<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2780458</hangar_id>
 <dok_id>GB02Sf23</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Sf23</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Sf23 av Lars Werner m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>SfU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:30:05</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf23/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Sf23</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Sf23</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88 :Sf23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Werner m. fl. (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det råder inga delade meningar om utbildningens betydelse för vårt lands&lt;br /&gt; 
framtid. Det finns också en fullständig enighet kring samhällets fastlagda&lt;br /&gt; 
utbildningspolitiska mål: att alla skall ha rätt och möjlighet att bedriva högre&lt;br /&gt; 
studier oavsett kön, kulturell, ekonomisk och social bakgrund. Det studiemedelssystem&lt;br /&gt;
som infördes 1965 skulle vara ett instrument för att styra&lt;br /&gt; 
den utvecklingen och motverka en social snedrekrytering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de dryga tjugo år som gått sedan nuvarande studiemedelssystem&lt;br /&gt; 
infördes har vissa förändringar skett. Totalbeloppet har höjts vid ett par&lt;br /&gt; 
tillfällen, uppräkningstalet för återbetalning har också höjts. Ett flertal&lt;br /&gt; 
utredningar har tillsatts för att försöka föreslå ett nytt system, då bristerna i&lt;br /&gt; 
1965 års system har blivit allt påtagligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och bristerna i nuvarande system är allvarliga, den statliga subventionen&lt;br /&gt; 
är direkt avhängig av inflationen. Bidragsdelen har krympt så pass att den&lt;br /&gt; 
inte längre påverkar skuldsättningen. Totalbeloppet räcker inte till den&lt;br /&gt; 
nödvändigaste försörjningen, och de grupper som har svårt att klara&lt;br /&gt; 
återbetalningen på grund av för stor skuld tenderar att växa. Den sociala&lt;br /&gt; 
snedrekryteringen till högre studier, som en tid under 1970-talet såg ut att&lt;br /&gt; 
vändas i positiv riktning, kvarstår och håller på att förvärras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhoppningarna på och direktiven till den studiemedelskommitté som&lt;br /&gt; 
tillsattes 1985 var att den skulle utarbeta ett förslag som skulle stå i&lt;br /&gt; 
överensstämmelse med samhällets utbildningspolitiska mål och ge en positiv&lt;br /&gt; 
effekt på rekryteringen till högre utbildning. Det nya systemet borde också&lt;br /&gt; 
uppfylla de nya krav som kan förväntas inom en snar framtid med hänsyn till&lt;br /&gt; 
de förändringar som redan i dag är kända vad gäller minskade ungdomskullar,&lt;br /&gt;
ökande företagsutbildning och förändringar på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslaget presenterades hösten 1987 visade det sig att kommittén i&lt;br /&gt; 
huvudsak arbetat utifrån det gällande studiemedelsförslaget. Den största&lt;br /&gt; 
förändringen är att statens subventioner flyttats från återbetalningssidan till&lt;br /&gt; 
bidragsdelen. Främsta motiveringen till denna förändring är att subventionen&lt;br /&gt;
på så sätt skall bli mer märkbar för den enskilde och förhoppningsvis ge&lt;br /&gt; 
en positiv rekryteringseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I studiemedelskommitténs betänkande saknas dock en analys av de krav&lt;br /&gt; 
som måste ställas på ett fungerande studiemedelssystem fram till år 2000.&lt;br /&gt; 
Kommittén har inte heller behandlat de samhälleliga effekterna av att ersätta&lt;br /&gt; 
nuvarande lånesystem med en studielön på vare sig kort eller lång sikt. Även&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;om direktiven haft en begränsande effekt, förslagen fick inte leda till Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsökningar för staten eller kommunerna, så borde studielönalternati- Sf23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet noga analyseras. Samhällets utgifter för utbildning kan inte enbart ses&lt;br /&gt; 
som kostnader då det inte finns metoder att mäta den samhälleliga inkomsten&lt;br /&gt; 
