2780456 GB02Sf26 1987/88 Sf26 mot mot Motion 1987/88:Sf26 av Olof Johansson m. fl. (c) Motion Motion SfU 26 0 1988-04-05 00:00:00 2014-10-14 10:30:25 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel av Olof Johansson m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf26/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf26 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Sf26 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Sf26</p> <p>av Olof Johansson m. fl. (c)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Sammanfattning</p> <p>Centern kritiserar i motionen regeringens förslag till nytt studiemedelssystem.<br /> Regeringen har inte löst det viktigaste problemet - skuldkrisen.</p> <p>Med regeringens förslag kan studieskulden, trots full återbetalning, växa<br /> under 20-30 år för vissa akademikergrupper om deras löneutveckling blir<br /> svag. Det gäller framför allt grupper med lång studietid och låg inkomst,<br /> t. ex. bibliotekarier och socionomer. Vissa grupper kommer aldrig att kunna<br /> betala tillbaka skulden.</p> <p>I det föreslagna systemet skall 4 % av inkomsten årligen användas för<br /> amortering på studielånen. Räntan föreslås bli mellan 5 och 6 % (utan<br /> avdragsrätt). Detta innebär att studieskulden kommer att växa så länge som<br /> årslönen är mindre än skulden.</p> <p>En student som påbörjar sina studier i år får efter fyra års studier över<br /> 140 000 kr. i skuld. Detta ger en stark press uppåt i avtalen framför allt på den<br /> offentliga sidan, vilket äventyrar inflationsbekämpningen.</p> <p>Centern föreslår i stället att en studielön på ett basbelopp (25 800 kr.)<br /> införs kompletterad med lån på 80 % av basbeloppet, avdragsgilla litteraturkostnader<br /> och bidrag. Detta system skulle kraftigt pressa tillbaka studieskulderna,<br /> vilket också är en förutsättning för det inkomstrelaterade återbetalningssystem<br /> regeringen föreslår.</p> <p>Centern kritiserar även de samlade effekterna av studiemedlen och det<br /> särskilda ungdomsbostadsstöd som utgår till ungdomar under 28 år med låg<br /> inkomst. En tredjedel av alla studenter är över 28 år och kan inte få<br /> bostadsbidraget. Orättvisor uppstår alltså också mellan yngre och äldre<br /> studenter. Studiemedelssystemets och ungdomsbostadsstödets inkomstprövning<br /> medför också tillsammans med skatteskalan marginaleffekter på<br /> uppemot 120 % vid inkomster på 30 000 kr.</p> <p>Tidigare har barnfamiljer gynnats dels genom generösare återbetalningsvillkor,<br /> dels genom möjlighet att låna extra. Dessa förmåner försvinner nu<br /> vilket kraftigt försvårar för studerande med barn. Förslaget om vårdnadsbidrag<br /> skulle i detta läge öppna nya möjligheter för studerande med barn.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"><table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:23px;">STUDIESKULD EFTER TRE ÅRS STUDIER</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;">~108.000</p> </td> <td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:3px;">95.000</p> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p>62.000</p> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;">Dogens system</p> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:3px;">s proposition</p> </td> <td><p /> </td> <td><p>Centerns förslag</p> </td> <td><p /> </td> </tr></table> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> Sf26</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Bakgrund</p> <p>”Första steget mot studielön . .</p> <p>1965 sattes dagens studiemedelssystem i sjön efter mångårigt utredande.<br /> 25 % var bidrag och resterande lån med förmånliga villkor. Förslaget<br /> lanserades av socialdemokraterna såsom första steget mot en studielön.<br /> Bidragsandelen skulle successivt höjas i takt med att samhällsekonomin blev<br /> bättre.</p> <p>Verkligheten blev en annan. Studiemedlen inflationsskyddades visserligen<br /> genom knytning till det s. k. basbeloppet. Men bidragsdelen inflationsskyddades<br /> inte. Detta innebar att för varje gång studiemedlen räknades upp var<br /> det lånedelen som ökade. Bidragsdelen blev, som andel av studiemedlen,<br /> mindre och mindre. I dag är bidraget bara ca 6 % av det totala studiemedelsbeloppet<br /> och socialdemokraterna är tysta vad gäller löften om studielön.</p> <p>”Del av reallöneutvecklingen . . .”