<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2778483</hangar_id>
 <dok_id>GB02N32</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>N32</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:N32 av Alf Svensson (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>32</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:29:33</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik  inför 1990-talet</titel>
 <subtitel>av Alf Svensson (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N32/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N32</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02N32</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:N32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik&lt;br /&gt; 
inför 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den 23 mars 1980 genomfördes en folkomröstning i kärnkraftsfrågan. En&lt;br /&gt; 
majoritet av svenska folket uttalade sig för att kärnkraften skall avvecklas&lt;br /&gt; 
före utgången av år 2010. Avvecklingen skulle ske i den takt som är möjlig&lt;br /&gt; 
med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning&lt;br /&gt; 
och välfärd. Majoriteten uttalade dessutom att ingen ytterligare utbyggnad&lt;br /&gt; 
av kärnkraften skulle ske utöver de tolv reaktorer som vid omröstningstillfället&lt;br /&gt;
var i drift, färdiga eller under arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter folkomröstningen 1980 bekräftade riksdagen folkets vilja genom att&lt;br /&gt; 
besluta att den sista kärnkraftsreaktorn i Sverige skall stängas senast år&lt;br /&gt; 
2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds och de övriga partierna bakom linje 3 kritiserade konstruktionen att&lt;br /&gt; 
först bygga ut kärnkraftskapaciteten till 12 aggregat och sedan inleda avvecklingen.&lt;br /&gt;
Problemet är - som mycket tydligt framgår av propositionen att&lt;br /&gt;
hela energimarknaden nu byggts upp för ett mycket stort elberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de största problemen är att klara avvecklingen av den direktverkande&lt;br /&gt;
elvärmen i bostadsbeståndet. Regeringen och en majoritet av riksdagen&lt;br /&gt;
har hittills avvisat ett antal riksdagsmotioner bl. a. från kds om att&lt;br /&gt; 
förbjuda direktverkande elvärme i nyproducerad permanentbebyggelse.&lt;br /&gt; 
Priset för denna kortsiktiga politik får bostadskonsumenterna nu betala.&lt;br /&gt; 
Dessa har i praktiken lurats till att installera direktverkande elvärme med&lt;br /&gt; 
de konstlat låga elpriserna. Regeringen har alltsedan folkomröstningskampanjen&lt;br /&gt;
hårdnackat vägrat att redovisa en realistisk elprisutveckling bortom&lt;br /&gt; 
1990. Nu är det så dags att presentera de kraftfulla elprishöjningar man hela&lt;br /&gt; 
tiden varit medveten om som oundvikliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen heter det att statsmakterna under de senaste åren vidtagit&lt;br /&gt; 
en rad åtgärder som syftar till att underlätta omställningen av energisystemet.&lt;br /&gt;
Det ovan nämnda beslutet att efter folkomröstningen bygga ut kärnkraften&lt;br /&gt;
till 12 aggregat gick stick i stäv med strävan att ställa om energisystemet&lt;br /&gt;
mot de mål som nu ställs upp i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser har gjorts inom ramen för energihushållningsprogrammet för&lt;br /&gt; 
befintlig bebyggelse. Tyvärr har regeringen sedan något år dragit in statsbidraget&lt;br /&gt;
för de kommunala energisparrådgivarna. Detta har resulterat i att&lt;br /&gt; 
ambitionsnivån framför allt när det gäller att ta fram energisparprojekt i det&lt;br /&gt; 
befintliga bostadsbeståndet sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har satsat resurser på att åstadkomma marknadsintroduktion av ny&lt;br /&gt; 
teknik som bidrar till ett minskat oljeberoende och en effektivare energianvändning.&lt;br /&gt;
Två oljeersättningsprogram har genomförts med syfte att medverka&lt;br /&gt;
till att ny teknik som minskar oljeberoendet introduceras på mark&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;naden. Dessutom har investeringsprogram för bl. a. byggandet av miljö- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
