 3 samt. Nr S/273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;skall också få sin tidning och ingen annan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här vanns viss framgång. De behandlande visade betydande förståelse&lt;br /&gt;
för den moderata inställningen, men ändå ansågs att den i propositionen&lt;br /&gt;
föreslagna åtgärden borde prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de arbetshandikappades situation anser moderata samlingspartiet&lt;br /&gt;
att alltfler handikappade bör få möjlighet att komma ut i det normala&lt;br /&gt;
arbetslivet. Lönebidraget bör därför göras flexibelt och kunna anpassas&lt;br /&gt; 
till den handikappades arbetsförmåga utan stelbenta avtrappningsregler. Vi&lt;br /&gt; 
anser också att lönebidraget, som i princip inte bör vara tidsbegränsat, skall&lt;br /&gt; 
kunna utgå oberoende av vem som är arbetsgivare. Sådana förslag har framförts&lt;br /&gt;
såväl i utredningar som motioner av moderata samlingspartiets representanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsfrågorna har särskilt uppmärksammats av moderata ledamöter.&lt;br /&gt;
I vår partimotion om en bättre hälso- och sjukvård föreslås att försäkringskassorna&lt;br /&gt;
skall tilldelas ett särskilt ansvar för rehabiliteringsfrågorna.&lt;br /&gt;
Redan år 1982 togs den frågan tidigare upp i en moderat partimotion&lt;br /&gt; 
och där underströks vikten av att, vid en hos försäkringskassorna samordnad&lt;br /&gt;
rehabilitering, varje handikappad erbjuds en kontaktperson. Vårt&lt;br /&gt; 
förslag från år 1982 har medverkat till att den nu arbetande rehabiliteringsberedningen&lt;br /&gt;
tillkallades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hälso- och sjukvården anser vi att regeringen överbetonat&lt;br /&gt; 
betydelsen av förebyggande hälsovård och utbyggd primärvård och vi avvisade&lt;br /&gt;
därför regeringens förslag till riktlinjer för hälso- och sjukvården (HS&lt;br /&gt; 
90). Inte minst de handikappade och deras anhöriga har ett stort behov av&lt;br /&gt; 
att det finns en väl fungerande läns- och länsdelssjukvård. Genom det s. k.&lt;br /&gt; 
Dagmar-systemet har patienternas möjlighet till fritt läkarval minskat väsentligt.&lt;br /&gt;
Fritidspraktikerna hindras av Dagmar att fortsätta sin verksamhet.&lt;br /&gt; 
De får inte längre någon ersättning från sjukförsäkringen för sina patienter.&lt;br /&gt; 
Några fler läkare har inte etablerat sig i glesbygdsområdena. En sådan etablering&lt;br /&gt;
har angivits vara ett av de främsta syftena med Dagmar-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att Dagmar-systemet är missriktat och orättfärdigt. Det strider&lt;br /&gt; 
mot intentionerna beträffande full delaktighet och jämlikhet för handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föregående riksmöte motionerade vi om att vårdbidraget för handikappade&lt;br /&gt;
barn borde tillföras ytterligare en nivå - 1/4 vårdbidrag - för att fler&lt;br /&gt; 
familjer skulle kunna bli delaktiga av det stöd som ett vårdbidrag utgör.&lt;br /&gt; 
Vårdbidraget har varit ett trubbigt instrument med endast två graderingar,&lt;br /&gt; 
halvt respektive helt vårdbidrag, och många barn, t. ex. diabetessjuka barn&lt;br /&gt; 
och allergiska barn har ställts utanför rätten till vårdbidrag. Förslaget fick&lt;br /&gt; 
majoritet och har lett till en regeringsproposition, som nu behandlas i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi motionerade vid föregående riksmöte även om rätt till ledighet för&lt;br /&gt; 
vård av svårt sjuk anhörig under 30 dagar. Vi konstaterar nu med tillfredsställelse&lt;br /&gt;
att en sådan reform kommer att föreslås i en kommande proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ytterligare en grad i handikappersättningen återkommer vi i&lt;br /&gt; 
denna motion.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Detta vill vi moderater göra för de handikappade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma rätt - oavsett var man bor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan vid föregående riksmöte påtalade vi det förhållandet att handikapporganisationerna&lt;br /&gt;
anser att förutsättningarna för stöd och bistånd varierar&lt;br /&gt; 
mycket i landet. Risken att den ökade decentraliseringen av beslut kan&lt;br /&gt; 
medföra olika bedömning i handikappfrågor kan inte förbises. Någon uppföljning&lt;br /&gt;
av domstolsutslag vad gäller omsorgslagen förekommer sällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger visserligen mycket positivt i att besluten ligger nära människor&lt;br /&gt; 
i kommuner och landsting, men staten har ett övergripande ansvar för att&lt;br /&gt; 
målen full delaktighet och jämlikhet tolkas på ett likartat sätt i hela landet.&lt;br /&gt; 
Staten bör därför kunna utöva en så pass effektiv tillsyn och kontroll att&lt;br /&gt; 
