<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2778498</hangar_id>
 <dok_id>GB02N28</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>N28</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:N28</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>28</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:29:30</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88  inför 1990-talet N28</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N28/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N28</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02N28</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;1987/88:N28 “&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;av Carl Bildt m. fl. (m) Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88&lt;br /&gt; 
inför 1990-talet N28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;1 Sammanfattning  '  2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2 Förutsättningar för energipolitiken  2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.1 Svenskt kärnkraftsprogram  2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.2 Folkomröstningen år 1980   2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.3 Riksdagsbeslut 1980-1987   3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.4 Utvärdering av olyckan i Tjernobyl  3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.5 Socialdemokratisk energipolitik sedan 1986  5&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.6 Remissförfarandet  5&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.7 Remissvaren  6&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.8 Regeringens förslag  7&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3 Följder av förtida avveckling   7&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.1 Elförsörjningen  8&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.1.1 Elförbrukningen  8&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.1.2 Ersättningskraftverk   9&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.2 Konsekvenser för hushållen   11&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;3.2.1 Eluppvärmda småhus   11&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.3 Konsekvenser för den svenska industrin   12&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.3.1 Försämrad konkurrenskraft   12&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.3.2 Regionalpolitiska effekter  13&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.4 Miljökonsekvenser  14&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.4.1 Luftföroreningar  15&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.4.2 Restprodukter  16&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3.5 Kostnader   16&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;4 Slutsats  16&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;5 Hemställan  17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Sammanfattning Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att inleda avvecklingen av kärnkraften redan under&lt;br /&gt; 
åren 1995-1996 är ett meningslöst slöseri med resurser som kommer att&lt;br /&gt; 
försämra miljön och orsaka arbetslöshet. Det finns inga sakliga skäl att&lt;br /&gt; 
genomföra en förtida avveckling som kommer att kosta minst 25 miljarder&lt;br /&gt; 
kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag är avsett att överbrygga intern splittring inom det&lt;br /&gt; 
socialdemokratiska partiet. Kostnaden för att tillfredsställa en liten grupps&lt;br /&gt; 
intressen blir hög både för den svenska miljön och för vårt folks välstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välståndet är till betydande del byggt på den goda tillgången till elenergi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många viktiga industribranscher krävs mycket energi. Att stänga två&lt;br /&gt; 
reaktorer kommer att leda till ökade elpriser. Det kommer att drabba&lt;br /&gt; 
hushållen, främst sådana med elvärme, och elintensiva industrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att socialdemokraterna väljer att bryta mot&lt;br /&gt; 
resultatet av folkomröstningen om kärnkraft år 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet står fast vid folkomröstningens utslag, som&lt;br /&gt; 
innebär att reaktorerna skall nyttjas så länge de uppfyller säkerhetskraven&lt;br /&gt; 
och att avvecklingstakten skall bestämmas med hänsyn till sysselsättning&lt;br /&gt; 
och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju längre de svenska reaktorerna drivs, desto bättre blir förutsättningarna&lt;br /&gt; 
att ersätta dessa med miljövänliga kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;2 Förutsättningar för energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Svenskt kärnkraftsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan under 1950-talet fanns det en begynnande medvetenhet om att de&lt;br /&gt; 
svenska vattenkraftsreserverna inte skulle räcka till Sveriges framtida elkraftsbehov.&lt;br /&gt;
Under politisk enighet startades ett forsknings- och utvecklingsprogram&lt;br /&gt;
som syftade till att utveckla svensk kärnkraftsteknologi. Under&lt;br /&gt;
flera års tid drevs ett kärnvärmeverk i bostadsområdet Ågesta utanför&lt;br /&gt; 
Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga bolaget AB Atomenergi utvecklade teknik för en s. k. tungvattenreaktor.&lt;br /&gt;
En sådan uppfördes vid Marviken vid Bråvikens södra sida,&lt;br /&gt; 
men den togs aldrig i drift, eftersom den inte uppfyllde säkerhetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1972 togs Sveriges första kärnkraftverk i drift. Det byggdes av ASEA-Atom&lt;br /&gt; 
för det privata kraftkonsortiet Oskarshamns KärnkraftsGrupp (OKG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1973 beslutade riksdagen om ett kärnkraftsprogram som omfattade elva&lt;br /&gt; 
reaktorer. 1975 beslutades om en utbyggnad med ytterligare två reaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Folkomröstningen år 1980&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979 gjorde socialdemokraterna en oväntad omsvängning i fråga om kärnkraften.&lt;br /&gt;
Under några månader före valet lät de påskina att de övervägde en&lt;br /&gt; 
avveckling av de svenska reaktorerna. För att avföra energifrågan från&lt;br /&gt; 
valrörelsen hösten 1979 hänsköts frågan till en folkomröstning. 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Inför folkomröstningen ställde sig partierna bakom olika alternativ. Cen- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tern och vpk förenades om linje 3 med krav på avveckling inom tio år. Linje N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1, som stöddes av moderata samlingspartiet, och linje 2, som fick stöd av&lt;br /&gt; 
socialdemokraterna och folkpartiet, hade identiskt lika text på framsidan av&lt;br /&gt; 
röstsedeln. Där stod: ”Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med&lt;br /&gt; 
hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning&lt;br /&gt; 
och välfärd. För att bl. a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att&lt;br /&gt; 
förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer&lt;br /&gt;
som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Säkerhetssynpunkter&lt;br /&gt;
blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På baksidan av linje 2:s röstsedel stod bl. a.: ”Elproduktion genom oljeoch&lt;br /&gt;
kolkondenskraftverk undviks.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Vid folkomröstningen den 23 mars 1980 röstade 18,9 % på linje 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39,1 % på linje 2 samt 38,7 % på linje 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett inslag i folkomröstningskampanjen lade linje 2 fram en text som&lt;br /&gt; 
kallades awecklingsplan. I denna uppskattade man den tekniska livslängden&lt;br /&gt;