vänliga fjärrvärmesystem påskyndats. N32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har den hittills bedrivna energipolitiken förhindrat kommunerna&lt;br /&gt; 
att bygga effektiva kraftvärmesystem, som både levererar fjärrvärme och&lt;br /&gt; 
elkraft. Bakgrunden har varit att marknaden för kärnkraftverkens elproduktion&lt;br /&gt;
inte fick störas. Nu signalerar propositionen nya riktlinjer för&lt;br /&gt; 
kommunerna. Nu är det så dags att rekommendera kommunal kraftvärmeutbyggnad&lt;br /&gt;
när en stor del av fjärrvärmeutbyggnaden redan genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjernobyl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 26 april 1986 inträffade ett förödande reaktorhaveri i kärnkraftverket i&lt;br /&gt; 
Tjernobyl. Efter olyckan uppdrog regeringen åt rådet för långsiktiga elanvändnings-&lt;br /&gt;
och elproduktionsfrågor, energirådet, att på nytt pröva de&lt;br /&gt; 
grundläggande frågorna om kärnkraftens säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en proposition (prop. 1986/87:159) hävdade regeringen att den inte fann&lt;br /&gt; 
anledning att tidigarelägga den tidpunkt då kärnkraftsavvecklingen skall&lt;br /&gt; 
vara helt genomförd med anledning av erfarenheterna av Tjernobyl. I en&lt;br /&gt; 
riksdagsmotion under allmänna motionstiden kommer kds fram till en annan&lt;br /&gt;
ståndpunkt och föreslår att planeringen inriktas på att svensk kärnkraft&lt;br /&gt; 
skall vara avvecklad år 2000. Slutsatserna i denna motion ligger även till&lt;br /&gt; 
grund för hemställan med anledning av nu föreliggande proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckla kärnkraften före år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl visar att beslutet att avveckla kärnkraften&lt;br /&gt; 
var riktigt och att reaktorhaverier får förödande konsekvenser för människor,&lt;br /&gt;
djur och miljö också på stora geografiska avstånd från haveriplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds anser bl. a. med hänsyn till effekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl&lt;br /&gt;
att de svenska kärnkraftsreaktorerna bör vara avvecklade till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av kärnkraften till år 2000 är möjlig att genomföra med&lt;br /&gt; 
betydande miljömässiga, säkerhetsmässiga och ekonomiska fördelar, jämfört&lt;br /&gt;
med att driva de flesta reaktorerna till år 2010, och därmed tvingas&lt;br /&gt; 
ersätta dem med kolkraftverk som kraftindustrin och kärnkraftsförespråkarna&lt;br /&gt;
önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen utgår från en elanvändningsnivå på 135-140 miljarder kilowattimmar&lt;br /&gt;
vid sekelskiftet. En sådan planering låser fast det svenska energisystemet&lt;br /&gt;
vid en onödigt hög nivå och ger fel signaler till marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Incitamenten att spara och hushålla minskar. Kds avvisar alltså utgångspunkterna&lt;br /&gt;
för propositionen när det gäller tidpunkten för avvecklingens&lt;br /&gt; 
slutförande och elanvändningsnivån och inriktar i det följande förslagen på&lt;br /&gt; 
att avvecklingen skall vara genomförd år 2000 med högre sparambitioner än&lt;br /&gt; 
de som regeringen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska kärnkraftsreaktorerna måste under alla förhållanden ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska livslängden har överdrivits. T. ex. är Ringhals 2- reaktorn så&lt;br /&gt; 
försvagad av ”ålderskrämpor” att ägarna redan vill byta ut ånggeneratorerna&lt;br /&gt;
till en kostnad av ca 1,2 miljarder kronor. Enligt kds uppfattning bör&lt;br /&gt; 
denna investering inte fullföljas. Ringhals 2 bör snarast stängas och resur- 11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;serna i stället satsas på effektivare energianvändning och stöd till framtidsin- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktade elprojekt som t. ex. de planerade havsbaserade vindkraftsbyarna i N32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds instämmer i stort i propositionens riktlinjer och förslag när det gäller&lt;br /&gt; 
