2778619GB02N381987/88N38motmotMotion 1987/88:N38 av Olof Johansson m. fl. (c)MotionMotionNU3801988-03-22 00:00:002014-10-14 10:29:372014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88 inför 1990-talet N38av Olof Johansson m. fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02N38/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02N38https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02N38
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:N38</p>
<p>av Olof Johansson m. fl. (c)</p>
<p style="margin-left:340px;">Mot.</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88<br />
inför 1990-talet N38</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Innehållsförteckning</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I Sammanfattning av huvudförslagen i motionen 4</p>
<p style="margin-left:21px;">II Centerns plan för förnyelse av energisystemet — en sammanfattning<br />
5</p>
<p>11:1 Inledning 5</p>
<p>11:2 Allmänt 6</p>
<p>11:3 Elanvändningen 6</p>
<p>11:4 Elproduktionssystemet 7</p>
<p>11:5 Bränsleanvändningen 7</p>
<p>11:6 Sol 7</p>
<p>11:7 Vatten- och vindkraft 8</p>
<p>11:8 Transportsektorn 8</p>
<p>11:9 Tekniska förutsättningar 8</p>
<p>II: 10 Åtgärdsprogram för genomförande av förnyelseplanen — en</p>
<p style="margin-left:40px;">sammanfattning 8</p>
<p>III Inledning 11</p>
<p>111:1 Ideologiska utgångspunkter 11</p>
<p style="margin-left:40px;">Centralisering — högrisksamhälle 11</p>
<p style="margin-left:40px;">Decentralisering — anpassbarhet — trygghet 11</p>
<p>111:2 Energipolitik för industriell utveckling och en god miljö ... 12</p>
<p style="margin-left:40px;">Energi — ekonomi — miljö 12</p>
<p style="margin-left:40px;">Energi - sysselsättning - regional utveckling 13</p>
<p style="margin-left:40px;">Energi — bytesbalans 13</p>
<p style="margin-left:40px;">Energi — sårbarhet 13</p>
<p>111:3 Energipolitiska riktlinjer 14</p>
<p style="margin-left:40px;">Energi - effekt 14</p>
<p>111:4 Energibehov 15</p>
<p style="margin-left:40px;">Prognoser 15</p>
<p style="margin-left:40px;">Energianvändning — faktisk utveckling 16</p>
<p style="margin-left:40px;">Energianvändning — framtida utveckling 16</p>
<p style="margin-left:40px;">Halvering av värmemarknaden 16</p>
<p style="margin-left:40px;">Minskad oljeanvändning 16</p>
<p style="margin-left:40px;">Sammanfattning 17</p>
<p>111:5 Översiktlig energibalans 17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N38</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_21" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>IV Energipolitiken — historisk översikt 18 Mot. 1987/88</p>
<p>IV: 1 Energipolitiken före 1976 18 N38</p>
<p>IV:2 Energipolitiken 1976—1982 18</p>
<p>IV:3 Socialdemokratisk energipolitik 18</p>
<p style="margin-left:37px;">Före folkomröstningen 18</p>
<p style="margin-left:37px;">Folkomröstningen 19</p>
<p style="margin-left:37px;">Efter folkomröstningen 19</p>
<p style="margin-left:37px;">Regeringsskiftet 1982 19</p>
<p style="margin-left:37px;">1985 års val 20</p>
<p style="margin-left:37px;">Olyckan i Tjernobyl 20</p>
<p style="margin-left:37px;">Energirådets rapport 21</p>
<p style="margin-left:37px;">Partiöverläggningar 21</p>
<p style="margin-left:37px;">Splittrad socialdemokrati 21</p>
<p style="margin-left:37px;">Proposition 1986/87:159 21</p>
<p style="margin-left:37px;">Proposition 1987/88:90 22</p>
<p>IV:4 Centermotioner efter regeringsskiftet 1982 23</p>
<p style="margin-left:37px;">Centerns plan för förnyelse av energisystemet</p>
<p>V Ekonomiska styrmedel 24</p>
<p>V:1 Principiella förutsättningar 24</p>
<p>V:2 Skatter och priser på energi 24</p>
<p style="margin-left:37px;">Oljeprisutvecklingen 24</p>
<p style="margin-left:37px;">Gällande energipolitiska riktlinjer för oljepriset 25</p>
<p style="margin-left:37px;">Inflationsutvecklingen och oljepriset 26</p>
<p style="margin-left:37px;">Gällande skattesatser för skilda energislag 26</p>
<p style="margin-left:37px;">Energiprisnivåer i konsumentled 27</p>
<p style="margin-left:37px;">Sammanfattning 27</p>
<p>VI Lagstiftning eller stimulanser 27</p>
<p>VII Hushållning och effektivare energianvändning 28</p>
<p>VII:1 Inledning 28</p>
<p>VII:2 Situationen i kraftsystemet 28</p>
<p>VII:3 Elhushållning och bränsleanvändning 29</p>
<p>VII:4 Tekniska förutsättningar för effektivare energianvändning . 29</p>
<p style="margin-left:37px;">Lågenergilampor 31</p>
<p style="margin-left:37px;">Småskalig vedeldning 31</p>
<p style="margin-left:37px;">Kondenserande rökgaskylning 32</p>
<p>VIII Energisparande 33</p>
<p>VIII: 1 Industrin 33</p>
<p style="margin-left:37px;">Varvtalsreglering 33</p>
<p>VIII:2 Transporter 33</p>
<p>VIII:3 Bostäder m. m 34</p>
<p style="margin-left:37px;">Värmeåtervinning 34</p>
<p style="margin-left:37px;">Skärpta krav för installation av direktverkande el 34</p>
<p style="margin-left:37px;">Information, utbildning och energirådgivning 35</p>
<p style="margin-left:37px;">Forskning 35</p>
</div>
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_41" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>IX Energitillförsel — förnybar och miljövänlig energi 36 Mot. 1987/88</p>
<p>IX: 1 Inledning 36 N38</p>
<p>IX:2 Inhemska bränslen 36</p>
<p style="margin-left:38px;">Trädbränslen 36</p>
<p style="margin-left:38px;">Halm, vass m. m 37</p>
<p style="margin-left:38px;">Biogas 37</p>
<p style="margin-left:38px;">Gengas 38</p>
<p>IX:3 Solvärme 38</p>
<p style="margin-left:38px;">Solceller 38</p>
<p>IX:4 Kombination solenergi - biobränslen 39</p>
<p>IX:5 Samproduktion av el och värme, s. k. kraftvärme 39</p>
<p>IX:6 Vindkraft 39</p>
<p>IX:7 Vattenkraft 40</p>
<p>IX: 8 Alternativa drivmedel 40</p>
<p style="margin-left:38px;">Etanol 40</p>
<p style="margin-left:38px;">Rapsolja 41</p>
<p>X Energitillförsel - importerade ändliga energikällor 42</p>
<p>X:1 Inledning 42</p>
<p>X:2 Naturgas 42</p>
<p>X:3 Kol 42</p>
<p>X:4 Olja 43</p>
<p>X:5 Kärnkraft 43</p>
<p>XI Pris-, styr- och stimulansåtgärder 45</p>
<p>XI :1 Inledning 45</p>
<p>XI: 2 Prissättningssystemet på el 45</p>
<p>XI:3 Effektivare elproduktion - satsning på kraftvärme 47</p>
<p>XI:4 Omfördelning av skatt från arbete till energi och råvaror .. 48</p>
<p style="margin-left:38px;">Bakgrund 48</p>
<p style="margin-left:38px;">Sänkt skatt på arbete 49</p>
<p style="margin-left:38px;">Bränslebaserad elbeskattning 49</p>
<p>XI: 5 Elmarknadens aktörer 50</p>
<p>XI:6 En energins utvecklingsfond 51</p>
<p>XI :7 Avdragsrätt vid energisparande 52</p>
<p>XI:8 Utnyttja tillgänglig åkermark för energiproduktion 52</p>
<p>XI:9 Fullskaleanläggning för produktion av etanol 53</p>
<p>XII Energibalanser 54</p>
<p>XII:1 Inledning 54</p>
<p style="margin-left:38px;">Elproduktion och elanvändning år 2000 54</p>
<p style="margin-left:38px;">Elanvändning år 2000 54</p>
<p style="margin-left:38px;">Slutlig energianvändning omkring år 2000 med kärnkraften<br />
avvecklad enligt Centerns förnyelseplan 55</p>
<p>XIII Vissa frågor med anledning av propositionen 56</p>
<p>XIII:1 Studsvik 56</p>
<p>XIII:2 Vattenfall 56</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">XIV Sammanfattning</p>
<p style="margin-left:6px;">XV Hemställan ....</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="margin-left:6px;">58</p>
<p style="margin-left:6px;">59</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_13" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>1 Sammanfattning av huvudförslagen i motionen Mot. 1987/88</p>
<p>Utgångspunkten för centerpartiets energipolitik är de nära sambanden mellan<br />
energianvändning, ekonomisk utveckling och miljö. På denna syn bygger<br />
centerns plan för förnyelse av energisystemet, vilket redovisas i föreliggande<br />
motion.</p>
<p>Centerns förnyelseplan innebär att omställningen av energisystemet måste<br />
ske på ett sådant sätt att en övergång från kärnkraft till effektivare energianvändning<br />
och inhemsk förnybar energi kan ske i ett steg och utan att<br />
användningen av kol och olja behöver öka.</p>
<p>Centerns förnyelseplan innebär att avvecklingen av kärnkraften kan inledas<br />
omedelbart och reaktorn Ringhals 2 och reaktorerna Barsebäck 1 och</p>
<p>2 kan tas ur drift så fort det är möjligt av bl. a. juridiska skäl och avvecklingen<br />
av kärnkraften genomföras under 1990-talet.</p>
<p>Centerns förnyelseplan innebär kraftfulla satsningar på alternativ energi,<br />
sparande och en effektiv produktion och användning av energi, med ökad<br />
sysselsättning, minskad sårbarhet och en bevarad miljö som följd. Ett led i<br />
dessa satsningar är en omfördelning från skatt på arbete till råvaror och<br />
energi, inrättande av energins utvecklingsfond och avdragsrätt för energihushållande<br />
investeringar för småhusägare och bostadsrättsinnehavare. Genomförandet<br />
av förnyelseplanen medför ett successivt minskat skattetryck<br />
genom minskad användning av fossila bränslen.</p>
<p>Centerns förnyelseplan innebär en övergång till att värma Sverige på<br />
effektivt och bränslesnålt sätt för att undvika allt högre produktionskostnader<br />
och ett mycket högt elpris. Installation av direktverkande el i nyproducerade<br />
bostäder och lokaler förbjuds. Stöd till kommunal energirådgivning<br />
återinförs.</p>
<p>Centerns förnyelseplan innebär att — genom energihushållning, effektivare<br />
energianvändning och effektivare el- och värmeproduktion samt ökad<br />
användning av förnybar energi — den slutliga energianvändningen långsiktigt<br />
kan stanna vid ca 300 TWh, varav ca 100 TWh el.</p>
<p>Centerns förnyelseplan innebär att, med utnyttjande av modern teknik,<br />
främja en lägre energianvändning, en bättre miljö och industriell utveckling<br />
och därmed en bevarad och utvecklad standard för de enskilda människorna.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>II Centerns plan för förnyelse av energisystemet - en Mot 1937/83</p>
<p>sammanfattning N38</p>
<p>11:1 Inledning</p>
<p>Det finns ett mycket nära samband mellan energianvändning, ekonomi,<br />
sysselsättning och miljö. Centerns energipolitik bygger på ett decentralistiskt<br />
synsätt och utgår från såväl nödvändigheten av att hushålla med<br />
tillgängliga resurser som en anpassning av energianvändningen så att den<br />
ingår i naturens eget energikretslopp.</p>
<p>En offensiv handlings- och framtidsinriktad energipolitik för effektivare<br />
energianvändning och utnyttjande av förnybara energislag har en avgörande<br />
betydelse för att förbättra samhällsekonomin, minska sårbarheten och<br />
möjligheterna att värna natur och miljö. Användning av energikällor som<br />
kol, olja och uran innebär svåra påfrestningar på såväl natur och miljö som<br />
samhällsekonomi.</p>
<p>De konkreta energipolitiska åtgärderna måste därför ha en klar målinriktning<br />
och utgå från en bestämd energibalans. Energibalansen skall uttrycka<br />
en politisk viljeinriktning och inte vara en prognos, byggd på en<br />
framskrivning av dagsläget. En sådan förväntad utveckling av energibehovet<br />
tenderar i realiteten att bli självuppfyllande, bl. a. beroende på att<br />
prognosen utgör underlag för planerade investeringar.</p>
<p>En realistisk bedömning är att de energipolitiska insatserna kan inriktas<br />
mot en långsiktig slutlig energianvändning på 300 TWh, varav 100 TWh el.</p>
<p>Den verkliga utvecklingen är dock beroende av vilken inriktning de beslut<br />
som fattas på energiområdet får. Det krävs beslut som skapar de reella<br />
förutsättningarna för en energimarknad med många och oberoende aktörer,<br />
där energihushållning, effektiv energianvändning och utnyttjande av förnybar<br />
och miljövänlig energi stimuleras inom ramen för en fungerande<br />
social och miljöanpassad marknadsekonomi.</p>
<p>Av central betydelse för att nå de energipolitiska målen är utformningen<br />
av de ekonomiska incitamenten och styrmedlen. Skatter och avgifter måste<br />
utformas så att de främjar utnyttjandet av förnybara och miljövänliga energislag<br />
och såväl en effektiv produktion som en effektiv användning av<br />
tillförd energi. Det krävs även resurser för att ge stöd som innebär att den<br />
av miljö- och samhällsekonomiska skäl motiverade förnyelsen av vårt energisystem<br />
blir privatekonomiskt fördelaktig, dvs. att det blir lönsamt för den<br />
enskilde att spara och hushålla samt använda förnybar energi. Det är enligt<br />
centerns mening en bättre väg att genom ekonomiska stimulanser och<br />
styrmedel åstadkomma en eftersträvad utveckling och i möjligaste mån<br />
undvika förbud och lagstiftning.</p>
<p>Våra bostäder och lokaler måste värmas på ett effektivt sätt för att<br />
undvika onödiga kostnader och ett kraftigt höjt elpris. Då kan förnyelsen av<br />
energisystemet genomföras så att industrin och transportsektorn får den<br />
elström de behöver till ett konkurrenskraftigt pris. Påfrestningarna på elberoende<br />
industrier i utsatta regioner blir med centerns politik därmed också<br />
betydligt mindre.</p>
<p>Huvudpunkterna i centerns energipolitik kan sammanfattas enligt följande:</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">- Lägre energianvändning genom energihushållning och hög effektivitet i Mot. 1987/88<br />
såväl produktion som användning av energi. N38</p>
<p style="margin-left:11px;">- Ersättning av importerade miljökrävande energislag och övergång till en<br />
uthållig energiförsörjning baserad på i huvudsak inhemska, förnybara och<br />
miljövänliga energikällor.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Avveckling av kärnkraften.</p>
<p style="margin-left:11px;">11:2 Allmänt</p>
<p>Centerns förnyelseplan möjliggör att avvecklingen av kärnkraften kan inledas<br />
omedelbart och genomföras under 1990-talet. Avvecklingen genomförs<br />
stegvis med en direkt övergång till effektivare energianvändning och<br />
förnybar energi. Avvecklingen skall vidare genomföras på ett sådant sätt att<br />
användningen av kol och olja ej behöver öka utan efter hand kan minskas.</p>
<p>Det bör också understrykas att avvecklingen är en del i förnyelsen av<br />
energisystemet. Urdrifttagning av reaktorer blir en logisk följd på grund av<br />
att de inte behövs i det nya energisystemet.</p>
<p style="margin-left:11px;">11:3 Elanvändningen</p>
<p>Tillgången på el till ett rimligt pris är en viktig faktor för industrins utveckling.<br />
I förnyelseplanen bedöms att industrins elanvändning totalt kommer<br />
att öka något, vilket överensstämmer med industrins egen bedömning.</p>
<p style="margin-left:11px;">Industrin kommer att ha tillgång till den el som behövs.</p>
<p>De möjligheter till effektiviseringar som finns inom industrin och övrigsektorn<br />
skall självfallet tas till vara.</p>
<p>Den eltunga industrins rätt till restitution av energiskatt måste utformas<br />
så att den gynnar en effektivare användning av el.</p>
<p>Även efter kärnkraftsawecklingen kommer direktverkande elvärme att<br />
finnas kvar i befintligt bostadsbestånd. I samband med ombyggnad och<br />
större reparationer bedöms betydande övergång ske till andra uppvärmningsalternativ.<br />
Bättre isolering och värmeåtervinning kommer att väsentligt<br />
sänka energibehovet för uppvärmning. I nyproducerade bostäder skall<br />
direktverkande elvärme ej tillåtas och krav ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter<br />
om elström utnyttjas för värme i luft- eller vattenburna<br />
värmesystem.</p>
<p>Från en energins utvecklingsfond, vilken vi föreslår skall inrättas (se<br />
nedan), kommer bidrag att ställas till förfogande för att stimulera till effektivare<br />
energianvändning och ökad användning av förnybar energi. Småhusägarna<br />
och bostadsrättsinnehavarna ges avdragsrätt för angelägna energiinvesteringar.</p>
<p>Med föreslagna åtgärder bedöms elanvändningen för uppvärmning under<br />
omställningsperioden minska från nuvarande 24 TWh (exkl. avkopplingsbar<br />
el och el till värmepumpar i fjärrvärmenät) till 10—12 TWh. Elvärme<br />
skall på sikt i huvudsak användas i mycket energisnåla hus och i kombinerade<br />
system där elen inte används under tider av hög belastning i elsystemet.</p>
<p>Hushållselen förutsätts minska något genom bl. a. nyttjande av energisnåla<br />
lampor och hushållsmaskiner.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Centerns förnyelseplan innebär således att - genom effektiviseringar och Mot. 1987/88</p>
<p>val av andra uppvärmningsformer med en minskad andel elvärme inom N38</p>
<p>övrigsektorn som följd - elanvändningsnivån långsiktigt kan stanna vid ca<br />
100 TWh.</p>
<p>11:4 Elproduktionssystemet</p>
<p>Basen i elproduktionssystemet utgörs av vattenkraften. Parallellt med avvecklingen<br />
av kärnkraften sker en omfattande satsning på kraftvärme och<br />
mottrycksanläggningar, vilken till betydande del är småskalig. Ett effektivare<br />
elproduktionssystem skapas genom den ökande samproduktionen av<br />
elvärme jämfört med den kondenskraft som avvecklas. Ökad användning av<br />
gas och sänkning av drifttemperaturerna i fjärrvärmenäten ökar också utbytet<br />
av el. Ytterligare tillskott av elproduktion erhålls genom en icke<br />
oväsentlig utbyggnad av vindkraften och på sikt utnyttjande av solenergin.</p>
<p>Centerns förnyelseplan innebär att behovet av nytillkommande produktionskapacitet<br />
begränsas i förhållande till kraftindustrins och politiska centeralisters<br />
alternativ med satsning på ny storskalig kondenskraft. Detta<br />
medför i sin tur att den genomsnittliga kostnadsökningen för elproduktionen<br />
kan hållas nere, beroende på att ju större behovet är av nytillkommande<br />
dyr elproduktion utöver den befintliga billiga vattenkraften och kraftvärmen<br />
för att täcka elanvändningen desto högre blir den genomsnittliga<br />
kostnaden för elproduktionen, vilket belastar konsumenten genom ett högre<br />
elpris. I dagsläget subventionerar billig vattenkraft nya dyra anläggningar,<br />
som t. ex. de två sista kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 3 och<br />
Forsmark 3 med 10—15 öre per producerad kWh.</p>
<p>11:5 Bränsleanvändningen</p>
<p>Centerns förnyelseplan möjliggör att användningen av kol och olja ej skall<br />
öka. Efter hand skall den totala användningen av kol och olja minska<br />
genom effektiviseringar och en successiv utbyggnad av en marknad för<br />
inhemska förnybara bränslen. Detta arbete intensifieras under omställningsperioden<br />
och fortsätter även sedan kärnkraften utmönstrats ur energiförsörjningssystemet.</p>
<p>Ökad och effektivare användning av biobränslen och avfall ger ett totalt<br />
energitillskott i storleksordningen 50 TWh utöver de ca 62 TWh som utnyttjas<br />
för närvarande.</p>
<p>I förnyelseplanen prioriteras inte användningen av torv. Torv är ingen<br />
förnybar resurs i egentlig mening. Brytningen av torv är också förenad med<br />
miljöproblem. Förgasning av torv direkt i mossen är ett alternativ som bör<br />
utvecklas.</p>
<p>11:6 Sol</p>
<p>Utvecklingen på solenergiområdet har under de senaste åren gått mycket<br />
snabbt. Mot denna bakgrund bedöms att solvärmen under omställningsperioden<br />
kommer att bli ett mycket konkurrenskraftigt alternativ som vid<br />
sekelskiftet skulle kunna ge ett tillskott på ca 7 TWh för uppvärmning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>11:7 Vatten- och vindkraft</p>
<p>Vattenkraften utgör basen i det framtida elproduktionssystemet och bedöms<br />
kunna svara för en genomsnittlig årsproduktion av minst 66 TWh. 1987 var<br />
produktionen över 70 TWh. Förbudet att bygga ut de fyra stora Norrlandsälvarna<br />
skall ligga fast.</p>
<p>Vindkraften bedöms kunna ge ett tillskott på 5—10 TWh kring sekelskiftet.</p>
<p>11:8 Transportsektorn</p>
<p>I förnyelseplanen förutsätts även att de möjligheter till en effektivare och<br />
lägre energianvändning som finns inom transportsektorn tas till vara. Användningen<br />
av oljeprodukter måste av både ekonomiska skäl och miljöskäl<br />
minska och alternativa drivmedel tas fram. Stimulanser för att genomföra<br />
en omfattande introduktion av etanol måste därför vidtas. På lite längre sikt<br />
bedöms vätgasen kunna användas som drivmedel i större skala.</p>
<p>Ur såväl energi- som miljösynpunkt måste kombitrafik, såsom t. ex. tåg<br />
och bil, öka. Utvecklingen av nya, energisnåla och miljövänliga motorer<br />
måste ges hög prioritet.</p>
<p>11:9 Tekniska förutsättningar</p>
<p>Datatekniken och dess möjligheter till effektiv styrning och övervakning är<br />
en viktig förutsättning för genomförandet av förnyelseplanen. Däremot har<br />
inte i planen vägts in någon ny, okänd teknik som förutsättning för att<br />
omställningen av energisystemet skall kunna genomföras innan sekelskiftet.</p>
<p>Därefter bedöms det vara realistiskt att räkna med bidrag från ny, i dag inte<br />
prövad, teknik.</p>
<p>11:10 Åtgärdsprogram för genomförande av förnyelseplanen — en sammanfattning</p>
<p>Målet för förnyelseplanen är att — genom energihushållning, effektivare<br />
energianvändning, effektivare el- och värmeproduktion samt ökad användning<br />
av förnybar energi — långsiktigt nå en slutlig energianvändning på ca<br />
300 TWh. Detta möjliggörs med följande åtgärdsprogram:</p>
<p>1. Riktlinjerna för kärnkraftens avveckling läggs fast och en awecklingsplan<br />
för kärnkraften upprättas och avvecklingen kan omedelbart inledas<br />
genom att Barsebäck och Ringhals 2 tas ur drift så snart det är möjligt bl. a.<br />