av investeringar i utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till nytt studiemedelssystem bygger i stort på studiemedelskommitténs&lt;br /&gt;
förslag. Regeringen föreslår dock en höjning i förhållande&lt;br /&gt; 
till kommitténs förslag, av totalbeloppet till 170 % av basbeloppet och en&lt;br /&gt; 
höjning av bidragsdelen till 50 % av basbeloppet per läsår. Därutöver är&lt;br /&gt; 
regeringens förslag till förändringar, i förhållande till studiemedelskommitténs&lt;br /&gt;
förslag, marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed löser inte heller regeringens förslag de grundläggande problemen&lt;br /&gt; 
för de studerande, och den sociala snedrekryteringen kommer knappast att&lt;br /&gt; 
påverkas i positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna totalbeloppet är för lågt. En undersökning från Stockholms&lt;br /&gt; 
universitets studentkår om studenternas levnadsförhållanden, publicerad i&lt;br /&gt; 
mars 1988, visar att av de heltidsstuderande med studiemedel är det bara&lt;br /&gt; 
20 % som uppger att de klarar sig på studiemedlen under terminerna. Över&lt;br /&gt; 
60 % måste arbeta under terminerna. 4 % tar lån utöver studielånet. Ju äldre&lt;br /&gt; 
studenterna är desto mer otillräckliga blir studiemedlen. Hälften av studenterna&lt;br /&gt;
vid Stockholms universitet är mellan 23 och 36 år. 25 % är över 36 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenter från hem utan studietradition är i genomsnitt 4 år äldre än&lt;br /&gt; 
studenter från hem där någon förälder har eftergymnasial utbildning. Ett lågt&lt;br /&gt; 
totalbelopp bidrar därmed till snedrekryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av barntillägget kommer helt klart att medföra att barn blir&lt;br /&gt; 
ett påtagligare studiehinder än i dag. Visserligen är det inte förenligt med&lt;br /&gt; 
samhällets familjepolitik att studenter skall låna pengar till sina barns&lt;br /&gt; 
försörjning, kostnaderna för barn måste lösas på annat sätt. Men innan&lt;br /&gt; 
denna nya kostnadsprincip finns kan inte barntillägget avskaffas utan att det&lt;br /&gt; 
medför konsekvenser för studerande med barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen av det av regeringen nu föreslagna studiemedelssystemet&lt;br /&gt; 
skall ske med ett årligt belopp om 4 % av inkomsten, och påbörjas sex&lt;br /&gt; 
månader efter det att studierna avslutats. Att återbetalningen bestäms i&lt;br /&gt; 
förhållande till inkomsten är en riktig princip men procentsatsen bör&lt;br /&gt; 
differentieras. Det är stor skillnad i att betala 4 % på inkomster mellan&lt;br /&gt; 
150 000 och 200 000 kr. och att betala samma procent på en inkomst som är&lt;br /&gt; 
precis över gränsen för att årsbeloppet för återbetalning skall bli 5 % av&lt;br /&gt; 
basbeloppet. I dag motsvarar det en inkomst på ca 32 000 kr. under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av de hittills två återbetalningsfria åren efter studiernas&lt;br /&gt; 
avslutande motiveras med att avgiften under de första åren blir låg då den&lt;br /&gt; 
kommer att baseras på inkomster intjänade under utbildningstiden. Vidare&lt;br /&gt; 
anförs att även den subvention som de två betalningsfria åren utgjort bör&lt;br /&gt; 
överföras till bidragsdelen i studiemedelssystemet. Enligt vpk:s uppfattning&lt;br /&gt; 
så innebär inte en uppskjuten återbetalning med två år en direkt utgiftsökning&lt;br /&gt;
för statskassan utan leder enbart till att skuldåterbetalningen skjuts upp&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;motsvarande tid. Och med hänsyn till att de studerande under flera års Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studietid tvingats leva under knappa omständigheter behövs de ”fria” åren. Sf23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betalningsfri period om sex månader skapar också problem vid&lt;br /&gt; 
bedömning när studierna är avslutade. Främst för den grupp som inte&lt;br /&gt; 
uppfyller kraven på rätt till studiemedel då de inte klarat av fastställda&lt;br /&gt; 
poängkrav under ett år. Om de trots detta fortsätter studierna och finansierar&lt;br /&gt; 
dem genom arbete så tvingas de dessutom att börja återbetalningen av&lt;br /&gt; 
studieskulden. Det behövs klarare regler för när studierna skall anses&lt;br /&gt; 
avslutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om ändring i studiestödslagen anges att årsbelopp och&lt;br /&gt; 