för reaktorerna till ca 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;2.3 Riksdagsbeslut 1980-1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några veckor efter folkomröstningen lade den dåvarande trepartiregeringen&lt;br /&gt; 
fram en energipolitisk proposition baserad på folkomröstningsresultatet.&lt;br /&gt; 
Vid riksdagsbehandlingen lyckades socialdemokraterna genomdriva ett&lt;br /&gt; 
riksdagsbeslut där 2010 utpekades som det sista året för drift av kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Moderata samlingspartiets riksdagsledamöter biträdde inte detta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet borde, enligt vår mening, även på denna punkt ha&lt;br /&gt; 
motsvarat det som stod på 58 % av de avlämnade röstsedlarna - att säkerhetssynpunkter&lt;br /&gt;
skulle avgöra avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;2.4 Utvärdering av olyckan i Tjernobyl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 26 april 1986 skedde en allvarlig olycka i en sovjetisk kärnreaktor i&lt;br /&gt; 
Tjernobyl. Reaktorn var av s. k. RBMK-typ, vilket innebär att reaktorn var&lt;br /&gt; 
en lättvattenkyld, grafitmodererad kanalkokarreaktor. Den typen av reaktor&lt;br /&gt;
byggs och drivs numera endast i Sovjetunionen och dess satellitstater.&lt;br /&gt; 
Reaktorns konstruktion är utformad för att underlätta produktion av vapenplutonium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olyckan gav upphov till förhöjd radioaktivitet i stora delar av Europa.&lt;br /&gt; 
Nedfallet över vissa delar av Sverige var högre än över några andra områden&lt;br /&gt; 
utanför Sovjet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmaste tiden efter olyckan var informationen från de sovjetiska&lt;br /&gt; 
myndigheterna praktiskt taget obefintlig. Det var därför naturligt att många&lt;br /&gt; 
svenskar kände stor oro inför en kärnkraftsolycka vars förlopp och omfattning&lt;br /&gt;
då var okända.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Efter en tid förändrades den sovjetiska attityden och de sovjetiska myn- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheterna lämnade ett omfattande material till IAEA (den internationella N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;atomenergiorganisationen). Genom IAEA har de svenska myndigheterna,&lt;br /&gt; 
främst SKI (statens kärnkraftinspektion) och SSI (statens strålskyddsinstitut),&lt;br /&gt;
fått omfattande kunskap om olycksförloppet i Tjernobyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olyckan förorsakades av en rad missgrepp och flagranta brott mot säkerhetsbestämmelserna.&lt;br /&gt;
Att olyckan fick det katastrofartade förloppet berodde&lt;br /&gt;
emellertid på RBMK-reaktorernas konstruktion. På en lång rad&lt;br /&gt; 
punkter avviker den konstruktionen från de kokar- och tryckvattenreaktorer&lt;br /&gt;
som nyttjas i Sverige och de flesta andra västländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allvarligaste konstruktionsmässiga skillnaden är att den aktuella&lt;br /&gt; 
reaktortypen är radiofysikaliskt instabil och har positiv ångbildningskoefficient.&lt;br /&gt;
Det innebär att en driftsstörning kan leda till plötsliga, okontrollerade&lt;br /&gt;
effekthöjningar som gör att kylsystemet slås ut. Andra allvarliga brister i&lt;br /&gt; 
den sovjetiska reaktorkonstruktionen är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ingen ordentlig reaktorinneslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Långsamt nödstoppsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Dåliga nödkylningsmöjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Inga ordentliga system för automatisk avstängning vid driftsstömingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Inga filtreringsanordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Antändbar grafit i reaktorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att olyckan i Tjernobyl fick följdverkningar långt från olycksplatsen,&lt;br /&gt;
t. ex. i Sverige, var att reaktorn till stor del var fylld med det&lt;br /&gt; 
antändbara ämnet grafit. När detta tagit eld spreds radioaktiva partiklar till&lt;br /&gt; 
hög höjd på grund av värmeutvecklingen i grafiten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter olyckan tillsattes, i full politisk enighet, en expertgrupp med uppdrag&lt;br /&gt;
att granska orsakerna till Tjernobylolyckan och dra eventuella slutsatser&lt;br /&gt;
med avseende på de svenska reaktorerna. Expertgruppen för kärnsäkerhet&lt;br /&gt;
och miljö, som bestod av Sveriges främsta experter på reaktorsäkerhet&lt;br /&gt; 
och strålskydd, utvärderade olyckan i Tjernobyl mycket noga. De hade&lt;br /&gt; 
tillgång till det omfattande material kring reaktorkonstruktionen och&lt;br /&gt; 
olycksförloppet som de sovjetiska myndigheterna ställt till IAEA:s förfogande.&lt;br /&gt;
Den svenska expertgruppen hade även omfattande kontakter med&lt;br /&gt; 
andra länders experter på kärnkraftssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen skrev bl. a.: ”Allmänt kan konstateras att olyckan i Tjernobyl&lt;br /&gt;
inte bragt i dagen några tidigare okända säkerhetsfrågor, som inte&lt;br /&gt; 
belysts i tidigare säkerhetsanalyser av svenska och utländska reaktorer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade noga de stora skillnaderna mellan de svenska reaktortyperna&lt;br /&gt;
och den aktuella sovjetiska reaktorn och konstaterade: ”De ovan angivna&lt;br /&gt;
tekniska skillnaderna leder till slutsatsen att olyckan i Tjernobyl inte&lt;br /&gt; 
ger anledning till att ompröva den tekniska riskbilden vad gäller haverier i&lt;br /&gt; 
svenska reaktorer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som expertgruppen för kärnsäkerhet och miljö utredde konsekvenserna&lt;br /&gt;
av Tjernobylolyckan utredde den också effekterna av en snabb&lt;br /&gt; 
avveckling av kärnkraften. Expertgruppen tog avstånd från en sådan avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;2.5 Socialdemokratisk energipolitik sedan 1986 Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:339px;"&gt;N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj förra året lade regeringen fram en proposition om energipolitiken&lt;br /&gt; 
(proposition 1986/87:159). I den instämde regeringen i expertgruppens ovan&lt;br /&gt; 
redovisade slutsats beträffande säkerhetsbedömningen. Likväl ansåg regeringen&lt;br /&gt;
att kärnkraftsawecklingen borde inledas redan vid mitten av 1990talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skrev då: ”Avsikten med utvecklingsprogrammet är att i&lt;br /&gt; 
intervallet 1993-1995, med den nya energitillförseln, en reaktor skall kunna&lt;br /&gt; 
tas ur drift. I intervallet 1994-1996 bör vi med denna tillförsel av ny energi&lt;br /&gt; 
och hushållningens resultat ha kompiit så långt att vi skall kunna ta en andra&lt;br /&gt; 
reaktor ur drift. Tillförseln av ny energi och hushållningens resultat avgör&lt;br /&gt; 
dock när avvecklingen av reaktorer kan påbörjas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens målsättning avvek således helt från de slutsatser som kan&lt;br /&gt; 
dras utifrån utvärderingen av Tjernobylolyckan. Regeringens ställningstagande&lt;br /&gt;
var uppenbart resultatet av en intern maktkamp inom det socialdemokratiska&lt;br /&gt;
partiet. Socialdemokraternas verkställande utskott gav efter för&lt;br /&gt; 
de ledamöter som främst av taktiska skäl snabbt ville inleda en förtida&lt;br /&gt; 
kärnkraftsavveckling. Det är uppenbart att vissa grupper inom det socialdemokratiska&lt;br /&gt;
partiet tror att partiet kan vinna röster genom att utlova en&lt;br /&gt; 
stängning av två reaktorer redan om några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året var socialdemokraterna inte förmögna att konkret förklara hur&lt;br /&gt; 