</p> <p>Vid införandet sades också att levnadsstandarden för en student skulle<br /> motsvara ett vårdbiträdes och förbättringar ske i takt med reallöneutvecklingen<br /> i samhället. Även de studerande skulle få del i välståndsökningen. Så<br /> skedde inte. Studiemedlens köpkraft har snarast minskat sedan införandet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Förbättringar under c-regeringarna, trots s-motstånd</p> <p>Trots det ekonomiska läget genomfördes flera viktiga reformer på det<br /> studiesociala området under den icke-socialistiska regeringsperioden. De<br /> viktigaste förbättringarna skedde på gymnasiesidan men förbättringar genomfördes<br /> också för högskolestuderande. Totalbeloppet höjdes för första</p> <p>gången sedan införandet (från 140 till 142 % av basbeloppet). Äktamake- 7</p> </div> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_40" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>prövningen vid ansökan om studiemedel avvecklades i tre steg. Socialdemo- Mot. 1987/88</p> <p>kraterna röstade emot och motionerade t. o. m. om ett återinförande. Sf26</p> <p>S-regeringen genomför kraftiga försämringar</p> <p>Socialdemokraterna kritiserade under sin oppositionstid hårt beslutet att<br /> indirekta skattehöjningar och oljeprishöjningar skulle undantas från inflationsuppräkningen<br /> av bl. a. studiemedlen. Sven Aspling (s) sade i debatten<br /> att ”det markerar en vändpunkt i den svenska trygghetspolitikens historia”.</p> <p>Några månader senare devalverade den nytillträdda socialdemokratiska<br /> regeringen med 16 % utan kompensation för bl. a. studiemedelstagarna<br /> genom basbeloppsuppräkning. I och med detta försämrades studiemedlens<br /> köpkraft med 4 % eller ca 1 500 kr. Dessutom passade s-regeringen på att<br /> höja momsen från 17 % till 19 % samt ett 20-tal andra skatter innan man<br /> infriade vallöftet att fortsättningsvis ge kompensation också för oljepris och<br /> indirekta skattehöjningar.</p> <p>Fler försämringsförslag . . .</p> <p>Detta var dock bara början på de tänkta försämringarna. 1983 lade<br /> s-regeringen förslag om ytterligare indragningar. Äktamakeprövningen<br /> skulle återinförasvid ansökan om studiemedel. Dåvarande statssekreteraren<br /> på utbildningsdepartementet sade att ”när det kärvar i ekonomin kan man<br /> inte hålla på jämlikheten till varje pris”.</p> <p>Även bidragsdelen skulle avskaffas och göras återbetalningspliktig. Regeringen<br /> ansåg då att bidragsdelen inte hade någon rekryteringsskapande<br /> effekt och därför kunde avskaffas. I årets studiemedelsproposition argumenterar<br /> man för att höja bidragsdelen på grund av dess goda rekryterande<br /> effekt.</p> <p>En del av inbesparingen skulle enligt regeringsförslaget återföras till<br /> studenterna genom en totalbeloppshöjning från 142 till 148 % av basbeloppet.<br /> Totalt skulle emellertid paketet inneburit en rejäl besparing på de<br /> studerandes bekostnad.</p> <p>En stor opinion mot förslaget uppstod, inte minst inom det socialdemokratiska<br /> partiet. 12 kvinnliga socialdemokratiska riksdagsmän protesterade mot<br /> äktamakeprövningens återinförande:</p> <p>”1980 raserades så det sista formella hindret för kvinnor och mäns lika<br /> möjligheter och rättigheter till arbete och utbildning - den tidigare äktamakeprövningen<br /> togs bort.” Med denna motivering yrkade man avslag på<br /> återinförandet av äktamakeprövningen.</p> <p>Centern ville då i stället höja totalbeloppet till 145 % av basbeloppet utan<br /> att avskaffa bidragsdelen och inte återinföra äktamakeprövningen. I riksdagen<br /> fälldes regeringsförslaget och centerns linje vann bifall. - Bidragsdelen<br /> bibehölls och äktamakeprövningen återinfördes inte. Totalbeloppet höjdes.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Socialdemokraterna får bakläxa igen! Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:338px;">Sf26</p> <p>1984 presenterades den s. k. differentieringsutredningen. Utgångspunkten<br /> för utredningen var ett antagande om att ensamstående som inte bor kvar<br /> hemma var den grupp som hade det svårast att klara sig på studiemedlen. De<br /> som bodde tillsammans eller hemma hos föräldrarna klarade sig bäst. En<br /> omfördelning mellan dessa grupper borde enligt utredningen ske. Ett annat<br /> alternativ enligt utredningen var att differentiera efter ålder. De äldre skulle<br /> få mer och de yngre mindre. Barntillägget skulle avskaffas. Även detta<br /> förslag möttes av stora proteststormar bland studerande.</p> <p>Även detta förslag fick bakläxa. Denna gång av den socialdemokratiska<br /> partikongressen, vilken slog fast: ”Boendekostnad och samlevnadsformer<br /> skall inte få påverka studiebidragens storlek.” I stället aviserades en ny<br /> utredning - studiemedelskommittén.</p> <p>Bakläxa åter igen!</p> <p>Studiemedelskommittén presenterade sitt betänkande hösten 1987. Den<br /> skulle behandla ”frågan om omprioriteringar inom studiemedlens ram<br /> liksom andra frågor om systemets utformning”, dvs. med nolldirektiv.