andra avgifter enligt studiestödslagen som inte har betalats inom föreskriven&lt;br /&gt; 
tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag. Bestämmelsen&lt;br /&gt;
har funnits tidigare och grundar sig på att studielåntagarna har ingått ett&lt;br /&gt; 
avtal med CSN. Den kommitté som nu gjort en översyn av studiemedelssystemet&lt;br /&gt;
borde i detta sammanhang diskuterat och övervägt huruvida bestämmelsen&lt;br /&gt;
om utmätning står i överensstämmelse med den sociala inriktning&lt;br /&gt; 
som studiestödssystemet bör ha och om det står i överensstämmelse med&lt;br /&gt; 
rättssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har det funnits vissa möjligheter för ungdomar under 20 år att få&lt;br /&gt; 
studiemedel vid gymnasiestudier. Den möjligheten föreslås försvinna helt&lt;br /&gt; 
med det nya förslaget enligt vilket all utbildning i gymnasieskolan för&lt;br /&gt; 
ungdomar under 20 år hänförs till studiehjälpssystemet. Principen om att&lt;br /&gt; 
ingen skall behöva låna pengar till gymnasiestudier är riktig, men för att&lt;br /&gt; 
ingen skall behöva avstå från tillräckliga gymnasiestudier måste stödet till&lt;br /&gt; 
ungdomar mellan 18 och 20 år förstärkas ytterligare. En kommande&lt;br /&gt; 
förlängning av de nu tvååriga gymnasielinjerna kommer annars att medföra&lt;br /&gt; 
betydande ekonomiska påfrestningar för många familjer och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk:s förslag för framtiden är studielön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreliggande förslaget löser inte de grundläggande problemen i&lt;br /&gt; 
dagens studiemedelssystem och motsvarar inte kommande behov. Totalbeloppet&lt;br /&gt;
är för lågt, bidragsdelen för liten och skyddsnätet på återbetalningssidan&lt;br /&gt;
otillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen med ett studiemedelssystem måste vara att ge acceptabla ekonomiska&lt;br /&gt;
förhållanden för alla såväl under som efter studietiden. Den sociala&lt;br /&gt; 
snedrekryteringen måste brytas och vändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser att det enda sättet att uppnå dessa mål är statlig studielön för&lt;br /&gt; 
alla. Genom en studielön uppnås bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Fastställd och garanterad ekonomisk standard under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Härigenom ges trygga ekonomiska möjligheter att studera för alla, och&lt;br /&gt; 
ingen behöver arbeta extra för att kunna försörja sig under studietiden,&lt;br /&gt; 
vilket ger en direkt effekt på utbildningens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Inga skulder efter avslutad utbildning minskar tveksamheten inför att välja&lt;br /&gt; 
en akademisk utbildning. Detta är speciellt viktigt för de grupper som i dag&lt;br /&gt; 
är underrepresenterade på högskolan och innebär verkliga möjligheter för&lt;br /&gt; 
allas tillträde till högskolan. Många undersökningar har visat att rädslan&lt;br /&gt; 
för skuldsättning är en direkt avgörande faktor när människor väljer om de&lt;br /&gt; 
skall påbörja högskoleutbildning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;* Social trygghet under utbildningstiden. Genom att studierna får lön på Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;samma sätt som andra medborgare hamnar de också inom det sociala Sf23&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;skyddsnät som för övrigt gäller i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Ökad löneutjämning. Studielön utan återbetalning innebär att de vanliga&lt;br /&gt; 
argumenten om stora studieskulder och förlorade inkomstår för akademiker&lt;br /&gt;
försvinner, varför denna grupp får betydligt svårare att hävda krav på&lt;br /&gt; 
högre löner än vad arbetet motiverar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Möjligheter till återkommande utbildning. Det är viktigt att efter en tid i&lt;br /&gt; 
arbetslivet få möjlighet att vidareutbilda sig inom eller utom sitt fack.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Rekrytering till alla utbildningar. Genom att inga utbildningar favoriseras&lt;br /&gt; 
ekonomiskt framför andra, blir valet av utbildningsväg inte styrt av&lt;br /&gt; 
ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Den företagsanknutna högskoleutbildningen, som på sikt kan hota&lt;br /&gt; 
samhällets inflytande över högskolan, kommer inte att framstå som ett&lt;br /&gt; 
attraktivare alternativ från ekonomisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet studielön har funnits med i debatten om studenternas villkor&lt;br /&gt; 
ända sedan den första studiesociala utredningen tillsattes. Men hittills har&lt;br /&gt; 
begreppet haft olika innebörd, och inga konkreta förslag har presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser att följande principer bör ligga till grund för ett system med&lt;br /&gt; 
studielön:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Lika lön för alla högskolestudier. Från vissa håll hävdas att studielön bör&lt;br /&gt; 
ges till dem som väljer ekonomiskt lönsamma utbildningar, t. ex. inom&lt;br /&gt; 
naturvetenskapliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Rimlig ekonomisk standard. Nivån på lönen bör sättas så att den&lt;br /&gt; 
disponibla inkomsten efter skatt motsvarar 210 % av basbeloppet. I dag&lt;br /&gt; 
(mars 1988) innebär detta ca 5 200 kr. i månaden under tio månader. Detta&lt;br /&gt; 
medför möjlighet till en månads semester. Den framtida löneutvecklingen&lt;br /&gt; 
kan ”förhandlas” på samma sätt som t. ex. pensionärerna gör i dag. Det är&lt;br /&gt; 
viktigt att lönen sätts på en sådan nivå att ingen avstår från att studera för&lt;br /&gt; 
pengarnas skull, men samtidigt så att ingen väljer studier för pengarnas&lt;br /&gt; 
skull.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Prestationsprövad rätt till fortsatt lön. Ungefär samma villkor som i dag&lt;br /&gt; 
(15 poäng per termin med vissa möjligheter till dispenser) bör också gälla i&lt;br /&gt; 
framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Maximerad tid. Rätten till betalda högskolestudier bör maximeras till åtta&lt;br /&gt; 
terminer med undantag för linjeutbildningar som varar mer än fyra år och&lt;br /&gt; 
för forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* Rätt att läsa utöver den maximerade tiden. Den som vill läsa mer än åtta&lt;br /&gt; 
terminer skall kunna låna pengar som i dag, och viss tid i arbetslivet, t. ex.&lt;br /&gt; 
fem år, medför rätt till en termin med studielön. Dessa extraterminer skall&lt;br /&gt; 
i viss utsträckning kunna sparas för att sedan tas ut sammanhängande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Även fortsatt rätt till studieterminer skall vara prestationsprövad.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Finansiering av ett studielönssystem är en fråga om samhällets syn på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning. I dag ses högre utbildning som en privat investering i första hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men för individen är det inte längre självklart att en högskoleutbildning alltid&lt;br /&gt; 
ger ekonomisk utdelning. Särskilt kvinnor som utbildar sig inom vård- och&lt;br /&gt; 
omsorgsyrken får inte en lön som kompenserar skuldsättning och utebliven&lt;br /&gt; 
inkomst under studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;En samhälleligt finansierad studielön motsvarar i dag i kostnader en Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
höjning av arbetsgivaravgiften på 1 %. Sf23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Vpk:s förslag med anledning av propositionen&lt;br /&gt; 
Totalbeloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med regeringens förslag till höjning av totalbeloppet till 170 % av&lt;br /&gt; 
basbeloppet blir den ekonomiska situationen ohållbar för studerande med&lt;br /&gt; 
barn och för dem som trots kännbara bostadskostnader inte uppfyller&lt;br /&gt; 
villkoren för bostadsbidrag. Totalbeloppet täcker inte heller kostnaderna för&lt;br /&gt; 
dem som studerar på annan ort. De behöver pengar till hemresor och har ofta&lt;br /&gt; 
kostnader för bostad på studieorten även under sommaruppehållet. Då&lt;br /&gt; 
studiemedel endast utgår under terminerna är det nödvändigt för de&lt;br /&gt; 
studerande att arbeta under ferierna. Undersökningen från Stockholms&lt;br /&gt; 
universitet visar att medelstudenten bara hade råd att vara ledig tre veckor&lt;br /&gt; 
under sommaren 1987. 11 % hade inte råd med någon ledighet alls. Enligt&lt;br /&gt; 