en avveckling av två reaktorer under 1990-talet rent praktiskt skulle genomföras.&lt;br /&gt;
Det fanns i proposition 1986/87:159 inte tillstymmelse till kalkyl över&lt;br /&gt; 
kostnader eller miljömässiga konsekvenser av den förtida avvecklingen&lt;br /&gt; 
under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta genomdrev regeringen sitt förslag i riksdagen. Därmed hade&lt;br /&gt; 
riksdagen, utan tillgång till något ordentligt underlagsmaterial, uttalat att&lt;br /&gt; 
det skulle vara möjligt att lägga ner två reaktorer i tidsintervallet 1993-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter riksdagens beslut lät regeringen under förra året statens energiverk&lt;br /&gt; 
utreda konsekvenserna av att stänga två reaktorer - den s. k. tvåreaktorutredningen.&lt;br /&gt;
Energiverkets utredning ”Avveckling av två reaktorer” presenterades&lt;br /&gt;
strax före årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utredning var behäftad med en lång råd fel och brister. Den&lt;br /&gt; 
moderate ledamoten i energiverkets styrelse skrev i sin reservation mot&lt;br /&gt; 
beslutet att lägga fram betänkandet: ”Energiverkets utredning är ett rent&lt;br /&gt; 
beställningsarbete. Antaganden, prognoser och ekonomiska bedömningar&lt;br /&gt; 
har lagts till rätta för att stämma med den socialdemokratiska regeringens&lt;br /&gt; 
avvecklingsstrategi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Remissförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att tvåreaktorsutredningen lagts fram sändes nedanstående&lt;br /&gt;
rapporter på snabbremiss:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ”Avveckling av två reaktorer” från statens energiverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ”1500 MW extra elproduktion till mitten av 1990-talet” från Kraftsam.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• ”Förutsättningarna för utbyggnad av kraftvärme” från Svenska Värmeverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Remissomgången hade uppenbarligen inte till syfte att inhämta åsikter Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
och fakta från sakkunniga instanser. Remisstiden var ytterligt kort - mindre N28&lt;br /&gt; 
än en månad från 1987-12-16 till 1988-01-15. Med tanke på jul- och nyårshelgerna&lt;br /&gt;
innebar det att de flesta remissinstanserna i realiteten inte hade&lt;br /&gt; 
mer än cirka en veckas arbetsdagar på sig att utarbeta ett remissvar i en&lt;br /&gt; 
fråga som kan komma att kosta Sverige många miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet underlät att bereda berörda kommuner möjlighet att&lt;br /&gt; 
yttra sig. Motivet lär ha varit att man från regeringskansliet ansåg att dessa&lt;br /&gt; 
kommuner ändå aldrig skulle hinna ha sammanträde för att ta ställning till&lt;br /&gt; 
utredningsmaterialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär samtidigt remissbehandlades ytterligare utredningar av betydelse&lt;br /&gt;
för den framtida energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• ”Elhushållning på 1990-talet”, SOU 1987:68-69, betänkande av elanvändningskommittén.&lt;br /&gt;
Remissomgång 1987-11-18-1988-01-08.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• ”Styrmedel för att reglera särskilt elkrävande industri”, utredning från&lt;br /&gt; 
statens energiverk. Remissomgång 1987-11-20-1988-01-08.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• ”Statistik och prognoser på energiområdet”, SOU 1987:65, betänkande&lt;br /&gt; 
av utredningen om el och inhemska bränslen. Remissomgång 1987-1207-1988-02-01.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att regeringen inte velat ta hänsyn till remissvaren inför&lt;br /&gt; 
arbetet med den nu föreliggande propositionen. Remisserna hade inte någon&lt;br /&gt;
betydelse. Det socialdemokratiska partiets verkställande utskott hade&lt;br /&gt; 
redan bestämt den energipolitiska inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Remissvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissvar som lämnats är med få undantag kritiska mot tvåreaktorutredningens&lt;br /&gt;
slutsatser. Förutom den s. k. Folkkampanjen för kärnkraftsavveckling&lt;br /&gt;
är det bara LRF, Svenska Bioenergiföreningen och FOA som utan&lt;br /&gt; 
större reservation tillstyrker den förtida kärnkraftsawecklingen. De andra&lt;br /&gt; 
remissinstanserna har invändningar beträffande miljökonsekvenser, elförsörjningsmöjligheterna&lt;br /&gt;
och de samhällsekonomiska effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd vill vänta på nyutvecklad teknik&lt;br /&gt; 
innan beslut om nya stora kraftverk tas. Socialstyrelsen varnar för ökade&lt;br /&gt; 
hälsorisker från bl. a. radon och mögel vid en tidig kärnkraftsavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket avvisar en storsatsning på kol. Koldioxidutsläppen i&lt;br /&gt; 
Sverige skulle öka med 50 %, om dagens kämkraftsel ersattes med el från&lt;br /&gt; 
kolkondens. ”Oacceptabelt”, säger naturvårdsverket, som anser att detta&lt;br /&gt; 
skulle försvåra Sveriges möjligheter att agera för internationellt bra miljölösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farhågor för hotande elbrist är vanligt förekommande i remissvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. varnar statens pris- och kartellnämnd för elbrist redan 1992-1993,&lt;br /&gt; 
eftersom statens energiverk anses ha grovt underskattat elförbrukningens&lt;br /&gt; 
fortsatta utveckling. Skulle energiverkets prognos infrias, innebär det ett&lt;br /&gt; 
markant trendbrott. Kemikontoret m. fl. anser t. ex. att de faktorer som&lt;br /&gt; 
skulle möjliggöra ett sådant inte har påvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Samhällskostnaden för en förtida avveckling med två reaktorer anses 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;också ha underskattats. Kraftindustrin menar att det handlar om 25-30 Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;miljarder kronor. SPK hävdar att energiverket endast till en del beaktat de N28&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;samhällsekonomiska kostnader som en förtida avveckling medför.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Statens industriverk (SIND) anser att svensk industri - och ekonomi ändå&lt;br /&gt;
får svårt att klara den internationella konkurrensen. Förvärras bilden&lt;br /&gt; 
ytterligare av elprishöjningar som inte drabbar konkurrentländerna ökar&lt;br /&gt; 
svårigheterna att få balans i ekonomin. Utslagningen av industrier och delar&lt;br /&gt; 
av branscher, främst kemiindustri samt järn- och stålverk, ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2.8 Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Regeringen föreslår i föreliggande proposition att riksdagen skall besluta att&lt;br /&gt; 
en reaktor skall tas ur drift 1995 och den andra 1996. Regeringen har inte&lt;br /&gt; 
velat ange vilka reaktorer som skall avvecklas, men den har uttalat att det är&lt;br /&gt; 
en reaktor vardera i kärnkraftverken i Barsebäck och Ringhals som skall&lt;br /&gt; 
läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Inom det socialdemokratiska partiet har man inte kunnat enas om huruvida&lt;br /&gt;
de två bortfallande reaktorernas elproduktion skall ersättas med ny&lt;br /&gt; 
produktionskapacitet eller om elförbrukningen skall tvingas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;I brist på enighet skjuter regeringen den frågan framför sig. Liksom&lt;br /&gt; 
tidigare talar den om båda alternativen men vidtar få åtgärder för att&lt;br /&gt; 
åstadkomma resultat. Regeringen förordar en s. k. kontrollstation 1990 för&lt;br /&gt; 
att utvärdera utvecklingen från 1988. Därefter skall beslut tas om att bygga&lt;br /&gt; 
nya kraftverk eller att höja elpriserna ytterligare i syfte att minska förbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;I propositionen återfinns på många ställen hänvisningar till att en viss&lt;br /&gt; 