elprisutvecklingen. Särskilt den elintensiva industrins situation måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elintensiva industrin sysselsätter ca 100 000 personer och är i stor&lt;br /&gt; 
omfattning lokaliserad till Bergslagen och Norrland. I dessa områden svarar&lt;br /&gt; 
denna industri för upp emot 40 % av den totala industrisysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elintensiva industrin har en mycket stor exportandel där dess exportvärde&lt;br /&gt;
uppgår till cirka en tredjedel av industrins totala nettoexportvärde.&lt;br /&gt;
Det är till denna sektor som en större del, än den i propositionen&lt;br /&gt; 
föreslagna, av elanvändningen skall koncentreras. I ett längre perspektiv&lt;br /&gt; 
finns det anledning att stimulera en övergång från el till naturgas i industriella&lt;br /&gt;
processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare riktlinjer för energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för energipolitiken fram till omkring år 1990 fastställdes av&lt;br /&gt; 
riksdagen 1985. Strategin är att vidta åtgärder för att minska oljeberoendet&lt;br /&gt; 
och lägga grunden för en ersättning av kärnkraften genom energihushållning,&lt;br /&gt;
fjärrvärmeutbyggnad, införande av ny teknik och nya energikällor&lt;br /&gt; 
samt forskning och utveckling. Riksdagen avvisade dock som tidigare påpekats&lt;br /&gt;
krav på förbud mot nyinstallation av direktverkande elvärme i permanentbostäder.&lt;br /&gt;
Ett sådant förbud hade skapat större förutsättningar för&lt;br /&gt; 
målsättningarna att lyckas. Ny teknik för elproduktion skulle dessutom&lt;br /&gt; 
prövas ingående. Problemet för denna nya teknik är med regeringens modell&lt;br /&gt;
att finna avsättning för sin elektricitet på marknaden i konkurrens med&lt;br /&gt; 
det enorma utbudet av kärnkraftsel fram till år 2010 eller åren närmast före.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgörande svagheten i denna strategi låg enligt kds uppfattning i att&lt;br /&gt; 
riksdagen inte förrän 1995 skulle få ta ställning till en konkret omställningsplan&lt;br /&gt;
som skall resultera i att den sista reaktorn stängts av år 2010. Dessutom&lt;br /&gt; 
kommer överutbudet av kärnkraftsel under så lång tid att bromsa introduktionen&lt;br /&gt;
av alternativ elproduktion och minska incitamenten till tidiga investeringar&lt;br /&gt;
i energisparåtgärder. Den föreliggande propositionen ger nu&lt;br /&gt; 
delvis nya förutsättningar genom att föreslå att ett första aggregat tas ur&lt;br /&gt; 
drift 1995 och en andra 1996 - en i Ringhalsverket och en i Barsebäcksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föreliggande proposition är för vag för att ge aktörerna på&lt;br /&gt; 
energimarknaden tillräckliga styrimpulser. Det räcker inte med att precisera&lt;br /&gt;
riktlinjerna för kärnkraftsavvecklingens inledande skede och dessutom&lt;br /&gt; 
lägga in en kontrollstation, som i praktiken innebär att förutsättningarna&lt;br /&gt; 
ånyo kan komma att förändras. Det krävs nu i stället en konkret avvecklingsplan&lt;br /&gt;
som snarast underställs riksdagen för beslut, kombinerad&lt;br /&gt; 
med marknadsekonomiska styrmedel och stimulanser för hushållning och&lt;br /&gt; 
alternativ baserade på inhemska och förnybara energislag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Även de svenska reaktorerna har säkerhetsbrister Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;N32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten efter reaktorolyckan i Tjernobyl har det ofta hävdats att de&lt;br /&gt; 
svenska reaktorerna skulle vara så mycket säkrare än t. ex. sovjetiska och&lt;br /&gt; 
andra utländska reaktorer, att risken för en motsvarande svensk olycka&lt;br /&gt; 
nästan helt kan uteslutas. De svenska reaktorerna är uppenbart säkrare än&lt;br /&gt; 
t. ex. den havererade Tjernobylreaktorn men har olika typer av svagheter,&lt;br /&gt; 
som kan få mycket allvarliga konsekvenser vid ett haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en planering som ger alla inblandade parter god tid att anpassa sig är&lt;br /&gt; 
det möjligt att avveckla de 12 svenska reaktorerna fram till år 2000 och ställa&lt;br /&gt; 