semesterlagen har alla förvärvsarbetande rätt till fem veckors betald ledighet&lt;br /&gt; 
om året. Enligt vpk:s mening bör totalbeloppet även ge utrymme för viss&lt;br /&gt; 
ledighet under terminsuppehåll. Vi föreslår att totalbeloppet höjs till 185 %&lt;br /&gt; 
av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barntillägget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barntillägget bör finnas kvar men göras om till bidrag och fastställas till 25 %&lt;br /&gt; 
av basbeloppet. Om detta förslag inte vinner politisk majoritet föreslår vi att&lt;br /&gt; 
barntillägget skall finnas kvar med nuvarande utformning. De övergångsregler&lt;br /&gt;
som föreslås i propositionen för barntilläggets avskaffande utestänger&lt;br /&gt; 
studerande som är underhållsskyldiga för barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsdelen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsdelen i studiemedelssystemet är betydelsefull ur rekryteringssynpunkt&lt;br /&gt;
då den är en direkt överblickbar förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Successiv höjning av bidragsdelen är också ett steg mot studielön. Vpk&lt;br /&gt; 
föreslår därför att bidragsdelen höjs till 92,5 % av basbeloppet, vilket&lt;br /&gt; 
värdesäkrar bidragsdelen som då kommer att utgöra 50 % av totalbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk delar kommitténs och regeringens uppfattning att återbetalningen skall&lt;br /&gt; 
inkomstrelateras. Men enligt vår mening finns det starka skäl som talar för att&lt;br /&gt; 
procentsatserna bör differentieras. Under viss inkomst vid heltidsarbete skall&lt;br /&gt; 
befrielse ske för det året och motsvarande skuld avskrivas. Vi föreslår att&lt;br /&gt; 
gränsen för avgiftsbefrielse och skuldavskrivning fastställs till 3,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inkomster mellan 3,5 och 5 basbelopp skall den årliga avgiften vara 3 %&lt;br /&gt; 
av årsinkomsten och över 5 basbelopp 4 % av årsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vid deltidsarbete bör årsbeloppet fastställas till 0 kr. om årsbeloppet 12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;understiger 5 % av basbeloppet. Vid inkomster från deltidsarbeten som&lt;br /&gt; 
grundar årsbelopp upp till 10 % av basbeloppet skall återbetalningen ske&lt;br /&gt; 
med 3 % av årsinkomsten på den del av inkomsten som överstiger den&lt;br /&gt; 
lönenivå som ger ett årsbelopp på 5 % av basbeloppet. Inkomster från&lt;br /&gt; 
deltidsarbete som medför årsbelopp med högre belopp än 10 % av basbeloppet&lt;br /&gt;
skall medföra en återbetalning på 3 % på hela årsinkomsten, och vid&lt;br /&gt; 
inkomster över 5 basbelopp betalas 4 % av årsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen skall påbörjas först under det tredje året efter det att&lt;br /&gt; 
studiestöd senast uppburits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler som gäller för utmätning vid andra obetalda skulder skall&lt;br /&gt; 
tillämpas vad gäller studiemedlen. Utmätning skall föregås av dom eller&lt;br /&gt; 
utslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragning mot studiehjälpssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att all utbildning i gymnasieskolan för ungdomar&lt;br /&gt; 
under 20 år hänförs till studiehjälpssystemet. Som tidigare anförts instämmer&lt;br /&gt; 
vpk i den principiella uppfattningen att ingen skall behöva skuldsätta sig för&lt;br /&gt; 
gymnasiestudier. Men trots höjning av studiebidraget och inackorderingstillläggen&lt;br /&gt;
så måste de ekonomiska villkoren för ungdomar mellan 18 och 20 år&lt;br /&gt; 
förbättras. Den sociala snedrekrytering som kan mätas vid universitet och&lt;br /&gt; 
högskolor grundas redan vid gymnasiestudierna. Det finns undersökningar&lt;br /&gt; 
som visar att det finns ett klart samband mellan valet till gymnasieskolan och&lt;br /&gt; 
föräldraekonomin. De nu tvååriga gymnasielinjerna skall förlängas till tre år,&lt;br /&gt; 
bl. a. med motiveringen att minska snedrekryteringen genom att alla&lt;br /&gt; 
gymnasielinjer skall ge kompetens för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vid en förlängning av de nu tvååriga linjerna inte tar hänsyn till att&lt;br /&gt; 
gymnasieval även sker efter familjens ekonomiska situation, så kan en&lt;br /&gt; 
