2780459 GB02Sf25 1987/88 Sf25 mot mot Motion 1987/88:Sf25 av Margareta Andrén m. fl. (fp) Motion Motion SfU 25 0 1988-04-05 00:00:00 2014-10-14 10:30:18 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Mot. av Margareta Andrén m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf25/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf25 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Sf25 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88: Sf25</p> <p>av Margareta Andrén m. fl. (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Mot.</p> <p style="margin-left:339px;">1987/88<br /> Sf 25 - 27</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Det är bra att regeringen nu presenterar ett förslag till studiemedelsreform<br /> som innebär reella förbättringar av de studerandes ekonomi. Vi konstaterar<br /> vidare med tillfredsställelse att propositionen i väsentliga avseenden överensstämmer<br /> med folkpartiets reservation i studiemedelskommittén och i<br /> motsvarande mån avviker från den socialdemokratiska kommittémajoriteten.<br /> Regeringen har sålunda valt att i stället för att utveckla bostadsbidragen<br /> till de studerande höja totalbelopp och bidragsdel. Detta innebär också att vi<br /> i huvudsak tillstyrker regeringsförslaget.</p> <p>Folkpartiets utgångspunkter för en studiemedelsreform</p> <p>Utbildning syftar till att stärka den enskildes kompetens i yrkeslivet och som<br /> medborgare. För Sveriges framtida välstånd och tillväxt är det en förutsättning<br /> att ha välutbildad arbetskraft. Det är därför av största vikt att samhället<br /> på skilda sätt främjar utbildning. Detta kan ske genom att tillhandahålla<br /> gratis undervisning, att ge sådana resurser till utbildningen att denna håller<br /> en hög kvalitet samt att genom ett studiefinansieringssystem ge alla som har<br /> förutsättningar att studera möjlighet till detta oberoende av deras egna<br /> ekonomiska förutsättningar.</p> <p>I Sverige har emellertid utvecklingen för flera yrkeskategorier blivit sådan<br /> att det är tveksamt om det, trots fri undervisning och studiemedel, är lönsamt<br /> i ekonomisk mening att bedriva högre studier. Lönenivån, löneutvecklingen<br /> och marginalskatt är nämligen sådana att den ekonomiska uppoffring de<br /> studerande gör under studietiden, i form av utebliven alternativ lön och<br /> studieskuld, i ett livslöneperspektiv inte blir ”lönsam”. För vissa för<br /> samhället särskilt angelägna yrkeskategorier, militär och polis samt under<br /> senare tid vidareutbildning av viss vårdpersonal, har samhället tagit konsekvenserna<br /> av detta och ger lön till de ”studerande” redan under utbildningstiden.</p> <p>Givetvis är utbildning berikande i annan mening än strikt ekonomisk. Men<br /> ofrånkomligen vägs de ekonomiska aspekterna in när en person fattar beslut i<br /> dessa frågor. Det är på sitt sätt märkligt att det i ett högt utvecklat land som<br /> vårt inte skall vara möjligt för den enskilde att förutsätta att kostnaderna för<br /> några års studier fullt ut skall kunna återbetalas med framtida inkomster.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987/88.3 sami. NrSf25-27</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_47" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Detta understryker bl. a. det väsentliga i att skattesystemet reformeras Mot. 1987/88</p> <p>framför allt genom att marginalskatterna sänks. Till dess så sker är det inte Sf25</p> <p>möjligt för något studiemedelssystem, som är statsfinansiellt rimligt, att<br /> självständigt åstadkomma några mycket stora förbättringar av de ekonomiska<br /> villkoren för framtida inkomsttagare med studieskulder.</p> <p>Totalbelopp och bidragsdel</p> <p>I studiemedelskommittén reserverade sig företrädarna för folkpartiet och<br /> moderata samlingspartiet för att totalbeloppet skulle höjas från nuvarande<br /> 145 % av basbeloppet til! 170 % och att bidragsdelen skulle höjas till 50 %av<br /> basbeloppet. I propositionen har nu regeringen anslutit sig till detta förslag.</p> <p>Det totalbelopp som därmed kommer att utgå, 4 870 kr. per månad med<br /> nuvarande basbelopp, torde vara tillräckligt för att de studerande skall kunna<br /> bedriva heltidsstudier utan att behöva arbeta vid sidan om. Om emellertid<br /> kostnadsutvecklingen för de studerande skulle bli sådan att de ånyo, i likhet<br /> med vad som hänt sedan det nuvarande studiemedelssystemet trädde i kraft<br /> 1965, kommer att släpa efter i förhållande till befolkningens köpkraft i övrigt<br /> finns det enligt vår uppfattning skäl att överväga en höjning av totalbeloppet.