<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2778632</hangar_id>
 <dok_id>GB02N27</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>N27</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:N27 av Lars Werner m.fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>27</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:29:29</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik  inför 1990-talet</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m.fl. (vpk)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N27/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N27</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02N27</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:N27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Werner m.fl. (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik&lt;br /&gt; 
inför 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtta år efter folkomröstningen om kärnkraft, två år efter Tjernobyl och&lt;br /&gt; 
energirådets arbete och utredning om den katastrofen, har regeringen inte&lt;br /&gt; 
något avgörande nytt att meddela om den framtida energipolitiken i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den proposition som nu har lagts öppnar inte vägen till den omställning&lt;br /&gt; 
och förnyelse av det svenska energisystemet som vpk och andra kärnkraftsmotståndare&lt;br /&gt;
krävt och arbetat för i mer än tio år. Ytterligare sju till åtta år&lt;br /&gt; 
skall gå innan regeringen kan tänka sig att ta den första reaktorn ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter alla dessa år, alla utredningar och undersökningar talar man nu om&lt;br /&gt; 
att ersättningsproduktion för kärnkraften måste förberedas och byggas ut.&lt;br /&gt; 
Men när skall detta arbete påbörjas? Det borde naturligtvis efter folkomröstning&lt;br /&gt;
och riksdagsbeslut redan ha varit ett mycket långt stycke på väg.&lt;br /&gt; 
Beslutet om avveckling av alla reaktorer fram till år 2010 innebär inte att&lt;br /&gt; 
samtliga reaktorer skall gå fram till detta årtal och sedan plötsligt stängas.&lt;br /&gt; 
Det är en lek med ord att tala om ”förtida avveckling”, när man som&lt;br /&gt; 
regeringen nu säger att två reaktorer skall avvecklas i mitten av 1990-talet.&lt;br /&gt; 
”Förtida” i förhållande till vad?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med allt annat material som lagts fram i energifrågan från socialdemokratiskt&lt;br /&gt;
håll, antingen det varit i opposition eller i regeringsställning,&lt;br /&gt; 
visar denna proposition att utfästelser och löften från SAP om att kärnkraften&lt;br /&gt;
skall avvecklas inte kan tas på allvar. Om det blir ett mindre tryck för&lt;br /&gt; 
avveckling från den allmänna opinionen, om de förnyade kampanjerna om&lt;br /&gt; 
industrinedläggelser och arbetslöshet vinner nytt gehör och om hotet om att&lt;br /&gt; 
kol och olja måste användas i stället för kärnkraft inte motarbetas, så är det&lt;br /&gt; 
helt tänkbart att vi i den nära framtiden kan få se socialdemokratiska förslag&lt;br /&gt; 
till utbyggnad av kärnkraften i stället för tvärtom. Regeringens och socialdemokratins&lt;br /&gt;
energipolitik och deras löften om kärnkraftsawecklingen är&lt;br /&gt; 
inte trovärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har i sitt energipolitiska program, i riksdagsmotioner och i debatter&lt;br /&gt; 
hävdat att det är fullt möjligt att avveckla kärnkraften inom en tioårsperiod&lt;br /&gt; 
utan några negativa verkningar på sysselsättning, nationell ekonomi och&lt;br /&gt; 
välfärd. Tvärtom skulle en sådan energipolitik vara till stor fördel för vårt&lt;br /&gt; 
land och ge direkta positiva resultat. Men de största och viktigaste vinsterna&lt;br /&gt; 
finns att hämta i det långa perspektivet, i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfallsproblematiken i kärnenergiproduktionen tornar upp sig på ett&lt;br /&gt; 
alltmer hotfullt sätt och några lösningar finns inte inom räckhåll. Kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N26-27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;över klyvbara produkter fungerar inte, vilket händelserna i Västtyskland i Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinter visat. Sambandet kärnkraft-kärnvapen och därmed omöjligheten att N27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhindra en allt större kärnvapenspridning både till stater och organisationer&lt;br /&gt;
ligger i öppen dag. Vpk har gång på gång fört fram dessa frågeställningar,&lt;br /&gt;
senast i vår energipolitiska motion i januari 1988. Men i regeringens&lt;br /&gt; 