om vårt energisystem till en mera inhemsk och till stora delar förnybar&lt;br /&gt; 
energihushållning. Men det kräver att ett antal viktiga beslut omgående&lt;br /&gt; 
fattas av regering och riksdag:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Barsebäcksreaktorerna avvecklas inom den tid det tar att förse Karlshamns&lt;br /&gt;
oljekraftverk med höggradig rökgasrening, eller konvertering till&lt;br /&gt; 
naturgasdrift.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;-De 1,2 miljarder kronor som anslagits för att byta ånggeneratorer på&lt;br /&gt; 
Ringhals 2 satsas i stället på effektivare energianvändning i såväl producent-&lt;br /&gt;
som konsumentleden samt stöd till framtidsinriktade elprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ringhals 2 stängs av säkerhets- och arbetsmiljöskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- En fysisk avvecklingsplan fastställs där det anges i vilken tidsföljd de olika&lt;br /&gt; 
reaktorerna, beroende på säkerhetsmässiga bedömningar, skall tas ur&lt;br /&gt; 
drift.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- En plan fastställs för snabbare utbyggnad av alternativa energikällor,&lt;br /&gt; 
intensifierat energisparande och effektivare energianvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Beskattningen läggs om så att arbetskraften beskattas mindre genom&lt;br /&gt; 
lägre arbetsgivaravgifter och energi och råvaror får bära en större andel&lt;br /&gt; 
av beskattningen av produktionen, dock utformad så att de elintensiva&lt;br /&gt; 
branscherna hinner anpassa sig och t. ex. ersätta el med naturgas eller&lt;br /&gt; 
biogas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Större satsningar på forskning om effektivare energianvändning och nya&lt;br /&gt; 
energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara en avveckling av kärnkraften i Sverige till år 2000 med ett&lt;br /&gt; 
decentraliserat energisystem i huvudsak byggt på inhemska och förnybara&lt;br /&gt; 
energislag, där såväl hushållen, industrin som transportsektorn får tillräckligt&lt;br /&gt;
med elström, krävs en mycket målmedveten inriktning av energipolitiken.&lt;br /&gt;
Målsättningen bör vara att den totala energianvändningen skall&lt;br /&gt; 
ligga runt 300 TWh år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska kärnkraftsaggregaten producerade ca 65 TWh el 1987. De&lt;br /&gt; 
allra flesta prognoser som tidigare legat till grund för energibehovet i&lt;br /&gt; 
framtiden har inneburit mycket stora överskattningar av de verkliga behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1972, samma år som det första större svenska kärnkraftverket startades,&lt;br /&gt; 
offentliggjordes denna prognos för det svenska elbehovet:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;År&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;Kraftsams (CDL:s)&lt;br /&gt; 
prognos 1972&lt;br /&gt; 
elbehov TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;Verklig förbrukning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1972&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1975&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1980&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1985&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1990&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mellan 1979 och 1986 har den faktiska totala energianvändningen (elektricitet,&lt;br /&gt;
bränslen och drivmedel) i Sverige gått ned med ca 50 TWh (temperaturkorrigerade&lt;br /&gt;
värden). Detta motsvarar tio normalstora kärnkraftverk eller&lt;br /&gt; 
tolv utbyggda Kalixälvar. Samtidigt som den totala energianvändningen&lt;br /&gt; 
minskat har användningen av elektricitet ökat. Bakgrunden är framför allt&lt;br /&gt; 
den kraftiga utbyggnaden av kärnkraften och det åtföljande behovet av att&lt;br /&gt; 
sälja elektricitet, främst som elvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsprogram för att ersätta 65 TWh kärnkraftsel fram&lt;br /&gt; 
till år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ersätta den kärnkraftsproducerade elströmmen med effektivare&lt;br /&gt; 
energianvändning och alternativa energikällor krävs att riksdagen snabbt&lt;br /&gt; 