förlängning få helt oönskade effekter. Dels ökar risken för avhopp, dels ökar&lt;br /&gt; 
riskerna för att ungdomar helt avstår från gymnasiestudier om det i stället&lt;br /&gt; 
finns möjligheter att få arbete direkt. Anders Nilsson redovisar i en rapport&lt;br /&gt; 
(Det omöjliga systemet, en studiemedelsantologi utgiven av Sveriges Förenade&lt;br /&gt;
Studentkårer) några tendenser som troligen får genomslagskraft på&lt;br /&gt; 
1990-talet. Då kommer det att råda en konkurrens om ungdomarna mellan&lt;br /&gt; 
företagen och mellan näringslivet och utbildningsväsendet. Konkurrensen&lt;br /&gt; 
kommer att driva upp ungdomslönerna vilket i sin tur minskar intresset för&lt;br /&gt; 
utbildning hos ungdomarna, eftersom näringslivet kommer att efterfråga&lt;br /&gt; 
arbetskraft under alla förhållanden. Nilsson hänvisar också till undersökningar&lt;br /&gt;
som visar att ungdomar från ”lägre” socialgrupper är mer känsliga för&lt;br /&gt; 
ekonomiska incitament än andra ungdomar. På så sätt kan utvecklingen leda&lt;br /&gt; 
till att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning skärps ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk menar att detta är en utveckling som måste förhindras. Enligt vår&lt;br /&gt; 
mening kan det bara ske genom att förbättra den ekonomiska situationen för&lt;br /&gt; 
gymnasieeleverna. Regeringen bör därför snarast utreda förutsättningarna&lt;br /&gt; 
för att ge gymnasieelever över 18 år, som påbörjat sina gymnasiestudier före&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Sf23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;18 års ålder, ett förstärkt ekonomiskt stöd. Förslagsvis skall detta komple- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ment till studiehjälpen motsvara bidragsdelen i studiemedelssystemet eller Sf23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss del därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstuderande under högskolenivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka en tredjedel av studiemedelstagarna, omkring 50 000 studerande&lt;br /&gt; 
genomgår utbildning i gymnasieskolan, kommunala vuxenutbildningen och&lt;br /&gt; 
folkhögskolan. Även för dessa elever bör principen att ingen skall behöva&lt;br /&gt; 
skuldsätta sig för studier under högskolenivå gälla. Om denna grupp frigörs&lt;br /&gt; 
från studiemedelssystemet skapas ett stort resursutrymme för förbättringar&lt;br /&gt; 
för dem som läser vid universitet och högskolor. Vi föreslår därför att&lt;br /&gt; 
vuxenstuderande som studerar under högskolenivån skall få sina studier&lt;br /&gt; 
finansierade genom det särskilda vuxenstudiestödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya studiemedelssystemet träder i kraft den 1 januari 1989. Enligt&lt;br /&gt; 
förslaget skall de som har studielån enligt nu gällande regler efter ansökan få&lt;br /&gt; 
en återbetalning enligt de nya bestämmelserna. Deras återbetalning skall då&lt;br /&gt; 
inte få överstiga 5 % av avgiftsunderlaget årligen. De som får återbetalningsskyldighet&lt;br /&gt;
enligt både de gamla och nya reglerna skall inte behöva erlägga&lt;br /&gt; 
högre årsbelopp än vad som motsvaras av 5 % av den egna årsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ligga i samhällets intresse att så många som möjligt väljer att betala&lt;br /&gt; 
igen de gamla studielånen efter de nya reglerna. Men de som erhållit&lt;br /&gt; 
studiemedel hittills har inte fått del av den subvention som bidragsdelen i det&lt;br /&gt; 
nya systemet utgör. Om subventionen nu som regeringen anger, flyttas från&lt;br /&gt; 
återbetalningssidan till tilldelningssidan, så förlorar de ”gamla” studiemedelstagarna&lt;br /&gt;
ytterligare i förhållande till dem som omfattas av det nya&lt;br /&gt; 
systemet. Därför bör de som har skulder i nuvarande studiemedelssystem få&lt;br /&gt; 
en avskrivning av skulden med 10 % om de väljer att betala skulden efter de&lt;br /&gt; 
nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionens förslag till nytt studiemedelssystem beräknas kostnaderna&lt;br /&gt; 
för staten öka med ca 300 milj. kr. Men med hänsyn till att studielånen enligt&lt;br /&gt; 
förslaget skall finansieras utanför statsbudgeten kommer statens utgifter för&lt;br /&gt; 
studiemedlen till en början att minska väsentligt. Regeringen lägger i detta&lt;br /&gt; 
