2779041GB02N121987/88N12motmotMotion 1987/88:N12 av Erik Hovhammar m. fl. (m)MotionMotionNU1201987-11-24 00:00:002014-10-14 10:29:212014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:25 med förslag omav Erik Hovhammar m. fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02N12/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02N12https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02N12
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:N12</p>
<p>av Erik Hovhammar m. fl. (m)<br />
med anledning av prop. 1987/88:25 med förslag om<br />
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret<br />
1987/88</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin</p>
<p>Tekoföretagen har under de senaste decennierna genomgått omfattande<br />
förändringar. Samtidigt har branschen kommit i åtnjutande av omfattande<br />
stöd. För närvarande utgår dels ett s.k. äldrestöd (ett generellt bidrag<br />
baserat på antalet arbetstimmar), dels selektivt stöd från SIND för olika<br />
projekt som syftar till att höja de svenska företagens konkurrensförmåga.</p>
<p>Branschorganisationen har föreslagit att äldrestödet ersätts med en ny<br />
stödform. Effekterna av att införa dessa s. k. utvecklingslån eller avskrivningslån<br />
som ersättning för äldrestödet har utretts av SPK. Regeringen har<br />
efter denna utredning dragit slutsatsen att de negativa effekterna av förslaget<br />
skulle överväga.</p>
<p>Situationen för den svenska tekoindustrin är inte så krispräglad som den<br />
ofta framställs. Flera svenska tekoföretag visar goda resultat. De har<br />
anpassat sin verksamhet till det höga kostnadsläget i Sverige och till<br />
marknadens krav. I många fall har stora framgångar noterats på exportmarknaderna.</p>
<p>Detta måste vara den rätta utvecklingsvägen för svensk tekoindustri.<br />
Industrin kan inte i längden verka bakom ett gränsskydd eller fortsätta att<br />
vara beroende av direkta subventioner. Konsekvenserna av det sistnämnda<br />
visar exemplet Eiser. Under de nio år som staten drev storföretaget Eiser<br />
blev det aldrig lönsamt. Förlusterna kostade skattebetalarna ca 800 milj. kr.<br />
Ur det statliga krisföretaget Eiser har, sedan staten avvecklade sitt engagemang<br />
i företaget, sju mindre men lönsamma privata företag fötts. Dessa har<br />
lyckats vända långvariga förluster till vinster.</p>
<p>Enligt vår mening bör tekobranschen planera för en framtid utan<br />
subventioner eller särskilt gränsskydd. Statens engagemang på tekoområdet<br />
skall därför syfta till att underlätta branschens omställning. Regeringen bör<br />
inför riksdagen redovisa åtgärder som innebär att den statliga stödpolitiken<br />
är avvecklad i och med utgången av budgetåret 1989/90. Inom samma<br />
tidsperiod bör de nuvarande handelsrestriktionerna i princip vara avvecklade.</p>
<p>Enligt vår mening kan de s. k. utvecklingslänen inte bidra till att främja<br />
tekoföretagens omställning till en framtid utan statligt stöd eller särskilda<br />
handelsrestriktioner.</p>
<p>En viktig förutsättning för att de svenska tekoföretagen framgångsrikt<br />
skall klara en sådan omställning är däremot en förändrad näringspolitik, som<br />
ger upphov till ett mera företagsvänligt klimat.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Statsägda företag m. m.<br />
E 2. Affärsverket FFV</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>N12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringen föreslår vissa förändringar beträffande den finansiella styrningen<br />
av affärsverket FFV. Affärsverken har av tradition varit hårt styrda av<br />
regering och riksdag. Det har bl. a. medfört att investeringsbeslut krävt<br />
riksdagens godkännande. Detta har efter hand som affärsverken börjat<br />
utsättas för konkurrens blivit ett besvärande handikapp.</p>
<p>Det privata näringslivet driver sin verksamhet i huvudsak i aktiebolagsform.<br />
Enligt vår uppfattning bör all verksamhet inom de olika affärsverken<br />
som inte innebär myndighetsutövning föras över i aktiebolagsform. På detta<br />
