2782656GB02N231987/88N23motmotMotion 1987/88:N23 av Erik Hovhammar m. fl. (m)MotionMotionNU2301988-03-02 00:00:002014-10-14 10:29:272014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk m. m.av Erik Hovhammar m. fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02N23/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02N23https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02N23
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2"><p>av Erik Hovhammar m. fl. (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:87 om ny ekonomisk<br />
styrning av statens vattenfallsverk m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42"><p>Mot.<br />
1987/88<br />
N23-25</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1 Inledning</p>
<p>Säker tillgång till billig energi har varit en av de viktigaste faktorerna för den<br />
svenska välståndsutvecklingen under 1900-talet. Möjligheten att utnyttja<br />
vattenkraften har haft stor betydelse för landets industrialisering. Även i dag<br />
är säker tillgång till elenergi till rimliga priser en förutsättning för viktiga<br />
delar av den svenska industrin och för möjligheterna till fortsatt välståndsskapande<br />
tillväxt.</p>
<p>Även för de enskilda hushållen är tillgången och priset på elkraft mycket<br />
viktig. Energipolitiken måste därför baseras på saklig grund. En av<br />
energipolitikens viktigaste uppgifter är att med så lite miljöstörningar som<br />
möjligt säkra hushållens och industrins elförsörjning.</p>
<p>Regeringens önskan att utnyttja energipolitiken för kortsiktiga taktiska<br />
syften innebär att energiförsörjningen ständigt blir föremål för nya politiska<br />
beslut. Regeringens energipolitik innebär, genom den förtida avvecklingen<br />
av kärnkraften, ett hot mot både miljön och välståndet i Sverige.</p>
<p>Den nu föreliggande propositionen måste ses som ett led i regeringens<br />
energipolitik. Den föreslagna ekonomiska styrningen av statens vattenfallsverk<br />
kan utnyttjas av regeringen till att skapa instrument för regeringen att<br />
kontrollera elprisnivån utan att behöva begära riksdagens sanktion för en<br />
skattehöjning. En sådan maktkoncentration till regeringen är oroande och<br />
öppnar vägen för kraftigt stigande elpriser.</p>
<p>Statsmakternas uppgift bör, enligt vår mening, vara att ställa upp de<br />
allmänna reglerna för energiproduktion. Kraftföretagen bör själva inom<br />
ramen för dessa regler få agera självständigt.</p>
<p>2 Statens vattenfallsverk</p>
<p>Statens vattenfallsverk inrättades 1909 för att exploatera statens vattenfallstillgångar<br />
i samband med att långväga överföring av elkraft blev möjlig. I dag<br />
är Vattenfall en storkoncern med en omsättning på 16,5 miljarder kronor och<br />
10 600 anställda. Vattenfall svarar för ca 50 % av elproduktionen i Sverige.</p>
<p>Dessutom äger Vattenfall det s. k. stamlinjenätet, som är en förutsättning<br />
också för flera av de privata kraftföretagens verksamhet.</p>
<p style="margin-left:12px;">Vattenfalls starka marknadsdominans och kontroll över stamlinjenätet gör 1</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr N23-25</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>att Vattenfall är prisledande. De priser som Vattenfall sätter anpassar sig Mot. 1987/88<br />
även de övriga kraftföretagen till. N23</p>
<p>Vattenfall är ett affärsverk som äger flera aktiebolag. Man kan säga att<br />
Vattenfall tillsammans med ”dotterbolag” bildar en koncern. Bland dotterbolagen<br />
finns bl. a. Forsmarks kraftverk, ett antal samägda vattenkraftverk,<br />
liksom flera distributionsföretag.</p>
<p>3 Regeringens förslag</p>
<p>Regeringen har låtit en fristående konsult värdera Vattenfalls tillgångar och<br />
uppskattat det totala värdet av dessa till lil miljarder kronor, varav 96<br />
miljarder kronor i form av anläggningstillgångar. Det bokförda värdet av<br />
dessa anläggningstillgångar är 46 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att det nuvarande s. k. statskapitalet behandlas<br />