</p> <p>Utredningen skulle också undersöka hur återbetalningsbördan skulle kunna<br /> lättas för vissa grupper. Hösten 1987 presenterade studiemedelskommitténs<br /> socialdemokratiska majoritet sitt förslag till nytt studiemedelsförslag:</p> <p style="margin-left:14px;">- Den statliga subventionen skulle läggas över från att ha varit i huvudsak<br /> en räntesubvention till att bli ett rent bidrag.</p> <p style="margin-left:14px;">- Det s. k. ungdomsbostadsstödet skulle utgå till alla som uppbär statliga<br /> studiemedel.</p> <p>- Totalbeloppet skulle höjas från 145 till 155 % av basbeloppet.</p> <p style="margin-left:14px;">- Bidragsdelen skulle höjas från drygt 2 000 kr. till 35 % av basbeloppet och<br /> värdesäkras. Det s. k. barntillägget skulle avskaffas.</p> <p style="margin-left:14px;">- Återbetalningssystemet skulle förändras från ett administrativt uppskovssystem<br /> till ett inkomstrelaterat system. Alla skulle erlägga en avgift på<br /> 4 % av inkomsten i årlig avbetalning. En minimiavgift på 3 % av beloppet<br /> skulle erläggas oavsett inkomst. Avskrivningarna vid 65 års ålder och<br /> uppskovsmöjligheten avskaffas.</p> <p>Förslaget fick en mycket kraftig kritik bl. a. av centerpartiet framför allt<br /> därför att skuldproblematiken inte fick någon lösning. Opinionsbildningen<br /> fick den socialdemokratiska partikongressen att mot partistyrelsens förslag<br /> ta ställning till att mer pengar skulle tillskjutas till studiemedelssystemet.</p> <p>I den proposition som nu lagts fram föreslås ytterligare höjt totalbelopp<br /> (till 170 % av basbeloppet) och höjd bidragsdel (till 50 % av basbeloppet).</p> <p>Dessutom backar man från utredningsförslagen om minimiavgift vid återbetalningen<br /> och fortsatt återbetalning efter 65 års ålder. I och med att<br /> subventionsnivån höjs måste propositionen ses som ett steg åt rätt håll.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Studiemedelssystemets uppgifter<br /> Garantera rekryteringen</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> Sf26</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Det är viktigt att ställa sig frågan vilka effekter det studiesociala systemet för<br /> med sig för samhället i stort. För det första är det viktigt att slå fast att<br /> utbildningen inte är en kostnad för staten i vanlig mening utan en av de<br /> viktigaste samhällsinvesteringarna. En mindre satsning nu ger en mindre<br /> utdelning i framtiden i form av ekonomisk, social och kulturell utveckling.</p> <p>Resonemanget om investering gäller i hög grad studiemedelssystemet även<br /> om det har formen av en transferering. Studiemedlen har en stor effekt på<br /> rekryteringen till högskolan. Cirka en tredjedel av antalet studenter säger att<br /> de skulle avstått från högre studier om studiemedelssystemet inte funnits.</p> <p>Undersökningar visar att rädslan för att ta på sig studieskulder har en<br /> avgörande betydelse för dem som inte söker vidare till högskolan. Det är<br /> därför knappast förvånande att urholkningen av studiemedlen har fått<br /> effekter på rekryteringen. De senaste åren har antalet ansökningar till<br /> högskolan minskat liksom antalet studiemedelstagare. Vidare har medelbetygen<br /> för de sist intagna sjunkit. Den minskande rekryteringen är allvarlig<br /> inte minst med tanke på att arbetslivet efterfrågar alltmer högutbildad<br /> personal i takt med övergången till kunskapssamhället. En minskad rekryteringsbas<br /> får i slutändan effekt på Sveriges roll som ledande industrination.<br /> Centern anser att ett studiemedelssystem måste skapas som kan garantera<br /> den rekrytering till högre utbildning som kunskapssamhället ställer krav på.</p> <p>Minska den sociala snedrekryteringen</p> <p>Ett av de högre samhälleliga målen med utbildningen är att den skall vara<br /> tillgänglig för samtliga medborgare oavsett kön, ålder, geografisk eller social<br /> bakgrund.</p> <p>Klara förbättringar har skett vad gäller den könsmässiga rekryteringen till<br /> den högre utbildningen. Drygt hälften av de högskolestuderande är i dag<br /> kvinnor. Däremot är valen inom högskolan i hög grad könsbundna. Kvinnor<br /> är i mycket klar minoritet t. ex. vad gäller de tekniska yrkena. Kvinnor är<br /> vidare i minoritet i forskarutbildning (endast 20 % är kvinnor). Det svenska<br /> högskoleväsendet har vidare bara en försvinnande liten del kvinnliga<br /> professorer.</p> <p>Framgångar har nåtts vad gäller den åldersmässiga rekryteringen. En<br /> tredjedel av de studerande är i dag över 28 år. Den stora utbyggnaden av<br /> deltids- och distansstudier har spelat en stor roll.</p> <p>Vad gäller den regionala rekryteringen och utbildningsnivån i olika<br /> regioner finns fortfarande markanta skillnader. I Stockholms län är medelutbildningslängden<br /> 11,5 år medan andelen med postgymnasial utbildning är<br /> 26 %. Motsvarande tal för Kalmar län är 9,3 år och ca 11 %. Tack vare de<br /> regionala högskolorna som centern förespråkat har dock en utjämning skett<br /> det senaste decenniet.