proposition finns ingenting nämnt om dessa viktiga frågor, hur de påverkar&lt;br /&gt; 
eller borde påverka besluten om den svenska energipolitiken och hur Sverige&lt;br /&gt;
som stat skall kunna förena de två omöjliga rollerna; att verka för&lt;br /&gt; 
kärnvapennedrustning och främja kärnkraftsutbyggnad. Tystnaden är talande&lt;br /&gt;
och tron på regeringens vilja och förmåga att uppfylla sina löften inom&lt;br /&gt; 
energiområdet urholkas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget måste regeringens energiproposition karaktäriseras som&lt;br /&gt; 
oklar, med ett fåtal konkreta förslag till hur kärnkraften skall kunna avvecklas&lt;br /&gt;
och hur energiproduktion/konsumtion i övrigt skall kunna lösas,&lt;br /&gt; 
både under den närmaste framtiden, fram till sekelskiftet, och på längre&lt;br /&gt; 
sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har i sin energimotion (motion 1987/88:N416) och energiskattemotion&lt;br /&gt;
(motion 1987/88:Sk560) i januari 1988 tagit upp de energifrågor som&lt;br /&gt; 
partiet bedömt som de viktigaste i dagsläget. Föreliggande motion skall&lt;br /&gt; 
betraktas som ett komplement och en utvidgning av dessa tidigare förslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Elproduktion och elkonsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns intressanta siffror när det gäller elproduktion och elkonsumtion i&lt;br /&gt; 
regeringens proposition. Om de sammanfattas ger de en bild av förhållandena&lt;br /&gt;
på området, som inte kan annat än förvåna när den jämförs med&lt;br /&gt; 
propositionens förslag. Så är elkraftssystemets leveransförmåga i dagsläget&lt;br /&gt; 
165 TWh/år. Det är lågt räknat, eftersom vattenkraften effektivt utnyttjad&lt;br /&gt; 
ger mer än de 63 TWh som propositionen anger (1987 gav vattenkraften 71&lt;br /&gt; 
TWh). Men låt gå för 165 TWh/år. Detta system producerade 1987 142&lt;br /&gt; 
TWh, huvudsakligen beroende på att 19 TWh oljekondens stod stilla och att&lt;br /&gt; 
4 TWh installerad mottryckskraft/kraftvärme inte användes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringsförlusterna i systemet uppgick till ca 11,5 TWh, kvar för&lt;br /&gt; 
förbrukning fanns således 142-11,5 = 130,5 TWh. Efter temperaturkorrigering&lt;br /&gt;
kvarstår 129,5 TWh, enligt propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförbrukningen fördelades på följande sätt (avrundade värden):&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Industri 52 TWh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostäder, service m.m. 41 ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elvärme 30 ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt, transporter, fjärrvärme 6 ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoexport 4 ”&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Summa: 133 ”&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Sammanställda på detta sätt stämmer inte propositionens siffror från de&lt;br /&gt; 
olika tabellerna. På ett ställe anges total prima elanvändning till 132,5 TWh,&lt;br /&gt; 
på ett annat den totala elanvändningen till 138 TWh i stället för 142. Det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;kan bero på att mer har producerats, eller att förluster räknats för lågt, eller Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
att förbrukningen räknats för högt i någon sektor. N27&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det som är intressant att konstatera är den stora produktionskapaciteten,&lt;br /&gt; 
den höga siffran för industrins förbrukning och de 30 terawattimmarna&lt;br /&gt; 
elvärme lika mycket som halva kärnkraftsproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt propositionen låg industrins elförbrukning i stort sett stilla mellan&lt;br /&gt; 
1975 och 1982. Under de senaste fem åren har den ökat mellan 25 och 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den ökningen sammanfaller väl med idrifttagningen av de sista reaktorerna,&lt;br /&gt;
särskilt de två stora Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Det har skett&lt;br /&gt; 
samtidigt som gruvor och stålindustri lagts ner, den tunga varvsindustrin så&lt;br /&gt; 
gott som utplånats och omfattande rationaliseringar skett inom massa- och&lt;br /&gt; 
pappersindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Att som propositionen gör förklara detta i huvudsak med att massaindustrin&lt;br /&gt;
övergått till mera energikrävande processer är inte tillräckligt. Det har&lt;br /&gt; 