av juridiska skäl. Riksdagen bör fatta ett principbeslut om avvecklingsplanen<br />
och begära att regeringen snarast återkommer med förslag till en<br />
särskild lag om avveckling av kärnkraften.</p>
<p>2. Inrättande av en energins utvecklingsfond, finansierad med en avgift<br />
på 2 öre/kWh el. Detta skapar en årlig resurs långsiktigt på ca 2 miljarder. I<br />
inledningsskedet är intäkterna ca 2,4 miljarder kr. Fonden är tillgänglig för<br />
alla, dvs. stöd kan ges till aktuella projekt oavsett vem som är beställare.</p>
<p>Fondens huvuduppgifter bör vara att genom villkorliga lån och bidrag stödja g</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>investeringar som syftar till energihushållning och effektivare energian- Mot. 1987/88</p>
<p>vändning och alternativ energiproduktion såsom t. ex. solenergianläggning- N38</p>
<p>ar, små vind- och vattenkraftverk, eldningsanläggningar för biobränslen,</p>
<p>anläggningar för kraftvärmeproduktion m. fl. Fondens uppgifter innefattar</p>
<p>även såväl stöd till projekt vars ändamål är att utveckla eller förbereda</p>
<p>kommersiell introduktion av ny teknik som stöd till teknikupphandling av</p>
<p>eleffektiva och elersättande produkter, processer och system inom hela</p>
<p>elanvändningsområdet, stöd till miljöskyddsteknik m. m. Fonden skall även</p>
<p>kunna komplettera det befintliga stödet till energiforskningen.</p>
<p>3. Energins utvecklingsfond bör kompletteras med en avdragsrätt för<br />
småhusägare och bostadsrättsinnehavare för vissa klart avgränsade energihushållande<br />
investeringar. Avdragsrätten bör omfatta tilläggsisolering, effektivare<br />
energianvändning och investeringar för nyttjande av inhemsk<br />
energi. Motivet för avdragsrätten är att företag alltid kan göra avskrivningar<br />
på sina investeringar, dock inte för dem som täcks av bidrag eller villkorslån<br />
som ej återbetalas. Småhusägarna och bostadsrättsinnehavarna får således<br />
genom avdragsrätt på sin ”nettoinvestering” — dvs. den del som ej täcks<br />
med bidrag — samma förutsättningar som företagen och samma fördelar<br />
som lägenheter i hyreshus.</p>
<p>4. Nya riktlinjer för energibeskattningen antas och importerade och<br />
miljökrävande energiråvaror som kol och olja åsätts en energilikformig (per<br />
energienhet likvärdig) beskattning. Vidare skall importerade miljövänliga<br />
energikällor ha en ”miljörabatt” och skatten sättas lägre än vad en energilikformig<br />
beskattning med olja motiverar. Inhemska bränslen inklusive<br />
alternativa drivmedel producerade på inhemska råvaror skall ej beskattas.</p>
<p>Undantag från en energilikformig beskattning med olja bör kunna göras för<br />
drivmedel och en lägre beskattning ske när ekonomiskt rimliga substitut<br />
saknas. Allt bränsle för bränslebaserad elproduktion skall beskattas på<br />
samma sätt som bränsle för värmeproduktion i syfte att stimulera ett effektivt<br />
utnyttjande av det insatta bränslet. Avgifter som åsätts av miljöskäl eller<br />
för andra speciella ändamål tillkommer.</p>
<p>5. En skatteomläggning genomförs, som innebär att skatten på arbete<br />
sänks och i motsvarande mån höjs på energi och råvaror. I åtgärdsprogrammet<br />
föreslås att grundavdraget höjs från 10 000 till 11 500 kr. och socialförsäkringsavgiften<br />
sänks med 0,5 %. Den ökade skattebelastningen på<br />
drivmedel kompenseras genom sänkt kilometerskatt eller schablonersättning<br />
till vissa företagare. Omläggningen finansieras genom att skatten på<br />
olja höjs med totalt 500 kr. per kubikmeter och på kol med 400 kr. per ton<br />
samt på naturgas med 200 kr. per 1 000 kubikmeter. Gasolskatten bör höjas<br />
med motsvarande skattehöjning på naturgas.</p>
<p>6. Bränslen skall beskattas lika vid såväl värme- som elproduktion.</p>
<p>7. Ett garantipris på lägst 25 öre införs för el producerad i nya kraftvärmeverk<br />
och små vind- och vattenkraftverk.</p>
<p>8. Principer för prissättningen av el fastläggs genom en avvägning mellan<br />
genomsnittskostnad och långsiktig marginalkostnad för elproduktionen.</p>
<p>9. Åkermark som inte behövs för produktion av livsmedel skall användas<br />
för odling av bl. a. energiskog och energigrödor, t. ex. som råvara</p>
<p>för en inhemsk produktion av alternativa drivmedel, biobränslen m. m. 9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>2 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N38</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:11px;">10. Drivmedelsetanol introduceras och en fullskaleanläggning för pro- Mot. 1987/88</p>
<p>duktion av etanol uppförs. Etanol producerad på inhemska råvaror befrias N38</p>
<p>från skatt.</p>
<p>11. Möjligheter till stöd för ”revolutionerande” energiprojekt öppnas<br />
och 100 milj. kr. avskiljs från en energins utvecklingsfond för detta ändamål.</p>
<p>Stödet bör administreras av energiforskningsnämnden.</p>
<p>12. Direktverkande el skall inte tillåtas i nyproducerade bostäder och<br />
lokaler samt krav ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter i de fall<br />
elström används för uppvärmning i luft- och vattenburna värmesystem.</p>
<p>13. Statsbidrag skall utgå till återuppbyggnad av den kommunala energirådgivningen.</p>
<p>Sammantaget innebär åtgärdsprogrammet att förutsättningar för en energimarknad<br />
med många och fristående aktörer, som aktivt medverkar till<br />
förnyelsen och omställningen av energisystemet, skapas.</p>
<p>Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som<br />
anförs i förnyelseplanen och åtgärdsprogrammet för omställning av energisystemet.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>III Inledning</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>111:1 Ideologiska utgångspunkter</p>
<p>Ett övergripande mål för det politiska arbetet är att skapa ett samhälle med<br />
allsidig välfärd innefattande såväl goda levnadsbetingelser som en god livsmiljö.<br />
Detta kan enligt centerpartiets uppfattning bäst tillgodoses i ett<br />
decentraliserat samhälle.</p>
<p>Energisystemens utformning och energipolitikens inriktning påverkar på<br />
ett avgörande sätt samhällsutvecklingen och möjligheterna att forma ett<br />
decentraliserat samhälle. Centerns syn och ställningstaganden i de energipolitiska<br />
frågorna hänger således nära samman med partiets uppfattning om<br />
samhällets utformning och samhällsplaneringen i stort. Energisystemen kan<br />
i princip byggas upp enligt två olika strategier. Utgångspunkterna för dessa<br />
strategier är helt skilda och baseras på två motsatta filosofier för hur<br />
energisystemen bör vara utformade.</p>
<p>Centralisering — högrisksamhälle</p>
<p>Den ena strategin bygger på en storskalig och centralistisk syn på hur<br />
energisystemen bör utformas. Företrädarna för detta synsätt — t. ex. kärnkraftsförespråkarna<br />
- förutsätter en ständigt ökande efterfrågan på energi.<br />
Detta leder i sin tur till krav på investeringar i storskaliga och centraliserade<br />
anläggningar för såväl produktion som distribution av energi — anläggningar<br />
anpassade och dimensionerade efter de krav ett tänkt ”högenergisamhälle”<br />
ställer. Det primära målet är att producera energi utan hänsynstagande<br />
till vilka effekter en hög energianvändning får för samhällsstruktur,<br />
miljö och samhällsekonomi på längre sikt. Ett högenergisamhälle är ett<br />
högrisksamhälle.</p>
<p>Decentralisering — anpassbarhet — trygghet</p>
<p>Den andra strategin, vilken centerpartiet företräder, bygger på ett decentralistiskt<br />
synsätt och utgår från nödvändigheten av hushållning med tillgängliga<br />
resurser och en anpassning av energianvändningen till naturens eget<br />
kretslopp. Företrädarna för detta synsätt utgår ifrån att det inte skall produceras<br />
mer energi än vad som är nödvändigt för att effektivt tillgodose de<br />
behov som finns. Detta leder till krav på energihushållning och en effektiv<br />
användning av tillförd energi, där utnyttjat energislag och energikvalitet<br />
anpassas efter ändamål och ett energisystem som kan karakteriseras med<br />
devisen ”bruka bättre i stället för att förbruka mer”.</p>
<p>Detta kan enligt centerns mening bäst ske om energisystemen ges en<br />
flexibel och lokalt anpassad utformning. Sådana energisystem ger medborgarna<br />
bättre möjligheter till påverkan och kontroll. Storskaliga system<br />
med några få dominerande aktörer medför att det demokratiska inflytandet<br />
över utformningen av energisystemen minskar.</p>
<p>Småskaliga system med många aktörer ger beslutsfattarna inom energiområdet<br />
större förutsättningar att möta de förändrade krav som samhälls</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>utvecklingen kan leda till. Varje energisystem kräver långsiktiga investe- Mot. 1987/88<br />
ringar och måste bygga på bedömningar av framtida energibehov och ener- N38<br />
gikostnader på minst ett decenniums sikt.</p>
<p>111:2 Energipolitik för industriell utveckling och en god miljö</p>
<p>Energi - ekonomi — miljö</p>
<p>Det finns ett mycket nära samband mellan vår energianvändning, ekonomi<br />
och miljö. Detta belyses bl. a. av att en kontinuerligt ökande användning av<br />
energi och naturresurser, som en produktionsstyrd energipolitik innebär,<br />
har medfört svåra miljöproblem.</p>
<p>Den övergripande målsättningen i en decentralistisk energipolitik för en<br />
uthållig energianvändning måste därför vara att varje energikälla som skall<br />
användas i större omfattning och under längre tid måste ingå i naturens eget<br />
kretslopp. Uppfylls inte detta krav kommer såväl den ekonomiska tillväxten<br />
att förkvävas som omfattande miljöskador att uppstå. Samhällets åtgärder<br />
måste därför inriktas på att stödja introduktion och användning av inhemsk<br />
förnybar och miljövänlig energi, ny energiteknik, sparande etc.</p>
<p>Förbränning av icke förnybara fossila energislag som kol och olja innebär<br />
en mycket kraftig påverkan på miljön genom de ökande utsläppen av bl. a.<br />
kväveoxider och svaveldioxider. Denna förbränning (gäller även naturgas)<br />
medför vidare att koldioxidhalten successivt ökar, vilket på någon sikt kan<br />
utvecklas till det allra största globala miljöproblemet. Den ökande koldioxidhalten<br />
medför temperaturökningar, som efter hand på ett drastiskt sätt<br />
kan förändra vårt klimat och därmed förutsättningarna för allt mänskligt liv.<br />
Koldioxidproblemet är en global företeelse och det är nödvändigt att varje<br />
land bidrar till att minska förbränningen av fossila bränslen även ur denna<br />
synpunkt. En övergång från olja till kol har i dessa hänseenden en negativ<br />
betydelse. Förbränning av biobränslen ger inte sådana effekter på den<br />
omgivande naturmiljön. Lika mycket koldioxid som binds vid återväxten<br />
frigörs vid förbränningen, förutsatt att avverkning och tillväxt balanseras.</p>
<p>En medveten politik för energihushållning och effektivare energianvändning<br />
är den bästa garantin för både en positiv ekonomisk utveckling och en<br />
bra miljö. En energipolitik, vars primära målsättningar är att främja ökad<br />
energitillförsel, kommer att leda till krav på allt större investeringar för att<br />
förebygga skador på miljön och till slut nå en nivå där dessa kostnader inte<br />
längre kan bäras. Samhällsekonomin kommer att kollapsa i försöken att<br />
åtgärda irreparabla miljöskador, orsakade av bl. a. en centraliserad och<br />
koncentrationsinriktad energipolitik.</p>
<p>Utvecklingen har också visat att påståendet att ekonomisk utveckling<br />
förutsätter ökad energianvändning är en myt. Tvärtom. En långsiktig, stabil<br />
ekonomisk utveckling och ökande välfärd förutsätter en kontinuerligt minskande<br />
energitillförsel av icke förnybar energi. Vid en ökande energianvändning<br />
kommer det att krävas investeringar i allt dyrare energiproduktion<br />
med ett allt högre pris på energi som följd. Det är därför av såväl ekonomiska<br />
som miljömässiga skäl nödvändigt att energipolitiken både på kort och</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>lång sikt inriktas på effektivitet och hushållning. En sådan politik skapar i Mot. 1987/88<br />
sin tur förutsättningar för en balanserad prisutveckling på energi och under- N38<br />
lättar därmed en positiv ekonomisk utveckling.</p>
<p>Det är utifrån de ovan redovisade utgångspunkterna som centerns plan<br />
för förnyelse av energisystemet utarbetats. Den utgör ett handlingsprogram<br />
med målsättningen att skapa en för framtiden miljövänlig, trygg och säker<br />
energiförsörjning.</p>
<p>Energi — sysselsättning — regional utveckling</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren har inneburit en stark<br />
tillväxt i de stora koncentrationsorterna. Den genomsnittliga arbetslösheten<br />
är låg. Detta döljer emellertid att situationen på arbetsmarknaden är betydligt<br />
svårare i stora delar av landet. Skogslänen och sydöstra Sverige har<br />
t. ex. en betydligt större arbetslöshet än genomsnittet i landet — vissa län<br />
omkring 10 %.</p>
<p>Den högsta arbetslösheten finns till större delen i de regioner där det<br />
produceras mycket och billig energi. Detta faktum står i stark kontrast till<br />
storindustrins påstående att den billiga energin är garantin för god sysselsättning.</p>
<p>Det bör samtidigt poängteras att centerns förslag till förnyelse av vårt<br />
energisystem på sikt ger betydligt lägre kostnad för energi än det storskaliga<br />
högenergialternativ som kraftindustrin förespråkar.</p>
<p>Det är nödvändigt att försöka skapa nya arbetstillfällen i dessa delar av<br />
landet och att en del av vinsten från vattenkraften återförs till de kommuner<br />
och regioner där den produceras såsom vi föreslagit i annat sammanhang.</p>
<p>Satsning på inhemsk energi är även ur denna synpunkt ett av de bästa<br />
alternativen. Exempelvis bör utnyttjandet av olika former av biobränslen<br />
kunna ge många arbetstillfällen där sysselsättningsproblemen är störst.</p>
<p>Utnyttjande av inhemska energialternativ är därför ofta samhällsekonomiskt<br />
lönsamt, även om en investering rent företagsekonomiskt inte alltid är<br />
motiverad.</p>
<p>Energi — bytesbalans</p>
<p>Ur bytesbalanssynpunkt är det vidare önskvärt att ersätta importerad energi<br />
med inhemsk energiproduktion när det kan ske till rimliga kostnader. Det<br />
är därför viktigt att strävandena att minska oljeanvändningen inte sker på<br />
ett sådant sätt att ett importberoende byts mot ett annat utan andra påtagliga<br />
fördelar för t. ex. miljön. Nuvarande låga oljepris är gynnsamt ur<br />
bytesbalanssynpunkt, men ökad oljeanvändning innebär låsningar som ger<br />
mycket negativa effekter på bytesbalans och samhällsekonomi när oljepriset<br />
åter stiger.</p>
<p>Energi — sårbarhet</p>
<p>Ett energisystem byggt på småskalighet och inhemsk energi uppvisar även<br />
en helt annan säkerhet och försörjningstrygghet. Sårbarheten blir mindre.</p>
</div>
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Graden av sårbarhet beror dels på andelen importerad energi som utnyttjas, Mot. 1987/88</p>
<p>dels hur energiförsöijningssystemet är uppbyggt inom landet. N38</p>
<p>Det nuvarande storskaliga och köldkänsliga energiförsörjningssystemets<br />
sårbarhet har klart framstått vid flera tillfällen. Ett av de mest påtagliga<br />
exemplen var den påfrestning och de små marginaler i produktionssystemet<br />
som fanns under de kalla januaridagarna 1987. Elproduktion och elnät var<br />
då mycket hårt belastat.</p>
<p>Sårbarheten i det storskaliga elförsöijningssystemet påvisades också vid<br />
det stora elavbrottet i december 1983, då stora delar av Mellansverige<br />
lamslogs. Det är mot denna bakgrund lätt att föreställa sig vad sabotagehandlingar<br />
mot elförsörjningssystemet en kall vinterdag skulle få för följder.</p>
<p>Nuvarande elförsörjningssystem, vilket exempelvis industrin, kraftbolagen<br />
och politiska centralister vill slå vakt om, är genom storskalighet oerhört<br />
sårbart och lätt att slå ut med förödande konsekvenser för landets<br />
försvarsförmåga som följd. Ett effektivt försvar förutsätter ett annorlunda<br />
energisystem.</p>
<p>I fredstid drar samtidigt kraven på att trygga produktion och leveranser<br />
av el stora kostnader. Dessa riskerar att bli astronomiska, eftersom det<br />
krävs full reservkapacitet för den största i systemet ingående enheten för att<br />
minska sårbarheten och öka säkerheten i det storskaliga elförsörjningssystemet.</p>
<p>111:3 Energipolitiska riktlinjer</p>
<p>En offensiv, handlings- och framtidsinriktad energipolitik för effektivare<br />
energianvändning och utnyttjande av förnybara energislag har således en<br />
betydande inverkan på våra möjligheter att upprätthålla sysselsättningen<br />
över landet, förbättra bytesbalansen och minska sårbarheten samt möjligheterna<br />
att värna natur och miljö. Den har därmed en avgörande betydelse<br />
för samhällsekonomins utveckling. Användning av energikällor som kol,<br />
olja och uran innebär svåra påfrestningar på såväl natur och miljö som<br />
samhällsekonomi.</p>
<p>En omställning mot ett tryggare och säkrare energiförsörjningssystem är i<br />
hög grad beroende på vilket sätt värmeförsörjningssystemet ordnas. Det var<br />
den nästan totala övergången till användning av olja för uppvärmning som<br />
medförde att Sverige under 1950- och 1960-talen drog på sig ett stort<br />
oljeberoende.</p>
<p>Energi - effekt</p>
<p>Utbyggnaden av kärnkraften har vidare medfört att tillgången på el kraftigt<br />
har ökat, vilket samtidigt har inneburit att elen i konkurrens med olja och<br />
inhemska bränslen till en allt större andel måste avsättas på värmemarknaden.<br />
Den ”elbrist” med ökande elpris som följd som nu inför kärnkraftsavvecklingen<br />
varnas för av bl. a. företrädare för kraftindustrin och storföretagen<br />
är mer ett exempel på en felaktig användning av tillgängliga resurser<br />
än någon egentlig brist på el.</p>
<p>Produktionen av el för uppvärmning är ett ”systemfel”, vars negativa</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>konsekvenser ökar ju större andelen elvärme blir. Detta medför i sin tur ett Mot. 1987/88<br />
allt sämre utnyttjande av inhemska bränslen och ett ökat behov av dyr N38<br />
effektutbyggnad för att kunna tillgodose elbehovet kalla vinterdagar.</p>
<p>Energipolitiken måste därför inriktas på en fortsatt minskning av oljeberoendet,<br />
en fortsatt låg kolanvändning och ett säkerställande av kärnkraftens<br />
avveckling utifrån följande handlingslinjer:</p>
<p style="margin-left:12px;">- Hushållning och effektivare energianvändning.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Utnyttjande av såväl känd som stöd till ny värmeteknik för tillvaratagande<br />
av bl. a. solenergi, inhemska bränslen, värmepumpsteknik och gas i<br />
olika former.</p>
<p style="margin-left:12px;">- En medveten elanvändningspolitik som utnyttjar elströmmens höga kvalitet.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Produktion av alternativa drivmedel baserad på inhemsk råvara.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Utnyttjande av såväl känd som stöd till ny teknik för elproduktion som<br />
t. ex. småskalig kraftvärme, vindkraft och solceller.</p>
<p style="margin-left:12px;">- En konsekvent och miljöanpassad avgifts- och skattepolitik på energiområdet<br />
som främjar de uppställda målen.</p>
<p>En energipolitik baserad på dessa riktlinjer innebär att det inte behövs<br />
kolkondenskraftverk och miljöstörande vattenkraftsutbyggnad. Sverige blir<br />
mindre sårbart och det ger konkurrenskraftiga energipriser, ökad sysselsättning<br />
och goda förutsättningar för en bättre miljö. Det långsiktiga skälet för<br />
en radikal effektiviseringslinje i energipolitiken är omsorgen om industrisamhällets<br />
utveckling och bevarad och utvecklad standard för de enskilda<br />
människorna. En politik för effektiv och låg energianvändning är både en<br />
företags- och konsumentvänlig politik. Vad som i det föregående anförts<br />
avseende ideologiska utgångspunkter för energisystemets förnyelse och<br />
riktlinjer för energipolitiken bör ges regeringen till känna.</p>
<p style="margin-left:12px;">111:4 Energibehov</p>
<p style="margin-left:12px;">Prognoser</p>
<p>1 1975 års energipolitiska proposition bedömdes att det totala energibehovet<br />
1985 skulle uppgå till 540 TWh - dvs. en ökning under en 10-årsperiod med<br />
135 TWh. En framskrivning av prognosen till 1990 skulle innebära ett<br />
förväntat totalt energibehov på ca 600 TWh. Även de bedömningar som<br />
redovisades av det totala energibehovet i 1979 och 1981 års energipropositioner<br />
överskattade detta kraftigt.</p>
<p>I 1985 års energiproposition tog inte regeringen egen ställning utan redovisade<br />
energiverkets bedömningar, vilka innebar att det totala energibehovet<br />
bedömdes bli oförändrat 440 TWh, fram till 1995.1 den nu föreliggande<br />
propositionen redovisas ingen totalbedömning av energibehovet vid slutet<br />
av 1990-talet.</p>
<p>De mest uppenbara felkalkylerna i de tidigare energipolitiska besluten<br />
avser dock elprognoserna. De prognoser, som delvis låg till grund för<br />
besluten om kärnkraftsprogrammet vid 1970-talets början, förutsatte att<br />
elbehovet 1985 skulle uppgå till ca 200 TWh. Verkligheten har emellertid</p>
</div>