som ett långfristigt lån. Vidare fastställs det justerade egna kapitalet för<br />
Vattenfallskoncernen till ca 60 miljarder kronor.</p>
<p>Vattenfall hade föreslagit att statskapitalvärdet på fallrättigheterna skulle<br />
skrivas upp från för närvarande 200 milj. kr. till 3 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen skriver upp värdet på dessa fallrättigheter till 6 miljarder kronor.</p>
<p>Som ett statligt verk betalar Vattenfall inte någon bolagsskatt. Det av<br />
regeringen föreslagna avkastningskravet avpassas emellertid så att det ställer<br />
Vattenfall inför krav som delvis motsvarar dem som ställs på aktiebolag.</p>
<p>I stora delar är regeringens förslag en förbättring av den ekonomiska<br />
styrningen av Vattenfall. Den nuvarande ordningen, som innebär att<br />
riksdagen i detalj skall besluta över Vattenfalls investeringar, är otidsenlig.</p>
<p>Samtidigt är detta en naturlig följd av den valda affärsverksformen, som<br />
förutsätter statsmaktsbeslut om större investeringar och försäljningar. Även<br />
efter de föreslagna förändringarna kvarstår dessutom många av de andra<br />
problem som är förknippade med affärsverksformen.</p>
<p>3.1 Omfattande styrmöjligheter för regeringen</p>
<p>Enligt regeringens förslag skall verksamheten vid Vattenfall styras av<br />
rullande treårsplaner som innefattar investerings- och finansieringsplaner.</p>
<p>Dessa planer skall antagas av riksdagen.</p>
<p>Propositionen är på denna punkt mycket oklar. Det framgår inte hur<br />
omfattande Vattenfalls möjligheter att agera på egen hand kommer att vara.</p>
<p>Ett särskilt anmärkningsvärt inslag i regeringens förslag är att regeringen<br />
skall få rätt att årligen fastställa utdelningens storlek. Det är således inte<br />
Vattenfalls styrelse som inför sin ägare - staten - föreslår en lämplig<br />
utdelning, utan regeringen som i det närmaste beordrar Vattenfall att<br />
anpassa sina priser för att kunna uppfylla regeringens avkastningskrav.</p>
<p>Regeringen förespråkar i propositionen högre avkastningskrav utifrån<br />
synsättet att statens kapital i Vattenfall inte förräntas på ett rimligt sätt<br />
jämfört med förhållandena inom den privata kraftindustrin. Den utredning<br />
som Bohlins Revisionsbyrå gjort på uppdrag av departementet visar<br />
emellertid att det inte föreligger några avgörande skillnader mellan Vattenfall<br />
och de övriga kraftbolagen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">I stället kan man anta att regeringen önskar skaffa sig ett instrument Mot. 1987/88</p>
<p>varmed elpriserna kan höjas och statens intäkter ökas utan att regeringen N23</p>
<p>behöver söka riksdagens stöd för en skattehöjning. Energiministern har i<br />
samband med diskussioner om möjligheter att genomföra den av henne<br />
åstundade förtida avvecklingen av kärnkraftsreaktorer hänvisat till att man<br />
genom att höja avkastningskravet på Vattenfall kan öka priserna på elenergi<br />
och därmed få ned elefterfrågan. Det innebär att alla konsumenter av el företag<br />
och enskilda - via elräkningen tvingas betala kostnaderna för att i<br />
förtid ersätta kärnkraften.</p>
<p>I energiministerns pressmeddelande förekommer uppgifter som utelämnas<br />
i propositionen, nämligen att enbart de åtgärder som direkt nämns i<br />
propositionen kommer att höja elpriserna med 2-3 öre per kWh. De nya<br />
avkastningskraven innebär att om de föreslagna reglerna skulle tillämpas på<br />
1986 års resultat skulle Vattenfall till statskassan betala in ytterligare cirka 2<br />
miljarder kronor. Ingenting hindrar sedan, som beskrivits ovan, regeringen<br />
från att i framtiden använda Vattenfall som ”skatteinbringare”, i stället för<br />
att som nu få riksdagens godkännande till skattehöjningar eller nya skatter.</p>
<p>Eftersom Vattenfall är prisledande kommer ett ökat avkastningskrav på<br />
Vattenfall och därmed ökade priser även att leda till ökade vinster inom de<br />