</p> <p>Vad gäller den sociala rekryteringen har situationen snarare försämrats det<br /> senaste decenniet. En betydligt större andel akademikerbarn går till högre<br /> studier jämfört med arbetarbarn. En undersökning gjord på beställning av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>studiemedelskommittén av Reuterberg &amp; Svensson, Göteborgs universitet Mot. 1987/88</p> <p>visar att de två vanligaste angivna hindren för högskolestudier har med ^26</p> <p>ekonomin att göra. Rädslan för skuldsättning är det största hindret.</p> <p>Betydande skillnader går att hitta mellan socialgrupperna, där de från<br /> socialgrupp II och III har en betydligt större andel som anger skuldsättningen<br /> som det främsta hindret än de från socialgrupp I. Det finns med andra ord ett<br /> belagt samband mellan skuldbörda och social snedrekrytering som regeringens<br /> proposition kraftigt tonar ned. Det går även att se tydliga historiska<br /> samband. När studiemedelssystemet infördes minskade initialt den sociala<br /> snedrekryteringen. I takt med att urholkningen av systemet fortgick vände<br /> trenden och sedan 1970 har snedrekryteringen ökat. Detta går inte att<br /> förklara med skevheter vid rekryteringen till gymnasiet vilket regeringen<br /> försöker. Centern anser det nödvändigt att skapa ett studiemedelssystem<br /> som kan uppfylla det utbildningspolitiska målet om jämn social rekrytering<br /> till högre studier.</p> <p>Effektivisera utbildningssystemet</p> <p>Det låga totalbeloppet har medfört att genomströmningshastigheten i högskolan<br /> minskat. Allt fler tvingas att arbeta vid sidan om studierna. Detta ger<br /> en ineffektivare utbildningsapparat med färre utexaminerade per satsad<br /> krona. Studiemedelssystemet bidrar därför till den negativa produktionsutvecklingen<br /> i utbildningssystemet.</p> <p>En minskad genomströmning innebär också en fördröjning av de studerandes<br /> inträde på arbetsmarknaden. Om en tredjedel av alla akademiker<br /> avslutade sina studier ett halvår tidigare och därmed fick en längre<br /> yrkesverksam period skulle detta innebära stora samhällsekonomiska vinster.<br /> Centern anser att vi måste ha ett studiemedelssystem som ger förutsättningar<br /> för ett effektivt utbildningssystem.</p> <p>Varför behöver studiemedelssystemet reformeras?</p> <p>Studenterna har i dag under studietiden en väsentligt lägre standard än vad<br /> jämförbara ungdomsgrupper har. I en utredning som sparbanken presenterat<br /> tillsammans med SACO/SR visar man att en student med studiemedel<br /> avstår ca 60 000 kr. om året jämfört med en industriarbetare med genomsnittlig<br /> lön. Denna beräkning bygger på sparbankernas norm som är mindre<br /> gynnsam ur den studerandes synpunkt än t. ex. socialstyrelsens norm. Lägger<br /> man därtill att sparbanken inte räknat med att bostadsstandarden skiljer<br /> mellan industriarbetarens lägenhet och ett studentrum får man betydligt<br /> större skillnader än 60 000.</p> <p>Utredningen visar också att standarden för studenten realt har sjunkit med<br /> 18 % mellan åren 1975 och 1985. Enligt konsumentverkets utredning<br /> förlorar en genomsnittlig student som bor i egen lägenhet ca 1 100 kr. per<br /> månad med den nuvarande nivån på studiemedlen. En student som hyr<br /> studentrum förlorar ca 250 kr. per månad enligt samma utredning. Att med<br /> detta som bakgrund hävda att det är fördelningspolitiskt oacceptabelt att<br /> höja studiemedlen mer än regeringen föreslår, vilket indirekt framgår av<br /> propositionen, är obegripligt.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:11px;">Även efter studietiden hårde examinerade akademikerna fått en standard- Mot. 1987/88</p> <p>sänkning under 1975 ocj 1985. Flertalet grupper har förlorat knappt 1 000 kr. Sf26</p> <p>i månaden efter skatt, nödvändiga utgifter och studiemedelsamorteringar.</p> <p>Studieskulderna hos dem som nu avslutar sina studier ökar också<br /> dramatiskt. Enligt propositionen sägs bara 4 % av skulderna vara större än<br /> 100 000 i dag. Enligt CSN:s statistik var det dock 6 % som den 1 januari 1986<br /> hade över 100 000 i skuld (för mer än två år sedan med andra ord!).</p> <p>Dessutom ökar antalet med ca 10 000 personer per år och bör med andra ord i<br /> dag vara ca 75 000 studenter eller 8 % av samtliga studiemedelstagare.</p> <p>Slutsatsen är att fler och fler kommer att få problem med återbetalningen.</p> <p>Det kommer bara att finnas två lösningar på detta problem: Antingen<br /> kommer arbetsgivarna att behöva höja akademikerlönerna kraftigt för att<br /> fylla högskolorna och därmed sitt behov av välutbildad arbetskraft. Att åter<br /> vidga löneklyftorna och kanske få ytterligare snurr på den s. k. lönelönespiralen<br /> med högre inflation som följd anser vi inte är någon bra lösning.