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>efter hand reviderat dessa prognoser. Utbyggnaden av det storskaliga elproduktionssystemet<br />
har däremot legat fast.</p>
<p>I den nu föreliggande propositionen bedömde föredraganden att elanvändningen<br />
i slutet av 1990-talet kommer att uppgå till 135—140 TWh. Den<br />
prognos som energiverket presenterat för elanvändningen anger för samma<br />
tidpunkt ett intervall på 112-146 TWh.</p>
<p>Energianvändning — faktisk utveckling</p>
<p>Den totala slutliga energianvändningen har sedan mitten av 1970-talet minskat<br />
och är för närvarande 380 TWh. Det är framför allt oljeanvändningen<br />
som kraftigt minskat. En ökning av oljeanvändningen har dock skett under<br />
det senaste året. Även elanvändningen har ökat betydligt långsammare än<br />
vad som förutsågs vid 1970-talets början. Skillnaden mellan prognos och<br />
faktisk utveckling är över 60 TWh — dvs. av samma storleksordning som<br />
samtliga kärnkraftsreaktorer producerat 1986.</p>
<p>Energianvändning — framtida utveckling</p>
<p>Hur den faktiska utvecklingen av energianvändningen kommer att bli styrs i<br />
hög grad av den framtida utformningen av energisystemen för produktion<br />
av el och värme. En sjunkande energianvändning förutsätter att tillförd<br />
energi utnyttjas effektivt och för rätt ändamål. El bör på sikt främst utnyttjas<br />
där den ger uppenbara fördelar jämfört med andra energislag.<br />
Energiproduktion för uppvärmning kan ske på flera sätt. För detta ändamål<br />
är det inte nödvändigt att använda högvärdig elenergi.</p>
<p>Halvering av värmemarknaden</p>
<p>Den totala värmemarknaden, mätt i TWh, kan minska med en målmedveten<br />
satsning på introduktion och användning av inhemska bränslen, energihushållning,<br />
solenergi, värmepumpsteknik etc. Den ”köpta” energin för<br />
uppvärmningsändamål bör kunna minska från över 150 TWh 1979 till ca 90<br />
TWh i mitten av 1990-talet. Den krympande värmemarknaden innebär<br />
bl. a. att investeringar m. m. på energiområdet måste utgå från energihushållningsperspektivet<br />
om inte olja, kol och el skall undantränga inhemska<br />
bränslen.</p>
<p>Minskad oljeanvändning</p>
<p>Det är framför allt nedgången i oljeanvändningen som skett snabbare än<br />
vad som bedömdes möjligt i de tidigare energipolitiska besluten. Minskningen<br />
är sedan 1979 30 % och förbrukningen av olja 1987 uppgick till 200<br />
TWh. Detta är dock en viss ökning jämfört med 1984-1986. I jämförelse<br />
med 1979 är dock minskningen i oljeanvändningen 130 TWh. Prisutvecklingen<br />
under 1980-talets första hälft och satsningen på energisparande och<br />
effektivare energianvändning medförde således att oljeanvändningen omräknat<br />
i kilowattimmar, minskade med 130 000 000 000, vilket är dubbelt så<br />
mycket energi som vi får från de 12 svenska kärnkraftverken.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Sammanfattning Mot. 1987/88</p>
<p>Sammantaget innebar utvecklingen under den första hälften av 1980-talet<br />
en gynnsammare utveckling än vad som bedömdes möjligt i 1981 års energipolitiska<br />
beslut. Med en energipolitisk inriktning enligt centerpartiets modell<br />
är en realistisk bedömning att den slutliga energianvändningen kommer<br />
att plana ut vid en nivå på ca 300 TWh i början av nästa sekel. Den specifika<br />
användningen av el — dvs. på områden där användning av el är svår eller<br />
ekonomiskt orimlig att ersätta - kommer att uppgå till en nivå på ca 100<br />
TWh. Energiplaneringen och de energipolitiska besluten måste utgå från en<br />
bedömning av att den slutliga energianvändningen långsiktigt kan stabiliseras<br />
på denna nivå. Det bör dock understrykas att möjligheterna att nå detta<br />
mål är beroende på om det finns en stark politisk vilja till en förnyelse och<br />
omställning av energisystemet. Varje energisystem kräver långsiktiga investeringar<br />
och måste bygga på en bedömning av framtida energibehov och<br />
energikostnader på något eller några decenniers sikt. En energipolitik,<br />
byggd på andra grundförutsättningar, kommer att leda till en helt annan<br />
utveckling.</p>
<p>Ingen kan dock med säkerhet förutse energibehovet vid nästa sekelskifte.</p>
<p>Framtidens möjligheter till en effektivare energianvändning underskattas<br />
lätt, vilket bl. a. redovisningen av utvecklingen under det senaste decenniet<br />
visat. I dag (1988) används endast 70 % av den energimängd som en<br />
riksdagsmajoritet 1975 ansåg vara ett kvalificerat sparmål för 1985.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>111:5 Översiktlig energibalans</p>
<p>Under förutsättning att vår energipolitik genomförs och den slutliga energianvändningen<br />
långsiktigt stabiliseras kring 300 TWh kan en översiktlig<br />
energibalans anges:</p>
<p>Elström 100 TWh</p>
<p>— vattenkraft, vindkraft, mottryck med kraftvärme, solceller</p>
<p>Bränslen m. m. 120 TWh</p>
<p>— biobränslen, solenergi, gas och olja för spetslast</p>
<p>Drivmedel 80 TWh</p>
<p>— olja, etanol, vätgas</p>
<p>En mer detaljerad energibalans fördelad på produktion och användning<br />
redovisas under avsnitt XI.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>3 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N38</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>17</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>IV Energipolitiken — historisk översikt</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>IV:1 Energipolitiken före 1976</p>
<p>Energipolitiken har under snart två decennier varit en av de mest debatterade<br />
politiska frågorna. Politiken före 1976 präglades av socialdemokraternas<br />
centralistiska och koncentrationsinriktade syn på hur energisystemet borde<br />
utformas. Centerpartiet drev länge ensamt kravet på att energiförsörjningen<br />
i det längre perspektivet i huvudsak måste tillgodoses genom en effektivare<br />
energianvändning och utnyttjande av inhemsk, miljövänlig och förnybar<br />
energi. Centerpartiet drev kraven på en omställning av energipolitiken<br />
under starkt motstånd från de partier som representerade majoriteten vid<br />
1975 års energipolitiska beslut. Dessa partier gav då i alla lägen sitt stöd åt<br />
den farliga och storskaliga kärnkraften.</p>
<p>1975 års energipolitiska beslut förutsatte en kontinuerligt ökad användning<br />
av såväl olja och kol som el. Centerpartiets strävan att försöka få till<br />
stånd en ökad användning av inhemska bränslen förlöjligades. ”Centern<br />
tror att man kan basera energiförsörjningen på kottar och pinnar”, hette det<br />
bl. a. Följderna av en kärnkraftsavveckling skulle bli katastrofala för sysselsättning<br />
och välfärd, menade man. ”Med centerns energipolitik kommer<br />
vi att få återgå till backstugusittarnas och de flämtande stearinljusens Sverige”,<br />
uttalade kärnkraftsförespråkarna tvärsäkert.</p>
<p>IV:2 Energipolitiken 1976—1982</p>
<p>Regeringsskiftet 1976 innebar att energipolitiken fick en ny inriktning.</p>
<p>Politiken inriktades stegvis på att forma ett decentralistiskt energisystem,<br />
byggt på mångfald, energihushållning och användning av inhemsk förnybar<br />
och miljövänlig energi. De förslag som framlades efter folkomröstningen<br />
om kärnkraften 1980 följde upp centerpartiets krav på åtgärder för en<br />
förbättrad resurshushållning för säkerställande av kärnkraftens avveckling<br />
och ett minskat oljeberoende. Konkreta beslut fattades om bl. a. den s. k.<br />
energisparplanen, oljeersättnings- och energiforskningsprogrammen.</p>
<p>De energipolitiska besluten under denna period hade således en målmedveten<br />
strävan att såväl styra över energianvändningen mot utnyttjande av<br />
miljövänliga, förnybara energikällor som att åstadkomma en medveten<br />
energihushållning. Besluten 1980 och 1981 är exempel på detta.</p>
<p>IV:3 Socialdemokratisk energipolitik</p>
<p>Före folkomröstningen</p>
<p>De energipolitiska förslag som den socialdemokratiska oppositionen förelägger<br />
riksdagen efter regeringsskiftet 1976 bygger under de första åren helt<br />
på den centralistiska och storskaliga synen. Politiken är ensidigt produktionsinriktad.<br />
I motion 1976/77:1335 förespråkas t. ex. storskaliga satsningar,<br />
bl. a. ställs krav på förprojektering av en svensk upparbetningsan- 18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>läggning av utbränt kärnbränsle. I flera motioner kritiseras den dåvarande Mot. 1987/88</p>
<p>regeringen för att försena den storskaliga satsningen på kärnkraften och N38</p>
<p>krav ställs på att förutsättningar för avtappning av hetvatten från reaktorn i<br />
Forsmark 3 skall finnas (se t. ex. motion 1977/78:1816).</p>
<p>I sin partimotion (motion 1978/79:2413) i anledning av folkpartiregeringens<br />
energiproposition våren 1979, konstaterar socialdemokraterna med tillfredsställelse<br />
att denna proposition ansluter till socialdemokratins koncentrationsinriktade<br />
synsätt. I motionen understryks bl. a. att man ”varken bör<br />
avveckla kärnkraften eller binda sig vid kärnkraften”. Man ställer sig från<br />
socialdemokratins sida positiv till inhemsk uranbrytning. Man förespråkar<br />
en utbyggnad av Kalix älv. Det understryks att kol i princip kan utnyttjas för<br />
att sprida beroendet av importerade energislag.</p>
<p>Folkomröstningen</p>
<p>Samtidigt med att den sistnämnda motionen presenterades i mars 1979<br />
inträffade kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Denna ledde till att övriga partier<br />
ändrade ståndpunkt och godtog centerpartiets krav på folkomröstning<br />
om kärnkraften. Folkomröstningen resulterade i att riksdagen sedermera<br />
beslutade att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010.</p>
<p>Efter folkomröstningen</p>
<p>I samband med 1981 års energipolitiska beslut kritiserades den dåvarande<br />
regeringen av socialdemokraterna för att man då (1981) inte presenterade<br />
en genomtänkt syn på elförsörjningen under 1990-talet. Det finns, menade<br />
1981 års socialdemokrater, ”en allvarlig risk att 1990-talets beslutsfattare<br />
kommer att ställas inför valet av en massiv utbyggnad av kolbaserad kondenskraft<br />
och bibehållande och en fortsatt utbyggnad av kärnkraften”.</p>
<p>Även i den partimotion som väcktes av socialdemokraterna våren 1982<br />
understryks kravet på kraftfulla åtgärder för att säkerställa kärnkraftens<br />
avveckling. I motionen konstateras vidare att ”inom ett flertal områden<br />
måste arbetet ske snabbt för att inte möjligheterna att avveckla kärnkraften<br />
skall försvåras”.</p>
<p>Regeringsskiftet 1982</p>
<p>I regeringsställning efter valet 1982 har emellertid socialdemokraterna underlåtit<br />
att i konkret handling följa upp de krav man ställde i opposition.</p>
<p>Däremot har regeringen och företrädare för regeringen vid upprepade<br />
tillfällen i ord betonat vikten av satsningar på energihushållning, effektivare<br />
energianvändning och satsning på inhemsk energi. Den 1985 presenterade<br />
propositionen om energipolitiken (1984/85:120) innehöll många utfästelser<br />
men få konkreta åtgärder.</p>
<p>Det mest anmärkningsvärda var regeringens, med tanke på motioner och<br />
utfästelser, avsaknad av en konkret avvecklingsplan. Våren 1985 talade man<br />
om behovet av en ”strategi för oljeersättning och kärnkraftsavveckling”.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Föredraganden konstaterade dock att utvecklingen ”beträffande såväl hus- Mot. 1987/88<br />
hållning och effektivisering som miljövänlig teknik går snabbt”. N38</p>
<p>1985 års val</p>
<p>I artiklar inför valet 1985 (DN 17/8 och 6/9) hävdade miljö- och energiministern<br />
att arbetet med avvecklingsplanen befann sig i ett ”inledande skede”<br />
och fortsatte: ”De program vi nu har kommer steg för steg att kunna<br />
utvecklas och förbättras. Mycken ny kunskap har tagits fram och goda<br />
resultat har nåtts.” I magistrala ordalag konstaterades även att en röst på<br />
något annat parti än socialdemokraterna var ett hot mot kärnkraftsavvecklingen.<br />
Samtidigt beklagade statsrådet att hon våren 1985 ”missade<br />
möjligheterna till en bred samling” kring en awecklingsplan och underströk<br />
att ”det får inte upprepas”.</p>
<p>Efter valet 1985 gav socialdemokraterna i olika sammanhang sken av att<br />
fortsätta kampen för kärnkraftens avveckling. Samtidigt har dock de tidigare<br />
uttalandena om att utvecklingen för alternativen sker snabbt tonats ned. I<br />
stället började man tala om att vi måste utnyttja dagens förmånliga situation<br />
och den tid vi har på oss att utveckla det nya energisystemet. Energiministern<br />
betonade att ”vi inte får skjuta besvärliga problem framför oss. Vi<br />
måste ta itu med uppgiften nu".</p>
<p>Olyckan i Tjernobyl</p>
<p>I april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Från centerpartiet<br />
ställdes krav på omedelbara åtgärder för att inleda avvecklingen med en<br />
urdrifttagning av Barsebäck och Ringhals 2. Riksdagens majoritet avstyrkte<br />
dessa krav med hänvisning till att en utvärdering av olyckans konsekvenser<br />
för det svenska kärnkraftsprogrammet skulle ske.</p>
<p>Miljö- och energiministern gav dock i tal och artiklar fortfarande uttryck<br />
för till synes kraftfulla ambitioner i syfte att förändra energipolitikens<br />
inriktning. I en DN-artikel 2/10 1986 framhöll Birgitta Dahl att ”vi har inom<br />
den närmaste tiden en historisk möjlighet att, efter år av konflikter på<br />
energiområdet, åstadkomma en nationell samling kring en förändring av<br />
vårt energisystem. Då kan vi inte fantasilöst och fastlåst bygga vidare på den<br />
traditionella energikulturen.” Miljö- och energiministern fortsatte: ”Vi<br />
måste spänna bågen högre och anstränga oss till det yttersta både när det<br />
gäller hushållning och nya alternativ.” Alla måste ställa upp på denna<br />
uppgift — politiska partier, folkrörelser, myndigheter, kraftföretag, industrin,<br />
kommuner, forskare, tekniker etc. — fastslog Birgitta Dahl. ”De av<br />
oss som sviker förväntningarna kommer att förverka sitt förtroende hos<br />
människorna.”</p>
<p>Birgitta Dahl angrep också i en DN-artikel 26/1 1987 både kärnkraftsförespråkare<br />
och kärnkraftsmotståndare. ”Det är konstigt att så många<br />
människor på det här området är alldeles förstockade. Ibland kallar jag dem</p>
<p>för jesuiter och de sista dagars heliga” ”Vi står nu faktiskt inför en</p>
<p>historisk möjlighet att vända det här skeppet och den möjligheten bör vi</p>
<p>ta” ”Korn igen senare så skall ni få se att vi vågar vända upp och ned</p>
<p>på saker och ting på energiområdet.” 20</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Energirådets rapport</p>
<p>Under hösten 1986 presenterades energirådets rapport om konsekvenserna<br />
av olyckan i Tjernobyl för svensk del. Majoriteten ansåg att olyckan inte<br />
påverkade säkerhetsfrågorna i det svenska kärnkraftsprogrammet. Rapporten<br />
remissbehandlades och överläggningar mellan partierna hölls. Regeringen<br />
presenterade dock inget som helst konkret motbud till det alternativ som<br />
centerpartiet presenterat.</p>
<p>Partiöverläggningar</p>
<p>Överläggningarna mellan de politiska partierna bröt samman \ början av<br />
februari eftersom regeringen inte kunde ange var den stod. Den 27/3 1987<br />
angav det verkställande utskottet inom socialdemokratin vilka utgångspunkter<br />
som skall ligga till grund för den fortsatta hanteringen av energifrågan.<br />
Bl. a. underströks i uttalandet att det fanns ”ekonomiska och industriella<br />
skäl för att vi så snabbt som möjligt sätter i gång processen med att<br />
utveckla de nya energikällorna och förbättra hushållningen med energi.</p>
<p>Därför skall vi nu starta arbetet med hushållning med energi och med<br />
tillförsel av ny energi.”</p>
<p>Splittrad socialdemokrati</p>
<p>Splittringen och oviljan inom socialdemokratin att fullfölja de långtgående<br />
utfästelserna som man tidigare givit, framgår klart av energi- och miljöministerns<br />
uttalande inför Nordiska rådets vårsession, där hon sade att<br />
”kärnkraftsawecklingen är en fråga som måste handläggas med all den<br />
omsorg läget kräver. Just nu mår frågan bäst av att vila. Vi arbetar för fullt<br />
med ärendet.”</p>
<p>Proposition 1986/87:159</p>
<p>Regeringen lyckades inte samla sig till några reella förslag. I stället lämnades<br />
i slutet av maj en ”principproposition” som visade att de ambitioner<br />
miljö- och energiministern påstod sig ha angående avvecklingen av kärnkraften<br />
och förnyelsen av energisystemet inte följdes upp i konkret handling.<br />
Efter fem år i regeringsställning och drygt ett år efter Tjernobyl<br />
meddelades då att man nu skulle starta arbetet med att utveckla alternativen.<br />
De löften man givit och de uttalanden man gjort hade ingen som helst<br />
grund. De var bara avsedda att lugna människors oro och ge intryck av<br />
handlingskraft. De förpliktigande uttalanden som regeringsföreträdare<br />
gjort efter olyckan i Tjernobyl har på intet sätt motsvarats av konkreta<br />
handlingar.</p>
<p>Tvärtom hade regeringen försämrat möjligheterna för alternativen. Man<br />
har t. ex. slopat stödet till energihushållning i bebyggelse. Det statliga<br />
stödet till kommunal energirådgivning har tagits bort. Stödet till anläggningar<br />
för alternativ energiproduktion — exempelvis små vattenkraftverk<br />
och biobränsleanläggningar — har upphört, trots att riksdagen med stor 21</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>majoritet givit regeringen i uppdrag att förstärka dessa insatser. Man har i Mot. 1987/88</p>
<p>stället beslutat att ånggeneratorerna i Ringhals skall bytas ut för miljardbe- N38</p>
<p>lopp. Samtidigt låter man marknaden för inhemska bränslen ryckas undan<br />
genom prisutvecklingen på oljemarknaden. Det enda konkreta som olyckan<br />
i Tjernobyl lett till har varit uppdrag till energirådet och löften om en<br />
proposition i anledning av detta material. Av en utlovad opartisk och<br />
analyserande rapport blev en traditionell utredning, vars innehåll helt anpassats<br />
efter de krav makthavarna på den nuvarande energimarknaden<br />
ställer.</p>
<p>Proposition 1986/87:159 var också ett eko av vad industrin och kärnkraftsvänner<br />
inom socialdemokratin står för. I propositionen fanns ingenting kvar<br />
av Birgitta Dahls uttalanden om tekniken och alternativens möjligheter.</p>
<p>Dessförinnan hade riksdagsmajoriteten avslagit en mängd konkreta förslag i<br />
anledning av budgetpropositionen om stöd till förnyelse av energisystemet.</p>
<p>Bl. a. föreslogs från centerpartiet att det nyligen borttagna stödet till små<br />
vatten- och vindkraftverk och biobränsleanläggningar skulle återinföras.</p>
<p>I propositionen uttalades att regeringen skulle — efter att ha raserat<br />
mångt och mycket av det stöd för effektivare energianvändning och användning<br />
av inhemsk förnybar energi som tidigare byggts upp — ”nu starta<br />
arbetet med hushållning och tillförsel av ny energi”. Mot bakgrund av den<br />
aviserade propositionen hade huvuddelen av energifrågorna skjutits upp till<br />
innevarande riksmöte. Kontentan av proposition 1987/88:159 var att en<br />
proposition aviserades till våren 1988. En splittrad socialdemokrati förhalade<br />
och försenade på nytt nödvändiga beslut för att förnyelsen och<br />
omställningen av energisystemet skulle kunna ske.</p>
<p>Proposition 1987/88:90</p>
<p>Riksdagens behandling av proposition 1987/88:159 jämte motioner under<br />
hösten 1987 innebar inte några konkreta beslut för att stimulera omställningen<br />
av energisystemet utan de konkreta förslag som väckts av främst<br />
centerpartiet avslogs med hänvisning till den aviserade propositionen.</p>
<p>I den proposition som nu presenterats för riksdagen anges att energipolitikens<br />
huvuduppgift inför 1990-talet är att skapa de förutsättningar som<br />
behövs för att omställningen av energisystemet skall kunna fullföljas. De<br />
uttalanden och allmänna bedömningar som sker i propositionen angående<br />
energianvändning, elproduktionens uppbyggnad, faktorer för pris- och<br />
kostnadsutveckling, satsningen på biobränslen m. m. ansluter i betydande<br />
delar till den syn som vi framfört från centerpartiet. De reella konkreta och<br />
framtidsinriktade besluten om åtgärder saknas dock i stor utsträckning.</p>
<p>Föredraganden uttalar att kärnkraftsavvecklingen har en central betydelse<br />
i omställningsprocessen och två reaktorer skall tas ur drift i mitten av<br />
1990-talet. Ett program för effektivare användning och ersättning av el skall<br />
startas. Vidare föreslås att till stöd för teknikupphandling anvisas 150 milj.<br />
kr. samt inrättande av en energiteknikfond. Åtgärderna för att genomföra<br />
kärnkraftsavvecklingen skall kunna omprövas och vissa ”avstämningar” ske<br />
för att kartlägga planeringsläget. Riktlinjerna för den fortsatta kärnkraftsavvecklingen<br />
efter 1990-talet avses presenteras senare.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>IV:4 Centermotioner efter regeringsskiftet 1982 Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:339px;">N38</p>
<p>I förhållande till de förslag som centerpartiet lagt saknar således propositionen<br />
den konkretion och framtidsinriktning som krävs för att förnyelsen<br />