sammanhang inget förslag till finansiering av de ökande kostnaderna, utan&lt;br /&gt; 
aviserar endast kommande förslag till finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk:s förslag till omedelbara förbättringar i studiemedelssystemet, medför&lt;br /&gt;
ökade kostnader om ca 2,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av oss föreslagna förändringen av finansieringen av studiestödet till&lt;br /&gt; 
vuxenstuderande under högskolenivå motsvarar en höjning av arbetsgivaravgiften&lt;br /&gt;
med 0,25 %. Det kan knappast anses orimligt att arbetsgivarna får&lt;br /&gt; 
ett ökat ansvar för utbildning av människor som redan finns i arbetslivet och&lt;br /&gt; 
som inte tidigare haft möjligheter att få gymnasiekompetens. Eftersom de&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;vuxenstuderande under högskolenivå utgör ca en tredjedel av studiemedels- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
tagarna kommer betydande resurser att frigöras för högskolestudier. Sf23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om studielön&lt;br /&gt; 
efter de principer som föreslås i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att totalbeloppet skall utgöra 185 % av&lt;br /&gt; 
basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att barntillägg skall utgå som bidrag och&lt;br /&gt; 
fastställas till 25 % av basbeloppet per barn och år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen beslutar, i händelse av att yrkande 3 ej bifalls, att&lt;br /&gt; 
barntillägget skall kvarstå enligt nu gällande bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att bidragsdelen skall utgöra 50 % av&lt;br /&gt; 
totalbeloppet och fastställas i procent av basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att återbetalning skall påbörjas tidigast&lt;br /&gt; 
under tredje året efter det att studiestöd senast uppburits,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till regler&lt;br /&gt; 
för återbetalningen vilken skall vara inkomstrelaterad med differentierade&lt;br /&gt;
procentsatser enligt förslaget i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att inkomster från heltidsarbete under 3,5&lt;br /&gt; 
basbelopp skall medföra avgiftsbefrielse för det året samt avskrivning&lt;br /&gt; 
på skulden med belopp motsvarande årsavgiften,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen beslutar att inkomster från deltidsarbete som skulle&lt;br /&gt; 
ge ett årsbelopp på mindre än 5 % av basbeloppet beräknat på 4 % av&lt;br /&gt; 
årsinkomsten medför avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden med&lt;br /&gt; 
belopp motsvarande årsavgiften,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;10. att riksdagen beslutar att utmätning av obetalda studieskulder&lt;br /&gt; 
skall föregås av dom eller utslag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;11. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning&lt;br /&gt; 
om ekonomiskt stöd till gymnasieelever i åldrarna 18-20 år som&lt;br /&gt; 
påbörjat sina gymnasiestudier före 18 års ålder,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;12. att riksdagen beslutar att vuxenstuderande under högskolenivå&lt;br /&gt; 
skall överföras från studiemedelssystemet till det särskilda vuxenstudiestödet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;13. att riksdagen beslutar att de som har skulder enligt nuvarande&lt;br /&gt; 
studiemedelssystem får en avskrivning av skulden med 10 % då de&lt;br /&gt; 
väljer återbetalning enligt de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 30 mars 1988&lt;br /&gt; 
Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margo Ingvardsson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margo Ingvardsson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:116</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:34:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:34:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Sf23</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:34:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Sf23</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_sf_23.pdf</filnamn>
<filstorlek>242949</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A9E074EE-CAE5-4D38-9ED7-7206515615A3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>