</p> <p>Den andra möjliga lösningen är enligt vår mening bättre, dvs. att skapa ett<br /> generösare studiemedelssystem.</p> <p>Centern har vid ett antal tillfällen visat på de brister studiemedelssystemet<br /> har. Det är viktigt att komma ihåg att en reformering av studiemedelssystemet<br /> inte främst handlar om krav på reala förbättringar i förhållande till andra<br /> grupper utan krav på en kompensation för de successiva urholkningar som<br /> skett av systemet sedan reformen genomfördes 1965.</p> <p>Köpkraften har minskat trots knytning till konsumentprisindex. Den reala<br /> köpkraften jämfört med andra ungdomsgrupper har försämrats ännu mer.</p> <p>Bidragsdelen har till följd av att den inte värdesäkrats sjunkit från<br /> motsvarande ca 9 000 kr. till 2 178 kr. i dagens penningvärde. Detta har<br /> kraftigt ökat skuldsättningen per termin.</p> <p>Lån under gymnasietiden och under högskoletiden har medfört att fler<br /> lånat under många terminer och därmed ökat den genomsnittliga skuldbördan.</p> <p>Räntan har stigit från max 3,2 % till 4,2 % vilket ökat ”räntebetalningarna”<br /> och därmed skuldbördan.</p> <p>Inflationen har sjunkit sedan mitten på 1970-talet vilket minskat räntesubventionerna.<br /> Därmed har också den totala statliga subventionen i studiemedelssystemet<br /> sjunkit ytterligare.</p> <p>Reallönerna har försämrats för flertalet akademikergrupper sedan början<br /> på 1970-talet. Det har inneburit att förmågan att betala tillbaka skulderna<br /> avsevärt minskat.</p> <p>Sammanfattningsvis kan läget beskrivas enligt följande: På 1960-talet hade<br /> studenterna en arbetsmarknad som gav höga löner och ett studiemedelssystem<br /> med en hög bidragsdel. På 1970-talet var räntesubventionerna i<br /> studiemedelssystemet höga till följd av den höga inflationen. Under 1980talet<br /> verkar inte studenten kunna få något av detta.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Inriktningen av en reformering av studiemedelssystemet Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:339px;">Sf26</p> <p>En reformering av det studiesociala systemet måste ta sikte på följande<br /> punkter i nämnd ordning:</p> <p>1. Skuldbördan efter studietiden måste kraftigt lättas. Detta är enligt alla<br /> undersökningar den viktigaste åtgärden för att trygga rekryteringen till högre<br /> studier och minska den sociala snedrekryteringen.</p> <p>2. Ge drägliga förhållanden under studietiden. Totalbeloppet måste höjas<br /> så att studenterna garanteras en rimlig levnadsstandard under studietiden.</p> <p>Dels på grund av rekryteringsskäl - den ekonomiska standardsänkningen<br /> under studietiden jämfört med alternativet att börja arbeta direkt efter<br /> gymnasiet får inte vara för stor. Dels för att minska bredvidarbetandet och<br /> därmed effektivisera studierna.</p> <p>3. Staten måste visa hela subventionens storlek genom att lägga den i en<br /> stor bidragsdel. Med dagens stora räntesubventioner vet varken staten eller<br /> studenten vilka förmåner studiemedelssystemet innehåller. Den största<br /> subventionen får studenten då inflationen är hög under återbetalningstiden<br /> vilket inte är känt förrän 20-30 år efter avslutade studier.</p> <p>4. Studiemedelssystemet skall skapa så litet byråkrati som möjligt samt<br /> vara enkelt och överskådligt. I dag finns ett komplicerat förfarande med<br /> uppskov, inkomstprövning, kontroll av poängkrav samt ett speciellt system<br /> för sjukförsäkring.</p> <p>Inför studielön</p> <p>Det största problemet med studiemedelssystemet ligger i dag på återbetalningssidan.<br /> Det krävs en rejäl lättnad i skuldbördan för att garantera<br /> rekryteringen till högskolan, minska den sociala snedrekryteringen samt<br /> åstadkomma en acceptabel genomströmning i utbildningssystemet. Det kan<br /> bara ske genom en höjning av den återbetalningsfria delen av studiemedlen.</p> <p>Regeringen har i sin proposition i första hand siktat in sig på att förbättra<br /> för de studerande under studietiden genom en höjning av totalbeloppet. I<br /> regeringens förslag minskar visserligen skulden något men i gengäld försämras<br /> återbetalningsvillkoren, bl. a. genom en högre ränta. Skuldbördan efter<br /> studierna påverkas inte nämnvärt.</p> <p>Regeringen föreslår en höjd bidragsdel. Denna bidragsdel knyts till<br /> basbeloppet och kommer därmed att räknas upp med inflationen. Detta<br /> välkomnar centern då det kommer att förhindra samma reala minskning av<br /> bidragsdelen som har skett de senaste 20 åren. Vi välkomnar också att den<br /> statliga subventionen läggs i en väl synlig bidragsdel och att räntan anpassas<br /> till marknaden. Detta har vi också vid ett flertal tillfällen förespråkat.