och omställningen av energisystemet skall kunna ske. Centerpartiet<br />
har i en mängd motioner efter 1982 väckt förslag på energiområdet och<br />
fortsatt kampen för en förnyelse och omställning av energisystemet.</p>
<p>I motionerna har lagts förslag som syftat till att förstärka användningen<br />
av inhemsk energi. Vi har betonat vikten av att skatter och avgifter på<br />
energi får en utformning så att inhemska energikällor, energisparande och<br />
en effektiv användning av energi gynnas. Vi har vidare krävt förstärkt stöd<br />
till energiforskning och i särskilda motioner presenterat vår syn på oljeersättningen,<br />
kolanvändningen, vattenkraften, alternativa drivmedel, försörjningstryggheten<br />
på energiområdet, den kommunala energiplaneringen, utformningen<br />
av lagen om kärnteknisk verksamhet, naturgas, Vattenfall,<br />
solenergin m. m.</p>
<p>I samband med 1985 års energipolitiska beslut presenterade centerpartiet<br />
en partimotion (1984/85:2878), där vår syn på hur förnyelsen av energisystemet<br />
skulle ske och avvecklingen av kärnkraften genomföras. Dessa krav har<br />
sedan fullföljts i motioner under innevarande mandatperiod (1985/86:N447,</p>
<p>1985/86:563, kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, 1986/87:N551 och<br />
1967/87:N178 i anledning av proposition 1986/87:159). I dessa motioner har<br />
vi utförligt redovisat vår syn på bl. a. hur avvecklingen av kärnkraften skall<br />
genomföras. Vi har därvid betonat betydelsen av att avvecklingen inleds<br />
omgående i syfte att skapa det nödvändiga utrymmet på energimarknaden<br />
för att förnyelsen skall kunna komma till stånd. Vi har också i dessa<br />
motioner kritiserat regeringen för att genom skilda beslut rycka undan<br />
grunden för att den inhemska, förnybara och miljövänliga energin skall bli<br />
konkurrenskraftig.</p>
<p>I föreliggande motion kommer vi nu på nytt att ta upp dessa frågor och<br />
presentera ett konkret beslutsunderlag för riksdagen så att avvecklingen av<br />
kärnkraften kan inledas omgående och förnyelsen av energisystemet får<br />
reella förutsättningar att ske.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Centerns plan för förnyelse av energisystemet</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>V Ekonomiska styrmedel<br />
V:1 Principiella förutsättningar</p>
<p>Det är enligt centerpartiets uppfattning nödvändigt att utformningen av<br />
taxor, skatter och avgifter på energi utgår från de grundläggande principer<br />
för energipolitikens inriktning som redovisats ovan. Ett huvudsyfte med<br />
skilda skatter och avgifter på energi måste vara att främja energihushållning<br />
och en effektiv produktion och användning av energi för industriell utveckling<br />
och en god miljö.</p>
<p>En miljöanpassad energibeskattning innebär att miljövänlig fömybar<br />
energi gynnas på bekostnad av miljöstörande importerade energislag. Den<br />
innefattar bl. a. åtgärder som minskar vårt oljeberoende och motverkar<br />
ökad kolanvändning. Den innebär också att det bör ske en överföring av<br />
skattebelastningen från arbetskraft till energi och råvaror. En sådan omläggning<br />
av skatteuttaget skapar incitament för hushållning med våra naturresurser<br />
och stimulerar till ökande sysselsättning.</p>
<p>Följande riktlinjer bör därför gälla för en miljöanpassad energibeskattning:</p>
<p style="margin-left:13px;">1. Importerade och miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör ha<br />
en energilikformig (per energienhet likvärdig) beskattning.</p>
<p style="margin-left:13px;">2. Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”<br />
och skatten sättas lägre än vad en med olja lika energibeskattning<br />
skulle motivera.</p>
<p style="margin-left:13px;">3. Inhemska bränslen, inklusive alternativa drivmedel producerade på inhemska<br />
råvaror, skall ej beskattas.</p>
<p style="margin-left:13px;">4. Undantag från energilikformig beskattning med olja bör kunna få göras<br />
för drivmedel och en lägre beskattning ske när ekonomiskt rimliga<br />
substitut saknas.</p>
<p style="margin-left:13px;">5. Bränsle för el- och värmeproduktion skall beskattas på samma sätt i syfte<br />
att stimulera effektivt utnyttjande av bränsle.</p>
<p>Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>V:2 Skatter och priser på energi</p>
<p>Oljeprisutvecklingen</p>
<p>En av hörnstenarna i en decentralistisk energipolitik är således åtgärder för<br />
att minimera vårt beroende av importerade energislag som kol och olja.</p>
<p>De kraftfulla insatser som initierades av de icke-socialistiska regeringarna,<br />
tillsammans med det stigande oljepriset och en allt effektivare energianvändning<br />
medförde att oljeanvändningen kraftigt minskade under åren<br />
1979—1982. Nedgången fortsatte under 1983 och 1984, men har därefter på<br />
nytt börjat öka.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Oljeanvändningen var 1982 8,5 miljoner kubikmeter lägre än 1979. Ut- Mot. 1987/88</p>
<p>vecklingen därefter har inneburit att användningen minskat med ytterligare N38</p>
<p>någon miljon kubikmeter t. o. m. 1987. Efter regeringsskiftet 1982 har<br />
således en avmattning i oljeersättningen skett, trots det mycket höga oljepris<br />
som rådde under denna period och fram till 1986. Under 1985 var<br />
oljepriset som högst ca 3 000 kr./kbm.</p>
<p>Förhållandena på oljemarknaden har emellertid drastiskt förändrats under<br />
de senaste två åren. Oljepriset har kraftigt sjunkit sedan slutet av 1985<br />
och priset för 1 kbm olja i konsumentledet är i dagsläget ca 1 600 kr./kbm dvs.<br />
i det närmaste en halvering av priset sedan slutet av 1985.</p>
<p>Utvecklingen på den internationella oljemarknaden med ett kraftigt sjunkande<br />
oljepris har medfört att marknaden för inhemska bränslen helt ryckts<br />
undan. Omställningen av energisystemet har som en följd härav i det<br />
närmaste upphört.</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi även tidigare vid den högre nivån på<br />
oljepriset understrukit vikten av att stödet till de oljeersättande åtgärderna<br />
och förnyelsen av energisystemet förstärktes. Regeringen valde emellertid<br />
att i förtid avsluta oljeersättningsprogrammet med hänvisning till att den<br />
sjunkande oljeanvändningen inte motiverade något renodlat stöd till oljeersättande<br />
åtgärder. Från centerpartiet framhöll vi uttryckligen att behovet av<br />
stöd för detta ändamål blir alltmer akut i takt med de sjunkande oljepriserna.</p>
<p>Under de två sista åren har det blivit alltmer uppenbart att regeringens<br />
politik inneburit att planerade oljeersättande åtgärder inte av ekonomiska<br />
skäl kunnat genomföras och det har skett en viss återgång till användning av<br />
olja. I ett längre tidsperspektiv kommer denna utveckling att vara olycklig<br />
ur såväl samhällets som de enskilda konsumenternas synpunkt.</p>
<p>Den kortsiktiga ekonomiska förbättring som de sjunkande oljepriserna<br />
innebär kommer både att leda till att förbrukningen ökar än mer och en<br />
vikande lönsamhet och därmed ett mindre intresse för att exploatera dyrare<br />
oljefält. Motivationen för insatser att ersätta olja med andra energislag har<br />
helt försvunnit.</p>
<p>Sammantaget innebär de senaste årens utveckling uppenbara risker för<br />
en ny oljeprischock på några års sikt när en ny bristsituation uppstår på<br />
världsmarknaden med kraftigt stigande priser som följd. Underlåtenheten<br />
att med skilda åtgärder driva oljeersättningen vidare med hänvisning till det<br />
rådande prisläget riskerar att på sikt hårt drabba både enskilda villaägares<br />
ekonomi och samhällsekonomin. Den leder till en mindre användning av<br />
inhemska bränslen och därmed sämre möjligheter att skapa sysselsättning i<br />
framför allt regioner som redan har en sviktande arbetsmarknad.</p>
<p>Gällande energipolitiska riktlinjer för oljepriset</p>
<p>I prop. 1980/81:90 angående riktlinjer för energipolitiken framhöll föredraganden<br />
i den dåvarande trepartiregeringen följande (s. 41):</p>
<p>”Under 1980-talet bör enligt min mening priset användas mer medvetet<br />
för att uppnå en god energihushållning. Flera bedömare anser att vi måste<br />
räkna med en genomsnittlig real ökning av priset på energi, framför allt på 25</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>4 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N38</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>olja under 1980-talet. Industriverket räknar med en genomsnittlig real olje- Mot. 1987/88<br />
prisstegring av 2 % per år. Motsvarande bedömning för el är 1 % per år. N38</p>
<p>Jag finner inte skäl att frångå denna bedömning. Av uttalanden i prop.</p>
<p>1979/80:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1980/81 framgår att regeringen avser att med hjälp av beskattningen åstadkomma<br />
en successivt höjd prisnivå på energi, genom att energianvändarna<br />
informeras om att energin successivt kommer att bli dyrare. Oavsett tillfälliga<br />
variationer i t. ex. oljepriserna, skapas en stabil grund för deras<br />
planering av fortsatta insatser för energihushållning.”</p>
<p>Riksdagen beslöt enhälligt i enlighet med dåvarande regeringens förslag<br />
(NU 1980/81:60). I samband med de riktlinjer för energibeskattningen som<br />
lades fast hösten 1983 anslöt sig föredraganden till dessa riktlinjer. Senare<br />
beslut om energipolitiken har även konfirmerat dessa beslut.</p>
<p>Inflationsutvecklingen och oljepriset</p>
<p>Den sammantagna inflationen 1982—1987 är enligt SPK 50 %. Ett oförändrat<br />
realt pris på olja med utgångspunkt från nettoprisläget i genomsnitt<br />
för landet vid årsskiftet 1981-1982 blir då 2 544 kr./kbm. Ett oljepris beräknat<br />
utifrån gällande energipolitiska riktlinjer, dvs. med en real oljeprisstegring<br />
på 2 %, blir då ca 2 843 kr./kbm den 1/1 1988. Med den<br />
inflationstakt regeringen räknar med skulle då priset den 1/1 1989 bli 3 014<br />
kr/kbm.</p>
<p>Den verkliga prisutvecklingen på olja översteg emellertid väsentligt den<br />
nivå 1981 års energibeslut förutsatte fram till slutet av år 1985. Därefter har<br />
oljepriset fallit och råoljepriset är för närvarande med nuvarande valutakurs<br />
ca 15 dollar/fat och ett genomsnittligt pris i konsumentledet på 1 600 kr./<br />
kbm. Detta är 1 400 kr./kbm lägre än ett pris utgående från en real prisstegring<br />
på 2 %. Prisutvecklingen under 1989 torde vara stabil om inte något<br />
oförutsett inträffar.</p>
<p>Gällande skattesatser för skilda energislag<br />
Energislag</p>
<p>Total skattesats inklusive allmän energiskatt (bensinskatt) och särskild energiskatt.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Kolbränslen (kr/ton) 315</p>
<p>Eldningsolja (kr./kbm) 778</p>
<p>Dieselolja (kr,./kbm) 778</p>
<p>Naturgas (kr./l 000 kbm) 308</p>
<p>Gasol för motordrift (öre/l) 92</p>
<p>Gasol för annat ändamål (kr./ton) 185</p>
<p>El för hushåll (öre/kWh) 7,2</p>
<p>El för hushåll i vissa kommuner (öre/kWh) 6,2</p>
<p>El för industriell verksamhet (öre/kWh) 5,0</p>
<p>Blyad bensin (öre/l) 259</p>
<p>Oblyad bensin (öre/l) 239</p>
<p>Metanol och etanol (öre/l) 80</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>26</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Utöver dessa allmänna och särskilda energiskatter tas vissa ytterligare skat- Mot. 1987/88<br />
ter och avgifter ut som inte är inkluderade i tabellen. N38</p>
<p>Den särskilda skatten är det som tidigare var avgifter som uttogs för vissa<br />
definierade ändamål såsom t. ex. oljeersättning och energiforskning. De<br />
förändringar som genomförts av den socialdemokratiska regeringen innebar<br />
emellertid att dessa avgifter fick karaktären av en ren skatt, eftersom<br />
uttaxerade medel ej återfördes till de ändamål de var avsedda för. Detta<br />
missförhållande påtalade vi från centerpartiets sida och regeringen ”löste”<br />
problemen med att byta ut beteckningen avgift mot skatt. Det finns i<br />
dagsläget inget skäl att bibehålla två slags energiskatter. De uppgifter de<br />
särskilda avgifterna var avsedda för omfattas i vårt förslag av en energins<br />
utvecklingsfond.</p>
<p>Energiprisnivåer i konsumentled (öre!kWh)</p>
<p>El (medelpris)</p>
<p>Olja</p>
<p>Inhemska fasta bränslen<br />
Bensin</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Sammantaget visar denna redovisning av oljeprisutveckling, inflation och<br />
faktiska prisnivåer att en förändrad prisnivå på olja är nödvändig om en<br />
förnyelse av energisystemet skall kunna ske. Utrymmet för en skattehöjning<br />
är, om man ser till gällande energipolitiska beslut, ca 1 200 kr. Vi anser det<br />
dock tillräckligt med en höjning på 400 kr./kbm. Tillsammans med tidigare<br />
föreslagen höjning skulle detta innebära en total höjning med 500 kr./kbm.</p>
<p>Denna höjning påverkar också övriga energiskatter och utgår från principen<br />
om en omfördelning inom nuvarande skatteuttag. Vi återkommer till detta<br />
nedan i samband med våra konkreta förslag.</p>
<p>I en särskild motion tar vi dessutom upp hur kommuner, som enligt<br />
statsmakternas intentioner och gällande energipolitiska riktlinjer för oljepriset<br />
valt att satsa på eldningsanläggningar baserade på inhemska fasta bränslen,<br />
skall kompenseras för oljeprisfallet.</p>
<p>VI Lagstiftning eller stimulanser</p>
<p>Vi vill i detta sammanhang understryka att de energipolitiska målen i första<br />
hand skall uppnås genom stimulanser och frivilliga insatser tillsammans med<br />
att den sociala och miljöanpassade marknadsekonomins incitament utnyttjas.<br />
Förbud och detaljinriktad reglering av verksamheten kan endast accepteras<br />
som en nödfallsåtgärd. Administrativa styrmedel riskerar ofta att<br />
upplevas som byråkratiska och onödiga och får ofta ej den effekt som avses.</p>
<p>Detta bör ges regeringen till känna.</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p style="margin-left:6px;">30-40 öre/kWh<br />
14-17 öre/kWh<br />
10-20 öre/kWh<br />
ca 45 öre/kWh</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>27</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>VII Hushållning och effektivare energianvändning</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>VII: 1 Inledning</p>
<p>Hushållning med tillgängliga resurser innebär en strävan att inte använda<br />
mer högvärdig energi än vad varje situation kräver. En effektivare energianvändning<br />
förutsätter hushållning med energikvalitet. Alla måste kort sagt<br />
”bruka bättre i stället för mer”.</p>
<p>Vi kan från centerpartiets sida i huvudsak ansluta oss till de riktlinjer som<br />
redovisas för programmet för effektivare användning och ersättning av el.<br />
Föredragandens uttalanden följer väl den syn vi redovisat i tidigare motioner.<br />
I propositionen saknas dock helt förslag till konkreta åtgärder som<br />
krävs för att effektiviseringar och elersättning skall få samma ekonomiska<br />
förutsättningar som t. ex. byggande av storskaliga elproduktionsanläggningar.</p>
<p>Vid utbyggnaden av elproduktionssystemet har intäkterna från vattenkraften<br />
utnyttjats för att subventionera kärnkraftsutbyggnaden. Risken är<br />
uppenbar, att om inte konkreta åtgärder vidtas, intäkterna från vattenkraften<br />
får subventionera utbyggnaden av ett nytt storskaligt elproduktionssystem<br />
i form av kolkondenskraftverk. Detta är enligt vår mening resursslöseri<br />
och en felinvestering av stora mått.</p>
<p>Regeringens program måste därför kompletteras med en rad stimulansåtgärder<br />
som medför att det blir likartade förutsättningar både för enskilda<br />
och företag att satsa på effektivare energianvändning som ny elproduktion.<br />
Detta är en huvuduppgift för en energins utvecklingsfond, vilken vi nedan<br />
föreslår skall inrättas.</p>
<p>Det finns många exempel på hur effektivare energianvändning är betydligt<br />
lönsammare än ökad energiproduktion. Det är därför väsentligt att<br />
alla ekonomiskt rimliga möjligheter till en effektivare energianvändning tas<br />
till vara. Detta är angeläget för att produktionsapparaten inte skall byggas<br />
ut och bli för omfattande och med fel struktur.</p>
<p>Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>VII:2 Situationen i kraftsystemet</p>
<p>De negativa följderna av en producentstyrd och produktionsinriktad energipolitik<br />
framgick klart genom de påfrestningar föregående års kalla vinter<br />
innebar på elförsörjningssystemet.</p>
<p>Påfrestningarna på el- och distributionssystemet vintern 1986/87 visade<br />
att den förda socialdemokratiska energipolitiken medfört att snedbelastningen<br />
över året i kraftsystemet blivit allt större och den sårbarhet som den<br />
ökande andelen el för uppvärmning av bostäder leder till. Från centerpartiets<br />
sida har vi vid upprepade tillfällen varnat för denna utveckling med<br />
hänsyn till att allt större andel av elströmmen endast kan få avsättning på<br />
värmemarknaden.</p>
<p>Elförsörjningen utsätts för stora påfrestningar genom att tillförseln måste<br />
svara mot behovet den allra kallaste dagen. Under den kallaste dagen i<br />
januari 1987 var effektuttaget det högsta någonsin — 26 000 MW. Detta</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>innebär att elnätet var mycket hårt belastat. Effektuttaget under den kallas- Mot. 1987/88</p>
<p>te dagen 1983 (den 12/12) var 20 862 MW, dvs. effektbehovet har ökat med N38</p>
<p>sex stora kärnkraftverk. Sedan 1984 har den totala elanvändningen ökat</p>
<p>motsvarande produktionskapaciteten i 1,5 kärnkraftverk, vilket ytterligare</p>
<p>understryker kravet på ”överkapacitet” för att klara elförsörjningen vid</p>
<p>sträng kyla i ett system med stor andel elvärme.</p>
<p>Skillnaden i effektuttag kan också illustreras med en jämförelse mellan<br />
juli 1986 och januari 1987. Uttaget var då 6 510 MW resp. 26 200 MW,<br />
vilket innebär att elbehovet varierar över året på ett sätt som motsvarar<br />
produktionskapaciteten för det dubbla svenska kärnkraftsprogrammet. Variationerna<br />
i effektbehovet är främst beroende på den ökande andelen<br />
elvärme i systemet. Grundbelastningen över året är tämligen konstant.</p>
<p>Det har också i efterhand visat sig att marginalerna i systemet inte var så<br />
små vintern 1986/87 som kraftbolagen velat ge sken av. De största problemen<br />
uppstod mest i distributionssystemet, där den höga elvärmeandelen i<br />
bostäder medförde att ledningsnätet i vissa fall blev överbelastat.</p>
<p>Elanvändningen inom landet 1986 var 129 TWh (ej temperaturkorrigerad).<br />
Detta är en minskning med 1,4 % jämfört med 1985. Minskningen har<br />
i huvudsak skett inom industrin och genom minskning av överföringsförlusterna.</p>
<p>Nettoexporten av el 1986 var 4,7 TWh. Vattenmängden i kraftverksdammarna<br />
ökade under 1986 motsvarande en elproduktion på 1,8 TWh.</p>
<p>Vattenkraften utnyttjades således inte fullt ut 1986. Jämfört med 1985 och<br />
1987 var dessutom 1986 ett ”dåligt” år ur vattenkraftssynpunkt. Ej heller<br />
kraftvärme- och mottrycksanläggningarna utnyttjades fullt ut. Totalt producerades<br />
i dessa anläggningar 6,2 TWh jämfört med möjlig produktion av<br />
minst 10 TWh vid ett fullt utnyttjande av tillgänglig kapacitet.</p>
<p>Utan att ta i anspråk dyrbar och miljökrävande oljekondenskraft, fanns<br />
det således 10—12 TWh outnyttjade i den befintliga elproduktionapparaten.</p>
<p>1987 var tillgången på vattenkraft betydligt större än 1986 ( + 10 TWh),<br />
vilket ytterligare ökade ”elöverskottet”.</p>
<p>Det inträffade visar emellertid vikten av att såväl produktion som användning<br />
av energi utformas på ett effektivt sätt och inte dimensioneras på<br />
fel sätt för fel saker.</p>
<p>V1I:3 Elhushållning och bränsleanvändning</p>
<p>En effektiv elproduktion innebär också att bränsleanvändningen radikalt<br />
minskar. En övergång till samproduktion av el och värme i stället för<br />
utnyttjande av kondenskraft leder till en kraftigt minskad bränsleförbrukning.</p>
<p>VII:4 Tekniska förutsättningar för effektivare energianvändning</p>
<p>En förnyelse av energisystemet förutsätter att de tekniska möjligheter som i<br />
dag finns tas till vara för en effektivare energianvändning. Förnyelseplanen<br />
förutsätter att t. ex. de möjligheter datatekniken ger till en effektiv styrning<br />
och övervakning tas till vara. För att nå de uppsatta målen vill centern</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>använda bästa kända teknik. Någon i dag okänd teknik har inte vägts in sorn Mot. 1987/88</p>
<p>förutsättning för att förnyelseplanen skall kunna genomföras. N38</p>
<p>I propositionen föreslås, att till stöd för ny teknik för effektivare energianvändning<br />
och ersättning av el, att 400 milj. kr. skall anvisas för en<br />
femårsperiod, varav 150 milj. kr. för kommande budgetår. Enligt vår mening<br />
är intentionerna med förslaget bra, men ej tillräckliga. De resurser som<br />
skapas genom inrättandet av en energins utvecklingsfond är betydligt större,<br />
och vi föreslår att de utvidgade möjligheterna för teknikupphandling<br />
läggs inom ramen för en energins utvecklingsfonds verksamhet. Stödreglerna<br />
bör vara enkla och flexibla och vi delar därför uppfattningen att stödet<br />
bör utgå i form av bidrag och villkorslån.</p>
<p>Det är enligt vår mening av avgörande betydelse att de befintliga möjligheter<br />