statsmakternas intentioner fullföljs. Vi föreslår i vår partimotion om en&lt;br /&gt; 
bättre hälso- och sjukvård att medicinalstyrelsen och länsläkarfunktionen&lt;br /&gt; 
skall återupprättas, vilket skulle ge ökade tillsynsmöjligheter när det gäller&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger stora skillnader i landet såväl på förmånssidan som vad gäller&lt;br /&gt;
avgifter. Tolksituationen för döva är t. ex. mycket varierande. Färdtjänsten&lt;br /&gt;
är mycket olika utformad. Det synnerligen viktiga stödet till skolelever&lt;br /&gt;
med olika slag av handikapp varierar också. Kostnaden för social&lt;br /&gt; 
hemtjänst varierar starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1987/88:100 aviseras nu en ny handikapputredning, som&lt;br /&gt; 
bl. a. skall ta upp frågor om kommunernas och landstingens insatser. Vi förutsätter&lt;br /&gt;
att frågor om de handikappades rättigheter till ett likvärdigt stöd i&lt;br /&gt; 
hela landet tas upp till behandling av denna utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att öka möjligheterna för partiellt arbetsföra människor att på samma sätt&lt;br /&gt; 
som andra få verka på arbetsmarknaden är viktigt. Det är inhumant och ett&lt;br /&gt; 
slöseri med mänskliga resurser att t. ex. 2000 ungdomar tvingas förtidspensionera&lt;br /&gt;
sig varje år i stället för att ges möjlighet att delta i arbetslivet. Vi&lt;br /&gt; 
anser att regeringen under den rådande högkonjunkturen gjort alltför litet&lt;br /&gt; 
för att öka de handikappades möjligheter att komma in på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;br /&gt;
En ökad, positiv information borde ges till arbetsgivare om&lt;br /&gt; 
de handikappade som en resurs. Vidare anser vi att statsmakterna och AMS&lt;br /&gt; 
borde kunna sätta upp vissa mål som innebär att fler handikappade blir anställda&lt;br /&gt;
på den vanliga arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingarna bör i ökad utsträckning använda möjligheten till&lt;br /&gt; 
arbetsträning i reell miljö. En sådan träning är viktig inte minst för personer&lt;br /&gt; 
med ”osynliga handikapp”, t. ex. epilepsi och allergier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad kunskap hos arbetsgivare och arbetskamrater ger ökad förståelse.&lt;br /&gt; 
Vi anser att rekommendationer och positivt stöd till arbetsgivare är mycket&lt;br /&gt; 
bättre åtgärder än tvingande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till arbetshjälpmedel och löner har stor betydelse för möjligheten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;att bereda handikappade anställning. I inånga fall kan handikappade personer&lt;br /&gt;
utföra arbetsuppgifter utan speciella hjälpmedel. Den handikappade&lt;br /&gt; 
måste emellertid vid behov få hjälp med att anpassa sig socialt på arbetsplatsen.&lt;br /&gt;
För t. ex. döva personer kan ofta en känsla av isolering uppstå,&lt;br /&gt; 
främst om den döve är ensam om sitt handikapp på arbetsplatsen. I någon&lt;br /&gt; 
mån bör situationen kunna hjälpas upp med texttelefon. Arbetsgivare, som&lt;br /&gt; 
har döva personer anställda, bör få bidrag till anskaffning av texttelefon.&lt;br /&gt; 
Offentliga myndigheter borde alltid vara utrustade med sådana. Bestämmelserna&lt;br /&gt;
om bidrag till arbetshjälpmedel till enskilda arbetsgivare bör ges&lt;br /&gt; 
en generösare tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till arbetsbiträde är av stor betydelse för många handikappade&lt;br /&gt; 
i arbetslivet. När det gäller döva personer måste emellertid uppmärksammas&lt;br /&gt;
att den som biträder bör vara teckenspråkkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorhjälpmedel kan innebära fantastiska möjligheter för bl. a. syn- och&lt;br /&gt; 
hörselskadade i arbetslivet. För närvarande pågår många försök med sådana&lt;br /&gt;
hjälpmedel i olika sysselsättningsprojekt och utredningar bedrivs i Lund&lt;br /&gt; 
och Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs emellertid en samordning av kunskaperna för att nå en verklighetsanpassning&lt;br /&gt;
när det gäller datoriserade hjälpmedel. Vi anser att den&lt;br /&gt; 
pågående hjälpmedelsutredningen bör få tilläggsdirektiv vad gäller en sådan&lt;br /&gt; 
samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flexibelt lönebidragssy stern, som anpassades individuellt, skulle bidra&lt;br /&gt; 
till att fler handikappade personer kunde få arbete på vanliga arbetsplatser.&lt;br /&gt; 
En sådan möjlighet uppfattas mer positivt av de handikappade än särlösningar&lt;br /&gt;
i form av skyddat arbete inom Samhall (tidigare ”Samhällsföretag”)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår partimotion om näringsfrihet och framtidens arbetstillfällen går vi&lt;br /&gt; 
närmare in på frågan om arbetsmarknaden för handikappade. Där anförs i&lt;br /&gt; 