fråga måste utredas eller utvärderas fram till 1990. Det är uppenbart att för&lt;br /&gt; 
stora delar av regeringens energipolitik krävs ytterligare många månaders&lt;br /&gt; 
interna diskussioner innan det socialdemokratiska partiet är enigt. Däremot&lt;br /&gt; 
har miljö- och energiministern deklarerat att, oavsett hur utvecklingen blir&lt;br /&gt; 
under de närmaste åren, kommer hon aldrig att acceptera att Sverige&lt;br /&gt; 
fortsätter att nyttja sina kärnkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Det hade varit rimligt om regeringen först genomförde en grundlig utredning&lt;br /&gt;
av konsekvenserna av den föreslagna förtida kärnkraftsawecklingen&lt;br /&gt;
innan den beslutade sig. Nu får varken riksdagen eller allmänheten&lt;br /&gt; 
ordentliga möjligheter att väga kärnkraftens för- och nackdelar mot problemen&lt;br /&gt;
med andra energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;3 Följder av förtida avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;En förtida avveckling av kärnkraften kommer att innebära en kraftig belastning&lt;br /&gt;
för den svenska ekonomin. Att inleda avvecklingen redan år 1995&lt;br /&gt; 
kommer, förutom effekterna för enskilda hushålls och företags ekonomi,&lt;br /&gt; 
också att vara skadligt för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Eftersom regeringen ännu inte bestämt hur man praktiskt skall gå till&lt;br /&gt; 
väga för att stänga de två reaktorerna går det inte att exakt förutsäga&lt;br /&gt; 
konsekvenserna. Remissmaterialet och andra källor gör det dock möjligt att&lt;br /&gt; 
visa på några av de effekter som regeringens förslag skulle medföra. 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;3.1 Elförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kärnkraftsawecklingen får inte leda till att elförsörjningen blir en faktor&lt;br /&gt; 
som hämmar landets industriella och ekonomiska utveckling”, skriver miljö-&lt;br /&gt;
och energiministern i propositionen. I själva verket innebär regeringens&lt;br /&gt; 
förslag just att elförsörjningen blir en sådan hämmande faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett högt utvecklat industrisamhälle som Sverige ställs berättigade krav&lt;br /&gt; 
på en väl fungerande elförsörjning. Kraven på driftssäkerhet måste ställas&lt;br /&gt; 
mycket högt. En avveckling av de två reaktorerna gör att Sveriges elproduktion&lt;br /&gt;
- i både effekt- och energiavseende - kan komma att bli alltför liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Elförbrukningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvåreaktorutredningen skisserades en elförbrukning 1997 på 132 TWh.&lt;br /&gt; 
Många tunga remissinstanser framhöll att detta var en orimligt låg nivå.&lt;br /&gt; 
Elförbrukningen under förra året var preliminärt 132,7 TWh. Det betyder i&lt;br /&gt; 
realiteten att tvåreaktorutredningen förespråkade en frysning av elförbrukningen&lt;br /&gt;
på nuvarande nivå. Under de senaste fyra åren har elförbrukningen&lt;br /&gt; 
ökat med 5,4 %/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har avvikit något från tvåreaktorutredningen genom att säga&lt;br /&gt; 
att elsystemet bör planeras för en elanvändningsnivå på 135-140 TWh/år.&lt;br /&gt; 
Även detta är en orealistiskt låg nivå. Det innebär att elförbrukningen bara&lt;br /&gt; 
skulle öka med några få TWh under en tioårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser framhåller att man måste planera för att elförbrukningen&lt;br /&gt;
kan bli högre. Industriförbundet säger t. ex. att kraftindustrin rimligtvis&lt;br /&gt;
måste planera för 145 TWh. Vattenfall anser att kraftsystemet måste&lt;br /&gt; 
planeras för en elförbrukning av minst 145 TWh år 1997. Även LO redovisar&lt;br /&gt;
i sitt remissvar en rad faktorer som medverkar till att höja elförbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att presentera en elförbrukningsprognos som ligger på en låg nivå&lt;br /&gt; 
kan regeringen hävda att nuvarande elproduktionsanläggningar i stort sett&lt;br /&gt; 
skulle räcka för behovet under 1990-talet. Därigenom slipper regeringen det&lt;br /&gt; 
politiska problemet att berätta vilken ersättningskraft den tänker sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförbrukningen kan minska något om elpriserna höjs. Priselasticiteten&lt;br /&gt; 
för elförbrukning är emellertid låg, vilket innebär att det krävs en stor&lt;br /&gt; 
prisökning för att förbrukningen skall minska. Till stor del har både hushåll&lt;br /&gt; 
och industri genom sitt teknikval redan bestämt elförbrukningen under flera&lt;br /&gt; 
år framåt. Endast mycket dramatiska prishöjningar gör att hushåll och&lt;br /&gt; 
företag omedelbart byter till mindre elkrävande utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har lagt ett förslag om förändrade avkastningskrav för Vattenfall.&lt;br /&gt;
Det förslaget kommer att innebära att elprisnivån i Sverige höjs med&lt;br /&gt; 
2-3 öre/kWh. Den höjningen kommer att slå igenom i full utsträckning år&lt;br /&gt; 
1991. I föreliggande proposition säger regeringen att det skall finnas en s. k.&lt;br /&gt; 
kontrollstation 1990. Då skall det övervägas vilka ekonomiska styrmedel&lt;br /&gt; 
som krävs för att regeringens målsättning att hålla tillbaka elförbrukningen&lt;br /&gt; 
skall kunna uppnås inför nedläggningen av de två reaktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger sig tro att det finns potentiella eleffektiviserings- och&lt;br /&gt; 
besparingsåtgärder på 5-10 TWh. Några konkreta metoder för att uppnå&lt;br /&gt; 
detta redovisas inte.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Visserligen inrättas ett nytt statsbidrag och en s. k. energiteknikfond, Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men det kommer knappast att leda till de massiva förändringar av elkon- N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sumtionen som måste till för att hindra en ökad användning av elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I klartext innebär regeringens förslag en förhållandevis svag ökning av&lt;br /&gt; 
elpriserna under de närmaste två åren; därefter måste man räkna med en&lt;br /&gt; 
mycket kraftig elprishöjning. Hur stor den blir beror helt på om det blir&lt;br /&gt; 
möjligt att bygga ersättningskraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Ersättningskraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiministern har presenterat en skiss över elsituationen år 1997. Vid en&lt;br /&gt; 
första anblick verkar det som om det skulle finnas möjligheter att bygga nya&lt;br /&gt; 
milj ovänligare kraftverk. En närmare analys av propositionen visar att det i&lt;br /&gt; 
själva verket knappast kommer att gå att ordna någon annan ersättning än&lt;br /&gt; 
kondenskraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall säger i sitt remissyttrande: ”Det går idag inte att garantera att&lt;br /&gt; 
nya kraftanläggningar kan tas i drift till 1995 för att ersätta avställd kärnkraft.&lt;br /&gt;
Startas en snabb utbyggnad nu måste vidare denna baseras på idag&lt;br /&gt; 
beprövad teknik. I annat fall riskeras flera år med störningar i elförsörjningen&lt;br /&gt;
i slutet av 1990-talet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningsvärt nog kommer det största enskilda tillskottet i energiministerns&lt;br /&gt;
skiss från en ökad elproduktion i de tio kärnkraftsreaktorer som&lt;br /&gt; 
enligt förslaget skall få drivas 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tillskott består bl. a. av ökad exploatering av vattenkraften. Socialdemokraterna&lt;br /&gt;
skulle vilja offra flera av de stora orörda älvarna. Hittills&lt;br /&gt; 
har de inte kunnat få politisk majoritet för detta. Vi moderater finner ingen&lt;br /&gt; 
anledning att förstöra värdefulla och unika naturmiljöer genom vattenkraftsutbyggnad&lt;br /&gt;