antar ett kraftfullt handlingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningarna måste bl. a. gälla effektivare energianvändning t. ex. ökad&lt;br /&gt; 
isolering, värmeåtervinning, värmepumpteknik, ökad satsning på kraftvärme&lt;br /&gt;
och mottrycksproduktion av el. Ett annat viktigt inslag är utbyte av el&lt;br /&gt; 
mot bränsle inom värmesektorn och mot naturgas och biogas inom industrin.&lt;br /&gt;
Solenergin bör främst komma till användning för uppvärmning av&lt;br /&gt; 
tappvatten. Vattenkraften bör effektiviseras och byggas ut till en kapacitet&lt;br /&gt; 
av 66 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd är starkt begränsad.&lt;br /&gt;
De måste under alla förhållanden ersättas. Det billigaste och&lt;br /&gt; 
miljövänligaste är att i så stor utsträckning som möjligt investera i effektivare&lt;br /&gt;
energianvändning och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att de politiska besluten om en omställning av vårt&lt;br /&gt; 
energisystem följs upp med ekonomiska styrmedel på samma sätt som t. ex.&lt;br /&gt; 
de bostadspolitiska målen bara kan uppnås genom att riksdagen fastställer&lt;br /&gt; 
låneregler och andra villkor som reglerar byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoppa utbyggnaden av direktverkande elvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den explosionsartade ökningen av eluppvärmningen av bostäder måste&lt;br /&gt; 
stoppas. Det har nu gått så långt att det har uppstått allvarliga problem i&lt;br /&gt; 
eldistributionen under de senaste kalla vintrarna, trots att kärnkraften är&lt;br /&gt; 
fullt utbyggd. Ca 475 000 småhus värms nu med direktverkande elvärme.&lt;br /&gt; 
Den mycket farliga sårbarheten i detta storskaliga system kan bli förödande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;om inte riksdagen snabbt fattar beslut som kan bryta utvecklingen. Olika Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
typer av åtgärder som lagstiftning mot nyinstallation av direktverkande N32&lt;br /&gt; 
elvärme och höjd elskatt, fördelaktiga lån och bidrag för andra uppvärmningssystem&lt;br /&gt;
och förändringar av eltaxekonstruktionerna måste samverka&lt;br /&gt; 
för att snabbt styra utvecklingen mot ett mera decentraliserat system för&lt;br /&gt; 
bostadsuppvärmning, i huvudsak byggt på inhemska och förnybara energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en separat motion under allmänna motionstiden utvecklar kds sin syn på&lt;br /&gt; 
energiskatterna och energipolitiken i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftindustrins modell dyr för konsumenterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kärnkraftsförespråkamas och kraftindustrins modeller skall kärnkraften&lt;br /&gt; 
ersättas med nybyggda gigantiska kolkondenskraftverk. Denna linje fullföljs&lt;br /&gt;
nu i remissvaren på de utredningar som ligger till grund för propositionen.&lt;br /&gt;
I nybyggda kolkraftsanläggningar kostar varje kWh ca 40 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall jämföras med en satsning på effektivare energianvändning, ökad&lt;br /&gt; 
kraftvärmeproduktion, naturgas, ersättning av el med bränslen, m. m. Enligt&lt;br /&gt;
de beräkningar som utförts i en arbetsgrupp inom centerpartiet skulle&lt;br /&gt; 
en sådan inriktning innebära en årlig besparing för konsumenterna på ca 8&lt;br /&gt; 
miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ganska naturligt att kraftindustrins modell står i överensstämmelse&lt;br /&gt; 
med företagens affärsidé - att sälja så mycket elström som möjligt. I nyproducerade&lt;br /&gt;
kolkondenskraftverk blir det en mycket högre kostnad för konsumenten&lt;br /&gt;
än om en stor del av investeringarna görs i besparingar och effektivare&lt;br /&gt;
energianvändning som ju inte alls kräver några driftkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera omställningen av energisystemet bör en avgift på t. ex.&lt;br /&gt; 
ett par öre per kWh på all elström tas ut till en fond, som både skall ge&lt;br /&gt; 
stimulansbidrag och finansiera särskilt angelägna objekt. Med en elavgift på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 öre/kWh skulle fonden fram till år 2000 få ett kapital på ca 30 miljarder&lt;br /&gt; 
