<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2785444</hangar_id>
 <dok_id>GB02N1</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>N1</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:N1 av Carl Bildt m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-11-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:29:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:11 om ändringar i</titel>
 <subtitel>av Carl Bildt m. fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02N1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02N1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88: NI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Carl Bildt m. fl. (m)&lt;br /&gt; 
med anledning av prop. 1987/88:11 om ändringar i&lt;br /&gt; 
reglementet för allmänna pensionsfonden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsdebatten 1983 om löntagarfonderna sade Olof Palme: ”Detta&lt;br /&gt; 
förslaget är inte första steget. Det är steget.” Det var många som både före&lt;br /&gt; 
och efter beslutet om löntagarfonder ställde sig tvivlande till socialdemokraternas&lt;br /&gt;
påstående om att de socialistiska ambitionerna nu skulle göra&lt;br /&gt; 
halt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande proposition presenterar regeringen ytterligare ett steg ett&lt;br /&gt;
steg mot en ekonomi där löntagarfonder och andra, av socialdemokrater&lt;br /&gt;
styrda, kollektiva organ bestämmer över de svenska företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen 1983 genomdrev sitt löntagarfondsförslag, trots ett massivt&lt;br /&gt;
motstånd bland allmänheten, inleddes en utveckling som leder till en&lt;br /&gt; 
successiv kollektivisering och koncentration av ägandet i de svenska företagen.&lt;br /&gt;
Nu vill socialdemokraterna bereda vägen för ytterligare steg i samma&lt;br /&gt;
riktning. Denna gång vill man utnyttja ATP-systemet. Bl. a. förutskickar&lt;br /&gt;
regeringen att man skall införa en s. k. femte AP-fondstyrelse som&lt;br /&gt; 
liksom löntagarfonderna kan skaffa sig inflytande genom aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Tillkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna pensionsfonden bildades 1960 i samband med att ATPsystemet&lt;br /&gt;
trädde i funktion. ATP-systemet är ett s. k. fördelningssystem&lt;br /&gt; 
som bygger på att de förvärvsarbetande betalar in till systemet som sedan&lt;br /&gt; 
samma år betalar ut pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som förevändning för de nu framlagda förslagen hävdat&lt;br /&gt; 
att det finns en koppling mellan förräntningen av medlen i AP-fonden och&lt;br /&gt; 
de framtida pensionsutbetalningarna. Så är inte fallet. Pensionsutbetalningarnas&lt;br /&gt;
nivå påverkas inte av fondens storlek. De är fastställda med&lt;br /&gt; 
hänsyn till tidigare inkomster och inflationen. Avkastningen på fondens&lt;br /&gt; 
tillgångar påverkar däremot fondens storlek. 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NI&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188 3 sami. Nr NI&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;När de praktiska detaljerna i ATP-systemet utformades, såg socialdemo- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraterna till att korporativistiska och kollektivistiska strävanden främja- NI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des. Fonden styrdes ursprungligen av tre styrelser. I dessa garanterades&lt;br /&gt; 
representation för olika intressegrupper. Det finns föreskrivet att ett visst&lt;br /&gt; 
antal representanter i dessa styrelser skall utses av organisationer som&lt;br /&gt; 
representerar t. ex. fackföreningsmedlemmar eller konsumentkooperationen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Efteråt har det ursprungliga systemet med tre fondstyrelser förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1974 tillkom den s. k. fjärde fondstyrelsen med uppgift att placera en del av&lt;br /&gt; 
AP-fondens pengar i aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebar en avvikelse från de utfästelser som socialdemokraterna&lt;br /&gt; 
gjorde under ATP-striden på 1950-talet. Då sade t. ex. Tage Erlander:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Inte bara jag och Torsten Nilsson från regeringens sida förklarade det&lt;br /&gt; 
utan även LO:s ordförande förklarade, att fonden är ett viktigt instrument,&lt;br /&gt; 
inte för någon ökning av samhällets maktpositioner utan för ett tryggande&lt;br /&gt; 
av de gamlas och familjernas försörjning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilka de socialdemokratiska intentionerna ursprungligen var,&lt;br /&gt; 
fanns det maktambitioner bakom tillkomsten av den fjärde AP-fonden. Vid&lt;br /&gt; 
den tidpunkten hängav sig socialdemokraterna åt vad man kallade ”aktiv&lt;br /&gt; 
näringspolitik”, en politik där statliga företag var det viktigaste näringspolitiska&lt;br /&gt;
instrumentet. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget underströk vi&lt;br /&gt; 
moderater att kollektivt kapitalägande av det slag som fjärde AP-fondstyrelsen&lt;br /&gt;
företrädde innebar risk för statlig maktkoncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare syftade socialdemokraterna till att stärka fackets ställning. Fjärde&lt;br /&gt;
fondstyrelsen gavs möjlighet att delegera rösträtten för de aktier som&lt;br /&gt; 
man innehade till företrädare för lokala fackliga organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraternas ambition att använda AP-fondens pengar för att&lt;br /&gt; 
utsträcka fackföreningsrörelsens inflytande över näringslivet visade sig&lt;br /&gt; 
ännu tydligare när man 1983 genomdrev en knytning mellan löntagarfonderna&lt;br /&gt;
och AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Funktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden är ett framträdande exempel på kollektivt sparande. I Sverige&lt;br /&gt; 
har sparandet alltmera förskjutits från individuellt sparande till kollektivt&lt;br /&gt; 
sparande. Den privata sparkvoten är negativ, dvs. hushållen konsumerar&lt;br /&gt; 
för mer än de tjänar. Det är en allvarlig företeelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen i tre fondstyrelser baseras på att den första fondstyrelsen&lt;br /&gt; 
förvaltar medel som inbetalts av statliga och kommunala arbetsgivare, den&lt;br /&gt; 
andra medel från större företag och den tredje från mindre arbetsgivare&lt;br /&gt; 
och egenföretagare. De tre ursprungliga fondstyrelserna placerar huvuddelen&lt;br /&gt;
av de medel de blivit anförtrodda i obligationer, till största delen&lt;br /&gt; 
utgivna av kommuner, bostadslåneinstitut och mellanlåneinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjärde AP-fondstyrelsen, liksom löntagarfonderna, gör sina placeringar&lt;br /&gt;
i aktier. Den fjärde fondstyrelsen har vid flera tillfällen fått kapitaltillskott&lt;br /&gt;
från första—tredje fondstyrelserna. Enligt nu gällande regler återbetalas&lt;br /&gt;
till första-tredje fondstyrelserna ett belopp motsvarande en real&lt;br /&gt; 
avkastning på 3 %. 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tillsammans utgör den fjärde AP-fondstyrelsen och de fem löntagar- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
fondstyrelserna en inflytelserik grupp på den svenska aktiemarknaden. NI&lt;br /&gt; 
Den fjärde AP-fonden har haft en professionell ledning. I löntagarfondernas&lt;br /&gt;