skett därför att ett hejdlöst slöseri med elektrisk kraft uppmuntrats av&lt;br /&gt; 
Vattenfall och andra elproducenter, genom billiga taxor, reklamkampanjer&lt;br /&gt; 
och alla andra tänkbara åtgärder. Likadant är det på elvärmesidan. Där har&lt;br /&gt; 
förbrukningen så gott som fördubblats mellan 1980 och 1985. Inga försök&lt;br /&gt; 
till hushållning, sparande eller prissättning som kunnat dämpa efterfrågan&lt;br /&gt; 
har gjorts varken på industri- eller elvärmesidan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mot den bakgrunden är det otillständigt att som energiverket och regeringen&lt;br /&gt;
förutsätta en elförbrukning på 135-140 TWh i slutet på 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om vi i Sverige i dag utan någon som helst hushållning klarar oss med en&lt;br /&gt; 
förbrukning på 130-135 TWh, varav dessutom 30 TWh elvärme som inte&lt;br /&gt; 
behöver ersättas med ny elproduktion, så borde i stället ett intervall på&lt;br /&gt; 
100-110 TWh vara tillräckligt om tio år. Eller vad har man tänkt att all&lt;br /&gt; 
denna ökande elproduktion skall användas till?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Inom de branscher som enligt propositionen räknas till den elintensiva&lt;br /&gt; 
industrin är det omöjligt att se någon expansion. Däremot är det realistiskt&lt;br /&gt; 
att räkna med fortsatta neddragningar och rationaliseringar med minskad&lt;br /&gt; 
elkonsumtion som följd. Om till detta läggs alla de möjligheter till besparande&lt;br /&gt;
som ny och redan utvecklad teknik erbjuder är det en gåta hur&lt;br /&gt; 
regeringen i sin proposition kan tala om att det finns risker för elbrist redan&lt;br /&gt; 
med den blygsamma neddragningen av 10-15 TWh som det talas om i&lt;br /&gt; 
propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om vi tittar på gruvindustrin så är det nedläggningar av gruvor som i&lt;br /&gt; 
första hand är aktuella. Redan finns beslut om att de två sista järnmalmsgruvorna&lt;br /&gt;
i Bergslagen, Grängesberg och Dannemora, skall läggas ner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mycket talar för att gruvorna i Malmberget också försvinner inom en&lt;br /&gt; 
tioårsperiod. Detta beror inte på brist på energi utan på helt andra saker.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad vi kan konstatera är att någon ökning av elförbrukningen inom gruvindustrin&lt;br /&gt;
inte är för handen. En minskning kan förväntas. Samma förhållande&lt;br /&gt; 
råder inom järn- och stålindustrin. Om någon förändring kan förväntas går&lt;br /&gt; 
den mot minskad - inte ökad - produktion. Nya processer, kontinuerliga&lt;br /&gt; 
och elbesparande, har redan revolutionerat stålframställningen, och nya&lt;br /&gt; 
sådana är redan under utveckling eller färdiga. Således minskad, inte ökad,&lt;br /&gt; 
elanvändning inom denna elintensiva industri.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den svenska skogsindustrins massa- och pappersbransch är redan över&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;etablerad. Sedan många år tillbaka importerar Sverige råvara för massa- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställning, för närvarande är Chile den största exportören av träflis till N27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårt land. Inom landet slås sågverksindustrin ut på grund av att massafabrikerna&lt;br /&gt;
lägger beslag på alltmer av råvaran. Det har tidigare drabbat små och&lt;br /&gt; 
medelstora sågverk i sysselsättningssvaga bygder, nu lägger skogsbolagen&lt;br /&gt; 
ner sina egna stora rationella sågverksenheter. Det är en utveckling som är&lt;br /&gt; 
nationalekonomiskt vansinnig och som naturligtvis gynnats genom en slösaktig&lt;br /&gt;
användning av el med åtföljande stigande förbrukning som följd, så&lt;br /&gt; 
som redovisas i propositionen. Men för framtiden finns det inte utrymme för&lt;br /&gt; 
någon expansion inom massaindustrin. I många fall är taket redan nått, en&lt;br /&gt; 
ökad produktion baserad på import blir inte konkurrenskraftig i längden&lt;br /&gt; 
och den inhemska råvaran bör i större omfattning styras över till sågverksoch&lt;br /&gt;
trävaruindustrin, som är den verkliga framtidsbranschen och dessutom&lt;br /&gt; 
ger mera arbeten med energisnål produktion. Alltså finns det inte heller här&lt;br /&gt; 
underlag för några vidlyftiga prognoser om kraftigt ökad energiförbrukning,&lt;br /&gt; 
allra minst elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen gäller den kemiska industrin finns det all anledning att&lt;br /&gt; 