</p> <p>Om det därtill skulle visa sig att oron för att sätta sig i skuld, också efter den<br /> nu föreslagna höjningen av bidragsdelen, avskräcker sökande till vissa delar<br /> av den högre utbildningen bör detta leda till att frågan om bidragsdelens<br /> storlek prövas på nytt.</p> <p>Bostadsbidrag som del av studiefinansieringen</p> <p>Regeringen har i en särskild proposition (prop. 1987/88:131) föreslagit vissa<br /> förändringar i bostadsbidraget till ensamstående under 29 år för att anpassa<br /> dessa regler till studiemedelssystemet. Det kan enligt vår uppfattning riktas<br /> flera invändningar mot att på detta sätt göra en koppling mellan studiemedelssystemet<br /> och bostadsbidragen.</p> <p style="margin-left:13px;">- Stödet till de studerande blir ännu mer selektivt än i dag. Stödet till de<br /> studerande kommer att differentieras efter hur de bor.</p> <p style="margin-left:13px;">- Bostadsbidraget till ensamstående är ett led i bostadspolitiken. Lika<br /> självklart som att regeringen nu föreslår ett system som inte tar hänsyn till<br /> familjesituationen borde vara att inte ta sådan hänsyn till boendet.</p> <p style="margin-left:13px;">- För att få enhetliga regler över hela landet föreslår regeringen att<br /> riksdagen skall lagstifta om skyldighet för kommunerna att utge bostadsbidragen.<br /> Detta ingrepp i den kommunala självstyrelsen anser vi inte<br /> motiverat.</p> <p style="margin-left:13px;">- Hyresnivån på berörda bostäder kan förväntas stiga då de boende inte<br /> behöver stå för hela kostnadsökningen själva. Samtidigt kan det förväntas<br /> att de studerande kommer att söka sig till dyrare bostäder eftersom de får<br /> små merkostnader för detta. Den totala samhällskostnaden för bostadsbidragen<br /> kan därmed förväntas stiga utan att detta kommer studiefinansieringen<br /> i egentlig mening till del.</p> <p>Vi vidhåller därför vårt i annat sammanhang framförda yrkande att<br /> bostadsbidrag inte skall utgå till ensamstående.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Fribeloppet för egen inkomst Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:340px;">Sf25</p> <p>I studiemedelskommittén reserverade sig folkpartiet för att helt ta bort<br /> prövningen mot egen inkomst. Motiven för detta var huvudsakligen två;<br /> genom att ta bort den individuella prövning som reglerna om fribeloppet<br /> leder till understryker man att studiemedelssystemet är ett generellt verkande<br /> system och därmed undviker man också den omfattande byråkrati och<br /> kontroll som reglerna leder till.</p> <p>1 propositionen har en reform som innebär att inkomstprövningen helt<br /> avskaffas kostnadsberäknats till ca 450 milj. kr. Detta överstiger vida de<br /> uppskattningar som gjordes i kommittén och vi anser att de nu redovisade<br /> kostnaderna är alltför höga för att motivera de fördelar som ett borttagande<br /> av prövningen skulle leda till.</p> <p>Regeringens förslag innebär att reduktionen av studiemedlen börjar vid en<br /> inkomst på 34 000, i praktiken 37 000 med hänsyn till schablonavdraget vid<br /> inkomstbeskattningen. Fribeloppet föreslås som hittills beräknat på sådan<br /> inkomst som belöper sig till sommarmånaderna trots att studiemedel bara<br /> beviljas för nio månader, höst- och vårtermin.</p> <p>Enligt vår uppfattning vore ett alternativ till att ta bort inkomstprövningen<br /> att endast låta den omfatta de inkomster de studerande uppburit under tiden<br /> de lyft studiemedel men låta inkomsterna under sommarperioden, juni, juli<br /> och augusti, vara undantagna prövning.</p> <p>Något färdigt förslag till hur ett sådant särskiljande av ferieinkomsten<br /> skulle kunna göras från annan inkomst finns inte. Det finns emellertid skäl att<br /> studera frågan för att se hur en sådan ordning skulle kunna utformas och vilka<br /> kostnader det skulle innebära för statsverket i form av ett ökat antal<br /> oreducerade studiemedel. Riksdagen bör därför hos regeringen begära att<br /> CSN får ett sådant uppdrag.</p> <p>Inkomstbegreppet</p> <p>Folkpartiet ställde sig bakom studiemedelskommitténs förslag att eventuell<br /> återstående skuld inte skulle avskrivas då låntagaren uppnått 65-årsåldern.</p> <p>Samtidigt förordade vi emellertid ett annat inkomstbegrepp, ”taxerad<br /> inkomst”, än den socialdemokratiska kommittémajoriteten vars förslag i<br /> huvudsak motsvarade begreppet ”sammanräknad inkomst". Genom att<br /> välja ”taxerad inkomst” och fortsatt återbetalning efter 65 år kunde man i<br /> systemet enligt vår mening ta hänsyn till låntagarens betalningsförmåga<br /> också efter avdrag för räntor och t. ex. pensionsförsäkringar men utan att för<br /> den skull subventionera låntagaren.