när existerande kärnkraftverk i stället kan nyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om regeringen skulle få stöd bland andra partier för att bygga ut&lt;br /&gt; 
t. ex. Vindelälven kan det knappast förbättra elförsörjningen 1997. Vattenkraftsutbyggnad&lt;br /&gt;
tar lång tid. Först krävs en omfattande projektering,&lt;br /&gt; 
därefter en prövning i vattendomstol, och sedan tar det flera år att bygga&lt;br /&gt; 
stora nya kraftverk. Därför är det inte ens tekniskt realistiskt att räkna med&lt;br /&gt; 
att utbyggnad av de orörda älvarna skall kunna vara en ersättning för de&lt;br /&gt; 
reaktorer som regeringen vill lägga ner under 1990-talet. Däremot är det&lt;br /&gt; 
givet att dessa älvar kommer att allvarligt hotas i samband med den våg av&lt;br /&gt; 
reaktornedläggningar som regeringen planerar under det därpå följande&lt;br /&gt; 
decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiministern förlitar sig på de mindre utbyggnadsprojekt som finns i&lt;br /&gt; 
den s. k. vattenkraftsplanen. Många av dessa kommer emellertid inte heller&lt;br /&gt; 
att kunna slutföras i tid för regeringens reaktomedläggning bl. a. på grund&lt;br /&gt; 
av motstånd från lokalbefolkning, naturvårdare och fritidsfiskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de förnyelsebara energikällorna nämns även vindkraften. Försiktigtvis&lt;br /&gt;
garderar sig regeringen genom att ange ett intervall på mellan 0&lt;br /&gt; 
och 3 TWh. Det är orealistiskt att inom överskådlig tid räkna med någon&lt;br /&gt; 
substantiell elproduktion från vindkraft. El från vindkraftverk är alldeles för&lt;br /&gt; 
dyr. Därtill kommer driftsmässiga problem bl. a. vid stiltje. Energiministerns&lt;br /&gt;
tidigare presenterade vindkraftsplaner med flera tusen vindkraftverk 9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;längs kusterna och långt ute till havs kan därför i nuvarande läge betecknas Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
som önsketänkande. N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvåreaktorutredningen beräknar i sin energibalans att det skulle vara&lt;br /&gt; 
möjligt att nettoimportera förhållandevis stora mängder el, 1,5 TWh. Det är&lt;br /&gt; 
osäkert om det finns tillgängliga mängder elkraft att köpa från våra grannländer.&lt;br /&gt;
I både Norge och Finland pågår en diskussion om hur man där skall&lt;br /&gt; 
öka elproduktionsförmågan. Om elkraft skall importeras från Danmark&lt;br /&gt; 
innebär det kraft från de mest marginella danska kraftverken - gamla oljeoch&lt;br /&gt;
kolkondenskraftverk utan ordentlig rökgasrening. Föroreningarna från&lt;br /&gt; 
dessa kommer huvudsakligen att drabba Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed återstår i realiteten enbart möjligheten att producera el i Sverige&lt;br /&gt; 
genom förbränning av fossila bränslen. Detta kan ske genom kraft värmeverk,&lt;br /&gt;
kolkondenskraftverk eller med hjälp av gaskombikraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken med gaskombikraftverk är under utveckling. Ännu finns det&lt;br /&gt; 
ingen sådan anläggning i Sverige. En förutsättning för att gas skall kunna&lt;br /&gt; 
utnyttjas är att gasnätet byggs ut. Hittills har Sverige fått betala ett högt pris&lt;br /&gt; 
för naturgasen. För att kunna få något lägre priser är det nödvändigt att&lt;br /&gt; 
ansluta Sverige till ytterligare minst ett gasnät, vilket kan förväntas ta några&lt;br /&gt; 
år. Även om gas kan levereras från två eller flera leverantörer kommer&lt;br /&gt; 
gaskraftverken att producera el till höga priser. Därför finns det anledning&lt;br /&gt; 
att betvivla att gasen är realistisk som ersättningskraft till de nuvarande&lt;br /&gt; 
kärnkraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed återstår att nyttja endast kol och olja. Tvåreaktorutredningen&lt;br /&gt; 
hävdade att de två stora oljekondenskraftverken i Stenungsund och Karlshamn&lt;br /&gt;
skulle kunna användas. De byggdes under 1960-talet som baskraftverk,&lt;br /&gt;
men driften inskränktes när billigare och icke miljöstörande kärnkraftverk&lt;br /&gt;
under 1970-talet kunde tas i drift. Oljekondenskraftverken utnyttjas i&lt;br /&gt; 
dag endast under mycket korta tider men skulle i princip kunna drivas&lt;br /&gt; 
kontinuerligt under en stor del av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall framhåller dock i sitt remissyttrande: ”Befintliga oljekondensanläggningar&lt;br /&gt;
utnyttjas för närvarande som reserv för extrema situationer&lt;br /&gt; 
som köldtoppar och torrår. Denna reserv behövs även fortsättningsvis.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen räknar regeringen upp ett antal värmekraftverk som&lt;br /&gt; 
befinner sig på olika planeringsstadier. Om alla dessa planer förverkligas&lt;br /&gt; 
skall värmekraftverk där kol i större eller mindre mängd nyttjas för värmeoch&lt;br /&gt;
elproduktion byggas i Nässjö, Värnamo, Karlstad, Södertälje, Nynäshamn,&lt;br /&gt;
Norrköping, Linköping, Malmö, Göteborg samt Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de opinionsyttringar som funnits mot att elda kol i värmekraftverk&lt;br /&gt;
i närheten av bostadsområden är det inte troligt att det kan ske en&lt;br /&gt; 
så snabb utbyggnad som regeringen hoppas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen återstår traditionella kolkondenskraftverk. Även beträffande&lt;br /&gt; 
dessa är det svårt att förstå hur regeringen kan tro att dessa skall kunna vara&lt;br /&gt; 
färdiga att ta i drift samtidigt som de två reaktorerna avvecklas. Genom att&lt;br /&gt; 
forcera miljöprövning och annan tillståndsgivning kan det kanske vara&lt;br /&gt; 
möjligt att slutföra något i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelser för ett stort kolkondenskraftverk i Oxelösund pågår hos&lt;br /&gt; 
Vattenfall. Regeringen försöker dölja detta under benämningen demonstrationsprojekt.&lt;br /&gt;
Redan i föreliggande proposition tillskjuts 50 milj. kr. för 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;projekteringskostnader. Projektet befinner sig emellertid bara på inled- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsstadiet. Vattenfall och de andra intressenterna har ännu inte bestämt N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig för vilket slags kolkondenskraftverk som skall byggas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;3.2 Konsekvenser för hushållen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen antyder att ett sätt att minska effekterna av de höjda elpriserna&lt;br /&gt; 
för industrin vore att knyta energibeskattningen till momssystemet. Det&lt;br /&gt; 
skulle, om hela den nuvarande energiskatten överfördes till momssystemet,&lt;br /&gt; 
medföra en övervältring av kostnader på hushållen. Inom hushållssektorn&lt;br /&gt; 
kommer ökade elpriser huvudsakligen att drabba de husägare som nyttjar el&lt;br /&gt; 
för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Eluppvärmda småhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag över en miljon hus där el nyttjas för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Tabell 1 Småhusens uppvärmning&lt;br /&gt; 