denna fråga följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetshandikappades situation på arbetsmarknaden är speciell av flera&lt;br /&gt; 
anledningar. De påverkas kraftigare än andra grupper av skiftningar i konjunkturerna.&lt;br /&gt;
En hög och varaktig efterfrågan på arbetskraft ger dem däremot&lt;br /&gt;
större möjligheter att göra sig gällande på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapp av olika slag är många gånger av sådan karaktär att arbete på&lt;br /&gt; 
den öppna arbetsmarknaden inte är möjligt. I sådana fall skall de handikappade&lt;br /&gt;
erhålla ett väl avpassat stöd. Målet måste vara att ge de arbetshandikappade&lt;br /&gt;
möjligheter till arbetsvillkor som så nära som möjligt ansluter&lt;br /&gt;
till dem som gäller på den reguljära arbetsmarknaden. Offentliga medel&lt;br /&gt;
är nödvändiga för att detta mål skall kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga insatserna består av i huvudsak arbetshjälpmedel, lönebidrag&lt;br /&gt; 
och skyddad anställning. Härtill kommer de kommunala åtgärderna. Utöver&lt;br /&gt;
detta satsar statsmakterna avsevärda resurser på bl. a. förtidspensioner.&lt;br /&gt;
Trots dessa insatser står i dag många människor med handikapp utanför&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening möjligt att, genom en annorlunda fördelning av&lt;br /&gt; 
resurserna, ge ökat utrymme att erbjuda arbete till handikappade som nu&lt;br /&gt; 
står utanför arbetsmarknaden. Insatserna måste då differentieras med hänsyn&lt;br /&gt;
till arten och svårighetsgraden av olika handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassorna bör ges en central roll då det gäller att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;åstadkomma en effektiv och väl samordnad rehabilitering. Varje handikappad&lt;br /&gt;
bör erbjudas en kontaktperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappade ungdomars situation måste särskilt uppmärksammas.&lt;br /&gt; 
Handikappkommitténs betänkande visar bl. a. att allltför många handikappade&lt;br /&gt;
ungdomar har tvingats acceptera förtidspensionering vid unga år på&lt;br /&gt; 
grund av brister i stödregler och dålig samordning mellan skola och andra&lt;br /&gt; 
myndigheter. Såväl ur de enskilda ungdomarnas, som ur samhällsekonomisk&lt;br /&gt;
synvinkel finns det skäl att försöka göra det möjligt för flera att komma&lt;br /&gt;
ut på den öppna arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gruppen arbetshandikappade förs för närvarande även personer med&lt;br /&gt; 
missbruksproblem. Stödet till missbrukare bör alltid utgå från det övergripande&lt;br /&gt;
målet att bryta missbruket. Att missbrukarna får arbete är väsentligt&lt;br /&gt;
för en rehabilitering. Arbetsuppgifter och ekonomiska villkor måste utformas&lt;br /&gt;
med hänsyn till den enskilde missbrukarens förmåga och situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de olika åtgärderna för att hjälpa missbrukarna skall få en individuell&lt;br /&gt;
utformning bör kommunernas socialtjänst ta det övergripande ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vidareutvecklat lönebidragssystem kan bereda fler arbetshandikappade&lt;br /&gt; 
arbete på vanliga arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring av lönebidragssystemet som skedde år 1984 var ett steg i&lt;br /&gt; 
rätt riktning, men den ger inte tillräckliga möjligheter till individuell anpassning.&lt;br /&gt;
Vi har i tidigare motioner föreslagit att lönebidraget skall göras&lt;br /&gt; 
mer flexibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget bör kunna varieras beroende på hur den handikappades arbetsförmåga&lt;br /&gt;
utvecklas och skall kunna utgå så länge den handikappade är anställd.&lt;br /&gt;
Även höga lönebidrag blir billigare än en anställning i Samhall, samtidigt&lt;br /&gt;
som den handikappades sociala situation i regel främjas av att vara på&lt;br /&gt; 
en vanlig arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utgår lönebidrag med 100% för personer i statlig tjänst,&lt;br /&gt; 
med 90% för dem som arbetar för vissa allmännyttiga organisationer medan&lt;br /&gt; 
kommuner och företag kan erhålla maximalt 75% i lönebidrag, som dock&lt;br /&gt; 
trappas av under några års tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har tidigare föreslagit att man skulle få tillstånd att göra ett modest&lt;br /&gt; 
försök med att placera 100 arbetshandikappade enligt regler som starkt påminner&lt;br /&gt;
om dem vi förespråkar. Regeringen avvisade dessvärre denna framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med introduktionsbidrag för arbetshandikappade har såsom det&lt;br /&gt; 
redovisats av AMS varit framgångsrikt. Det visar att många handikappade&lt;br /&gt; 
efter en tids hjälp kan anpassa sig till en arbetsuppgift och sedan arbeta på&lt;br /&gt; 