privata kraftföretagen. Det finns anledning att misstänka att energiministern<br />
tänker ingripa med särskilda skatter mot dessa företag. I propositionen står<br />
det: ”Vinster i kraftbolagen måste dock avpassas till övriga samhällsmål.”</p>
<p>Både energiministern och SPK skall tydligen noga följa pris- och lönsamhetsutvecklingen.<br />
”Om det är erforderligt bör regeringen, mot bakgrund av<br />
nämnda redovisningar, vidta åtgärder”, skriver man vidare i propositionen.</p>
<p>Regeringen kommer med andra ord inte att tillåta en ökad avkastningsnivå<br />
för den privata kraftindustrin.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>4 Ställningstagande till propositionen</p>
<p>Vi delar inte regeringens uppfattning att Vattenfall är mindre effektivt än<br />
övrig kraftindustri. Vattenfall har i sin nuvarande form med dess begränsningar<br />
huvudsakligen agerat rationellt och effektivt. En av Vattenfalls stora<br />
tillgångar är kompetens som finns hos personalen. Möjligheten att, som<br />
regeringen hävdar, tillfredsställa de ökade avkastningskraven genom effektiviseringar<br />
är därför liten.</p>
<p>Det finns uppenbara orsaker att hävda, att de höjda avkastningskrav som<br />
regeringen föreslagit kommer att slå igenom i högre elpriser.</p>
<p>Regeringen har under senare år, som ett led i avvecklingen av kärnkraften,<br />
krävt att Vattenfall i allt större utsträckning skall engagera sig i forskning och<br />
teknisk utveckling, som endast delvis ligger inom ramen för verkets affärsidé.<br />
Detta har inneburit höga kostnader. Dessa har Vattenfall burit inom ramen<br />
för en kapitalavkastningsnivå som nu ligger ungefär i höjd med privata<br />
kraftbolags.</p>
<p>Regeringen har inte i propositionen visat att avkastningskravet bör höjas i<br />
så stor utsträckning som den föreslagit. Bl. a. tyder jämförelser med</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987/88.3 sami. NrN23-25</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br />
N23</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>5 Förslag</p>
<p>Vi anser att regeringen borde ha utrett riktlinjer för Vattenfall som skulle<br />
innebära en mindre centraliserad och politiskt styrd företagsstruktur. Vi har<br />
från moderat sida sedan flera år framhållit att Vattenfall borde kunna<br />
omvandlas till ett aktiebolag.</p>
<p>Regeringen bör därför skyndsamt låta utreda olika alternativ för en<br />
framtida omstrukturering av Vattenfall. Ett av dessa alternativ bör i<br />
huvudsak överensstämma med nedanstående skiss till alternativ organisation.</p>
<p>5.1 Lika konkurrens med andra kraftföretag</p>
<p>Vi anser att den svenska elmarknaden bör präglas av mera konkurrens. Om<br />
man utifrån Vattenfall kan skapa mindre företag som svarar för elproduktion<br />
och distribution förlorar Vattenfall den prisledande position som affärsverket<br />
för närvarande har.</p>
<p>Elmarknaden präglas inte av fri konkurrens, men till skillnad från många<br />
andra länder har Sverige en väl fungerande handel med elkraft genom den<br />
s. k. kraftbörsen. Genom denna kraftbörs och det s. k. Nordel-samarbetet är<br />
det möjligt att till lågt pris upprätthålla en god elförsörjning i de nordiska<br />
länderna.</p>
<p>5.2 Eventuell regional uppdelning</p>
<p>En möjlighet som bör studeras är att Vattenfall uppdelas i fristående bolag.<br />
Uppdelningen i bolag bör kunna följa den nuvarande regionindelningen.<br />
Dessa nya bolag bör överta distributionsansvaret till Vattenfalls nuvarande<br />
kunder i dessa områden.</p>
<p>Varje regionalt Vattenfallsbolag bör erhålla produktionskapacitet i förhållande<br />
till sin försäljningsvolym. I första hand bör detta ske genom att de<br />
erhåller kraftverk inom sitt eget distributionsområde. En lämplig kombination<br />
av baskraft i form av vatten- och kärnkraft och andelar i toppkraftsanläggningar<br />
bör eftersträvas. En del av dessa regionala bolag kommer således<br />