Val av bränsle under 1986&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Antal småhus&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;% av alla småhus&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Direkt elvärme&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;525 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;31,7 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Enbart värmepump&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;13 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;0,8 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Elvärmepanna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;294 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;17,7 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;El/vedvärmepanna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;112 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;6,8 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;El/oljevärmepanna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;48 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2,9 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;El/ved/o lj evärmepanna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;30 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1,8 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1 022 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;61,7 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I ytterligare 64 000 småhus kan elvärme utnyttjas, men av olika skäl gjorde&lt;br /&gt; 
inte husägarna detta under 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över en miljon hushåll eller nästan vart tredje svenskt hushåll och en stor&lt;br /&gt; 
del av befolkningen skulle omedelbart få ökade boendekostnader om elpriserna&lt;br /&gt;
höjdes. Därtill kommer alla de hushåll som äger fritidshus. I merparten&lt;br /&gt;
av landets 625 000 fritidshus nyttjas el helt eller delvis för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt kommer uppemot 1 1/2 miljon småhus och fritidshus att&lt;br /&gt; 
beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan ägarna nyttja andra bränslen, främst i de hus som har&lt;br /&gt; 
kombipannor som kan eldas med olja. Alla övriga hushåll skulle vid en&lt;br /&gt; 
elprisökning ställas inför två kostsamma alternativ - antingen behålla elvärmen&lt;br /&gt;
och betala ett betydligt högre elpris eller göra omfattande ombyggnader&lt;br /&gt;
av sina värmeanläggningar. Om inte el får utnyttjas finns det knappast&lt;br /&gt; 
något alternativ till att värma småhus med olja. Att installera oljeeldning i&lt;br /&gt; 
ett ordinärt småhus som saknar vattenburen värme kan kosta över 80 000&lt;br /&gt; 
kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna minska elförbrukningen för uppvärmningsändamål krävs&lt;br /&gt; 
troligen, förutom prisökningar, dessutom direkta regleringar. Den enskilde&lt;br /&gt; 
husägaren kan då förlora rätten att själv bestämma över vilken uppvärmningsmetod&lt;br /&gt;
han vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Ett steg mot en ytterligare reglering av uppvärmningsförhållandena togs i Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förra veckan av energiministern, som då deklarerade att installation av N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktverkande el i nya hus skall förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Konsekvenser för den svenska industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen försöker påskina att den svenska industrin inte skall drabbas av&lt;br /&gt; 
den förtida avvecklingen. Det är ett påstående som inte har trovärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIND framhåller i sitt remissvar: ”Det är Statens Industriverks uppfattning&lt;br /&gt; 
att någon tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen inte kan ske med&lt;br /&gt; 
hänvisning till förbättringar i det ekonomiska läget.” ”Även en begränsad&lt;br /&gt; 
tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen får negativa återverkningar på&lt;br /&gt; 
delar av den elkrävande industrin - delar som i många fall är lokaliserade till&lt;br /&gt; 
sysselsättningsmässigt utsatta områden i landet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Försämrad konkurrenskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. elintensiva industrin, som svarar för ca 13 % av den totala&lt;br /&gt; 
elförbrukningen, består av företag inom pappers- och massaindustrin, stålindustrin&lt;br /&gt;
samt delar av den kemiska industrin. Den sysselsätter direkt över&lt;br /&gt; 
100 000 personer och svarar för cirka en tredjedel av industrins samlade&lt;br /&gt; 
nettoexport. Den elintensiva industrin är således mycket viktig för Sveriges&lt;br /&gt; 
välstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karakteristiskt för de ovanstående branscherna är att de säljer sina produkter&lt;br /&gt;
i stark konkurrens med utländska tillverkare, som gör i princip&lt;br /&gt; 
likvärdiga produkter. Därför kan de inte kompensera sig för ökade kostnader&lt;br /&gt;
i Sverige. Det gör att de blir mycket hårt drabbade av elprisökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skriver i propositionen: ”Inom regeringskansliet har beräkningar&lt;br /&gt;
gjorts av sysselsättningseffekterna för elintensiv elindustri vid höjda&lt;br /&gt; 
elpriser. Beräkningarna visar att ett stort antal arbetstillfällen hotas vid&lt;br /&gt; 
stora elprishöjningar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likväl inleder nu regeringen en politik som kommer att leda till elprisökningar.&lt;br /&gt;
Det finns två användarkategorier som, till skillnad från andra, på&lt;br /&gt; 
sikt är priskänsliga - den elintensiva industrin och hushållen med elvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga elpriser kommer efter en tid att minska förbrukningen av el för&lt;br /&gt; 
uppvärmning, eftersom andra värmekällor väljs vid ny- eller ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga elpriser kommer i längden att leda till att många elintensiva industriföretag&lt;br /&gt;
måste upphöra med sin verksamhet. Endast på detta sätt kan&lt;br /&gt; 
regeringen åstadkomma den eftersträvade minskningen av förbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiverket har utrett konsekvenserna för den elintensiva industrin av&lt;br /&gt; 
den fullständiga kärnkraftsavveckling som regeringen planerar till åren&lt;br /&gt; 
mellan 2000 och 2010. I rapporten, ”Eleffektivitet inom industrin”, konstateras&lt;br /&gt;
det att en sådan avveckling kommer att ge upphov till omfattande&lt;br /&gt; 
strukturförändringar. Det finns, enligt vår mening, anledning att betänka&lt;br /&gt; 
detta redan inför den nu föreslagna avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare konstateras att det finns ett starkt samband mellan ökad produktivitet&lt;br /&gt;
och ökad elanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Trots att lönekostnaderna i Sverige har sjunkit i förhållande till andra Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
länder under senare år förlorar Sverige fortfarande marknadsandelar. N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industri måste ytterligare öka sin produktivitet och konkurrensförmåga.&lt;br /&gt;
Det blir då särskilt allvarligt att inleda en prisökningsprocess som i sig&lt;br /&gt; 
kommer att leda till besvärliga strukturförändringar inom svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte realistiskt att tro att vi i Sverige snabbt skulle framgångsrikt&lt;br /&gt; 
kunna ändra vår industristruktur för att tillverka mindre elkrävande produkter.&lt;br /&gt;
Den svenska skogen är exempelvis en resurs vi inte har råd att&lt;br /&gt; 
försaka.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;3.3.2 Regionalpolitiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförbrukningen är ojämnt fördelad över Sverige. I Västernorrlands län&lt;br /&gt; 
förbrukade varje anställd år 1984 230 MWh och i Norrbottens län 129&lt;br /&gt; 
MWh, medan förbrukningen i Stockholms och Malmöhus län enbart var 19&lt;br /&gt; 
MWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Norrlandslänen och Bergslagen som kommer att drabbas hårdast&lt;br /&gt; 
av höjda elpriser. Nedanstående uppräkning av stora elenergiförbrukande&lt;br /&gt; 
industrianläggningar visar tydligt hur hårt vissa delar av vårt land kommer&lt;br /&gt; 
att drabbas av de strukturförändringar som kommer att bli resultatet av&lt;br /&gt; 