sätt får de nuvarande affärsverken arbeta på villkor som är jämförbara med<br />
vad som gäller för motsvarande privata företag.</p>
<p>Affärsverket FFV - tidigare förenade fabriksverken - utreddes särskilt i<br />
den s. k. FFV-utredningen (SOU 1973:38) och sedermera i viss mån även i<br />
affärsverksutredningen (SOU 1985:41).</p>
<p>Enligt FFV-utredningen borde FFV ges möjlighet att bedriva verksamheten<br />
på i stort sett samma villkor som konkurrerande företag. Utredningen<br />
förordade mot denna bakgrund att FFV skulle ombildas till aktiebolag. Den<br />
kritik mot en ombildning av FFV till aktiebolag som framfördes av i första<br />
hand de fackliga organisationerna var framför allt att de anställda skulle få<br />
andra anställningsvillkor som privatanställda än som statsanställda.</p>
<p>FFV:s utveckling hämmas av det nuvarande systemet. För att i viss mån<br />
undvika problemen med affärsverksformen bedrivs viktiga delar av FFV:s<br />
verksamhet nu av aktiebolag som ägs av affärsverket. Regeringens förslag<br />
innebär att FFV:s organisation och finanser blir ännu mera komplicerade.<br />
Det innebär också att den olyckliga blandningen av olika regelsystem<br />
permanentas. Regeringens förslag är därför inte acceptabelt. Även om det<br />
innebär vissa praktiska förbättringar jämfört med nuvarande ordning ger det<br />
likväl inte möjlighet för FFV att uppträda som ett vanligt företag. På lång sikt<br />
kommer detta att vara ett hot mot sysselsättningen inom FFV.</p>
<p>Under förutsättning av att rimliga övergångsregler utformas får de<br />
begränsade invändningarna mot att överföra affärsverket FFV till aktiebolagsform<br />
inte utgöra ett avgörande hinder. Affärsverket FFV bör därför i sin<br />
helhet ombildas till aktiebolag. Genom en sådan förändring skulle FFV få<br />
möjlighet att konkurrera med andra företag på lika villkor samtidigt som nya<br />
finansierings- och expansionsmöjligheter öppnas. När FFV omvandlats till<br />
aktiebolag kan företaget också privatiseras i enlighet med vad som föreslagits<br />
i motion 1986/87:N354.</p>
<p>Regeringens förslag bör därför avstyrkas. Regeringen bör i stället snarast<br />
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag i enlighet med ovanstående.<br />
Frågan om omläggning av FFV till bolag har fördröjts alltför länge.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>E 7. Förvärv av aktier i aktieägartillskott till SSAB Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:340px;">N12</p>
<p>Framgångsrika strukturomvandlingar i både Sverige och utlandet har<br />
normalt genomförts tämligen snabbt och konsekvent. Det visar inte minst<br />
erfarenheterna från nedläggningarna av de olika varven.</p>
<p>Stora strukturförändringar inom begränsade geografiska områden får<br />
omfattande konsekvenser både för enskilda människor och för de berörda<br />
orterna. Nu står befolkningen i Dannemora och Grängesberg inför denna<br />
besvärliga omställning.</p>
<p>En strukturomvandling måste ske under socialt acceptabla former.</p>
<p>Eventuella skattemedel bör då användas till att underlätta omställningen för<br />
de enskilda individerna och inte till att förlänga tiden av osäkerhet genom<br />
statlig täckning av driftsförluster.</p>
<p>Det gäller att skapa verkliga framtidsförutsättningar och inte falska<br />
illusioner om fortsatt drift av olönsam verksamhet.</p>
<p>Framtidsutsikterna är mörka för gruvdriften i Dannemora och Grängesberg.<br />
Risken för ytterligare försämrat resultat är dessutom stor - inte minst<br />
efter den senaste tidens dramatiska utveckling i världsekonomin. En viktig<br />
faktor är risken för en fortsatt nedgång av dollarkursen. Den påverkar direkt<br />
resultatet för gruvorna. Till detta kommer problemen med en ökad<br />
konkurrens från dagbrottsbruten järnmalm från bl. a. Australien.</p>
<p>Förlusterna vid fortsatt drift beräknas bli stora. Det hade därför varit<br />
rimligt att gör en ekonomisk analys av konsekvenserna av att täcka<br />