att få överta kraftverk utanför sitt eget distributionsområde. På så sätt blir det<br />
ungefärlig balans inom varje företag mellan produktionskapacitet och<br />
efterfrågan. Det betyder bl. a. att Ringhals och Vattenfalls andel i Forsmark<br />
bör delas upp mellan de olika berörda regionala distributionsbolagen.</p>
<p>När denna nya organisation funnits en tid bör förutsättningar föreligga för</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>avkastningen inom den privata kraftindustrin på att regeringens målsättning<br />
är anmärkningsvärt hög.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående kan vi inte tillstyrka regeringens förslag till<br />
nya riktlinjer för den ekonomiska styrningen av Vattenfall. Regeringen<br />
lämnas alltför stora möjligheter att manipulera elpriset. Det är också på sikt<br />
olyckligt att Vattenfall har en så dominerande ställning inom den svenska<br />
kraftindustrin.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>att engagera även andra ägargrupper än staten. På sikt bör krafttillgångar och Mot. 1987/88</p>
<p>distributionsnät privatiseras. N23</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>5.3 Stamlinjenätet</p>
<p>Stamlinjenätet är mycket betydelsefullt för den svenska elmarknaden.<br />
Genom stamlinjenätet kan kraftbolag i södra Sverige utnyttja egna kraftverk<br />
i norra delen av landet. Utan ett effektivt stamlinjenät hade elkraften varit<br />
betydligt mera kostsam.</p>
<p>Stamlinjenätet, som ägs av Vattenfall, används av alla kraftbolag för<br />
överföring av högspänd kraft. Stamlinjenätet har varit föremål för diskussioner<br />
mellan Vattenfall och övriga aktiva på marknaden. Insynen har varit<br />
begränsad och därmed har ingen klar redovisning av Vattenfalls kostnader<br />
för detta nät gjorts.</p>
<p>Vattenfall utövar även en del myndighetsfunktioner, främst i samband<br />
med beredskapslägen. Regeringen bör sträva efter att finna andra lämpliga<br />
former för handläggningen av dessa uppgifter. På samma sätt bör det vara<br />
möjligt att finna samkörningsformer som gör det möjligt att upprätthålla den<br />
frekvensstyrning som Vattenfall nu utövar till nytta för hela den svenska<br />
elproduktionen.</p>
<p>Stamlinjenätet bör liksom Vattenfalls nuvarande myndighetsfunktioner<br />
ligga kvar i ett särskilt verk, statens vattenfallsverk.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>6 Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för ny<br />
ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk m.m.,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en förändrad<br />
organisation och struktur för statens vattenfallsverk i enlighet med vad<br />
som i motionen anförs.</p>
<p>Stockholm den 2 mars 1988</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Erik Hovhammar (m)<br />
Sten Svensson (m)<br />
Per-Richard Molén (m)<br />
Nic Grönvall (m)<br />
Anders G Högmark (m)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:7px;">Per Westerberg (m)<br />
Lars Ahlström (m)<br />
Erik Holmkvist (m)<br />
Sonja Rembo (m)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-03-02 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-03-03 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-03-04 00:00:00inträffat20Erik Hovhammarm1undertecknare0Sten Svenssonm2undertecknare0Per-Richard Molénm3undertecknare0Nic Grönvallm4undertecknare0Anders G Högmarkm5undertecknare0Per Westerbergm6undertecknare0Lars Ahlströmm7undertecknare0Erik Holmkvistm8undertecknare0Sonja Rembom9undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:872014-11-21 09:59:20motkatMotionskategori-2014-11-21 09:59:20statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02N232019-05-28 12:12:28tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-21 09:59:20GB02N23av Erik Hovhammar m. fl. (m)mot_198788_n_23.pdf211679pdfmed anledning av prop. 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk m. m.https://data.riksdagen.se/fil/474F6E5B-3CAF-44B7-B979-AEB969F62923