</p> <p>Centerpartiet anser emellertid att det nuvarande studiemedelssystemet<br /> skall ersättas av en beskattad studielön på 100 % av basbeloppet (25 800 kr.</p> <p>1988). Denna studielön bör kompletteras med statsgaranterade lån på 80 %<br /> av basbeloppet, vårdnadsbidrag, slopade fribidragsregler samt avdragsgilla<br /> litteraturkostnader. Deltidsstudier reducerar studielönen först, därefter<br /> reduceras lånedelen. Detta system skulle avsevärt minska skuldbördan för de<br /> studerande. Se diagram 1.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Diagram 1: Studieskuldens storlek efter 10 terminer. Studierna påbörjas 1988. 5 % Mot. 1987/88<br /> inflation per år är antagen. Sf26</p> </div> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_9"><p>210</p> <p>200</p> <p>190</p> <p>160</p> <p>170</p> <p>160</p> <p>150</p> </div> <div class="block ml_9"><p>140</p> <p>130</p> </div> <div class="block ml_9"><p>120</p> <p>110</p> </div> <div class="block ml_9"><p>100</p> <p style="margin-left:3px;">90</p> <p style="margin-left:3px;">60</p> <p style="margin-left:3px;">70</p> <p style="margin-left:3px;">60</p> <p style="margin-left:3px;">50</p> <p style="margin-left:3px;">40</p> <p style="margin-left:3px;">30</p> <p style="margin-left:3px;">20</p> </div> <div class="block ml_9"><p>10</p> <p style="margin-left:3px;">0</p> </div> <div class="block ml_25"><p>Skuld (»)</p> </div> <div class="block ml_13"><p>Skuld nu</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Beskattning förenklar!</p> <p>Modellen med en beskattad studielön har ett flertal fördelar:</p> <p>För det första är en differentiering med avseende på litteraturkostnader,<br /> kostnader för inköp av instrument till musikutbildning m. fl. studiekostnader<br /> möjlig genom avdragsrätt vid inkomstdeklarationen. Inget komplicerat<br /> system med ansökande om extra studiemedel som regeringen föreslår<br /> behöver inrättas.</p> <p>För det andra är det möjligt att pröva studiemedlen mot inkomst och<br /> förmögenhet via deklarationsblanketten utan krångligt inkomstuppgiftslämnande<br /> till CSN fyra gånger per år. Med hjälp av den progressiva skatteskalan<br /> skjuts inkomsten uppåt mot högre skattesatser i takt med att ferieinkomster,<br /> räntor m. m. strömmar in och den disponibla delen av studielönen minskar.<br /> Fribeloppet kan därmed i motsats till vad regeringen föreslår avskaffas.<br /> Detta skulle ge betydligt mindre marginaleffekter än i regeringens förslag,<br /> där studiemedlen avtrappas med 50 % av den inkomst som överstiger<br /> fribeloppet. Tillsammans med skattesatsen blir då marginaleffekten 85 %.<br /> Om den studerande också uppbär ungdomsbostadsstöd kan marginaleffekten<br /> bli så hög som 120 %. I vårt system blir marginaleffekten lika med<br /> skatteskalan, dvs. 35 % för de allra flesta studerande.</p> <p>För det tredje innebär studielönemodellen att de särlösningar som i dag<br /> gäller vid studenternas sjukdom avskaffas. Genom att studielönen räknas<br /> som inkomst kan det ordinarie sjukförsäkringssystemet träda in.</p> <p>Kort sagt möjliggör modellen med beskattning ett enklare studiemedelssystem.</p> </div> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_34" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Försämra inte för barnfamiljerna!</p> <p>Regeringen föreslår att det s. k. barntillägget skall avskaffas - detta med<br /> hänvisning till den utbyggnad av barnstödet som skett sedan barntillägget<br /> infördes på 1960-talet. Centern anser visserligen att stöd till barnfamiljer<br /> skall lösas inom ramen för den ordinarie familjepolitiken. I dagsläget har<br /> barnfamiljerna stora ekonomiska problem och behöver ett förstärkt stöd,<br /> vilket samtliga riksdagspartier också tagit ställning för.</p> <p>Studenter med barn hör till de mest utsatta ekonomiskt. Centern anser att<br /> regeringens förslag om ett slopande av barnstödet i detta läge kraftigt skulle<br /> försvåra möjligheten att bedriva studier för studerande med barn. Det vore<br /> olyckligt! Vi har tidigare tillsammans med folkpartiet och moderaterna<br /> motionerat om att ett beskattat vårdnadsbidrag för småbarnsföräldrar skall<br /> införas på 15 000 kr. per barn och år.</p> <p>I händelse av att detta förslag avslås bör enligt vår mening barntillägget ej<br /> avskaffas.</p> <p>Växande studieskulder med regeringens förslag</p> <p>Regeringen föreslår försämrade återbetalningsvillkor för att finansiera<br /> ökningen av bidragsdelen. Bl. a. höjs räntan, de två återbetalningsfria åren<br /> avskaffas, uppskovssystemet försvinner och en inkomstrelaterad återbetalning<br /> införs. 4 % av den sammanräknade inkomsten till statlig taxering skall<br /> återbetalas årligen.