ökade elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mekanisk pappersmassa är särskilt elenergikrävande. Massafabriker och&lt;br /&gt; 
pappersbruk av de slag som drabbas hårdast av höjda elpriser finns på&lt;br /&gt; 
följande orter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarnsveden Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ortviken Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östrand (CTMP) Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matfors Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstavik Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Braviken Östergötlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyltebruk Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rottneros Värmlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rockhammar Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bureå Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utansjö Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aluminiumsmältverk kan inte klara kraftigt höjda elpriser. Koppar- och&lt;br /&gt; 
blysmältverken är också bland de allra största användarna av elenergi.&lt;br /&gt; 
Smältverk finns bl. a. i:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges specialstålverk tillhör de företag som kommer att få svårigheter om&lt;br /&gt; 
elpriserna höjs. Specialstålstillverkning och kringhörande verksamhet finns&lt;br /&gt; 
på följande orter:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hagfors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avesta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19"&gt;&lt;p&gt;Värmlands län&lt;br /&gt; 
Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Degerfors Örebro län Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torshälla Södermanlands län N28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hofors Gävleborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hällefors Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Surahammar Västmanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sandviken Gävleborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söderfors Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långshyttan Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammar Västmanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kommer de handelsstålverk som använder mycket elektricitet att&lt;br /&gt; 
kraftigt påverkas. Det gäller bl. a. följande orter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borlänge Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstad Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smedjebacken Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legeringsindustrin är också mycket känslig för elprishöjningar. Sådana&lt;br /&gt; 
företag finns bl. a. i:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vargön Älvsborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den kemiska industrin är det främst klorattillverkningen som drabbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikrävande kemisk tillverkning finns bl.a. i:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skoghall Värmlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domsjö Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungaverk Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockvik Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alby Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;3.4 Miljökonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest allvarliga med regeringens förslag till förtida kärnkraftsavveckling&lt;br /&gt; 
är att det kommer att ske på miljöns bekostnad. Vi erinrar om vad som stod&lt;br /&gt; 
på linje 2:s röstsedel: ”... i avvaktan på förnyelsebara energikällor...” samt&lt;br /&gt; 
”Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.” Som ovan&lt;br /&gt; 
visats är det realistiskt att räkna just med olje- och kolkondenskraftverk&lt;br /&gt; 
samt något koleldat värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kommer att leda till ökade luftföroreningar och stora mängder&lt;br /&gt; 
aska, slagg och annat avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även noteras att höjda elpriser kommer att hårdast drabba de&lt;br /&gt; 
mest miljövänliga processerna, t. ex. kemisk-mekanisk massa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är noterbart att regeringen redovisar sina åsikter beträffande miljöproblemen&lt;br /&gt;
i samband med den förtida kärnkraftsawecklingen på några få&lt;br /&gt; 
rader i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3.4.1 Luftföroreningar Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;N28&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Naturvårdsverkets remissyttrande över tvareaktorutredningen är mycket&lt;br /&gt; 
kritiskt. Man påpekar bl. a. att om alla de nuvarande kärnkraftverken&lt;br /&gt; 
skulle ersättas av kolkondenskraftverk skulle koldixoidutsläppen öka med&lt;br /&gt; 
ca 50 %. Riskerna med ökade halter koldioxid är en miljöfara som numera&lt;br /&gt; 
uppmärksammas alltmera, bl. a. i den s. k. Brundtlandrapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Naturvårdsverket skriver bl. a.: ”Det är därför nödvändigt att hålla fast&lt;br /&gt; 
vid de ursprungliga förutsättningarna för kärnkraftens avveckling, nämligen&lt;br /&gt; 
att den del av elproduktionen som behöver ersättas måste produceras med i&lt;br /&gt; 
huvudsak förnyelsebara energikällor.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om två reaktorer som producerar ca 10 TWh el/år avvecklas och&lt;br /&gt; 
ersätts med kolkondenskraftverk som är utrustade med modern reningsutrustning&lt;br /&gt;
innebär det att:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;• Svavelföroreningarna i luften ökar med minst 4 500 ton/år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;• Kväveföroreningarna i luften ökar med minst 4 500 ton/år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen står det att kärnkraftsavvecklingen skall kunna genomföras&lt;br /&gt;
utan att de totala luftföroreningarna ökar. Eftersom luftföroreningarna&lt;br /&gt;
från kraftsektorn utan tvivel kommer att öka mycket drastiskt innebär&lt;br /&gt; 
det att föroreningarna från andra sektorer måste minska. Givetvis skulle&lt;br /&gt; 
dessa kunna reduceras även om kärnkraftverken utnyttjades. Då skulle&lt;br /&gt; 
således utsläppen av svavel och kväveoxid kunna minskas snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta framhåller koncessionsnämnden för miljöskydd, som i sitt remisssvar&lt;br /&gt;
bl. a. skriver: ”Konsekvensen av en avveckling av två kärnkraftsaggregat&lt;br /&gt;
blir därför att en ökning av föroreningsutsläpp aldrig kan undvikas.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Beträffande kväveoxidutsläppen kan ökad förbränning i samband med&lt;br /&gt; 
kärnkraftsavvecklingen innebära att det uppsatta målet att reducera utsläppen&lt;br /&gt;
med 30 % inte kommer att kunna uppnås. Regeringen skriver att&lt;br /&gt; 
ytterligare åtgärder erfordras för att nå detta mål, men den vet uppenbarligen&lt;br /&gt;
inte hur detta skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kring de platser där man anlägger kolkondenskraftverk kommer det att&lt;br /&gt; 
märkas lokala miljöstörningar i form av bl. a. skogsskador. Om de gamla&lt;br /&gt; 
oljekondenskraftverken i Stenungsund och Karlshamn åter sätts i kontinuerlig&lt;br /&gt;
drift kommer detta att ge svåra skador på omgivningen. Verken saknar&lt;br /&gt; 
i dag helt rökgasrening. I Karlshamn kan man möjligen installera sådan&lt;br /&gt; 
utrustning men i Stenungsund saknas sådana möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Även gasförbränning ger upphov till miljöproblem. Kväveoxidutsläppen&lt;br /&gt; 
är något lägre än om motsvarande energimängd utvinns ur olja eller kol,&lt;br /&gt; 
men är likväl oroväckande. Eftersom gasen liksom olja och kol är fossila&lt;br /&gt; 