som i dag finns att effektivisera användningen och elhushållningen tas<br />
till vara. I det följande redovisas därför några bedömningar och exempel på<br />
i dag känd befintlig och prövad teknik som blir aktuell att tillämpa i stor<br />
omfattning.</p>
<p>I Vattenfalls tidning Uppdrag 2000 1/88 anger generaldirektören: ”Beräkningar<br />
av de tekniska och ekonomiska möjligheterna att hushålla med el<br />
visar att man kan reducera 1985 års förbrukning med 15—40 % i olika<br />
kategorier av elanvändare.”</p>
<p>I tidningen EL 1/88 s. 4 hävdas att hushållen genom att använda elen rätt<br />
och vid rätt tidpunkt kan minska sina energikostnader med 25 %.</p>
<p>Föreningen Sveriges energirådgivare (FSE) har i en inlaga till elanvändningsdelegationen<br />
angivit följande hushållningsmöjligheter för en<br />
direkteluppvärmd villa.</p>
<p>FSE antar att den genomsnittliga elanvändningen i en direkteluppvärmd<br />
villa är ca 25 000 kWh/år fördelat på följande sätt:</p>
<p>Hushållsel 5 000 kWh/år</p>
<p>Varmvatten 5 000 kWh/år</p>
<p>Värme 15 000 kWh/år</p>
<p>Totalt 25 000 kWh/år</p>
<p>Med stränga energisparåtgärder (tilläggsisolering, treglasfönster och frånluftsvärmepump)<br />
kan man, menar FSE, sänka elanvändningen till följande<br />
nivåer:</p>
<p>Hushållsel (energisnåla lampor<br />
och hushållsapparater) 4 000 kWh/år</p>
<p>Varmvatten 4 000 kWh/år</p>
<p>Värme 4 000 kWh/år</p>
<p>Totalt 12 000 kWh/år</p>
<p>Industrigruppen för energihushållning i byggnader (IEB) ställer helt upp på<br />
FSE:s analys av hushållningsmöjligheterna. Den slutsats som kan dras av<br />
dessa uttalanden är att man inte i första hand skall satsa på att byta ut<br />
direktverkande elvärme mot andra system utan i stället driva energihushållningen<br />
så långt som teknik, ekonomi och ett bra boende tillåter.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Lågenergilampor Mot. 1987/88</p>
<p>Fortfarande är glödlampan vår vanligaste ljuskälla. Glödlampan kan i dag<br />
ersättas av energisnåla lysrörslampor som reducerar energiåtgången till en<br />
femtedel. Om varje svensk byter en 75 W glödlampa mot en modern lysrörslampa<br />
så minskar effektbehovet när dessa lampor tänds i stället för de<br />
gamla glödlamporna lika mycket som ett Barsebäcksverk kan producera.<br />
Tillverkningskostnaden för dessa lampor är ca 0,5 miljarder. Att bygga upp<br />
motsvarande effektreserv i form av t. ex. gasturbiner skulle kosta ungefär<br />
1,5-2 miljarder plus en mycket hög bränslekostnad vid de tillfällen då<br />
gasturbinerna användes.</p>
<p>Småskalig vedeldning</p>
<p>I dag produceras mer energi i små vedeldade värmepannor än i de två<br />
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. Men de flesta vedpannorna har låg<br />
verkningsgrad och ger inte en fullständig förbränning, vilket gör att grannarna<br />
ofta blir störda av rök och ibland också av dålig lukt.</p>
<p>Nu finns det en ny generation vedpannor och vedkaminer med mycket<br />
hög verkningsgrad, fullständig förbränning och ingen negativ påverkan på<br />
närmiljön.</p>
<p>En fullständig övergång till nya effektiva vedpannor och vedkaminer<br />
skulle innebära att samma mängd ved som i dag används skulle räcka till att<br />
värma ytterligare 300 000-400 000 småhus under vintern.</p>
<p>Den energi som på så sätt tas till vara är mer än vad ett Barsebäcksverk<br />
kan producera.</p>
<p>Fördelarna är många:</p>
<p style="margin-left:13px;">- Den enskilde villaägaren kan nästan halvera sin vedåtgång med en modern,<br />
effektiv och mycket miljövänlig vedeldning.</p>
<p>- Miljön blir mycket bättre. Vedeldning motverkar försurningen.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Vedeldningen blir enklare eftersom påfyllning av ved ofta kan begränsas<br />
till en gång per dag.</p>
<p>Kostnaden för en modern vedpanna är ungefär femtedelen jämfört med<br />
att bygga ny kärnkraft räknat per kilowatt nyttig effekt.</p>
<p>Observera att bränslet till vedeldningen redan finns. Veden skall bara<br />
utnyttjas bättre. Detta ger ingen ökad bränslekostnad men en väsentligt<br />
bättre miljö.</p>
<p>Centern har under hela 1980-talet arbetat för flexibla värmesystem och en<br />
eltaxa som ger elabonnenterna besked om när elen är dyr resp. billig att<br />
producera. Kraftbolagen har genom ord och handling motarbetat detta. Nu<br />
efter snart tio år bekänner de sig helt till centerlinjen och det finns många<br />
uttalanden från det hållet om att kombipannan är bäst och att en säsongprissättning<br />
är nödvändig för att undvika extra dyr elproduktion under den<br />
kalla årstiden.</p>
<p>Det är beklagligt att det skall behöva ta nästan tio år för kraftbolagen att<br />
erkänna uppenbara fakta och att de genom en vilseledande marknadsföring<br />
har bidragit till många felinvesteringar hos enskilda elabonnenter.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>31</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Kondenserande rökgaskylning Mot. 1987/88</p>
<p>Speciellt när fuktiga bränslen används såsom grönflis och sopor går det åt<br />
mycket energi för att torka bränslena (avdunsta vattnet). Även utsläpp av<br />
heta rökgaser innebär stora energiförluster.</p>
<p>I dag finns det modern teknik som möjliggör kylning av rökgaserna och<br />
samtidigt kondenserar vattenånga i rökgaserna till vatten. På så sätt tas<br />
stora mängder energi till vara och därtill ”tvättas” rökgaserna och de<br />
miljöförstörande utsläppen reduceras mycket kraftigt. Stora mängder energi<br />
sparas och samtidigt förbättras vår miljö.</p>
<p>Återvunnen energi varierar mellan 10 och 40 % av tillförd energi. En<br />
konsekvent tillämpning av kondenserande rökgaskylning i eldningsanläggningar<br />
för flis, torv, olja, sopor och kol skulle innebära att energi motsvarande<br />
1—2 kärnkraftverk sparas, samtidigt som miljön förbättras.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>32</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>VIII Energisparande</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>VIII: 1 Industrin</p>
<p>Utvecklingen har inneburit att industrin använder allt mindre energi per<br />
producerad enhet. Omstruktureringen av industrin har vidare medfört att<br />
energikrävande delar av industrin kraftigt bantats och att expansionen sker<br />
inom branscher med mindre energibehov. 1986 års energianvändning uppgick<br />
till 138 TWh, varav 48,5 TWh el. Med utnyttjande av i dag känd teknik<br />
kan industriproduktionen avsevärt öka med en mycket begränsad ökning av<br />
energianvändningen.</p>
<p>De nytillkommande industrierna har ofta en mycket låg energianvändning<br />
energibesparande teknik är under mycket snabb utveckling och utvecklingen<br />
går mot allt energisnålare metoder i både Sverige och omvärlden.<br />
Nyttjande av allt mer avancerad teknik kommer att vara långt mer<br />
betydelsefull för ökad välfärd och ekonomisk utveckling än ökad energitillförsel.</p>
<p>Varvtalsreglering</p>
<p>Varvtalsreglering av pumpar och fläktar var redan i samband med folkomröstningen<br />
om kärnkraften en stor fråga avseende effektivare energianvändning.<br />
Fortfarande är endast några få procent av industrins fläktar och<br />
pumpar varvtalsreglerade. Orsaken är i första hand de höga kraven på den<br />
korta avskrivningstiden, i allmänhet mindre än två år. Gängse tekniska<br />
lösningar har också i vissa fall medfört vissa praktiska problem och ibland<br />
ansetts öka risken för driftsstörningar.</p>
<p>Nya tekniska lösningar är under utprovning och utsikterna är utomordentligt<br />
goda för god lönsamhet, säker drift och störningsfri reglering.<br />
Exempel på nya lösningar för varvtalsreglering är viskohydrauliska kopplingar<br />
som via ett signalsystem noggrant anpassar pumpens/fläktens varvtal<br />
till det önskade materialflödet.</p>
<p>Energibesparingarna är mycket betydande och regleringen av större och<br />
medelstora pumpar skulle ge en besparing av elenergi i storleksordningen ett<br />
kärnkraftverk.</p>
<p>Investeringen som krävs är bara en bråkdel av vad som krävs om ett<br />
kärnkraftverk skulle ersättas med kolkondenskraftverk. Den sparade energin<br />
kräver inte heller något miljökrävande bränsle och ger inget besvärande<br />
avfall.</p>
<p>VIII:2 Transporter</p>
<p>Transportområdet torde vara det minst påverkbara när det gäller energianvändningen.<br />
Priset på drivmedel torde ha en liten effekt på oljebaserade<br />
drivmedel så länge det inte finns några reella substitut. Vi har från centerpartiet<br />
vid upprepade tillfällen krävt satsningar på alternativa drivmedel<br />
som t. ex. etanol.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>33</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>VIII:3 Bostäder m. m.</p>
<p>Med centerpartiet i regeringsställning satsades stora resurser på att få till ett<br />
kraftigt sparande av energi i bostäder. En tioårig energisparplan lades fast<br />
med målsättningen att till slutet av 1980-talet spara 48 TWh. Målsättningen<br />
att årligen spara 3 % i bostäder har frånsett de två senaste åren i huvudsak<br />
uppnåtts.</p>
<p>För uppvärmning av småhus används ca 12 TWh ved, ca 13 TWh olja och<br />
ca 22 TWh el.</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi vid ett flertal tillfällen pekat på de möjligheter<br />
som står till buds att spara energi. Vi har bl. a. pekat på möjligheterna<br />
att komplettera befintliga tvåglasfönster med en tredje ruta, vilket enligt<br />
BFR skulle kunna spara 7 TWh.</p>
<p>Värmeåtervinning</p>
<p>I debatten framförs emellanåt att välisolerade och täta bostäder skulle öka<br />
risken för fukt-, mögel- och radonskador. Detta är fel. Välisolerade och täta<br />
hus är grunden för ett bra och hälsosamt rumsklimat. Ett dåligt isolerat och<br />
dragigt hus blir aldrig hälsosamt. Det välisolerade och täta huset måste<br />
alltid kompletteras med fullgod ventilation och kombinerat med värmeåtervinning<br />
ur ventilationsluften kan detta åstadkommas med bibehållande av<br />
mycket låg energianvändning, samtidigt som rumsklimatet blir mycket bra.</p>
<p>Det tar självklart lång tid att förändra bostadsbeståndet så att det i sin<br />
helhet uppfyller i dag bästa tillämpade teknik men bara en 10-procentig<br />
minskning av energianvändning i våra bostäder innebär lika stor besparing<br />
som båda kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck kan producera.</p>
<p>På sikt är det möjligt att halvera energianvändningen i våra bostäder och<br />
samtidigt förbättra rumsklimatet.</p>
<p>Skärpta krav för installation av direktverkande el</p>
<p>Centern har länge krävt att förbudet mot installation av direktverkande el<br />
skall skärpas. Nyproducerade småhus uppfyller de krav som ställs och<br />
risken för framtida bindningar ökar därmed. Föredraganden konstaterar<br />
också att andelen direktverkande el måste hållas så låg som möjligt i<br />
bostadsbebyggelsen för att underlätta omställningen av energisystemet. De<br />
undantag för uppvärmningssnåla byggnader som finns i gällande lagstiftning<br />
föreslås också upphöra. Det bör dock understrykas att gällande krav i<br />
dagsläget är helt utan verkan.</p>
<p>Enligt vår mening är det med hänsyn till de höga kostnader som i dag<br />
redovisas för att i efterhand genomföra ändringar av uppvärmningsformen i<br />
ett småhus inte rimligt att tillåta en fortsatt låsning till direktverkande el. I<br />
mycket välisolerade hus är också luftburna system ett intressant alternativ<br />
och minskar ytterligare skälen för att tillåta direktverkande el. Kostnaden<br />
för att i nyproducerade bostäder välja en annan uppvärmningsform är<br />
endast någon eller några procent dyrare.</p>
<p>Även efter kärnkraftsavvecklingen kommer direktverkande elvärme att<br />
finnas kvar i befintligt bostadsbestånd. I samband med ombyggnad och 34</p>
<p>större reparationer bedöms betydande övergång ske till andra uppvärm</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ningsalternativ. Bättre isolering och värmeåtervinning kommer också att Mot. 1987/88</p>
<p>väsentligt sänka energibehovet för uppvärmning. Från en energins utveck- N38</p>
<p>lingsfond kommer bidrag att ges för att stimulera till effektivare energianvändning<br />
och ökad användning av förnybar energi. Enligt vår mening bör<br />
ett långsiktigt åtgärdsprogram för att minska andelen elvärme upprättas<br />
enligt dessa riktlinjer. Småhusägare och bostadsrättsinnehavare ges dessutom<br />
avdragsrätt för angelägna energiinvesteringar. På detta sätt kommer<br />
den förnyelse av energisystemet som centern föreslår att bli privatekonomiskt<br />
intressant för småhusägare, bostadsrättsinnehavare och övriga enskilda<br />
elabonnenter att genomföra.</p>
<p>Centern föreslår att direktverkande elvärme inte skall tillåtas i nyproducerade<br />
bostäder och att krav skall ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter<br />
om el används för värme i luft- eller vattenburna värmesystem.</p>
<p>Centern har under hela 1980-talet arbetat för flexibla värmesystem och en<br />
eltaxa som ger elabonnenterna besked om när elen är dyr resp. billig att<br />
producera. Kraftbolagen har genom ord och handling motarbetat detta. Nu<br />
efter snart 10 år bekänner de sig helt till centerlinjen och det finns många<br />
uttalanden från det hållet om att kombipannan är bäst och att en säsongprissättning<br />
är nödvändig för att undvika extra dyr elproduktion under den<br />
kalla årstiden.</p>
<p>Det är beklagligt att det skall behöva ta nästan 10 år för kraftbolagen att<br />
erkänna uppenbara fakta och att de genom en vilseledande marknadsföring<br />
har bidragit till många felinvesteringar hos enskilda elabonnenter.</p>
<p>Information, utbildning och energirådgivning</p>
<p>Vi har från centerpartiets sida inget att erinra mot de förslag om riktade<br />
informationsinsatser från bl. a. sektorsmyndigheter som läggs i propositionen.<br />
De föreslagna insatserna riskerar dock att bli ganska verkningslösa<br />
med hänsyn till att stödet till den kommunala energisparrådgivningen genom<br />
regeringens försorg tagits bort. Därmed har den lokala bas för energisparrådgivning<br />
och informationsinsatser ryckts undan som enligt vår mening<br />
är nödvändig för att verksamheten skall bli effektiv. Stöd till återbyggnad<br />
av en effektiv energirådgivning på lokal nivå måste därför utgå.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår vi ett återinförande av bidrag till kommunal<br />
energirådgivning. Denna verksamhet har stor betydelse för att de nationella<br />
målen skall kunna genomföras och de statliga åtgärderna få avsedd effekt.</p>
<p>Bidragsnivån bör vara i nivå med tidigare bidrag. Stödet bör finnas kvar så<br />
länge omställningen av energisystemet pågår och avvecklingen av kärnkraften<br />
genomförs. Efter hand bör kommunerna kunna ta över en större andel<br />
av kostnaden för verksamheten genom att bidragens nominella nivå bibehålls.</p>
<p>Forskning</p>
<p>Vi har inget att erinra mot propositionens förslag till ökade forsknings- och<br />
utvecklingsinsatser som har speciell betydelse för den elvärmda bebyggelsen.<br />
Nödvändiga kompletteringar för att skapa erforderliga resurser kan<br />
med centerns förslag stödjas genom en energins utvecklingsfond.</p>
</div>
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>IX Energitillförsel - förnybar och miljövänlig energi Mot 1987/88</p>
<p style="margin-left:339px;">N38</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>IX: 1 Inledning</p>
<p>Energiförsörjningen måste i det långa perspektivet tillgodoses genom utnyttjande<br />
av såväl förnybara energikällor, en effektiv produktion som effektiv<br />
användning av energi. Det krävs därför kraftfulla insatser för en effektivisering<br />
av energi- och effektanvändningen samt medvetna stimulanser för<br />
att styra över användningen mot inhemska energislag. Oljeberoendet måste<br />
fortsätta minska och användning av kol motverkas.</p>
<p>En övergång till användning av kol är ingen framtidsinriktad väg eftersom<br />
även kol är importerat och miljöstörande energislag. Inom landet finns stora<br />
resurser av inhemska bränslen, t. ex. skogsbränslen och torv, vilka i första<br />
hand bör utnyttjas för värmeproduktion. Elproduktionen måste på någon<br />
sikt förbehållas områden där el är svår eller omöjlig att ersätta och elen bör<br />
därför ej i någon högre grad avsättas på värmemarknaden.</p>
<p>IX:2 Inhemska bränslen</p>
<p>I propositionen konstateras också att de låga oljepriserna förorsakat en<br />
kraftig tillbakagång vad avser investeringarna för utnyttjande av inhemska<br />
bränslen. Föredraganden betonar samtidigt att det är angeläget att ökad<br />
användning av inhemska bränslen kommer till stånd.</p>
<p>Från centerpartiets sida vill vi understryka att riksdagen enhälligt beslutat<br />
att målsättningen skall vara att användningen av inhemska bränslen ökar.</p>
<p>Regeringen har genom underlåtenhet att fullfölja dessa beslut aktivt medverkat<br />
till att rycka undan marknaden för den viktigaste energikällan —<br />
biobränslen — i ett framtida energiförsörjningssystem.</p>
<p>Skogsråvara är tillsammans med torv de inhemska bränslen som snabbast<br />
kan ersätta olja och har redan tagit en betydande del av värmemarknaden.</p>
<p>Den totala biobränsleanvändningen är för närvarande över 60 TWh. Skogsbränslen<br />
svarar därmed för ungefär lika stor andel av den totala energianvändningen<br />
som kärnkraften. Utvecklingen har varit positiv under 1980talet<br />
men motverkas nu av det låga oljepriset.</p>
<p>Huvuddelen av denna biobränsleanvändning sker inom industrin. I första<br />
hand bör tillgångarna på lämplig skogsråvara utnyttjas för energiändamål<br />
eftersom användningen av torv kan innebära betydande ingrepp i naturen.</p>
<p>Andra inhemska bränslen som på någon sikt kan få betydelse för energianvändningen<br />
är t. ex. halm och energigrödor från jordbruket.</p>
<p>Trädbränslen</p>
<p>Det är emellertid bara en liten del av det trädbränsle som är tillgängligt som<br />
utnyttjas. Huvuddelen av det som lämnas efter avverkningen av timmer och<br />
massaved samt röjningsvirke och övrigt trädavfall och ej heller duger som<br />
industriell råvara, tas ej till vara. Ytterligare 20 miljoner kubikmeter trädbränsle<br />
kan tas till vara och upparbetas varje år. Det tillskottet motsvarar<br />
lika mycket energi som sju av våra kärnkraftverk producerar. 36</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Det finns i dag modern teknik för eldning med flis och briketter, väl Mot. 1987/88</p>
<p>prövad och trimmad. Att bygga ut för ökad användning av trädbränsle är N38</p>
<p>fördelaktigt. Utrustning, kunnande och råvara finns.</p>
<p>Naturvårdsverket har vidare understrukit att trädbränslet är det mest<br />
miljövänliga bränslet. Det ökar inte koldioxidhalten i atmosfären, vilket<br />
kol, olja och naturgas gör. Askan är ett bra gödningsmedel som motverkar<br />
försurningen. Trädbränslen är en förnybar energikälla som rätt utnyttjad är<br />
outtömlig.</p>
<p>Trädbränsle har under 1980-talet haft en gynnsammare prisutveckling än<br />
t. o. m. elströmmen och långsiktigt stabila priser kan förutses. Det kraftiga<br />
prisfallet på olja har dock skapat en prispress som hämmar utvecklingen för<br />
trädbränsle. Det är långsiktigt helt fel och sannolikt också mycket dyrbart<br />
att låta låga oljepriser förhindra en fortsatt stark utveckling för biobränslen.</p>
<p>En framtida ökning av oljepriserna är sannolik såsom ovan redovisats. Då<br />
gäller det att ha minskat vårt beroende av oljan. Utnyttjande av trädbränsle<br />
i stället för olja och kol minskar belastningen på handelsbalansen och<br />
skapar arbetstillfällen över hela landet.</p>
<p>Centern föreslår en omfördelning av skatten till olja och kol så att<br />
trädbränslen kan ges expansionsmöjligheter och kol/olja minskar.</p>
<p>Halm, vass m. m.</p>
<p>Till gruppen biobränslen hör också halm och vass. I dag finns tillfredsställande<br />
teknik för bärgning, lagring, brikettering och eldning. I perspektivet<br />
sekelskiftet bedöms halm och vass kunna ge ett energitillskott motsvarande<br />
ett kärnkraftverk.</p>
<p>Biogas</p>
<p>Förgasning ger stora framtida möjligheter till användning av biobränslen.</p>
<p>Organisk substans i form av ved, flis, gräs, avfall, gödsel etc. kan med<br />
välkänd teknik förgasas. Tillgången på bränsleråvara för förgasning utgör i<br />
praktiken ingen begränsning. Skogsbränslen, energiskog, energigrödor, sopor,<br />
organiskt avfall från industri och jordbruk utgör sammantaget en<br />
framtida energikälla i storleksordningen 200 - 300 TWh - en förnybar<br />
energikälla så länge vår natur och miljö värnas och skyddas så skog och<br />
grödor kan växa och utvecklas.</p>
<p>Det finns i dag biogasanläggningar för produktion av metangas (likvärdig<br />
med naturgas) ur organiskt avfall. Förgasningstekniken är väl lämpad för<br />
småskalighet men även användbar i större anläggningar när så krävs. Med<br />
denna teknik kan man åstadkomma en småskalig försörjning av såväl el som<br />
värme.</p>
<p>Biogasen kan tillsammans med gengas bli vår största energikälla inom<br />
15—20 år om tillgänglig teknik och olika slag av biomassa utnyttjas optimalt.<br />
Förgasningstekniken ger även möjligheter att producera gas direkt i torvmossen<br />