kronor, samtidigt som avgiften skulle dämpa elefterfrågan och stimulera&lt;br /&gt; 
övergång från direktverkande el och elpannor till värmepumpsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursanvändning och energiutnyttjande måste planeras och genomföras&lt;br /&gt; 
på ett sådant sätt att jordens ändliga tillgångar förvaltas i stället för att&lt;br /&gt; 
förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges energihushållning måste så snabbt som möjligt komma i balans&lt;br /&gt; 
utan kärnkraft. Den globala utvecklingen med överbefolkning och miljöförstöring&lt;br /&gt;
tillsammans med instabila råvarumarknader begränsar även Sveriges&lt;br /&gt;
energipolitiska handlingsutrymme. Sverige och övriga industriländers&lt;br /&gt; 
materiella välståndsutveckling har bl. a. byggt på en ständigt stigande förbrukning&lt;br /&gt;
av billig energi. En sådan utveckling kan inte fortsätta utan&lt;br /&gt; 
irreparabla skador pä miljö och klimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår svenska levnadsstandard är mer än tio gånger högre än flertalet&lt;br /&gt; 
länders på jorden. Klyftan mellan de rika i-länderna och de fattiga uländerna&lt;br /&gt;
fortsätter att öka. Sverige måste i högre grad erbjuda bistånd till&lt;br /&gt; 
alternativ teknik som är anpassad till resp. lands förutsättningar bl. a. för&lt;br /&gt; 
att öka självförsörjningsgraden på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Världskommissionen för miljö och utveckling, den s. k. Brundt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;landkommissionen, använder en person i de industrialiserade marknads- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomierna mer än 80 gånger så mycket energi som en invånare i en del N32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;afrikanska stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala nivån på energiförbrukningen i den industrialiserade världen&lt;br /&gt; 
är ohållbar i längden enligt kommissionen. Om utvecklingsländerna år 2025&lt;br /&gt; 
skulle nå upp till samma energianvändning, som de industrialiserade länderna&lt;br /&gt;
har för närvarande, skulle jordens totala energianvändning femfaldigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan situation skulle, enligt Brundtlandkommissionen, innebära en&lt;br /&gt; 
katastrof för jordens ekologiska balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen för den svenska energipolitiken skall alltså vara att inhemska&lt;br /&gt;
och förnybara energislag i kombination med ett intensifierat sparande&lt;br /&gt; 
och ökad hushållning successivt skall ersätta kärnkraft och import av olja&lt;br /&gt; 
och kol i ett resursbevarande samhälle. Detta leder till energipolitisk balans&lt;br /&gt; 
och att Sverige därmed tar sitt ansvar för den globala utvecklingen där&lt;br /&gt; 
målsättningen är en rättvisare fördelning av välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vårt nordiska närområde finns förutsättningar att tillgodose de&lt;br /&gt; 
nordiska ländernas behov av energiråvaror. En inomnordisk energibalans är&lt;br /&gt; 
en målsättning som även bidrar till en positiv global utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en målmedveten satsning på hushållning och återvinning tar vi&lt;br /&gt; 
ansvar för den globala utvecklingen. En mera rättvis fördelning av välfärden&lt;br /&gt; 
på jorden är en viktig del av energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken skall präglas av omtanke om nu levande samt kommande&lt;br /&gt; 
generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändningen ökar åter i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr ökar den totala energianvändningen nu åter i Sverige. 1986 uppgick&lt;br /&gt; 
den enligt statens energiverk till 449 TWh. En normaltemperaturkorrigerad&lt;br /&gt; 
statistik för åren 1986 och 1987 visar att den årliga ökningen blir drygt 1 %&lt;br /&gt; 
under perioden 1986-1988. Energianvändningen väntas ligga på en högre&lt;br /&gt; 
nivå åren 1987-1988 jämfört med år 1986, runt 460 TWh. Detta är en&lt;br /&gt; 
olycklig utveckling som med stor målmedvetenhet måste vändas. Målet&lt;br /&gt; 