vanliga villkor. Man bör också notera att huvuddelen av anställningarna har&lt;br /&gt; 
skett vid mindre företag. Det är enligt vår mening dock givet att man vid en&lt;br /&gt; 
översyn av hela lönebidragssystemet även beaktar introduktionsbidragens&lt;br /&gt; 
utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering av handikappade vid Samhall (f. d. Samhällsföretag) kan i en del&lt;br /&gt; 
fall vara en bra lösning. Anställning i Samhall är emellertid den dyraste formen&lt;br /&gt;
av handikappsysselsättning. Det måste därför förbehållas dem som på&lt;br /&gt; 
grund av svåra handikapp har stort behov av de särskilda resurser som Samhall&lt;br /&gt;
har.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det finns en risk att Samhalls dubbla målsättning - att ge arbete åt arbetshandikappade&lt;br /&gt;
och samtidigt agera företagsekonomiskt - leder till att Samhall&lt;br /&gt;
vid sin rekrytering inte prioriterar gravt handikappade, t. ex. psykiskt&lt;br /&gt; 
handikappade, i den utsträckning som vore önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som nu är placerade vid Samhall skulle kunna arbeta på&lt;br /&gt; 
vanliga arbetsplatser genom en lönebidragsplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att understödja en utslussning från Samhall till den öppna arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
eller till lönebidragsplatser bör anställningen vid Samhall bli&lt;br /&gt; 
föremål för regelbunden prövning. Det är tidigare känt att en betydande del&lt;br /&gt; 
av de anställda vid Samhall skulle föredra ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;br /&gt;
Ett speciellt problem vid utslussning är dock att det nuvarande&lt;br /&gt; 
riksavtalet för löner för dem som är placerade vid Samhall inte tar hänsyn&lt;br /&gt; 
till den lönespännvidd som finns på den öppna marknaden mellan olika geografiska&lt;br /&gt;
områden. Detta leder till att en del yrkeskategorier på vissa orter&lt;br /&gt; 
kan vara bättre betalda på Samhall än på vanliga företag. Detta försvårar&lt;br /&gt; 
utslussningen till den öppna arbetsmarknaden. Avtalet bör därför&lt;br /&gt; 
revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som ansträngningar görs för att slussa ut fler från Samhall bör&lt;br /&gt; 
den centrala administrationen kunna minska. För den kvarvarande verksamheten&lt;br /&gt;
vid Samhall är det väsentligt att man prövar nya driftsformer för&lt;br /&gt; 
verkstäderna, t. ex. ett ökat antal inbyggda verkstäder, dvs. verkstäder som&lt;br /&gt; 
är lokaliserade till ett vanligt företag. Detta förbättrar de handikappades&lt;br /&gt; 
kontakter med vanliga arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls nuvarande organisationsform med en huvudman i varje län innebär&lt;br /&gt;
troligen administrativa merkostnader. För några år sedan övervägde&lt;br /&gt; 
regeringen att genomföra en omorganisation med färre regionala enheter&lt;br /&gt; 
som syftade till att underlätta rekryteringen av kompetenta specialister samt&lt;br /&gt; 
till lägre administrationskostnader. Förslaget möttes emellertid av stark kritik.&lt;br /&gt;
Regeringen bör åter låta undersöka möjliga metoder för att effektivisera&lt;br /&gt;
Samhall genom organisatoriska förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheterna att skapa utrymme för de psykiskt handikappade&lt;br /&gt;
inom Samhall kan detta åstadkommas genom att dessa grupper vid nyrekrytering&lt;br /&gt;
i högre grad ges tillträde till de platser som i dag står till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den citerade motionen yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen&lt;br /&gt;
till känna vad som anförts om bl. a. ett flexibelt lönebidragssystern,&lt;br /&gt; 
om placering av handikappade vid Samhall och om organisatoriska förändringar&lt;br /&gt;
inom Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s. k. trygghetslagarna utgör ett gott skydd för dem som redan befinner&lt;br /&gt; 
sig i arbetslivet men är ett hinder för personer, som ännu inte kommit in på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden. En översyn bör göras av den arbetsrättsliga lagstiftningen.&lt;br /&gt;
I en annan moderat kommittémotion, som behandlar lagarna på arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
läggs förslag som syftar till ökade möjligheter för svårplacerad&lt;br /&gt;
arbetskraft att komma ut på arbetsmarknaden. Med en ökad möjlighet&lt;br /&gt; 
till provanställning skulle många handikappade ges tillfälle att visa att de utgör&lt;br /&gt;
en resurs i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sorn angetts i ingressen till denna motion är vi kritiska till de riktlinjer för&lt;br /&gt; 
utformningen av hälso- och sjukvården, som antogs av riksdagen genom&lt;br /&gt; 
HS90-beslutet. Den kraftiga expansionen av primärvården sker på bekostnad&lt;br /&gt;