bränslen kommer koldioxidhalten i luften att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om elprishöjningarna leder till att uppvärmningen av småhus i ökad&lt;br /&gt; 
utsträckning baseras på oljeeldning medför även detta miljöproblem, främst&lt;br /&gt; 
i form av kväveföroreningar i atmosfären. Om inhemska bränslen, t. ex.&lt;br /&gt; 
ved, utnyttjas ger röken också normalt upphov till besvärande störningar i&lt;br /&gt; 
den närmaste omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;3.4.2 Restprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolkondenskraftverk och koleldade värmekraftverk ger upphov till omfattande&lt;br /&gt;
restprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med samma storleksantaganden som ovan skulle effekterna bli följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Avsvavlingsrestema skulle uppgå till ca 175 000 ton/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Flygaskan skulle väga ca 300 000 ton/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Slagg och bottenaska skulle väga ca 38 000 ton/år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Efter 15 års drift av kolkondenskraftverken skulle restprodukterna täcka&lt;br /&gt; 
en yta motsvarande Gamla Stan till 17 meters höjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir således omfattande lokala miljöproblem kring kolkondenskraftverk.&lt;br /&gt;
Många av restprodukterna är giftiga och deponeringen av dessa måste&lt;br /&gt; 
därför göras på ett betryggande sätt, om inte grundvattnet skall förgiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade kostnaderna för regeringens förslag är inte lätta att omedelbart&lt;br /&gt; 
uppskatta. Om den del av det socialdemokratiska partiet som inte bara vill&lt;br /&gt; 
förtidsaweckla kärnkraften utan även minska elförbrukningen får råda,&lt;br /&gt; 
kommer påfrestningarna på den svenska ekonomin att bli mycket stora,&lt;br /&gt; 
bl. a. i form av företagsnedläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer ersättningskraftverk att byggas innebär detta en påfrestning på&lt;br /&gt; 
miljön som är omöjlig att direkt värdera i pengar, men som är mycket&lt;br /&gt; 
allvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid beräkningar av de direkta kostnaderna av regeringens&lt;br /&gt;
förslag - kostnader som kommer att drabba det svenska folket antingen&lt;br /&gt; 
i egenskap av skattebetalare eller som elkonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i förtid stänga en reaktor i Barsebäck och en reaktor i Ringhals och&lt;br /&gt; 
sedan bygga motsvarande stora ersättningskraftverk som nyttjar det billigaste&lt;br /&gt;
bränslet - kol - kan beräknas medföra en merkostnad på i runda tal&lt;br /&gt; 
och i dagens penningvärde 25 miljarder kronor. Det kan emellertid inte&lt;br /&gt; 
uteslutas att merkostnaden t. o. m. blir väsentligt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska energipolitiken är ett utslag av maktfullkomlighet.&lt;br /&gt; 
Regeringen ser inte till Sveriges bästa utan utnyttjar sin makt för att lösa&lt;br /&gt; 
interna konflikter inom det socialdemokratiska partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen är inte skriven av ideologisk övertygelse och den är inte&lt;br /&gt; 
heller resultatet av sakliga bedömningar. Regeringen inleder inte avvecklingen&lt;br /&gt;
av kärnkraften för att man anser att den är farlig; den inleder&lt;br /&gt; 
avvecklingen för att kunna ha ett argument vid valmöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den formen av politisk taktik på bekostnad av Sveriges miljö och ekonomi&lt;br /&gt;
borde väcka indignation långt in i det socialdemokratiska partiet.&lt;br /&gt; 
Regeringens proposition bör avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkomröstningens utslag bör respekteras och de existerande reaktorerna&lt;br /&gt; 
bör nyttjas så länge de uppfyller säkerhetskraven. Dessa krav skall givetvis&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
N28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;revideras efter hand som nya erfarenheter görs och ny teknik blir tillgänglig.&lt;br /&gt; 
Det innebär emellertid att det är sannolikt att de nuvarande reaktorerna&lt;br /&gt; 
kommer att kunna vara i drift även efter år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ger kraftföretag och politiker rådrum att finna lämplig ersättning till&lt;br /&gt; 
de nuvarande reaktorerna. En sådan prövning av olika alternativ måste&lt;br /&gt; 
göras förutsättningslöst och stor hänsyn måste tas till de olika energikällornas&lt;br /&gt;
miljömässiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i det fall att det skulle krävas ytterligare elkraftskapacitet måste&lt;br /&gt; 
tillkommande energikällor noga utvärderas från miljösynpunkt. De fem&lt;br /&gt; 
stora orörda Norrlandsälvarna får inte utnyttjas. Konventionella kol- och&lt;br /&gt; 
oljekondenskraftverk skall inte byggas. Gränsvärden för utsläpp från denna&lt;br /&gt; 
typ av anläggningar bör skärpas. Småskaliga gaskombikraftverk med avancerad&lt;br /&gt;
rökgasrening bör dock kunna byggas om elförbrukningen ökar. Naturgasnätet&lt;br /&gt;
bör byggas ut i den takt det finns marknadsmässiga förutsättningar&lt;br /&gt;
för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inte anledning för riksdagen att fatta några nya&lt;br /&gt; 
beslut om den framtida energipolitiken. Det finns inte heller anledning att&lt;br /&gt; 
göra några genomgripande förändringar beträffande stödet till energibesparande&lt;br /&gt;
åtgärder o. d. Förslag om mindre förändringar avseende dessa program&lt;br /&gt;
återfinns i en moderat kommittémotion med anledning av den föreliggande&lt;br /&gt;
propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för hur&lt;br /&gt; 
kärnkraftsavvecklingen skall inledas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om konsekvenserna av en förtida kärnkraftsavveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om tolkningen av folkomröstningsresultatet 1980&lt;br /&gt; 
och utnyttjande av existerande kärnkraftsreaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 mars 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
N28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;br /&gt; 
Anders Björck (m)&lt;br /&gt; 
Nils Carls hamre (m)&lt;br /&gt; 
Rolf Dahlberg (m)&lt;br /&gt; 
Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Ingegerd Troedsson (m)&lt;br /&gt; 
Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Clarkson (m)&lt;br /&gt; 
Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;br /&gt; 
Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Olof Strindberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Arne Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl Bildt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Tobisson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Carls hamre</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Dahlberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Lundgren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Sundberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Olof Strindberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Arne Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:90</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:14:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:14:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02N28</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:14:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02N28</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>mot_198788_n_28.pdf</filnamn>
<filstorlek>414823</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88  inför 1990-talet N28</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C3DBAB79-5C13-487B-9B28-0675946034CA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>