skall enligt kds vara en total slutlig inhemsk energianvändning på ca 300&lt;br /&gt; 
TWh år 2000, exkl. ca 73 TWh för utrikessjöfart, förluster i överföringssystemet&lt;br /&gt;
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hushållning - sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste insatserna på miljö- och energipolitikens område är att&lt;br /&gt; 
stimulera till hushållning och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och initiativ när det gäller nya energisystem med denna inriktning&lt;br /&gt;
skall stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste vara företagsekonomiskt lönsamt att investera i energisnåla&lt;br /&gt; 
processer och produkter. Detta får konsekvenser bl. a. för skatte- och&lt;br /&gt; 
taxepolitiken, inom förpackningsindustrin och organisationen av varutransporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Kollektivtrafiken skall vara attraktiv och byggas ut för att kunna möta de 16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ökande behoven. Långväga transporter skall styras över till de mest energi- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
snåla transportmedlen. N32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsbeskattningen skall utformas så att användningen av energi&lt;br /&gt; 
beskattas mera och arbete mindre än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energitaxorna skall så långt som möjligt vara rörliga med låga fasta&lt;br /&gt; 
avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av fjärrvärme får inte förhindra fortsatta energibesparande&lt;br /&gt; 
åtgärder i bostadsbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kommunernas energiplaner utformas så att energibesparande&lt;br /&gt;
åtgärder prioriteras så att exempelvis sopförbränning för fjärrvärmeproduktion&lt;br /&gt;
minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decentraliserad energiproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den storskaliga elenergimodellen med kärnkraft som grundpelare gör landet&lt;br /&gt;
alltför sårbart och ökar behovet av större elledningar för att klara de&lt;br /&gt; 
höga effektbehoven och minska överföringsförlusterna. Ett decentraliserat&lt;br /&gt; 
energisystem, byggt på inhemska energitillgångar, bidrar även starkt till&lt;br /&gt; 
samhällsekonomisk balans. Mest ekonomiskt är det att framställa elektricitet&lt;br /&gt;
där det behövs värme, t. ex. för uppvärmning av bostäder. Större industrier&lt;br /&gt;
och tätorter bör investera i egna kraftvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktion i kärnkraftverk såväl som olje- och koleldade kondenskraftverk&lt;br /&gt;
är mycket energislösande. Cirka två tredjedelar av den producerade&lt;br /&gt;
energin går till spillo, främst som kylvatten. Därutöver försvinner&lt;br /&gt; 
ca 10 % av energin som förluster i ledningar. Även vid värmeproduktion&lt;br /&gt; 
försvinner en stor del av energiinnehållet i förluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen måste i princip vara att så mycket som möjligt framställa&lt;br /&gt; 
energi där den förbrukas och att framställa el där värmeöverskottet kan&lt;br /&gt; 
utnyttjas för t. ex. bostadsuppvärmning. Då försvinner endast en mindre&lt;br /&gt; 
del av energin i form av förluster och en högre verkningsgrad erhålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöhänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av energisystem har den allra största betydelse för miljön. Att spara&lt;br /&gt; 
energi är den billigaste och effektivaste metoden att nedbringa miljöskadliga&lt;br /&gt;
utsläpp. Bränslen som olja, kol, ved, torv, biomassor och sopor har alla&lt;br /&gt; 
olika typer av miljöpåverkan. Rökgasutsläppen måste minimeras. Detta&lt;br /&gt; 
sker genom att energiproducenterna bringas att använda den allra bästa&lt;br /&gt; 
reningsteknik som finns att tillgå. Målsättningen i handlingsprogrammet&lt;br /&gt; 
mot luftföroreningar och försurning, att utsläppen av svavel- och kväveoxider&lt;br /&gt;
skall minskas med 65 resp. 30 %, räknat från 1980 års nivå till 1995, som&lt;br /&gt; 
presenteras i regeringens proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför&lt;br /&gt; 