av sjukhusvården och försämrar således de handikappades möjligheter&lt;br /&gt;
att få tillgång till adekvat vård inom länssjukvården. Vi begär i vår&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvårdsmotion att HS 90-riktlinjerna revideras till förmån för&lt;br /&gt; 
en balanserad utbyggnad av primärvården, som inte inkräktar på utrymmet&lt;br /&gt; 
för den kvalificerade sjukhusvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har heller aldrig godkänt Dagmar-systemet och&lt;br /&gt; 
vi har åter i den tidigare nämnda partimotionen om en bättre hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvård yrkat att det skall avskaffas. Dagmar-systemet innebar att patienternas&lt;br /&gt;
möjlighet till fritt läkarval inom sjukförsäkringens ram har minskats.&lt;br /&gt; 
Bl. a. har Dagmar-systemet inneburit väsentliga inskränkningar i läkarjourverksamheten&lt;br /&gt;
och att s. k. fritidspraktiker helt uteslutits från rätten att få ersättning&lt;br /&gt;
från sjukförsäkringen för patientbesök. I sådana fall är patienterna&lt;br /&gt; 
hänvisade till att betala även den del av kostnaden som sjukförsäkringen annars&lt;br /&gt;
skulle ersätta. Genom Dagmar-systemet undandras bl. a. handikappade&lt;br /&gt;
och äldre en väsentlig vårdresurs, som närmast kunde liknas vid ett huseller&lt;br /&gt;
familjeläkarsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet anser att det orättfärdiga Dagmar-systemet&lt;br /&gt; 
snarast bör avskaffas. I stället bör den allmänna sjukförsäkringen vidgas så&lt;br /&gt; 
att den kan finansiera mer av sjukvården och landstingsskatten i motsvarande&lt;br /&gt;
mån mindre. På detta sätt skulle den enskilde kunna använda sin&lt;br /&gt; 
”vårdpeng” till den vård som passar vederbörande bäst, oavsett om vården&lt;br /&gt; 
ges av privat vårdgivare eller av landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnasttaxan och remisstvånget för sjukgymnastisk&lt;br /&gt;
Behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatpraktiserande sjukgymnaster, som i dag ger vård och hjälp till mer än&lt;br /&gt; 
50 procent av alla patienter inom den öppna vården, har allt svårare att kunna&lt;br /&gt;
fortsätta sin verksamhet på grund av alltför låg ersättning från sjukförsäkringen.&lt;br /&gt;
Det är mycket viktigt att detta hinder undanröjs genom en&lt;br /&gt; 
väsentlig uppräkning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remisstvånget för sjukgymnastisk behandling inom sjukförsäkringens&lt;br /&gt; 
ram utgör många gånger problem bl. a. för handikappade människor. Det&lt;br /&gt; 
innebär, att de först måste göra ett besök hos läkare för att få remiss innan&lt;br /&gt; 
de kan komma till sjukgymnasten. Detta remisstvång bör slopas med generell&lt;br /&gt;
verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkanden om höjning av sjukgymnasttaxan (ersättningen från sjukförsäkringen)&lt;br /&gt;
och slopande av remisstvånget framlägger vi i en särskild motion&lt;br /&gt; 
i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Valfrihet även inom hemtjänst och hemsjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla torde i dag vara överens om att den enskilde skall ha rätt och möjlighet&lt;br /&gt; 
att så länge som möjligt kunna vistas i sitt eget hem även vid handikapp och&lt;br /&gt; 
sjukdom. Detta ställer stora krav på hemtjänst- och hemsjukvårdsorganisationen&lt;br /&gt;
både kvantitativt och kvalitativt. Det behövs flexibla lösningar och&lt;br /&gt; 
den enskilde skall själv ha möjlighet att bestämma över sin situation så långt&lt;br /&gt; 
som möjligt. Tyvärr hamnar den enskilda människan ofta i kläm mellan två&lt;br /&gt; 
huvudmän: landstinget och kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tagit upp denna fråga även i vår partimotion om vård och omsorg&lt;br /&gt; 
av de äldre och återkommer med ett preciserat ställningstagande när den&lt;br /&gt; 
aviserade äldrepropositionen läggs fram i vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avinstitutionaliseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handikappade har rätt till ett så normalt liv som möjligt. Därför är normalisering&lt;br /&gt;
och integrering i det vanliga samhället självklart, framför allt för&lt;br /&gt; 
yngre personer. Varje människa har emellertid olika behov och önskemål.&lt;br /&gt; 
Det måste därför finnas stor valfrihet och en mångfald olika lösningar. Den&lt;br /&gt; 
s. k. avinstitutionaliseringen kan ställa till stora problem för många, om den&lt;br /&gt; 
går för fort. Den som har bott 25 år på en institution känner sig kanske hemma&lt;br /&gt;
där och kan fara illa av att bryta upp från sin invanda miljö. Ett tragiskt&lt;br /&gt; 
exempel på detta inträffade nyligen. En kvinna begick självmord när hon&lt;br /&gt; 