genom bl. a. den s. k. vyrmetanmetoden.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>IX :3 Solvärme</p>
<p>Under de senaste åren har det skett en positiv, men föga uppmärksammad,<br />
utveckling av solvärmetekniken. I en särskild motion till föregående års<br />
riksmöte har vi utförligt tagit upp detta (1986/87:N179).</p>
<p>I motionen konstateras att utvecklingen på solenergiområdet under de<br />
senaste åren har gått mycket snabbt. Med en positiv utveckling av solvärmemarknaden<br />
kommer betydande kostnadssänkningar att kunna ske och solvärmen<br />
vara mycket konkurrenskraftig i mitten av 1990-talet.</p>
<p>Under en femårsperiod har kostnaderna per kvadratmeter solfångare<br />
halverats och den insamlade solenergimängden per kvadratmeter fördubblats.<br />
Kostnaden per kilowattimme solenergi har under perioden sjunkit från<br />
över 1 kr. till nivån 30—40 öre. Solenergin är redan i dag under gynnsamma<br />
förhållanden en billigare uppvärmningsform än elström och några solenergianläggningar<br />
har också byggts på kommersiella grunder.</p>
<p>Goda förutsättningar finns att ekonomin för säsonglagrad solvärme ytterligare<br />
skall förbättras.</p>
<p>För att skapa nödvändig expansion av marknaden för solvärmen krävs<br />
dock, liksom för alla nya energikällor med stora långsiktiga investeringar ett<br />
stabilt introduktionsstöd. Vi föreslår därför att ett bidrag på 50 % för<br />
investeringar i solvärmeanläggningar av god kvalitet t. o. m. 1990, som<br />
därefter successivt trappas ned för att i huvudsak ha upphört 1995.</p>
<p>Solceller</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Gengas</p>
<p>Under andra världskriget tillämpades i betydande omfattning småskalig<br />
förgasning av biobränsle för att driva våra bilar — gengasdrift.</p>
<p>Sedan dess har det skett en betydande teknikutveckling och det finns i<br />
dag väl känd teknik och betydande driftserfarenheter av förgasning av<br />
biobränslen i såväl större som mindre skala.</p>
<p>Förgasning i stället för direktförbränning ger en rad fördelar. Den erhållna<br />
gasen kan med fördel användas för motordrift och det ger möjlighet<br />
till en mycket effektiv samproduktion av el och värme i såväl liten som stor<br />
skala. Andelen el kan bli hög och under gynnsamma förhållanden större än<br />
värmeproduktionen.</p>
<p>Modern förgasningsteknik innebär också klara miljöfördelar genom att<br />
de miljökrävande utsläppen kan hållas i särklass låga. Denna fördel är av<br />
speciellt värde vid t. ex. förgasning av husavfall och andra miljökrävande<br />
bränslen.</p>
<p>Optimalt utnyttjande av modern förgasningsteknik är en grundläggande<br />
strategi i centerns plan för förnyelse av energisystemet, då det möjliggör en<br />
väsentligt ökad möjlighet till samproduktion av el och värme och den för att<br />
kompensera kärnkraftsavvecklingen tillkommande elproduktionen kan klaras<br />
utan att bygga kolkondenskraftverk.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Utvecklingen av solceller går snabbt framåt och med massiva insatser för<br />
forskning och utveckling bör ett begränsat bidrag av el kunna erhållas från<br />
solceller i slutet av 1990-talet.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>38</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>IX:4 Kombination solenergi—biobränslen</p>
<p>Med en begränsad lagring kan solenergin täcka 30—40 % av energibehovet<br />
för värme och tappvarmvatten i våra bostäder. En kombination av biobränslen<br />
med både el- och värmeproduktion samt ökad användning av<br />
värmepumpar och kondenserande rökgaskylning kan ge up till tre gånger<br />
mer nyttig energi än om samma mängd biobränsle eldas upp i en vanlig<br />
värmepanna. Genom att bränslet används så effektivt blir det lönsamt även<br />
om priset ligger högre än dagens flispris på 10—12 öre/kWh. Samtidigt ger<br />
den mindre bränsleåtgången och den lokala användningen starkt begränsade<br />
transportkostnader.</p>
<p>IX:5 Samproduktion av el och värme, s. k. kraftvärme</p>
<p>Vid produktion av både el och värme samtidigt (s. k. kraftvärme) utnyttjas<br />
bränslet effektivt. Tillsammans med kondenserande rökgaskylning kan<br />
verkningsgraden bli mycket nära 100 %.</p>
<p>Vid produktion av enbart elström i ett bränsleeldat kraftverk är verkningsgraden<br />
endast 35—40 %. Bortåt två tredjedelar av bränslet går förlorat.</p>
<p>Centern har i sin förnyelseplan för vårt energisystem satsat helt på den<br />
effektiva kraftvärmen och kan därför för den bränslebaserade elproduktionen,<br />
som behöver byggas i samband med kärnkraftsavvecklingen, i huvudsak<br />
använda inhemska förnybara bränslen. Centerns satsning på kraftvärme<br />
kräver inte omfattande utbyggnad av fjärrvärmenät. Genom att bl. a. utnyttja<br />
modern teknik för förgasning av biobränslen kan el och värme<br />
samproduceras även i mycket små anläggningar. Gasen produceras i en liten<br />
reaktor och används för att driva en motor. Motorn driver i sin tur en<br />
generator som omvandlar cirka en tredjedel av gasens energi till elström.<br />
Motorn och dess avgaser kyls och värmen tas till vara för att värma bostäder<br />
och producera tappvarmvatten.</p>
<p>Jämfört med den kolkondens som kraftbolagen vill framhålla som enda<br />
alternativet innebär centerns alternativ ca 15 miljoner ton mindre kolanvändning<br />
per år. Det innebär fem gånger mera kol än som används i dag.<br />
Huvuddelen av energin i detta kol blir spillvärme som släpps ut i sjöar, älvar<br />
eller havet till skada för vattenmiljön.</p>
<p>IX:6 Vindkraft</p>
<p>Vindkraften bedöms kunna bidra med 5-10 TWh vid sekelskiftet. Det<br />
svenska vindkraftsprogrammet har hittills varit alltför storskaligt. De insatser<br />
som nu bör ske bör ha en större bredd och ta sikte på små anläggningar<br />
från 25—50 kW till stora enheter på 1-3 MW. De lönsammaste<br />
enheterna bedöms med dagens teknik vara enheter på en storlek av 50-300<br />
kW.</p>
<p>Det är viktigt att skapa en marknad för vindkraften och en väsentlig<br />
åtgärd är det garantipris som vi föreslår senare i motionen.</p>
<p>För den småskaliga vind- och vattenkraften krävs ytterligare åtgärder.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Nuvarande regler för befrielse från energiskatt vid egenanvändning av el Mot. 1987/88</p>
<p>bör ändras från nuvarande effektgräns på generatorn 100 kW till ett botten- N38</p>
<p>avdrag på 500 000 kWh per år för kraftverk under 1 500 kW.</p>
<p>Det bör göras möjligt att äga andelar i små kraftverk och att göra avdrag<br />
för de förluster som uppstår på inkomst av tjänst eller annan näringsverksamhet.</p>
<p>Genom den skärpning av beskattningen på bränsle för elproduktion<br />
kommer den ”förnybara” (vind-, vatten-, sol- och kraftvärme baserad på<br />
biobränslen) elproduktionen att få väsentligt ökad konkurrenskraft, vilket<br />
kommer att radikalt öka kraftbolagens intresse för bl. a. vindkraften.</p>
<p>Med de åtgärder vi föreslår kommer det att ske en snabb utbyggnad av<br />
vindkraften, vilket innebär en uppbyggnad av en ny svensk industri. Det<br />
finns i dag ett betydande svenskt kunnande på vindkraftsteknik, men om<br />
det inte snabbt blir en marknad för vindkraften kommer denna kompetens<br />
aldrig att nyttiggöras i industriell utveckling.</p>
<p>I en särskild motion tar vi upp vissa övriga frågor som rör möjligheterna<br />
att utnyttja vindkraften.</p>
<p>IX :7 Vattenkraft</p>
<p>I dag produceras i genomsnitt ca 65 TWh vattenkraft. Vissa år såsom 1985<br />
och 1987 har elproduktionen varit över 70 TWh. Genom effektivisering av<br />
äldre kraftverk, kompletterande utbyggnad i huvudsak enligt av riksdagen<br />
fattade beslut, minikraftverk m. m. kan produktionskapaciteten ökas ytterligare<br />
något. Förbudet att bygga ut de fyra, stora, älvarna skall ligga fast.</p>
<p>IX:8 Alternativa drivmedel</p>
<p>Etanol</p>
<p>En viktig del i förnyelsen av energisystemet är en satsning på alternativa<br />
drivmedel för att försöka minska användningen av oljeprodukter av ekonomiska,<br />
miljö- och sysselsättningsskäl.</p>
<p>En rad färska undersökningar visar att en inblandning av ca 5 % etanol i<br />
bensinen ger betydande positiva miljöeffekter. Med utgångspunkt från kostnaderna<br />
för katalytisk avgasrening har Atrax Energi AB beräknat att etanolen<br />
har ett miljövärde på ca 1:70 kr./liter vid användning vid låginblandning<br />
i bilar utan katalytisk avgasrening. Även för bilar med katalytisk avgasrening<br />
har låginblandningen en positiv effekt speciellt vid kallstarter.</p>
<p>Vid användning av etanol som enda bränsle är det av miljöskäl framför<br />
allt etanol som dieselersättning som är intressant, speciellt för bussar i<br />
tätortstrafik. Den totala driftskostnaden för bussar är för närvarande ca 150<br />
kr./vagnmil vid dieseldrift. Med enbart etanol som drivmedel ökar med<br />
nuvarande skatter och priser kostnaden med 10-15 kr./vagnmil.</p>
<p>Beräkningar visar att de samhällsekonomiska miljöbesparingarna för etanolalternativet<br />
i stadstrafik motsvarar ca 10 kr./vagnmil. Inhemsk produktion<br />
av etanol ger även andra plusvärden som t. ex. ökad försörjnings- 40</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>trygghet, ökad sysselsättning och bättre utnyttjande av tillgänglig åkermark. Mot. 1987/88<br />
Det finns alltså klara fördelar för miljö och samhällsekonomi att satsa på N38<br />
en produktion av drivmedelsetanol baserad på inhemska råvaror.</p>
<p>En låginblandning av etanol bör stegvis ske i all motorbensin. En svensk<br />
produktion av etanol baserad på inhemska råvaror överensstämmer med vår<br />
målsättning att minska oljeberoendet. Satsningar på motorer för ren etanoldrift<br />
måste även stödjas.</p>
<p>Rapsolja</p>
<p>Rapsolja är ett annat intressant alternativt drivmedel som måste främjas.</p>
<p>Vad som i det föregående anförts avseende energitillförsel och förnybar,<br />
miljövänlig energi bör ges regeringen till känna.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>41</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>X Energitillförsel - importerade ändliga energikällor Mot 1987/88</p>
<p style="margin-left:340px;">N38</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>X:1 Inledning</p>
<p>Användning av energikällor som kol, olja och uran innebär stora risker ur<br />
skilda synpunkter. Utnyttjande av kärnenergi är ett fruktansvärt hot mot<br />
människor och miljö. Sambandet mellan kärnvapen och civil kärnkraft är<br />
uppenbart. Problemen med det radioaktiva avfallet är olösta. Användningen<br />
av fossila bränslen innebär svåra påfrestningar på såväl naturmiljö<br />
som ekonomi. Målsättningen måste därför vara att så långt möjligt minimera<br />
användningen av ändliga energikällor.</p>
<p>X:2 Naturgas</p>
<p>Naturgas är ett importerat energislag, men har avsevärda miljöfördelar<br />
jämfört med kol, olja och kärnkraft. Naturgas bör därför kunna utnyttjas<br />
under relativt lång tid i det svenska energiförsöijningssystemet, särskilt i<br />
storstadsregionerna. I den händelse gas påträffas inom landet bör den<br />
givetvis användas före importerade energislag. Naturgasen bör kunna ge ett<br />
bidrag på minst 15 TWh i energibalansen. Vi vill i detta sammanhang<br />
betona vikten av att naturgasen ersätter kol och olja och inte tillåts förhindra<br />
en ökad användning av inhemska bränslen. I propositionen understryks<br />
att naturgasen av egen kraft skall konkurrera på den svenska energimarknaden.</p>
<p>Verkligheten har däremot varit att naturgasintroduktionen ägt rum till<br />
priser som ej täcker kostnaderna och det är förvånande att föredraganden<br />
inte drar några slutsatser av detta förhållande. Vattenfall har fått ett dominerande<br />
inflytande på naturgasmarknaden och håller på att med subventionerade<br />
priser bygga upp en marknad som samtidigt innebär ett hot mot<br />
möjligheterna att utnyttja biobränslen.</p>
<p>Jämfört med kol är naturgasen ett klart bättre alternativ för elproduktion<br />
och kan ge ett mycket högt elutbyte i kraftvärmeproduktion. Prissignaler<br />
har givits som tyder på att gasen kan konkurrera med kol.</p>
<p>Vi kommer nedan i vårt åtgärdsprogram för förnyelse av energisystemet<br />
föreslå vissa förändringar i energibeskattningen utifrån de riktlinjer som<br />
presenterats för att ge skilda energislag rätt prioriteringsordning i skattehänseende.<br />
Vi tar även där upp naturgasen.</p>
<p>X:3 Kol</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi tidigare vid upprepade tillfällen redovisat vår<br />
syn på den framtida kolanvändningen. Vi har därvid framhållit att det inte<br />
finns någon anledning att stimulera kolanvändningen. Det behövs inget kol<br />
för att tillgodose värmemarknadens behov och ytterligare investeringar i<br />
koleldade anläggningar bör undvikas. Detta innebär att något motiv för att<br />
planera byggande av ett kolkondenskraftverk saknas. Centern säger nej till<br />
kolkraftverken i Värtan och Oxelösund.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>42</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Kol bör som vi tidigare nämnt beskattas energilikformigt med olja och vi Mot. 1987/88</p>
<p>kommer att ta upp dessa frågor nedan. Riktlinjerna för svavelutsläpp vid N38</p>
<p>förbränning av kol m. fl. miljöfrågor tas upp i annat sammanhang.</p>
<p>X:4 Olja</p>
<p>Målsättningen måste vara att beroendet av olja ytterligare skall minskas. I<br />
dagsläget utgör oljeanvändningen knappt 50 % mot ca 70 % när andelen<br />
var som högst. Oljeanvändningens storlek har framför allt betingats av den<br />
internationella prisutvecklingen och dollarkursen.</p>
<p>Nedgången har huvudsakligen skett genom minskningen av lätta eldningsoljor.<br />
Bensinförbrukningen har varit relativt konstant. Det är därför<br />
framför allt viktigt att stora insatser görs för att få alternativa drivmedel.</p>
<p>Prisutvecklingen på olja under de senaste åren har emellertid inneburit<br />
att en viss ökning åter skett, vilket motiverar vissa justeringar i skattesatsen<br />
som ovan utlovats. Riktlinjer för miljökrav vid utsläpp av förbränning tas<br />
upp i annat sammanhang.</p>
<p>X:5 Kärnkraft</p>
<p>En central del i förnyelseplanen för energisystemet är avvecklingen av<br />
kärnkraften. Det fanns efter olyckan i Harrisburg och inför folkomröstningen<br />
om kärnkraften en bred uppslutning bakom kravet på att kärnkraften<br />
skulle utmönstras ur det svenska energisystemet. Folkomröstningens<br />
resultat innebar att en majoritet uttalade sig för att högst de tolv reaktorer<br />
som var i drift eller under byggnad skulle få användas under sin tekniska<br />
livslängd. Riksdagens beslut innebar att folkomröstningens resultat konfirmerades.<br />
Samtliga reaktorer skall vara tagna ur drift efter 25 års användning<br />
och kärnkraften avvecklad senast år 2010.</p>
<p>Enligt centerpartiets mening hade omställningen av energisystemet kunnat<br />
ske lättare om avvecklingen inletts tidigare och innan beroendet blivit<br />
alltför stort. 1981 fanns sex reaktorer i drift som producerade drygt 20 TWh,<br />
medan det nu finns tolv som producerar drygt 64 TWh.</p>
<p>Av miljö- och säkerhetsskäl borde således energipolitiken inriktas på en<br />
snabbare avveckling av kärnkraften. Vi har också från centerpartiet presenterat<br />
och krävt att konkreta beslut om genomförande av avvecklingsbeslutet<br />
skall fattas. Bl. a. krävde vi att riksdagen skulle fatta beslut om en plan för<br />
utfasningen i samband med 1985 års energi politiska beslut. Det fanns dock i<br />
detta läge inget intresse från den socialdemokratiska regeringens sida att<br />
fullfölja avvecklingsbeslutet.</p>
<p>Katastrofen i Tjernobyl visade emellertid att avvecklingen av kärnkraften<br />
måste genomföras så snabbt som möjligt. Från centerpartiet krävde vi i en<br />
särskild motion att avvecklingen skulle inledas omgående med att Barsebäck<br />
och Ringhals 2 togs ur drift snarast.</p>
<p>Regeringen valde emellertid att tillsätta utredningar och försenade därmed<br />
ytterligare nödvändiga beslut. I den nu föreliggande propositionen slås<br />
dock fast att avvecklingsbeslutet skall ligga fast och avvecklingen inledas<br />
med att två reaktorer tas ur drift 1995 och 1996. Detta ställningstagande är</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>enligt vår mening ett framsteg jämfört med tidigare opreciserade uttalan- Mot.<br />
den. N38</p>
<p>I den allmänna debatten påstås ofta att kol och olja är de enda alternativen<br />
till kärnkraft. Detta är inte sant. Kärnkraften kan avvecklas på ett<br />
samhällsekonomiskt lönsamt sätt utan att användningen av kol och olja<br />
ökar. I denna motion redovisas många exempel på de miljövänliga och<br />
ekonomiskt fördelaktiga alternativ som finns. De bygger på effektiviseringar,<br />
sparande och användning av inhemsk miljövänlig och förnybar energi.</p>
<p>Till detta skall läggas att oavsett kärnkraftsavveckling eller inte måste vårt<br />
energisystem successivt förnyas. Kostnaden för denna förnyelse är i hög<br />
grad beroende av hur effektivt vi använder energin och hur vi väljer att<br />
värma våra bostäder och lokaler.</p>
<p>I ett högenergialternativ med hård bindning till storskalig elproduktion<br />
kommer kostnaderna för förnyelsen att bli maximal och framtidens energipriser<br />
mycket höga. Om samtidigt kärnkraftverken utnyttjas under maximal<br />
tid och en förnyelse/omställning måste ske under några år blir de ekonomiska<br />
påfrestningarna på såväl privat ekonomi som samhällsekonomi mycket<br />
stora.</p>
<p>En annan högrisk som måste beaktas är — om ingenting görs för att<br />
frigöra oss från beroendet av kärnkraft och olja de närmaste tio åren och det<br />
skulle hända en kärnkraftsolycka i Sverige eller Europa med långt gående<br />
fysiska och politiska konsekvenser så att en snabbavveckling blir ett absolut<br />
krav - att de mänskliga, praktiska och ekonomiska konsekvenserna kommer<br />
att bli förödande. Risken för olyckor ökar allteftersom reaktorerna<br />
åldras. Sannolikheten för nya kärnkraftsolyckor ökar ju längre kärnkraften<br />
drivs.</p>
<p>Det är bl. a. mot denna bakgrund som vi föreslår att — som ett led i<br />
förnyelsen av energisystemet — avvecklingen av kärnkraften inleds omedelbart<br />
med att Barsebäck och Ringhals 2 tas ur drift så snart det är juridiskt<br />
möjligt. Riksdagen bör begära ett förslag till lag om detta. Avvecklingen<br />
bör sedan genomföras successivt under 1990-talet för att vara slutförd vid<br />
sekelskiftet.</p>
<p>Vissa frågor rörande elförsörjning och sysselsättningsfrågor i kärnkraftskommunerna<br />
tar vi upp i en särskild motion.</p>
<p>Vad som ovan anförts om användningen av importerade ändliga energislag<br />
och utnyttjande av kärnkraft bör ges regeringen till känna.</p>
</div>
<div class="block ml_47"><p>1987/88</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>44</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>XI Pris-, styr- och stimulansåtgärder Mot</p>
<p style="text-align:right;">N38</p>
<p>XI:I Inledning</p>
<p>Det är angeläget för såväl företag, myndigheter, kommuner som enskilda<br />
att statsmakterna ger möjligheter till en långsiktig planering och god framförhållning<br />
och klart markerar vilken huvudsaklig inriktning pris- och skattenivåer<br />
på energi skall ha, klart anger vilka långsiktiga stödmöjligheter som<br />
finns och anger en klart markerad politisk vilja samt målsättningar med<br />
fattade beslut.</p>
<p>XI:2 Prissättningssystemet på el</p>
<p>Den syn som redovisas i propositionen på vilka faktorer som bestämmer<br />
pris- och kostnadsutvecklingen på el ansluter i betydande hänseende till den<br />
vi framfört från centerpartiets sida. Samtidigt framhåller föredraganden<br />
bl. a. i propositionen att de prishöjningar på el som kan förväntas kommer<br />
att innebära påfrestningar för företag med stor elanvändning, vilka dessutom<br />
ofta är lokaliserade till utsatta regioner.</p>
<p>Från centerpartiets sida vill vi i detta sammanhang understryka att elprisets<br />
utveckling kommer att bestämmas av kostnaderna för och omfattningen<br />
av ny elproduktion. Kort kan förutsättningarna för elprisets utveckling<br />
uttryckas så att ju större andel den befintliga vattenkraften utgör av den<br />
totala produktionskapaciteten och ju mindre behovet är av ny dyr elproduktion<br />
desto långsammare kommer kostnaderna för elen att öka.</p>
<p>Det är alternativet med en hög elanvändningsnivå och krav på byggande<br />
av nya kolkondenskraftverk som kommer att leda till kraftigt ökande elpriser.<br />
Det är kraftbolagens och industrins energipolitik som, om den genomförs,<br />
förr eller senare leder till en elprischock som varken samhället eller de<br />
enskilda människorna kommer att kunna bära utan betydande uppoffringar.<br />
Det är med detta alternativ det blir en prisutveckling på el som leder<br />
till att eltunga företag och branscher riskerar att slås ut.</p>
<p>Det är centerpartiets alternativ som skapar förutsättningar för en gynnsammare<br />
prisutveckling på el. Detta innebär en effektivare elanvändning<br />
och en nytillkommande elproduktion främst baserad på bränslesnål samproduktion<br />
av el och värme, kombinerad med insatser för att långsiktigt nedbringa<br />