mana till försiktighet för en ohämmad expansion inom det området. Det är&lt;br /&gt; 
inte i första hand inom sådana industribranscher som Sverige har att söka&lt;br /&gt; 
sin framtid om vi som alla påstår skall sträva efter en produktion i samklang&lt;br /&gt; 
med och med hänsynstagande till natur och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget måste det konstateras att regeringens bedömning av den&lt;br /&gt; 
framtida situationen på elproduktions- och konsumtionssidan är felaktig,&lt;br /&gt; 
försvårar den nödvändiga omställningen av energisystemet och hindrar&lt;br /&gt; 
neddragningen av elanvändningen som är nödvändig för att kärnkraften&lt;br /&gt; 
skall kunna avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har i sina tidigare nämnda motioner krävt en omedelbar avstängning&lt;br /&gt; 
av ett par reaktorer, främst Barsebäck och/eller Ringhals 2. Det kravet&lt;br /&gt; 
kvarstår. Vpk anser att regeringens förslag om att ta två reaktorer ur drift i&lt;br /&gt; 
mitten på 1990-talet är helt otillräckligt och inte sakligt underbyggt. Det går&lt;br /&gt; 
att börja avvecklingen nu och regeringen bör snarast lägga fram en avvecklingsplan&lt;br /&gt;
för samtliga kärnkraftverk som skall vara genomförd före&lt;br /&gt; 
sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske utan att någon ”ersättning” i form av kolkondens behöver&lt;br /&gt; 
tillgripas. Vpk säger nej till all sådan utbyggnad och yrkar därför också&lt;br /&gt; 
avslag på de 50 milj. kr. som regeringen vill bevilja Vattenfall för studier av&lt;br /&gt; 
ny teknik inom kolförbränningsområdet inför projekteringen av ett nytt&lt;br /&gt; 
kondensverk i Oxelösund. Vpk har tidigare begärt att Värtaverkets utbyggnad&lt;br /&gt;
skall stoppas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller importerade energislag anser vpk liksom tidigare att olja är&lt;br /&gt; 
att föredra framför kol och uran och att naturgas är att föredra framför olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det således bedöms nödvändigt med ”ersättning” i form av kondensverk,&lt;br /&gt;
en uppfattning som inte delas av vpk, bör i första hand en ombyggnad&lt;br /&gt; 
av befintliga oljekondensverk till naturgas genomföras. I andra hand bör en&lt;br /&gt; 
satsning på höggradig rening och stränga krav på låga svavelhalter i olja&lt;br /&gt; 
genomföras vid befintliga oljekondensverk. De kan då godkännas som&lt;br /&gt; 
reservproduktion och vid toppförbrukning under t. ex. kalla vinterperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Fördelarna med detta, jämfört med en dyrbar utbyggnad av ny kolkon- 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;dens, står i öppen dag. Det finns redan installerat 20 TWh oljekondens i Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige. Som redovisats i propositionen står den mestadels stilla. När det N27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller ombyggnad enligt ovan ligger båda de stora verken i Karlshamn och&lt;br /&gt; 
Stenungsund väl till för en naturgasintroduktion. Även andra mindre verk&lt;br /&gt; 
på skilda platser i Sverige kan tänkas som reservaggregat. En naturgasledning&lt;br /&gt;
från Sydgasprojektet österut till Blekinge är en naturlig utveckling,&lt;br /&gt; 
som säkerligen kommer till stånd även av andra skäl än en ombyggnad av&lt;br /&gt; 
Karlshamnsverket, men som här ges ytterligare energipolitisk effekt. Även&lt;br /&gt; 
Stenungsund ligger bra till för att kunna nås med naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framförts att vissa kärnkraftverk skulle kunna omställas till&lt;br /&gt; 
naturgasdrift i samband med avvecklingen. Kraftindustrin har sådana planer.&lt;br /&gt;
Det reser stora, för att inte säga oöverstigliga, svårigheter, eftersom vi&lt;br /&gt; 
här har att göra med radioaktivt besmittade anläggningar. Jämfört med&lt;br /&gt; 
detta och jämfört med olägenheterna vid kolkondens är en fortsatt restriktiv&lt;br /&gt; 
användning av olja och en utbyggnad av naturgasanvändningen att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen talas det om en sänkning av svavelhalterna i tung eldningsolja&lt;br /&gt;
till 0,8 %. Vpk har för flera år sedan i sina energi- och miljöpolitiska&lt;br /&gt;
program krävt en svavelhalt på 0,5 % för tung eldningsolja och&lt;br /&gt; 
0,15 % för villaolja. En nedgång till sådana halter är en förutsättning för en&lt;br /&gt; 
”ersättning” med oljekondens enligt ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verkliga ersättning som erfordras vid kärnkraftsawecklingen är de&lt;br /&gt; 