efter 31 år på institution flyttades till en lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår partimotion om vård och omsorg om de äldre har avinstitutionaliseringen&lt;br /&gt;
också berörts. Ett yrkande har där lagts fram, som innebär att nedläggningen&lt;br /&gt;
av institutioner hela tiden måste anpassas till de utflyttningsmöjligheter&lt;br /&gt;
som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje människa har rätt till den vård och hjälp som passar henne bäst och&lt;br /&gt; 
därför måste största möjliga hänsyn tas till den enskilde individen. I vissa&lt;br /&gt; 
fall kan största möjliga hänsyn vara att inte förändra!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemvårdsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller hälso- och sjukvården bör den enskilde ha största&lt;br /&gt; 
möjliga frihet att välja den typ av hemtjänst/hemsjukvård som han/hon anser&lt;br /&gt; 
bäst. I Danmark och Finland betalar den allmänna socialförsäkringen&lt;br /&gt; 
medel direkt till den person, som behöver hemtjänst, så att vederbörande&lt;br /&gt; 
har möjlighet att antingen anställa sin egen personliga assistent eller köpa&lt;br /&gt; 
tjänster från kommunen. Det s. k. STIL-projektet (Stockholmsföreningen&lt;br /&gt; 
för independent living), där de som anlitar hemtjänst har bildat ett kooperativ&lt;br /&gt;
som fungerar som arbetsgivare för de personliga assistenterna, har visat&lt;br /&gt; 
att livskvaliteten förbättrats väsentligt för den enskilde. Var och en har på&lt;br /&gt; 
detta sätt möjlighet att rekrytera sin egen personal och känner stor tillfredsställelse&lt;br /&gt;
över att själv bestämma över sin situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att riksdagen bör uttala sig för ett försöksprojekt med en personlig&lt;br /&gt;
”hemvårdsersättning”. Erfarenheterna av ett sådant försöksprojekt kunde&lt;br /&gt;
sedan ligga till grund för vidare ställningstaganden i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Utbildningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsfrågorna bör ägnas ökad uppmärksamhet. Omorganisationen&lt;br /&gt; 
vid skolöverstyrelsen, SÖ, har skapat vissa problem för de handikappade,&lt;br /&gt; 
då alltför få ägnar sig åt handikappfrågor. Vi anser att det borde finnas en&lt;br /&gt; 
sammanhållen enhet för handikappfrågor inom SÖ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna borde också bedriva en mer pådrivande roll beträffande&lt;br /&gt;
handikappades utbildning än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen av döva elever är f. n. undermålig på grund av att tillgången&lt;br /&gt;
på teckenspråkutbildade lärare är långt ifrån tillräcklig. Det har&lt;br /&gt; 
nämligen visat sig att döva elever när de börjar sin gymnasieutbildning ligger&lt;br /&gt;
på en klart lägre utbildningsnivå än hörande elever. Åtgärder måste därför&lt;br /&gt;
omgående vidtagas för att förbättra möjligheterna för döva att tillgodogöra&lt;br /&gt;
sig utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand måste lärarpersonalen fortbildas i teckenspråk. Kommuniceringen&lt;br /&gt;
mellan lärare och elever måste klart förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand bör skolan tilldelas resurser så att vuxna döva antingen efter&lt;br /&gt; 
någon form av pedagogisk utbildning, eller som assistenter till exempelvis&lt;br /&gt; 
en hörande svensklärare, ges möjlighet att delta i undervisningen för döva&lt;br /&gt; 
elever. Lärare, som själva är döva, är en verklig tillgång då det gäller att på&lt;br /&gt; 
bästa sätt kunna förmedla kunskap till döva elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad utbildning om handikapp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdslagen omfattar naturligtvis alla människor. Alla har&lt;br /&gt; 
rätt att kräva en fullgod vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande saknas i viss utsträckning kunskap om vissa handikapp, t. ex.&lt;br /&gt; 
utvecklingsstörning, hos läkare, sjukgymnaster m. fl. Detta skapar osäkerhet&lt;br /&gt;
och otrygghet hos många handikappade personer. Det är därför viktigt&lt;br /&gt; 
att kunskap om bl. a. utvecklingsstörning meddelas i tillräcklig omfattning i&lt;br /&gt; 
olika vårdutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappade - och i synnerhet flerhandikappade - är beroende av en&lt;br /&gt; 
väl utbyggd och utvecklad sjukgymnastik. Det torde på de flesta håll i landet&lt;br /&gt;
förekomma brist på sjukgymnaster och då särskilt på sådana som har utbildning&lt;br /&gt;
och praktisk erfarenhet av vård av människor med flerhandikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i tidigare motioner påtalat att vissa sjuka och handikappade har svårare&lt;br /&gt;
än andra att få del av det ekonomiska stöd som handikappersättningen&lt;br /&gt; 
utgör. Det gäller t. ex. psoriasissjuka och diabetiker, men även personer&lt;br /&gt; 