den slutliga elanvändningen på årsbasis till ca 100 TWh.</p>
<p>Centerpartiets alternativ ger en väsentligt lägre genomsnittlig produktionskostnad<br />
per kilowattimme än en hög elanvändning baserad på bränsleslösande<br />
kondenskraft i kombination med en snabbavveckling av kärnkraften<br />
under några få år före 2010. Långsiktigt betyder en låg elanvändning<br />
mer för ett lågt elpris än tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen.</p>
<p>Elpriset i konsumentledet kommer även att bestämmas av vilket prissättningssystem<br />
man väljer. I princip finns två alternativa system. Antingen kan<br />
priset sättas efter vad en genomsnittlig produktionskostnad är eller efter vad<br />
den långsiktiga marginalkostnaden för nytillkommande elproduktion är.<br />
Energiverket har i rapporten Eleffektivitet i industrin föreslagit ett framtida<br />
elpris i nivå med kostnaden för att producera el i tillkommande kolkondenskraftverk.</p>
</div>
<div class="block ml_46"><p style="margin-left:4px;">1987/88</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>45</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Detta innebär att råkraftspriset blir 30-35 öre/kWh jämfört med dagens Mot. 1987/88</p>
<p>ca 15 öre. Med en avvecklingsstrategi där maximal satsning på effektiv N38</p>
<p>elanvändning och kraftvärme blir den dominerande ersättningen för kärnkraften<br />
kommer motsvarande pris att vara ca 25 öre. Prishöjningen kan<br />
ungefär halveras. Genom den prissättning som förordas i rapporten kommer<br />
det att uppstå mycket stora ”övervinster” hos kraftbolagen. Minst 70<br />
TWh (miljarder kilowattimmar) vattenkraft och industriellt mottryck kommer<br />
att ha en genomsnittlig kostnad under 10 öre/kWh. Överpriset kan<br />
antas bli i genomsnitt 22 öre/kWh. Totalt per år ger det mer än 15 miljarder i<br />
”övervinst”. Om detta belopp kapitaliseras med en realränta på 4 %, vilket<br />
ofta tillämpas för kraftverksbyggen, kommer man till det imponerande<br />
beloppet 375 miljarder. Den föreslagna prissättningen innebär en gigantisk<br />
förmögenhetsomfördelning från elabonnenter och industri till kraftföretagen.<br />
En jämförelse med den samlade fondbehållningen inom ATP-systemet,<br />
som vid årsskiftet 1987-1988 var rätt precis 300 miljarder, ger en<br />
tydlig bild av vilket avgörande ingrepp i ekonomin dessa ”övervinster” är.</p>
<p>Ett införande av marginalkostnadsprincipen skulle således innebära att<br />
kraftbolagens vinster måste omfördelas, eftersom i annat fall både industriföretag<br />
och enskilda skulle drabbas orimligt hårt.</p>
<p>Ett prissättningssystem utgående från den genomsnittliga produktionskostnadsökningen<br />
på el blir i kolkondensalternativet 6—8 öre/kWh och i det<br />
effektivare produktionssystemet med kraftvärme och maximal eleffektivitet<br />
endast 2—5 öre. Detta är inte kostnadsförändringar som medför några<br />
genomgripande strukturförändringar inom svensk industri. Oavsett förändringar<br />
av elpriset sker en ständig strukturförändring i näringslivet och<br />
det går över huvud taget inte särskilja en förändring och utan hänsyn till alla<br />
andra förändringar beräkna konsekvenserna. Ett höjt elpris kommer att till<br />
betydande del kompenseras av effektivare teknik och förändringar i tillverkningsprocesserna.<br />
Viss del av industrin kommer att dra fördel av ett<br />
högre elpris. Så kommer t. ex. sågverkens konkurrenskraft att stärkas något<br />
i jämförelse med mekanisk pappersmassa. Den kemiska massaproduktionen,<br />
som utgör cirka två tredjedelar av den totala massaproduktionen,<br />
kommer också att kunna kompensera sig genom ökad egenproduktion av<br />
el.</p>
<p>Om vi gör en jämförelse med åren 1975 — 1985 då vi onekligen haft god<br />
tillgång till billig el har ändå strukturförändringar inom näringslivet varit<br />
mycket omfattande, i t. ex. teko-, varvs-, bil- och drivmedelshandeln, bland<br />
bilreparationsverkstäder samt i jordbruket har under denna period antalet<br />
sysselsatta sammanlagt minskat med ca 150 000 personer.</p>
<p>Statens energiverks huvudargument för att tillämpa s. k. långsiktig marginalkostnadsprissättning<br />
på el är att vi vid ett lägre elpris får en överkonsumtion<br />
på el och avvägningen mellan att hushålla med el, använda<br />
annan energi och producera ny el inte blir den rätta. Det är ett korrekt<br />
resonemang men det ger också förklaringen till den snabba ökningen av<br />
elanvändningen under 1980-talet. Genom att råkraftspriset varit bara ungefär<br />
hälften av den långsiktiga marginalkostnaden (hälften av verkliga produktionskostnaden<br />
i Oskarshamn 3 och Forsmark 3) har elströmmen konkurrerat<br />
ut betydligt billigare energislag. Det hade inte varit möjligt att sälja 46</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>strömmen från Forsmark 3 och Oskarshamn 3 om full kostnadstäckning Mot. 1987/88<br />
skulle ha tagits ut från början. Påståendet att det fördubblade elpriset skulle N38<br />
vara en effekt av kärnkraftsavvecklingen är felaktigt. Det fanns precis<br />
samma tunga argument att använda långsiktig marginalkostnad i samband<br />
med utbyggnaden av de två senaste kärnkraftsverken. Då hade prishöjningen<br />
med samma rätt motiverats av kärnkraftens utbyggnad.</p>
<p>I rapporten förutsätts en kraftig framtida ökning av elanvändningen inom<br />
industrin vid oförändrat elpris. Under perioden 1973-1986 har vi haft ett<br />
lågt delvis sjunkande elpris räknat i fast penningvärde. Industrin har också<br />
utökat sin elanvändning utöver den direkt elspecifika användningen. Trots<br />
detta har den genomsnittliga ökningen av industrins elanvändning inte varit<br />
mer än 1,5 % per år eller totalt 9 TWh från 38,7 till 47,7 TWh.</p>
<p>Under en period med stigande elpris, en snabb teknikutveckling och<br />
tillgång på gas (både naturgas och gas producerad genom förgasning) är<br />
möjligheterna för en oförändrad eller något sjunkande elanvändning betydande.<br />
I centerns förnyelseplan för Sveriges energisystem har vi ändå<br />
räknat med en ca 10-procentig ökning av industrins elanvändning fram till<br />
sekelskiftet.</p>
<p>Den centrala frågan för kostnaderna för kärnkraftsavvecklingen och den<br />
långsiktiga kostnaden för den energi som behövs är inte om kärnkraftsverken<br />
använts några år mer eller mindre utan på vilket sätt vi genomför<br />
förnyelsen av vårt energisystem. Genom att inleda kärnkraftsavvecklingen<br />
nu, skapas utrymme för en kontinuerlig kostnadseffektiv förnyelse av energisystemet.<br />
Basen måste vara effektivare energianvändning, effektiv energiproduktion<br />
(kraftvärme i stället för kolkondens), ökad användning av förnybar<br />
energi såsom biobränslen, sol och vind m. m. Påståendet att kolkondens<br />
är det enda alternativet till kärnkraft är en felaktig information, som på<br />
ett beklagligt sätt kan medverka till att elkonsumenterna på sikt får dyrare,<br />
mer miljökrävande och mindre säker energiförsörjning.</p>
<p>Enligt vår mening innebär vår förnyelseplan med en långsiktig elanvändning<br />
på ca 100 TWh och med befintlig vattenkraft som bas och en<br />
mindre andel tillkommande kraft samt mycket litet kondenskraft som topplast<br />
att det ur såväl företags som enskildas synpunkt i huvudsak ett bibehållande<br />
av ett genomsnittspris torde vara att föredra. Med vårt förslag<br />
skulle då prisökningarna för genomförande av förnyelseplanen, räknat i fast<br />
penningvärde, kunna begränsas till 2-5 öre/kWh. Det bör samtidigt understrykas<br />
att målsättningen måste vara att omläggningen av skatter och avgifter<br />
på energi och andra produktionsfaktorer skall ske inom ramen för ett<br />
oförändrat skattetryck.</p>
<p>XI:3 Effektivare elproduktion — satsning på kraftvärme</p>
<p>Centerns förnyelseplan för energisystemet förutsätter att nytillkommande<br />
elproduktion till betydande del sker som samproduktion av el och värme —<br />
s. k. kraftvärme. Möjligheterna till en ökad kraftvärmeproduktion finns hos<br />
kommuner, företag och fastighetsägare. Dessa bör få samma möjlighet att<br />
medverka i utbyggnaden av elproduktionen och på samma villkor som<br />
kraftbolagen. Byggande av nya kraftverk innebär med nuvarande prissätt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ningssystem att kostnaderna initialt delvis täcks med intäkterna från be- Mot. 1987/88<br />
fintlig kraftproduktion, främst vattenkraft. Får andra aktörer möjlighet att N38<br />
delta i utbyggnaden av tillkommande elproduktion innebär detta att kraftbolagen<br />
i motsvarande mån kan minska sitt byggande av nya anläggningar<br />
och därmed kan betala ett högre pris för elströmmen från nya anläggningar<br />
utan att få en större totalkostnad för sin verksamhet.</p>
<p>En väg att påskynda omställningen av elproduktionen är således att<br />
ålägga kraftbolagen skyldighet att ta emot elström, dels från kraftvärmeverk<br />
och mottrycksanläggningar under september-april, dels under hela året<br />
från små vind- och vattenkraftverk. De enskilda producenterna bör vidare<br />
få ett garanterat pris för den elström man levererar, som grundar sig på den<br />
långsiktiga marginalkostnaden för ny elproduktion. I dagsläget bedöms<br />
denna till lägst 25 öre/kWh.</p>
<p>Ett sådant system kommer att minska kraftbolagens monopol och ge<br />
ökade möjligheter till att utnyttja lokala resurser. Kommuner, företag och<br />
enskilda får då möjlighet att delta i förnyelsen av energisystemet på likvärdiga<br />
villkor som kraftbolagen. Detta ger en större optimism och framtidstro<br />
för alternativens möjligheter. Därmed ges förutsättningar för att<br />
utnyttja tillgängliga resurser på ett mer optimalt sätt.</p>
<p>Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Vi vill vidare i detta sammanhang uttala vår tillfredsställelse över att<br />
riksdagens beslut med anledning av en på centerinitiativ tillkommen flerpartimotion<br />
nu lett till ett beslut om ändring i ellagen. Det innebär att det<br />
införs en rätt för elproducenter med anläggningar mindre än 1 500 kW el,<br />
dels att sälja el till distributören i området, dels att få skäligheten av erhållen<br />
ersättning prövad av myndighet. Vi anser dock att det finns skäl att ytterligare<br />
skärpa kraven på koncessionsinnehavaren och föreslår att såväl mottagningsskyldighet<br />
som garantipris för el levererad från dels små vind- och<br />
vattenkraftverk, dels kraftvärmeanläggningar lagfästs. Garantipriset bör i<br />
första hand gälla fem år, räknat från kraftverkets idrifttagning.</p>
<p>XI:4 Omfördelning av skatt från arbete till energi och råvaror</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Enligt vår mening är det dock nödvändigt att bättre villkor och konkurrensförhållanden<br />
skapas för alternativen om en omställning och förnyelse av<br />
energisystemet skall kunna genomföras. Detta innebär att skatten på importerade<br />
energislag med nuvarande prisnivåer väsentligt måste höjas. Det<br />
innebär vidare att pris- och leveransvillkor för importerade fossila bränslen<br />
måste sättas så att marknaden för inhemska bränslen tryggas. Utvecklingen<br />
på naturgasmarknaden är som ovan framhållits ur denna synpunkt oroande.</p>
<p>Den styrs av starka finansiella intressen med möjlighet att i nuvarande<br />
introduktionsskede erbjuda priser och andra leveransvillkor som kraftigt<br />
försämrar konkurrensläget för inhemska bränslen medan konkurrenskraften<br />
för oljan med nuvarande prisnivå knappast påverkas. För att gasen i<br />
första hand skall ersätta olja och kol måste skatten på dessa båda bränslen<br />
höjas, samtidigt som skatten på arbete minskar i motsvarande mån. 48</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Sänkt skatt på arbete Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:341px;">N38</p>
<p>Skatteomläggningen innebär att grundavdraget höjs från 10 000 kr. till<br />
11 500 kr. Kommunerna skall kompenseras för bortfallet av kommunalskatten.</p>
<p>Skattesänkningen för den genomsnittliga skattebetalaren blir 750 kr. I en<br />
familj med två inkomsttagare blir skattesänkningen 1 500 kr. För en oljeuppvärmd<br />
villa som är något så när välisolerad och av normalstorlek ökar<br />
bränslekostnaden med 1 000—1 500 kr. per år på grund av höjd oljeskatt.</p>
<p>Med dagens oljepriser har ändå den oljeeldade villan betydligt lägre<br />
uppvärmningskostnad än den som har elvärme.</p>
<p>För att kompensera företagens ökade kostnader sänks socialförsäkringsavgifterna<br />
med 0,5 %.</p>
<p>Den ökade skattebelastningen på drivmedel kompenseras genom en<br />
sänkning av kilometerskatten eller schablonersättning till berörda företagare.</p>
<p>Enligt ovan redovisade riktlinjer bör skatten på olja ökas totalt med 500<br />
kr./kbm och kol på 400 kr./ton för att åstadkomma en mer energilikformig<br />
beskattning. Skatten på naturgasen bör på motsvarande sätt ökas med 200<br />
kr. per 1 000 kbm. Gasolskatten bör höjas motsvarande skattehöjningen på<br />
naturgas. Etanol producerad på inhemska råvaror skall ej beskattas.</p>
<p>Eltunga industriers rätt till restitution av energiskatt bör vidare utformas<br />
på ett sådant sätt att den stimulerar till effektivare energianvändning.</p>
<p>Bränslebaserad elbeskattning</p>
<p>En effektivisering av såväl elanvändning som elproduktion ställer således<br />
krav på en reformerad elenergibeskattning. Det är nödvändigt att införa<br />
styrmedel som förhindrar att tillkommande ny elproduktion i huvudsak blir<br />
gas- eller kolbaserad kondenskraft. Den nuvarande ogynnsamma beskattningen<br />
av kraftvärme jämfört med kondenskraft måste avvecklas. Vi föreslår<br />
att bränsle för el resp. värmeproduktion skall beskattas lika i syfte att<br />
främja effektiv elproduktion.</p>
<p>Enligt vår mening måste en förändring av energibeskattningen genomföras<br />
på ett sådant sätt att den bl. a. främjar en effektivare bränsleanvändning.</p>
<p>Ett led i en mer miljöanpassad energibeskattning är också vårt förslag om<br />
införande av en uranskatt om 1 öre/kWh insatt bränsle för all producerad<br />
kärnkraftsel.</p>
<p>En miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning innebär således<br />
att miljövänlig och förnybar energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande<br />
importerade energislag. I enlighet med de riktlinjer vi ovan redovisat bör<br />
en överföring av skattebelastningen ske från arbetskraft till energi och<br />
råvaror inom ramen för ett oförändrat skattetryck. En sådan omläggning av<br />
skatteuttaget skapar incitament för hushållning med våra naturresurser och<br />
stimulerar till ökande sysselsättning.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>49</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>XI:5 Elmarknadens aktörer</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Den föreliggande propositionen har en alltför snäv syn på vilka som bör<br />
utgöra elmarknadens aktörer. Det är självfallet viktigt att de stora elproducenterna<br />
och eldistributörerna påverkas för att arbeta för en effektivare<br />
energianvändning. Det torde emellertid vara av mycket större betydelse om<br />
energianvändarna får samma ekonomiska möjligheter som elproducenterna<br />
att välja hur man vill agera på elmarknaden. Det är av stor betydelse att de<br />
enskilda individerna får möjlighet att delta i arbetet både vad gäller effektiviseringen<br />
av elanvändningen och elersättning.</p>
<p>Belysande för den producentinriktade syn som ofta präglar socialdemokratins<br />
energipolitik är beredvilligheten att låta kraftbolagen ensamma få<br />
agera på energimarknaden.</p>
<p>I propositionen konstateras att ny teknik för tillförsel och distribution av<br />
energi är av central betydelse för omställningen av energisystemet. Därvid<br />
pekas på det utvecklingsbolag som kraftproducenterna bildat, Svensk Energiutveckling<br />
AB. Bolaget skall få en central betydelse för forskningen kring<br />
nya tekniska lösningar som behövs för att ersätta kärnkraften.</p>
<p>Detta är ytterligare ett exempel på Vattenfalls och övriga stora kraftproducenters<br />
strävan att bibehålla en monopolistisk energimarknad.</p>
<p>Enligt vår mening måste energipolitiken inriktas så att så många aktörer<br />
som möjligt får möjlighet att delta i förnyelseprocessen av energisystemet på<br />
något så när lika villkor. Självfallet ställs helt skilda krav på samhällets<br />
insatser, beroende på vilken strategi man väljer för att avveckla kärnkraften.<br />
Kraftbolagen förordar, uppenbarligen med regeringens goda minne, att<br />
kärnkraften ersätts med en storskalig kolkondenskraftproduktion i syfte att<br />
därigenom även i fortsättningen ha full kontroll över energimarknaden.<br />
Centerpartiets modell bygger däremot på en strategi som syftar till ett<br />
energisystem byggt på en kombination av effektivare energianvändning och<br />
till väsentlig del småskalig energiproduktion baserad på inhemsk förnybar<br />
energi. I det första fallet finns redan en organisation klar inom kraftföretagen<br />
och industrin. Billig vattenkraft kommer att direkt få lämna bidrag för<br />
att täcka kostnaderna för de nya kraftverksanläggningarna. Den totala<br />
resursåtgången blir betungande och den framtida bränsteanvändningen flerfaldigt<br />
större än i det senare alternativet. En uppbyggnad av energisystemet<br />
enligt industrins — och sannolikt även regeringens — modell kommer dock<br />
till synes att kunna ske utan subventioner eftersom kostnaderna täcks av<br />
vinster i befintliga produktionsanläggningar och ökande elpriser.</p>
<p>Centerns modell innebär möjligheter för en mångfald intressenter på<br />
energimarknaden. Samtidigt saknas då det direkta sambandet mellan aktörerna<br />
och de resurser som tillgång på billig vattenkraft ger. Ett sådant<br />
energisystem innebär att den nu monopolliknande energimarknaden luckras<br />
upp. Möjligheterna att behärska energimarknaden och ta ut allt högre<br />
energipriser begränsas.</p>
<p>Det är viktigt att den nuvarande monopolsituationen på energimarknaden<br />
bryts. Vårt förslag om uppdelning av Vattenfall skall bl. a. ses mot<br />
denna bakgrund. Regeringen har hittills låtit kraftbolagen medvetet cementera<br />
den nuvarande maktstrukturen på energimarknaden, vilket har med</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>fört att andra från kraftbolagen oberoende aktörer på energimarknaden inte Mot. 1987/88<br />
kunnat hävda sig. Centerns förnyelseplan innebär att en differentierad N38<br />
energimarknad med många aktörer kan utvecklas och detta kan mot bakgrund<br />
av den energipolitiska utvecklingen under det gångna decenniet<br />
också ses som en demokratisk nödvändighet.</p>
<p>Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>XI:6 En energins utvecklingsfond</p>
<p>En omställning och förnyelse av energisystemet i enlighet med vår syn<br />
förutsätter tillgång på betydande ekonomiska resurser. För närvarande<br />
finns bl. a. stöd som utgår inom ramen för energiforskningsprogrammet,<br />
bränslemiljöfonden och ett särskilt program för introduktion och utveckling<br />
av ny teknik inom energiområdet. I den föreliggande propositionen föreslås<br />
att en ny fond, energiteknikfonden, inrättas från den 1/7 1988. Fondens<br />
uppgift skall vara att ge stöd till projekt, vars ändamål är att utveckla eller<br />
förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik. I och med att<br />
fonden inrättas avslutas bränslemiljöfonden och programmet för utveckling<br />
och introduktion av ny teknik inom energiområdet.</p>
<p>Stödet från fonden skall utgå i form av bidrag, villkorliga bidrag och<br />
lånegarantier och lämnas till beställarna med högst 50 % av investeringskostnaden.<br />
Energiteknikfonden finansieras genom att medel från den särskilda<br />
energiskatten motsvarande 10 kr./kbm olja tillförs fonden samt de<br />
medel som återstår i bränslemiljöfonden och inom programmet för utveckling<br />
och introduktion av ny teknik. 10 kr./kbm olja motsvarar i dagsläget<br />
en årlig intäkt på ca 130 milj. kr. Återstående medel i bränslemiljöfonden<br />
var vid årsskiftet 1987-1988 60 milj. kr. Storleken av outnyttjade medel i<br />
övrigt som föreslås tillföras energiteknikfonden framgår inte av propositionen.</p>
<p>I propositionen föreslås vidare att 150 milj. kr. tillsätts till ett särskilt<br />
teknikupphandlingsstöd för eleffektiva och elersättande produkter, processer<br />
och system. Det totala medelsbehovet för en femårsperiod beräknas<br />
till 400 milj. kr.</p>
<p>Enligt vår mening är förslagen i propositionen positiva, men otillräckliga<br />
för de insatser som krävs för att en förnyelse och omställning skall ske.<br />
Erfarenhetsmässigt är det också så att särskilda avgifter (skatter) som tas ut<br />
och inordnas i statsbudgeten tenderar att få karaktären av skatt och stödet<br />
till de ändamål de var avsedda för blir allt mindre.</p>
<p>Enligt vår mening bör därför — såsom vi tidigare föreslagit — av en<br />
energins utvecklingsfond byggas upp, finansierad med en avgift på 2 öre/<br />
kWh på all el. Intäkterna, som långsiktigt bedöms kunna uppgå till 2<br />
miljarder, årligen och i dagsläget till ca 2,4 miljarder, bör inte inordnas i<br />
statsbudgeten utan fondens verksamhet och finansiering administreras vid<br />