ca 30 TWh som nu inte används till elvärme. Här anser vpk liksom tidigare&lt;br /&gt; 
att en utbyggnad av kraftvärme/mottryck är ett av de bästa alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ger decentraliserad produktion i kommunala kraftvärmeverk och industrier,&lt;br /&gt;
verkningsgraden jämförd med all slags kondenskraft är hög och&lt;br /&gt; 
flexibiliteten för användning av olika bränslen är stor. Det senaste är inte&lt;br /&gt; 
minst viktigt för den inhemska bränsleindustrins utveckling och framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av propositionen finns redan nu 10 TWh kraftvärme installerad&lt;br /&gt;
men endast hälften kommer till användning på grund av att billig el&lt;br /&gt; 
från Vattenfall och andra storproducenter dumpas på marknaden. Vpk har&lt;br /&gt; 
också i sin ovannämnda energiskattemotion från januari 1988 påpekat den&lt;br /&gt; 
orimliga beskattning som drabbar kraftvärmen i jämförelse med kondenskraften.&lt;br /&gt;
En utbyggnad av kraftvärme/mottryck från nuvarande 10 TWh till&lt;br /&gt; 
15-20 TWh är ett realistiskt och välmotiverat mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa elproduktionsalternativet av alla är vindkraften. Även här är&lt;br /&gt; 
vpk:s ståndpunkt sedan länge att ett statligt vindkraftsprogram på 10-15&lt;br /&gt; 
TWh är ett realistiskt mål. En sådan utbyggnad av vindkraften krävs också i&lt;br /&gt; 
vpk:s motion från allmänna motionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär vpk:s energipolitiska förslag på elproduktionsområdet&lt;br /&gt;
att en vattenkraftsproduktion på ca 70 TWh - redan utbyggd -, 15-20&lt;br /&gt; 
TWh kraftvärme och 10-15 TWh vindkraft räcker till den elkonsumtion på&lt;br /&gt; 
ca 100 TWh som kommer att behövas i slutet på 1990-talet. Reserv- och&lt;br /&gt; 
toppbelastningskapacitet ordnas med olje- och naturgaskondens enligt&lt;br /&gt; 
ovan. Riksdagen bör hos regeringen begära ett elproduktions- och konsumtionsprogram&lt;br /&gt;
enligt vad som föreslagits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kärnkraftens avfall&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
N27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Som inledningsvis påpekats innehåller propositionen ingenting alls om&lt;br /&gt; 
kärnkraftens avfallsproblem. Detta kan inte accepteras av vpk. Som en&lt;br /&gt; 
uppföljning av tidigare förslag från januari i år föreslår vpk att riksdagen hos&lt;br /&gt; 
regeringen begär en fullständig redogörelse för planeringen och det aktuella&lt;br /&gt; 
läget på kärnavfallsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högaktuellt nu är att ta i bruk slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall&lt;br /&gt; 
(SFR) i Forsmark. Vpk har från början sagt nej till detta förvar under&lt;br /&gt; 
havsbotten och framför allt påpekat att alla former av slutförvar måste&lt;br /&gt; 
hållas öppna och tillgängliga för kontroll. Sverige måste ta hand om det&lt;br /&gt; 
avfall som trots vpk:s och andras motstånd mot kärnkraften nu produceras i&lt;br /&gt; 
allt större mängder. Men någon igenläggning som ”gömmer undan” problemen&lt;br /&gt;
med det radioaktiva materialet kan inte godkännas. Ett villkor för att&lt;br /&gt; 
SFR får börja användas är att alla sådana kontroller kan garanteras. Riksdagen&lt;br /&gt;
bör fatta ett beslut med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfalls organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har åtskilliga gånger under de senaste åren framfört kritik mot Vattenfalls&lt;br /&gt;
utveckling till ett energiföretag som på snart sagt alla områden ingriper&lt;br /&gt; 
i och styr den svenska energipolitiken. Det främjar stordrift och storskalighet&lt;br /&gt;
och förhindrar utveckling av småskalig, decentraliserad och lokal energiproduktion.&lt;br /&gt;
Den nya ekonomiska styrning av verket som nu skall införas&lt;br /&gt; 
ändrar inte på dessa olägenheter. Vpk vill därför på nytt väcka förslaget om&lt;br /&gt; 
en genomgripande utredning av Vattenfalls roll i den svenska energipolitiken&lt;br /&gt;
syftande till en uppdelning av företaget i mindre, självständiga enheter&lt;br /&gt; 
med klart begränsade uppgifter. Som vpk redan föreslagit i sin motion om&lt;br /&gt; 
naturgasintroduktionen i Sverige, bör i första hand Vattenfall befrias från&lt;br /&gt; 
ansvaret att handha detta energiområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande propositionens allmänt välvilliga skrivningar om energisparande,&lt;br /&gt;
främjande av alternativ till kärnkraft osv. anser vpk att det är bra. Det&lt;br /&gt; 