med vissa tarmsjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ytterligare en grad infördes inom handikappersättningen skulle&lt;br /&gt; 
många, som nu får avslag på sin ansökan om sådan ersättning, få ett värdefullt&lt;br /&gt;
ekonomiskt stöd. Trots att dessa handikappade har dryga omkostnader&lt;br /&gt; 
för mjukgörande salvor, badoljor, dietmat osv. når de inte upp till den lägsta&lt;br /&gt;
nivån för handikappersättning enligt gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativt kan utredas om de handikappgrupper som nu inte når upp till&lt;br /&gt; 
lägsta grad av handikappersättning, kan få rätt till avdrag i sin självdeklaration&lt;br /&gt;
för sina merutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stödet till lättläst nyhetsinformation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Nyhetstidningen 8 SIDOR ges ut av Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation.&lt;br /&gt;
Den är i första hand avsedd för begåvningshandikappade. Det är av&lt;br /&gt; 
stor vikt att alla människor i vårt land kan följa nyhetsutbudet. Den kategori&lt;br /&gt;
läsare som denna tidning vänder sig till har strängt taget inte andra möjligheter&lt;br /&gt;
att i skriftlig form följa nyhetsutbudet än genom denna tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presstöd utgår inte till handikapptidningar. Men Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation,&lt;br /&gt;
som behöver ökade resurser för att utveckla och marknadsföra&lt;br /&gt;
tidningen till människor med läshandikapp, har inte heller möjlighet&lt;br /&gt;
till sådant stöd som via organisationsstödet kan komma andra&lt;br /&gt; 
handikapporganisationer till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation erhåller ett med&lt;br /&gt; 
175000 kr. ökat bidrag för budgetåret 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassettidningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt budgetpropositionen kommer förslag att lämnas under våren om en&lt;br /&gt; 
utveckling av taltidningsutgivningen för synskadade. Vi vill i detta sammanhang&lt;br /&gt;
endast ange vår principiella ståndpunkt att var och en bör ha rättighet&lt;br /&gt; 
att få den tidning vederbörande själv väljer. Vi anser också att kostnaden i&lt;br /&gt; 
princip skall bäras av respektive verksamhet. I detta fall bör vi alla solidariskt&lt;br /&gt;
bära kostnadsansvaret och acceptera det något högre pris på tidningarna&lt;br /&gt;
det skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande finansieringsproblem finns exempelvis beträffande texttelefonen.&lt;br /&gt;
Den i propositionen aviserade utredningen bör ta upp denna typ av&lt;br /&gt; 
frågor till behandling med den inriktningen att användaren solidariskt skall&lt;br /&gt; 
bära kostnadsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högkostnadsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högkostnadsskyddet är av stor betydelse för dem som har stort behov av öppen&lt;br /&gt;
sjukvård och läkemedel. Det innebär i princip att en person per tolvmånadersperiod&lt;br /&gt;
blir befriad från ytterligare kostnader när han betalat avgift&lt;br /&gt; 
för 15 inköp och/eller vårdbesök under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår remissbehandling rörande en analys av högkostnadsskyddet.&lt;br /&gt;
Några nya förslag ges inte i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har tidigare föreslagit att vissa i dag fria läkemedel bör tas bort och i&lt;br /&gt; 
stället ingå i högkostnadsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill redan nu deklarera vår principiella inställning att sådana läkemedel,&lt;br /&gt;
som kan betraktas som livsuppehållande och som i dag är kostnadsfria&lt;br /&gt; 
för patienten, även fortsättningsvis bör vara det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukresor har hitintills inte ingått i högkostnadsskyddet, men kravet på en&lt;br /&gt; 
sådan reform är stort från många sjuka och handikappade. Vi föreslår att en&lt;br /&gt; 
utredning görs rörande möjligheten att ta in sjukresorna i högkostnadsskyddet.&lt;br /&gt;
Om kostnaden visar sig vara betydande kan sjukresorna eventuellt inlemmas&lt;br /&gt;
i högkostnadsskyddet i samband med en höjning av patientavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det av&lt;br /&gt; 
riksdagen tidigare begärda förslaget om en vidgning av omsorgslagens&lt;br /&gt;
personkrets till att omfatta alla handikappade barn och ungdomar&lt;br /&gt;
skyndsamt bör framläggas,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den aviserade&lt;br /&gt;
nya handikapputredningens arbete bl. a. bör syfta till att de&lt;br /&gt; 
handikappade kan få ett likvärdigt stöd i hela landet i enlighet med&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att partiellt&lt;br /&gt; 