1990-talet är otillräcklig. Kristdemokratiska samhällspartiet kräver kraftigt&lt;br /&gt; 
skärpta gränsvärden för utsläpp från förbränningsanläggningar i sin miljöpolitiska&lt;br /&gt;
motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag tillåtet att elda tung olja med ett svavelinnehåll av 1 viktprocent.&lt;br /&gt;
Oljan svarar i dag för ca 47 % av vår energiförsörjning och omkring&lt;br /&gt; 
hälften av svavelutsläppen. I propositionen förutskickas en senare sänkning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;av den högsta tillåtna svavelhalten i tung olja till 0,8 viktprocent. Detta är Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
en helt otillräcklig ambitionsnivå. N32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiministern säger att det är angeläget att motiv skapas för en ytterligare&lt;br /&gt;
minskning av svavelutsläppen vid oljeförbränning och aviserar för&lt;br /&gt; 
ändamålet en utredning i samband med miljöpropositionen. Målet skall&lt;br /&gt; 
vara att föreslå successiva begränsningar av svavelutsläppen med början år&lt;br /&gt; 
1993 i de mest försurade områdena. Dessa beslutade och planerade åtgärder&lt;br /&gt;
skall enligt propositionen inte genomföras förrän kärnkraften avvecklas.&lt;br /&gt;
Kds anser att så snart erforderliga notifieringsprocedurer i GATT&lt;br /&gt; 
och EFTA har genomförts bör den högsta tillåtna svavelhalten i tung olja&lt;br /&gt; 
sättas till 0,3 viktprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningssituationen är ytterst alarmerande. Över 20 000 sjöar i Sverige&lt;br /&gt;
är redan försurade eller döda. Även marken, skogarna och äldre byggnadsminnen&lt;br /&gt;
uppvisar allt allvarligare försurningsskador. Skogsskador och&lt;br /&gt; 
skogsdöd breder nu ut sig i en allt snabbare takt i Sverige, även om de&lt;br /&gt; 
senaste mycket regniga somrarna givit skogen möjlighet till en viss återhämtning.&lt;br /&gt;
I Västtyskland har en tredjedel av granskogen skadats eller dött&lt;br /&gt; 
de senaste åren, och i Canada uppges 50 % av de granar som fanns för 15 år&lt;br /&gt; 
sedan vara döda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till denna skrämmande utveckling är att industriländerna hittills&lt;br /&gt; 
satsat på energisystem som bygger på förbränning av fossila bränslen med&lt;br /&gt; 
otillräcklig rökgasrening i kombination med kväveoxidutsläppen från den&lt;br /&gt; 
ständigt växande motortrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken måste utformas i mycket nära samarbete med miljöpolitiken.&lt;br /&gt;
Kds ställer därför mycket höga krav på uppföljning och vaksamhet&lt;br /&gt;
för att minimera negativa miljöeffekter av energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:90,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en konkret avvecklingsplan&lt;br /&gt;
för kärnkraften i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om principer för ersättning av kärnkraftsel med&lt;br /&gt; 
snabbare utbyggnad av alternativa energikällor, intensifierat energisparande&lt;br /&gt;
och effektivare energianvändning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om energibeskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar om ett förbud mot nyinstallation av&lt;br /&gt; 
direktverkande eluppvärmning i permanentbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 mars 1988&lt;br /&gt; 
Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Svensson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:90</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 17:34:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 17:34:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02N32</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 17:34:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02N32</dok_id>
<subtitel>av Alf Svensson (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_n_32.pdf</filnamn>
<filstorlek>339647</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik  inför 1990-talet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/93FBFB16-2165-4C46-BAFC-5E4C94626855</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>