sidan av denna. Det bör i detta sammanhang sägas att minst motsvarande<br />
resurser skulle behöva avsättas för att finansiera antingen fortsatt utbyggnad<br />
eller förnyelse av storskaliga anläggningar om inte den förnyelse av<br />
energisystemet som främjas av att en energins utvecklingsfond kommer till<br />
stånd.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Fondens huvuduppgifter bör vara att genom villkorliga lån och bidrag Mot. 1987/88</p>
<p>stödja investeringar som syftar till energihushållning och effektivare energi- N38</p>
<p>användning och alternativ energiproduktion såsom t. ex. solenergianläggningar,<br />
små vind- och vattenkraftverk, eldningsanläggningar för biobränslen,<br />
anläggningar för kraftvärmeproduktion m. m. baserade på inhemska<br />
bränslen m. m. Fonden bör även innefatta de uppgifter som energiteknikfonden<br />
och teknikupphandlingsstödet föreslås få i propositionen. Detta<br />
innebär att den kan ge stöd till projekt, vars ändamål är att utveckla eller<br />
förbereda introduktion av ny teknik inom energiområdet. Vidare bör fonden<br />
kunna ge stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande<br />
produkter, processer och system inom hela elanvändningsområdet och miljöskyddsteknik.<br />
Möjligheter att ge stöd till projekt som nyttjar redan kommersiell<br />
teknik bör också finnas. Bidragsnivån beräknas variera från 15 upp<br />
till 50 %.</p>
<p>Fonden bör även kunna komplettera det befintliga stödet till energiforskningen.<br />
Fondens verksamhet bör samordnas av statens energiverk. I det<br />
praktiska arbetet för verksamheten bör utnyttjas olika sektorsorgan samt<br />
regionala och lokala myndigheter inom skilda stödberättigade områden,<br />
t. ex. länsbostadsnämnden, kommunernas förmedlingsorgan och utvecklingfonderna.<br />
Det är av avgörande betydelse att fondens verksamhet präglas<br />
av en positiv vilja att ta till vara alternativens möjligheter och ett<br />
obyråkratiskt och flexibelt handlingssätt.</p>
<p>XI:7 Avdragsrätt vid energisparande</p>
<p>Investeringar i effektivare energianvändning har ofta fått stå tillbaka för<br />
betydligt mindre lönsamma investeringar i produktionsanläggningar. Skälet<br />
är främst de i dagsläget bristande möjligheterna till finansiering av energisparinvesteringar,<br />
vilka främst drabbar småhusägare och bostadsrättsinnehavare.<br />
Från centerpartiet har vi vid upprepade tillfällen krävt att en sådan<br />
avdragsmöjlighet skall införas.</p>
<p style="margin-left:11px;">Enligt vår mening bör energihushållande investeringar vara avdragsgilla.</p>
<p>Avdragsrätten bör omfatta tilläggsisolering, effektivare energianvändning<br />
och investeringar för nyttjande av inhemsk energi. Ett införande av avdragsrätt<br />
för ”nettoinvesteringen” — dvs. den del som ej täcks av bidrag — ger<br />
småhusägarna och bostadsrättsinnehavarna samma förutsättningar som företagen.<br />
Dessa får alltid göra avskrivningar på sina investeringar förutsatt<br />
att dessa inte täcks av bidrag eller villkorslån som återbetalas.</p>
<p>Avdragsrätten medverkar till att investeringar som är lönsamma ur samhällsekonomisk<br />
synpunkt även blir privatekonomiskt fördelaktiga för den<br />
enskilde individen och är därför en verksam stimulans för att förnyelsen av<br />
energisystemet skall kunna genomföras.</p>
<p>XI :8 Utnyttja tillgänglig åkermark för energiproduktion</p>
<p>Åkermark som inte behövs för produktion av livsmedel bör utnyttjas för<br />
odling av energiskog och energigrödor som bl. a. råvara för en inhemsk<br />
produktion av alternativa drivmedel, biobränslen m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">En ökad andel odling för energiändamål kan även ur försörjningsbe- Mot. 1987/88</p>
<p>redskap vara av betydelse eftersom åkermarken då kan bevaras för en N38</p>
<p>framtida produktion av livsmedel, vilket i krislägen är av stor betydelse.</p>
<p style="margin-left:11px;">Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>XI:9 Fullskaleanläggning för produktion av etanol</p>
<p>Ett första angeläget steg i introduktionen av etanol är uppförande av en<br />
fullskaleanläggning. Vi föreslår att etanol producerad på inhemska råvaror<br />
medges skattefrihet.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>53</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>XII Energibalans</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N38</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>XII: 1 Inledning</p>
<p>Enligt vår mening måste som ovan understrukits det energipolitiska handlandet<br />
ha en klar målinriktning och utgå från en bestämd energibalans dvs.<br />
en bedömning av vad som bör vara möjligt att nå om det åtgärdsprogram<br />
vi förordar genomförs.</p>
<p>Enligt vår mening måste energipolitiken inriktas mot en slutlig energianvändning<br />
på ca 300 TWh, varav ca 100 TWh el. Det måste dock även<br />
framhållas att ingen med säkerhet kan avgöra hur den framtida energibalansen<br />
kan se ut på ett decenniums sikt. Varje energisystem kräver långsiktighet<br />
i investeringarna och de beslut som fattas nu bestämmer hur<br />
energisystemet är uppbyggt om ett decennium. Ovan har redovisats en<br />
översiktlig balans för el, bränslen och drivmedel vid sekelskiftet. Fördelningen<br />
bedöms då vara för el 100 TWh, bränslen 80 TWh och drivmedel<br />
120 TWh (slutlig användning).</p>
<p>Centerns långsiktiga målsättning är att nå en slutlig energianvändning på<br />
omkring 300 TWh. Vid sekelskiftet finns fortfarande en andel importerade<br />
bränslen m. m. kvar som innebär att den totala slutliga energianvändningen<br />
kan bedömas vara mellan 321 och 346 TWh. 1986 var den slutliga energianvändningen<br />
ca 380 TWh.</p>
<p>Elproduktion och elanvändning är 2000</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Vattenkraft</p>
<p>Kraftvärme</p>
<p>- ind. mottr</p>
<p>- kraftv fjärrvärme</p>
<p>- småskalig kraftvärme<br />
Vindkraft</p>
<p>Gasturbin, kondens</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">64-70</p>
<p style="margin-left:7px;">28-32 (Kapacitet 1987 12-14 TWh)</p>
<p style="margin-left:7px;">5-6<br />
14-18</p>
<p style="margin-left:7px;">8-10</p>
<p style="margin-left:7px;">6-9<br />
1-3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">99-114</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Elanvändning år 2000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Industri</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">48-52</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hushåll</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">10-12</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Servicesektorn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">18-20</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Transporter</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">3-3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Elvärme</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">10-12</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa elkraft</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">89-99</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Förluster</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">6-9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa total elanvändning</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">95-108</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_53"><p>54</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Slutlig energianvändning omkring är 2000 med kärnkraften avvecklad en- Mot. 1987/88</p>
<p>ligt centerns förnyelseplan N38</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Elkraft</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">TWh</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Industri</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">48-52</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Transporter</p>
</td>
<td><p style="margin-left:37px;">3-3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hushåll</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">10-12</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Servicesektorn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">18-20</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Elvärme</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">10-12</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa elkraft</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">89-99</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bränslen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Drivmedel</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">74-77</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Industri</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">80-84</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Övrigsektorn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">76-86</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Summa bränslen 321—346</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Ovanstående energibalanser redovisar således en bedömning av vad som är<br />
rimligt att nå förutsatt att de förslag till förnyelse och omställning av<br />
energisystemet vi förordar genomförs.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>55</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>XIII Vissa frågor med anledning av propositionen Mot 1987/88</p>
<p style="margin-left:340px;">N38</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>XIII: 1 Studsvik</p>
<p>I propositionen behandlas även verksamheten vid Studsvik. Från centerpartiets<br />
sida har vi i tidigare motioner (se t. ex. 1985/86:N447) uttalat vår<br />
tveksamhet över att med skattemedel finansiera de kostnader Studsvik har<br />
för sin kärntekniska verksamhet. Dessa bör enligt vår mening finansieras av<br />
kärnkraftsindustrin.</p>
<p>I propositionen ansluter föredraganden till vår mening att kärnkraftsindustrin<br />
skall finansiera viss del av verksamheten vid Studsvik. Det är dock<br />
otillfredsställande att regeringen inte nu lägger ett konkret förslag utan<br />
endast aviserar ett förslag.</p>
<p>Vi avser att återkomma i samband med detta.</p>
<p>XIII:2 Vattenfall</p>
<p>I propositionen tas även Vattenfalls verksamhet upp. Vi har i en särskild<br />
motion redovisat vår principiella syn på Vattenfalls roll och verksamhet i<br />
anledning av proposition 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av Vattenfall.<br />
Det är i och för sig anmärkningsvärt att Vattenfalls verksamhet behandlas<br />
separat i två propositioner som läggs på riksdagens bord med några<br />
veckors mellanrum. Detta underlättar inte möjligheterna för en korrekt<br />
riksdagsbehandling.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebar vårt förslag att Vattenfall uppdelas, dels i ett<br />
nationellt bolag benämnt Vattenfall AB och innefattande de myndighetsfunktioner<br />
Vattenfall har, stamlinjenätet och kärnkraftsdelen, dels i fem<br />
självständiga regionala bolag som övertar all övrig verksamhet inom sitt<br />
område.</p>
<p>De regionala bolagen skall vara helt självständiga bolag. De kan då fylla<br />
en viktig funktion för den regionala utvecklingen samtidigt som förutsättningar<br />
skapas för en mer sund konkurrens mellan de regionala bolagen<br />
och övriga ”privata” energiproducenter.</p>
<p>Ett särskilt bolag för forskning och utveckling bör också bildas.</p>
<p>I propositionen föreslås inga förändringar i Vattenfalls nuvarande organisation.<br />
Vattenfall skall däremot få en friare ställning gentemot statsmakterna<br />
och riksdagen skall enbart i framtiden godkänna investeringsplaner och<br />
ej anvisa medel för investeringar över statsbudgeten. Konkret innebär detta<br />
för kommande budgetår att anslaget C 11 Statens Vattenfalls verk: Kraftstationer<br />
utgår. Därmed lyfts en finansieringspost på mer än 3,5 miljarder ur<br />
budgeten. Detta innebär ingen rejäl förändring av budgeten eftersom anslag<br />
till Vattenfall till fullo förräntas och återbetalas.</p>
<p>Vi avser att återkomma till de budgetmässiga effekterna i annat sammanhang.</p>
<p>Det är mycket anmärkningsvärt att dylika förslag inte redovisas antingen<br />
i statsbudgeten eller i kompletteringspropositionen då förslagens förändringar<br />
av denna typ helt förändrar förutsättningarna för bedömningen av</p>
<p>statsbudgeten. Enligt vår mening bör Vattenfalls investeringsvolym med vår 56</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>energipolitik kunna minska med 500 milj. kr., vilket tillgodoräknas vårt Mot. 1987/88</p>
<p>budgetalternativ. Med det system som nu föreslås har riksdagen inga möjlig- N38</p>
<p>heter att påverka denna volym. Vår förnyelseplan innebär ett minskat<br />
investeringsbehov och ger därför utrymme för att öka Vattenfalls inleveranser.</p>
<p>Vissa övriga anslagsfrågor med anledning av propositionen tar vi upp i en<br />
särskild motion.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>57</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>XIV Sammanfattning Mot 1987/88</p>
<p>Centerns strategi att omedelbart och kraftfullt påbörja förnyelsen av vårt N38<br />
energisystem ger vissa merkostnader i det korta perspektivet, men väsentligt<br />
lägre kostnader på sikt och framför allt en realistisk möjlighet att klara<br />
de energikriser som oundvikligen kommer att drabba det högenergisamhälle<br />
som kärnkraftsförespråkarna pläderar för.</p>
<p>Centerns alternativ bygger också på ett optimalt utnyttjande av tillgänglig<br />
teknik för att effektivisera vår energianvändning i både produktion och<br />
användning av energi. Det är inte ett slitsamt sparande och gnetande som<br />
utgör grunden för vår låga energianvändning utan modern teknik som<br />
främjar både lägre energianvändning och ger bättre miljö.</p>
<p>Centerns förslag till förnyelse av vårt energisystem ger</p>
<p>- Totalt lägre kostnad sett över en längre period.</p>
<p style="margin-left:11px;">- En mycket bättre beredskap att klara kärnkraftskatastrofer och oljekriser.</p>
<p>- Mindre beroende av importerad energi.</p>
<p>- En väsentligt bättre miljö.</p>
<p>- På sikt klart lägre energipriser för den enskilde energikonsumenten.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>58</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>XV Hemställan Mot 1987/88</p>
<p>Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs ^38</p>
<p style="margin-left:30px;">A. att riksdagen — med avslag på proposition 1987/88:90 i motsvarande<br />
delar - godkänner utgångspunkterna för förnyelsen av<br />
energisystemet och riktlinjerna för kärnkraftsavvecklingen samt begär<br />
att regeringen snarast återkommer med förslag i enlighet med vad<br />
som anförs i förnyelseplanen och det åtgärdsprogram för omställning<br />
av energisystemet som redovisas i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">B. därest yrkande A ej vinner riksdagens bifall,</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen - med avslag på proposition 1987/88:90 i motsvarande<br />
delar — godkänner utgångspunkterna för energisystemets<br />
omställning i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om energipolitikens inriktning,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program för<br />
effektivare energianvändning, utnyttjande av inhemsk miljövänlig<br />
energi, avveckling av kärnkraften och ett minskat oljeberoende i<br />
enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen - med avslag på proposition 1987/88:90 i denna<br />
del - godkänner de i motionen redovisade riktlinjerna för kärnkraftens<br />
avveckling samt hos regeringen begär förslag i särskild lag om att<br />
kärnkraftens avveckling skall inledas omedelbart med att reaktorerna<br />
Ringhals 2 samt Barsebäck 1 och 2 tas ur drift i enlighet med vad som<br />
anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om riktlinjerna för energibeskattningen,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om vikten av att utnyttja ekonomiska stimulansoch<br />
styråtgärder framför tvingande lagstiftning,</p>
<p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om hushållning och effektivare energianvändning,</p>
<p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om möjligheterna till energibesparande åtgärder<br />
inom industrin, transportområdet och bostäder m. m.,</p>
<p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett långsiktigt<br />
åtgärdsprogram för att minska andelen elvärme i enlighet med de<br />
riktlinjer som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud om<br />
installation av direktverkande el i nyproducerade bostäder och lokaler<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande<br />
av stöd till energirådgivning på kommunal nivå i enlighet med vad<br />
som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om inriktningen av energitillförseln och utnyttjande<br />
av inhemsk förnybar och miljövänlig energi.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>59</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:11px;">13. att riksdagen beslutar att befrielse från energiskatt vid egen- Mot. 1987/88</p>
<p>användning av el från små vind- och vattenkraftverk skall utgå för N38</p>
<p>500 000 kWh, producerade i kraftverk med en effekt under 1 500 kW<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p>14. att riksdagen beslutar att stöd till solvärmeanläggningar av<br />
godkänd kvalitet skall ges enligt vad som anförts i motionen, dels som<br />
räntebidrag vid nybyggnad och ombyggnad av flerbostadshus på samma<br />
grunder som tillämpas för övriga delar av byggnaden, dels i övriga<br />
fall som ett 50-procentigt investeringsbidrag t. o. m. 1990 och därefter<br />
en successiv avtrappning så att bidraget i princip upphör 1994,</p>
<p>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om användningen av importerade ändliga energikällor<br />
och utnyttjande av kärnkraft,</p>
<p>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om vikten av en effektiv elproduktion och att<br />
riksdagen beslutar om en lika beskattning av bränsle för el- och<br />
värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om sambanden mellan energisystemets utformning,<br />
elproduktionskostnad, prisutvecklingen för el och prissättningssystemet<br />
för el,</p>
<p>18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om garantipris och<br />
mottagningsskyldighet för elström producerad i kraftvärmeverk/mottrycksanläggningar<br />
och små vind- och vattenkraftverk i enlighet med<br />
vad som anförts i motionen,</p>
<p>19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om energimarknadens struktur,</p>
<p>20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en energins<br />
utvecklingsfond i enlighet med de riktlinjer som redovisats i motionen,</p>
<p>21. att riksdagen beslutar att från 1 juli 1988 ta ut en avgift med 2<br />
öre/kWh el för förnyelse av energisystemet i enlighet med vad som<br />
anförts i motionen,</p>
<p>22. att riksdagen beslutar att drivmedelsetanol, producerad på<br />
inhemsk råvara, skall vara skattefri,</p>
<p>23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om uppförande av en fullskaleanläggning för produktion<br />
av drivmedelsetanol baserad på inhemsk råvara,</p>
<p>24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om utnyttjande av tillgänglig åkermark för energiproduktion,</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>60</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:11px;">25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för Mot. 1987/88</p>
<p>småhusägare och bostadsrättsinnehavare vid energiinvesteringar i en- N38</p>
<p>lighet med vad som anförts i motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 22 mars 1988</p>
<p>Olof Johansson (c)</p>
<p>Karl Erik Olsson (c)</p>
<p>Karin Söder (c)</p>
<p>Bertil Fiskesjö (c)</p>
<p>Gunnar Björk (c)</p>
<p>Per-Ola Eriksson (c)</p>
<p>Börje Hörnlund (c)</p>
<p>Nils G Åsling (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">Görel Thurdin (c)<br />
Gunnel Jonäng (c)<br />
Agne Hansson (c)<br />
Gunilla André (c)<br />
Pär Granstedt (c)<br />
Karin Israelsson (c)<br />
Ivar Franzén (c)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>61</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_26" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
INLInlämning1988-03-22 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-03-24 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-03-25 00:00:00inträffat20Olof Johanssonc1undertecknare0Karl Erik Olssonc2undertecknare0Karin Söderc3undertecknare0Bertil Fiskesjöc4undertecknare0Gunnar Björkc5undertecknare0Per-Ola Erikssonc6undertecknare0Börje Hörnlundc7undertecknare0Nils G Åslingc8undertecknare0Görel Thurdinc9undertecknare0Gunnel Jonängc10undertecknare0Agne Hanssonc11undertecknare0Gunilla Andréc12undertecknare0Pär Granstedtc13undertecknare0Karin Israelssonc14undertecknare0Ivar Franzénc15undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:902014-11-23 08:49:16motkatMotionskategori-2014-11-23 08:49:16statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02N382019-05-28 12:12:30tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-23 08:49:16GB02N38av Olof Johansson m. fl. (c)mot_198788_n_38.pdf1399406pdfmed anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88 inför 1990-talet N38https://data.riksdagen.se/fil/6F580E67-5FAE-4D0C-A550-CF8D004002FD