</p> <p>Regeringen har nu valt att i stället föreslå att kvarstående skulder avskrivs<br /> då låntagaren fyllt 65 år. Vi accepterar detta förslag och som en följd av vårt<br /> tidigare resonemang då också valet av inkomstbegreppet ”sammanräknad<br /> inkomst”.</p> <p>Det finns enligt vår uppfattning emellertid en risk för att den valda<br /> konstruktionen kommer att visa sig mycket betungande framför allt för<br /> låntagare som förutom studieskulden har lån för att finansiera sitt boende.</p> <p>Som bostadssituationen är på många håll i landet i dag är det ofta svårt att få</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987/88. 3sami. AV 5/25-27</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>bostad på annat sätt än att köpa bostadsrätt eller småhus. Det finns därför Mot. 1987/88</p> <p>anledning att noga följa verkningarna av återbetalningsreglerna för att kunna Sf25</p> <p>förändra dessa om det visar sig att de blir alltför betungande för låntagarna.</p> <p>Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <p>Medelshanteringen</p> <p>I propositionen föreslås att studiemedelssystemet skall läggas utanför<br /> statsbudgeten och att det i fortsättningen skall vara riksgäldskontoret som<br /> lånar upp de pengar som CSN skall bevilja de studerande.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör på sikt prövas en ordning där bankväsendet helt<br /> eller delvis övertar såväl finansiering som administration av studiemedlen.</p> <p>Detta skulle vara till fördel för de studerande som därigenom bl. a. får<br /> tillgång till sådan ekonomisk rådgivning och specialkunskaper som CSN inte<br /> har och heller inte bör skaffa resurser för att ge.</p> <p>Under studiemedelskommitténs arbete förklarade företrädare för Sparbanksföreningen<br /> och Svenska Bankföreningen sig intresserade att mer<br /> konkret lämna förslag till hur en utökad medverkan från deras sida i<br /> studiemedelssystemet skulle kunna utformas. Enligt vår uppfattning bör<br /> regeringen inbjuda bankerna till konkreta diskussioner för att få veta hur<br /> dessa skall kunna medverka i större omfattning än vad som för närvarande är<br /> möjligt. En förutsättning för en sådan medverkan skall givetvis vara att<br /> staten även i fortsättningen lämnar lånegaranti. Riksdagen börge regeringen<br /> ett sådant uppdrag.</p> <p>Studiehjälp vid utlandsstudier</p> <p>I propositionen föreslås att det skall bli lättare att erhålla studiemedel för<br /> studier utomlands. Detta är utmärkt och överensstämmer med folkpartiets<br /> krav. Vi vill i detta sammanhang också lyfta fram det krav som CSN framfört i<br /> sina anslagsäskanden nämligen att även möjligheterna att få studiebidrag för<br /> gymnasiala studier utomlands bör öka. För kommande budgetår har CSN<br /> beräknat detta till 15 milj. kr. Vi anser att det är angeläget att underlätta för<br /> också gymnasister att bedriva studier i andra länder. Riksdagen bör därför<br /> anslå ytterligare 15 milj. kr. till studiehjälp.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att<br /> utreda ett system där ferieinkomsterna inte skall inräknas i den<br /> inkomst som är föremål för inkomstprövning,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om uppföljning av återbetalningsreglerna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:10px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88</p> <p>motionen anförts om en ökad medverkan från bankerna i finansiering Sf25</p> <p>och administration av studiemedelssystemet.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 5 april 1988</p> <p>Margareta Andrén (fp)<br /> Barbro Sandberg (fp)<br /> Lars Leijonborg (fp)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>Kenth Skårvik (fp)<br /> Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Margareta Andrén fp 1 undertecknare 0 Barbro Sandberg fp 2 undertecknare 0 Lars Leijonborg fp 3 undertecknare 0 Kenth Skårvik fp 4 undertecknare 0 Ingrid Ronne-Björkqvist fp 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:116 2014-11-23 06:23:16 motkat Motionskategori - 2014-11-23 06:23:16 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Sf25 2019-05-28 12:12:37 tilldelat Tilldelat Socialförsäkringsutskottet 2014-11-23 06:23:16 GB02Sf25 av Margareta Andrén m. fl. (fp) mot_198788_sf_25.pdf 217362 pdf med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Mot. https://data.riksdagen.se/fil/EADB3C12-70A1-4E13-A5B0-90ED43819F7A