hade varit ännu bättre om bestämda och konkreta förslag i skilda frågor&lt;br /&gt; 
förelegat. Vpk har ingenting emot förslaget om energiteknikfond, det har&lt;br /&gt; 
partiet tidigare krävt i skilda sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk är däremot kritiskt till signalerna om införande av en allmän mervärdeskatt&lt;br /&gt;
inom energiområdet. Detta är en typisk förberedelse för den harmonisering&lt;br /&gt;
av skatter, avgifter och andra lagområden som förbereds för&lt;br /&gt; 
närmandet till EG. En mervärdeskatt på energiområdet, som man har inom&lt;br /&gt; 
EG, skulle direkt försvåra en selektiv energipolitik av det slag som regeringen&lt;br /&gt;
i ord säger sig värna om. Riksdagen bör redan nu uttala sitt motstånd&lt;br /&gt; 
mot sådana förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kommer givetvis att stödja regeringens förslag om avveckling av två&lt;br /&gt; 
reaktorer. Det är inte det förslaget som gör regeringens proposition till ett&lt;br /&gt; 
så dåligt aktstycke. Men det hade varit befogat och enkelt för regeringen att 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;visa större handlingskraft och föreslå en avveckling av kärnkraften med en Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
omedelbar början. N27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär förslag på elproduktionsoch&lt;br /&gt;
konsumtionsområdet som leder till en elkonsumtion på 100-110&lt;br /&gt; 
TWh i slutet på 1990-talet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär att en fullständig plan för&lt;br /&gt; 
avveckling av kärnkraften i sin helhet snarast framläggs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att någon kolkondens för elproduktion&lt;br /&gt; 
inte får byggas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;4. att riksdagen avslår förslaget till anslag för ny teknik inom&lt;br /&gt; 
kolförbränningsområdet på 50 milj. kr. avsett för förstudier av ett&lt;br /&gt; 
kolkondensverk i Oxelösund,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, om&lt;br /&gt; 
någon kondenskraft skall byggas ut, bör i första hand befintlig oljekondens&lt;br /&gt;
förbättras eller ombyggas till naturgasdrift enligt förslaget i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att en naturgasledning&lt;br /&gt;
snarast kommer till stånd från Sydgasprojektet österut till&lt;br /&gt; 
Blekinge,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att svavelhalten i tung eldningsolja sänks&lt;br /&gt; 
till 0,5 % och i villaolja till 0,15 %,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;8. att riksdagen hos regeringen begär förslag som garanterar en&lt;br /&gt; 
utbyggnad av kraftvärme/mottryck till 15-20 TWh i slutet av 1990talet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen begär en fullständig redogörelse&lt;br /&gt; 
för planeringen och den aktuella situationen inom kärnavfallsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;10. att riksdagen beslutar att SFR inte får tas i bruk förrän fullständiga&lt;br /&gt;
garantier för övervakning och kontroll inom överblickbar tid&lt;br /&gt; 
kan lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;11. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om Vattenfalls&lt;br /&gt;
organisation och uppgifter i enlighet med vad som föreslås i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en&lt;br /&gt; 
allmän mervärdeskatt på energi inte bör införas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Stockholm den 21 mars 1988&lt;br /&gt; 
Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Oswald Söderqvist (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20"&gt;&lt;p&gt;     &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Graphic Systems Stockholm 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Oswald Söderqvist</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:90</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:10:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:10:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02N27</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:10:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02N27</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m.fl. (vpk)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_n_27.pdf</filnamn>
<filstorlek>198520</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik  inför 1990-talet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B1B6C187-5B8C-49ED-833A-E9C5EA61C8C9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>