arbetsföra i ökad utsträckning bör tränas i reell arbetsmiljö i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad i motionen anförts,2]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelserna&lt;br /&gt;
om bidrag till arbetshjälpmedel bör ges en generösare&lt;br /&gt; 
tillämpning i enlighet med vad som i motionen anförts bl. a. i syfte att&lt;br /&gt; 
göra texttelefoner på arbetsplatser med döva bidragsberättigande,2]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hjälpmedelsutredningen&lt;br /&gt;
bör få tilläggsdirektiv som syftar till en samordning&lt;br /&gt;
av kunskaperna rörande datorhjälpmedel i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om behovet av arbetsbiträden för handikappade i arbetslivet,2]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ett försöksprojekt för att pröva en s. k. hemvårdsersättning,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen&lt;br /&gt;
bör ägna de handikappades utbildningsfrågor ökad&lt;br /&gt; 
uppmärksamhet och att det inom styrelsen bör finnas en sammanhållen&lt;br /&gt;
enhet härför,3]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att undervisningen&lt;br /&gt;
för döva bör förbättras på sätt som i motionen angetts,3]&lt;br /&gt; 
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om behovet av undervisning om bl. a. utvecklingsstörning&lt;br /&gt;
i vårdyrkesutbildningarna,3]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande&lt;br /&gt;
till ytterligare en nivå för handikappersättningen, alternativt rätt&lt;br /&gt; 
till särskilt avdrag i inkomstdeklarationen i enlighet med vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts beträffade kassettidningar och texttelefoner, nämligen&lt;br /&gt; 
att användarna solidariskt skall bära kostnadsansvaret,4]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sådana&lt;br /&gt;
läkemedel, som i dag är kostnadsfria för patienten, t. ex. insulin&lt;br /&gt; 
och vissa hjärtmediciner, även fortsättningsvis bör vara det,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om huruvida sjukresor&lt;br /&gt;
kan tas in i högkostnadsskyddet utreds i enlighet med vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 26 januari 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Carlshamre (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göte Jonsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Blom (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Bohlin (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Ericsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Eriksson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Malmö&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Siri Häggmark (m)&lt;br /&gt; 
Gullan Lindblad (m)&lt;br /&gt; 
Blenda Littmarck (m)&lt;br /&gt; 
Jerry Martinger (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ewy Möller (m)&lt;br /&gt; 
Karl-Gösta Svenson (m)&lt;br /&gt; 
Ingegerd Troedsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 1987/88 :So242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 1987/88:A227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 1987/88:Ub276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 1987/88 :K810&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sf273&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Graphic Systems AB, Göteborg 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Carlshamre</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göte Jonsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Blom</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Görel Bohlin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göran Ericsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingvar Eriksson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Falkmer</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sten Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Siri Häggmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gullan Lindblad</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Blenda Littmarck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jerry Martinger</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ewy Möller</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Gösta Svenson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:58:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:58:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Sf273</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:58:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Sf273</dok_id>
<subtitel>av Nils Carlshamre m. fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198788_sf_273.pdf</filnamn>
<filstorlek>321790</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om åtgärder för handikappade</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8121877A-87C3-40DD-8F64-AE5E5F0A937C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>