driftsförluster jämfört med att använda resurser för omskolning, nyföretagande,<br />
avgångsvederlag m. m. Tyvärr saknas en sådan analys i det underlag<br />
regeringen presenterar riksdagen.</p>
<p>Regeringens förslag innebär i praktiken att nedläggningen av gruvbrytningen<br />
fördröjs två år.</p>
<p>Vi är övertygade om att det med hänsyn till befolkningen i de berörda<br />
delarna av Bergslagen vore bättre att satsa skattemedel på att bygga för<br />
framtiden än att förlänga osäkerheten genom förlusttäckning för verksamhet<br />
som dess värre saknar framtidsmöjligheter.</p>
<p>Nyföretagande med generösa startbidrag, väl tilltagna avgångsvederlag,<br />
satsningar på befintlig industri och sedvanliga arbetsmarknadsåtgärder vore<br />
mer mänskliga och framtidsinriktade åtgärder än regeringens förslag att<br />
under några få år täcka förluster.</p>
<p>Inte minst vill vi understryka betydelsen av arbetsmarknadsutbildning.</p>
<p>Många av dem som kommer att bli friställda bör genom en individuellt<br />
anpassad arbetsmarknadsutbildning kunna få kunskaper som gör dem<br />
attraktiva på arbetsmarknaden. Det är väsentligt att medel finns tillgängliga<br />
för dessa olika åtgärder samt att åtgärderna i tiden förläggs så att de<br />
överensstämmer med den successiva neddragningen av personal vid gruvorna.</p>
<p>Riksdagen bör således avvisa regeringens förslag till avtal mellan staten<br />
och SSAB. SSAB bör sedan i enlighet med arbetsmarknadslagstiftningens<br />
regler, tillsammans med arbetsmarknadsmyndigheterna, ta ansvaret för en<br />
successiv avveckling av gruvdriften.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:4px;">Hemställan Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:340px;">N12</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs angående framtida statligt stöd till tekoindustrin,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omvandling av<br />
affärsverket FFV till aktiebolag i enlighet med vad som i motionen<br />
anförs,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående godkännade<br />
av överlåtelseavtal mellan SSAB Svenskt Stål AB och staten<br />
angående överlåtelse av SSAB Gruvor AB till staten,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående överlåtelse<br />
av statligt rekonstruktionslån på SSAB Gruvor AB,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående godkännande<br />
av överlåtelse på SSAB Gruvor AB av konsortialavtal mellan<br />
SSAB Svenskt Stål AB och statens järnvägar,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Förvärv av aktier i<br />
och aktieägartillskott till SSAB Gruvor AB på tilläggsbudget I till<br />
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av<br />
200 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs angående avvecklingen av driften vid gruvorna i<br />
Dannemora och Grängesberg.</p>
<p>Stockholm den 24 november 1987<br />
Erik Hovhammar (m)</p>
<p>Sten Svensson (m) Per Westerberg (m)</p>
<p>Per-Richard Molén (m) Lars Ahlström (m)</p>
<p>Anders G Högmark (m) Sonja Rembo (m)</p>
<p>Erik Holmkvist (m)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_36"><p> </p>
</div>
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
INLInlämning1987-11-24 00:00:00inträffat13BBordläggning1987-11-25 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1987-11-26 00:00:00inträffat20Erik Hovhammarm1undertecknare0Sten Svenssonm2undertecknare0Per Westerbergm3undertecknare0Per-Richard Molénm4undertecknare0Lars Ahlströmm5undertecknare0Anders G Högmarkm6undertecknare0Sonja Rembom7undertecknare0Erik Holmkvistm8undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:252014-11-24 01:07:12motkatMotionskategori-2014-11-24 01:07:12statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02N122019-05-28 12:12:27tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-24 01:07:12GB02N12av Erik Hovhammar m. fl. (m) mot_198788_n_12.pdf129926pdfmed anledning av prop. 1987/88:25 med förslag omhttps://data.riksdagen.se/fil/73339708-53B7-4D0E-ADBB-2676D6BBF8A4