</p> <p>Centern har i sak ingenting att invända mot att det nuvarande mycket<br /> oöverskådliga återbetalningssystemet ersätts av ett enklare inkomstrelaterat<br /> återbetalningssystem. Det är emellertid högst riskabelt att - med den<br /> skuldbörda som regeringens förslag innebär - införa ett återbetalninssystem<br /> där 4 % av inkomsten skall återbetalas. Fem års studier som påbörjas i år<br /> innebär med regeringens förslag att den studerande får en studieskuld som<br /> uppgår till ca 180 000 kr. Samtidigt som 4 % av inkomsten skall avbetalas,<br /> skulle studieskulden i dagsläget räknas upp med drygt 5 %. För dem som har<br /> en årsinkomst som är mindre än studieskulden kommer med andra ord<br /> studieskulden att växa. Efter fem års studier påbörjade i år och med en<br /> ingångslön på 120 000 kr. som räknas uppmed 7 % årligen kommer det att ta<br /> 20 år innan skulden åter minskar. Detta är uppenbart orimligt. Se diagram 2.</p> <p>Exemplet är ingalunda unikt. Det kommer att förekomma fall där<br /> studietiden är längre, lönen lägre eller där löneutvecklingen är sämre, vilket<br /> ger ännu sämre resultat. Det är inte svårt att konstruera alternativ, där<br /> skulden kommer att växa under hela den studerandes livstid. Detta faktum,<br /> som både CSN och SACO/SR pekar på i remissvaren, nonchaleras av<br /> regeringen och avfärdas på några rader i propositionen som orealistiska<br /> scenarier. Det är sannolikt att systemets orimligheter kommer att hinna i fatt<br /> regeringen då systemet är inarbetat om 10- 15 år och en ny stor reform måste<br /> då genomföras. Enligt vår mening kräver ett inkomstprövat återbetalningssystem<br /> av den typen som regeringen föreslår väsentligt mindre skulder vid<br /> början av återbetalningen för att det skall vara möjligt att få systemet att<br /> fungera under en längre tidsperiod. Vi anser att taxerad inkomst är det bästa</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>inkomstbegreppet. Med centerns förslag blir återbetalningsbördan betydligt Mot. 1987/88<br /> humanare. Vi anser därutöver att vid utformningen av detaljreglerna CSN Sf26<br /> ges större frihet att pröva möjligheterna till uppskov med återbetalningen än<br /> vad som anges i propositionen. Se diagram 2.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Diagram 2: Studieskuldens storlek med centerns resp. socialdemokraternas förslag till<br /> nytt studiemedelssystem. (Antaganden: halva statens upplåningsränta 5,5 %, inflation<br /> 5 %, ingångslön 120 000 kr. och årlig löneuppräkning 7 %)</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:224px;">Kronor</p> <p>l\ 1 Regeringens förslog [// Å Centerns förslog</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Avskaffa ungdomsbostadsstödet!</p> <p>Det nyligen införda ungdomsbostadsstödet påverkar i allra högsta grad<br /> studenternas ekonomi och får effekter på det studiesociala systemet. Stödet<br /> skulle bl. a. vara till för studerande. Centern anser att beslutet om införande<br /> av ungdomsbostadsstödet var något märkligt.</p> <p>För det första ligger ungdomens bostadsproblem inte på "efterfrågesidan”<br /> utan framför allt på utbudssidan. Vad som behövs är omfattande program för<br /> att bygga små, billiga lägenheter, inte minst på högskoleorterna, och inte en<br /> satsning på dem som redan i dag har bostad. En viktig uppgift är också att<br /> driva en politik för regional balans som minskar trycket på universitetsorternas<br /> bostadsmarknad.</p> </div> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_46" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">För det andra skapar ungdomsbostadsstödet enorma marginaleffekter Mot. 1987/88</p> <p>tillsammans med skatterna och avtrappningsreglerna i studiemedelssyste- Sf26</p> <p>met. Sådana marginaleffekter uppstår alltid då flera inkomstprövade bidragssystem<br /> läggs ovanpå varandra. En person som ligger över det nuvarande<br /> s. k. fribeloppet i studiemedelssystemet och tjänar 1 000 kr. på marginalen<br /> tappar 500 kr. i studiebidrag (alltså ej lån), 350 kr. i skatt samt 333 kr. i<br /> bostadsstöd. Studenten förlorar alltså över 180 kr. i disponibel inkomst för<br /> varje extra intjänad tusenlapp - en marginaleffekt på 118 %. Detta i ett så<br /> lågt inkomstläge som ca 30 000 kr. per år. Centern anser detta oacceptabelt.</p> <p>Regeringen försöker nu lindra problemen genom att se till att studiemedelstagare<br /> som bor i studentlägenhet i praktiken kommer att ställas utanför. Det<br /> sker genom en höjning av hyresgränsen. Det är dock under 25 % av de<br /> högskolestuderande som bor i studentrum. Förslaget kommer med andra ord<br /> att minska problemen högst måttligt.</p> <p>För det tredje medför det nuvarande ungdomsbostadsstödet orimliga<br /> effekter för dem som under studietiden flyttar ihop. Att flytta ihop innebär<br /> ett kraftigt minskat sammanlagt bostadsstöd.</p> <p>För det fjärde utgår stödet endast till ungdomar under 28 år. En tredjedel<br /> av samtliga studerande är över 28 år. Bostadsstödet skapar med andra ord<br /> stora orättvisor mellan studerande i olika åldrar.</p> <p>För det femte beslutas bostadsstödet av kommunerna. De skall också<br /> finansiera hälften av stödet. Två tredjedelar av studenterna finns i Uppsala,</p> <p>Lund och Stockholm. Dessa kommuner har sagt nej till att införa bostadsbidraget.<br /> Där är också bostadskostnaderna relativt höga. Stödet kommer att<br /> medföra stora orättvisor mellan studenter på olika högskoleorter.</p> <p>För det sjätte kommer sannolikt kommuner som förvaltar studentlägenheter<br /> att kraftigt höja sina hyror då studenternas köpkraft ökar. Alla<br /> erfarenheter av bostadsbidrag visar på liknande effekter.</p> <p>För det sjunde bygger ungdomsbostadsstödet in ungdomar i en alltför hög<br /> boendekostnad. Då stödet inte längre utgår efter 28 års ålder resp. efter att<br /> studierna avslutats kommer vissa personer att tvingas flytta. Särlösningar på<br /> detta vis för enbart ungdomar är aldrig lyckade.</p> <p>Centern anser att ungdomsbostadsstödet har så många nackdelar att det<br /> bör avskaffas. Pengarna bör i stället satsas på att bygga små, billiga<br /> lägenheter och/eller ett förstärkt studiemedelssystem.</p> <p>I en särskild motion yrkar centerpartiet avslag på regeringens förslag i<br /> denna del.</p> <p>Kostnader för systemet</p> <p>1 dag uppbär 160 000 studerande studiemedel. Långt ifrån alla studerar dock<br /> på heltid och skulle därmed inte vara berättigade till studiemedel. I dag<br /> motsvarar de utbetalade studiemedlen 110 000 ”fulla studiemedel”. Med<br /> genomsnittliga ferieinkomster kommer den studerande med vårt förslag att<br /> uppbära en bidragsdel efter skatt som är ca 4 000 kr. högre än den regeringen<br /> föreslår. Det innebär att kostnaderna för lönedelen är drygt 400 milj. kr.<br /> högre än regeringens, förutsatt att regeringen gör en indragning från</p> <p>kommunerna motsvarande deras ökade skatteintäkter. 17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Då vårt system inte medför samma behov av framtida avskrivningar av Mot. 1987/88<br /> studieskulder är dock den verkliga kostnaden väsentligt lägre. Vi uppskattar $f26<br /> den till ca 200 milj. kr. Vi har då beaktat att räntesubventionerna i<br /> studiemedelssystemet (hälften av räntorna) på sikt minskar med 40 %. I dag<br /> är den utestående studieskulden över 30 miljarder kronor, vilket skulle<br /> generera räntesubventioner på ca 1,5 miljarder. Med vårt system skulle dessa<br /> minska med över en halv miljard. Dessa siffror är osäkra och ligger framför<br /> allt långt in i framtiden.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av ovanstående hemställer vi</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om mål och inriktning av studiemedelssystemet,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till nytt<br /> studiemedelssystem i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om bibehållandet av barnstödet i studiemedelssystemet,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts<br /> om användande av begreppet taxerad inkomst inom återbetalningssystemet.</p> <p>Stockholm den 5 april 1988</p> <p>Olof Johansson (c)</p> <p>Karl Erik Olsson (c)</p> <p>Karin Söder (c)</p> <p>Nils G Åsling (c)</p> <p>Gunnar Björk (c)</p> <p>Britta Hammarbacken (c)</p> <p>Pär Granstedt (c)</p> <p>Karin Isrealsson (c)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:7px;">Görel Thurdin (c)<br /> Gunnel Jonäng (c)<br /> Bertil Fiskesjö (c)<br /> Gunilla André (c)<br /> Per-Ola Eriksson (c)<br /> Börje Hörnlund (c)<br /> Agne Hansson (c)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>18</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Olof Johansson c 2 undertecknare 0 Karl Erik Olsson c 3 undertecknare 0 Karin Söder c 4 undertecknare 0 Nils G Åsling c 5 undertecknare 0 Gunnar Björk c 6 undertecknare 0 Britta Hammarbacken c 7 undertecknare 0 Pär Granstedt c 8 undertecknare 0 Karin Isrealsson c 9 undertecknare 0 Görel Thurdin c 10 undertecknare 0 Gunnel Jonäng c 11 undertecknare 0 Bertil Fiskesjö c 12 undertecknare 0 Gunilla André c 13 undertecknare 0 Per-Ola Eriksson c 14 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 15 undertecknare 0 Agne Hansson c 16 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:116 2014-11-24 01:18:12 motkat Motionskategori - 2014-11-24 01:18:12 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Sf26 2019-05-28 12:12:38 tilldelat Tilldelat Socialförsäkringsutskottet 2014-11-24 01:18:12 GB02Sf26 av Olof Johansson m. fl. (c) mot_198788_sf_26.pdf 687938 pdf med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel https://data.riksdagen.se/fil/49F4A681-B845-4CDF-9260-551E19EDEA51