fall är det tydligt att de politiska ambitionerna går i första hand.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;2.1.3 Omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Allmänna pensionsfonden utgör en oerhörd koncentration av inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ingen annan institution kan jämföras med AP-fonden beträffande tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Tabell 1. Placerade medel i första—tredje fondstyrelserna 1987-06-30&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Första&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;92455&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Andra&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;138005&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Tredje&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;51664&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;282 124&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Dessa tre delfonder disponerar således över ca 280 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Utlåningen från AP-fonden redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tabell 2. Utlåning från första&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;-tredje fondstyrelserna 1986-12-31&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:187px;"&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Obligationer&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;208654&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Partialbevis&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förlagsbevis&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2866&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Reverser&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;51300&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Refinansieringslån&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4299&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Penningmarknadsplaceringar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4532&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Räntefordringar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10295&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;281892&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Cirka hälften av utlåningen gick till bostadsfinansiering, medan 30% utgjorde&lt;br /&gt;
utlåning till stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Vid årsskiftet hade den fjärde fondstyrelsen tillgångar värderade till&lt;br /&gt; 
12,13 miljarder kronor, därav 11,25 miljarder i form av aktier. Detta gör&lt;br /&gt; 
den fjärde fondstyrelsen till en av de absolut största ägarna på den svenska&lt;br /&gt; 
aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Aktieinnehaven är omfattande i en del bolag. Fondstyrelsen disponerar&lt;br /&gt; 
även över en stor andel av rösterna i vissa bolag. Fjärde fondstyrelsen får&lt;br /&gt; 
dock för närvarande inte äga fler aktier än som motsvarar 10% av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;tl Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr NI&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Tabell 3. Fjärde fondstyrelsens aktiekapitalsandel och röstvärdesandel i vissa företag Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;Andel av&lt;br /&gt; 
aktiekapital,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;Andel av&lt;br /&gt; 
röstvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Börsnoterade:&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;ABV&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;11,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;9,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Anderson B&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;16,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;9,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;ESAB&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;8,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Incentive&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;8,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Rockhammar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;10,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;8,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Sandvik&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;6,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Volvo&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;6,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Onoterade:&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Energiekonomi&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;36,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;36,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Näringslivskredit&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;33,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;47,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Refina&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;37,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;37,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;SOFE&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;38,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;40,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;SwedeChrome&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;13,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;13,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Sorn synes förvaltar den Ijärde fondstyrelsen omfattande aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore fel att betrakta den som en passiv portfölj placerare. Varje institutionell&lt;br /&gt;
aktieägare som har aktiekapital och rösträtt av den omfattning som&lt;br /&gt; 
fjärde fondstyrelsen har får också inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 LO:s beställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid LO-kongressen i fjol antogs en rapport, Gemensamt ansvar för arbete,&lt;br /&gt; 
där man bl. a. konstaterade: ”Samhället bör utforma en ägarpolitik som&lt;br /&gt; 
omfattar både det egna och det privata ägandet.” Där beskriver man det&lt;br /&gt; 
önskade ägandet som ”demokratiskt förankrat”. Vidare konstaterar man:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Löntagarna har genom sitt pensionsparande ett långsiktigt och uthålligt&lt;br /&gt; 
sparande. Det är därför väl ägnat att vara basen för näringslivets behov av&lt;br /&gt; 
riskvilligt kapital.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid LO-kongressen underströks flera gånger hur viktigt det är med&lt;br /&gt; 
kollektivt sparande och att detta kollektiva sparande kan utgöra basen för&lt;br /&gt; 
ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1986 sände LO en skrivelse till regeringen, där man bl. a.&lt;br /&gt; 
föreslog att första-tredje fondstyrelserna skulle få lova att köpa aktier för&lt;br /&gt; 
10% av sitt kapital. En viktig tanke bakom förslaget var att AP-fondsmedel&lt;br /&gt; 
skulle nyttjas till att köpa aktier i statliga företag. På så sätt skulle dessa&lt;br /&gt; 
företag kunna få kapitaltillskott utanför statsbudgeten, och likväl skulle&lt;br /&gt; 
ägandet ligga kvar under ”samhällets” kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har regeringen börjat efterkomma LO:s krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Socialdemokraterna och ”ekonomisk demokrati”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialdemokratiskt språkbruk nyttjas benämningen ekonomisk demokrati&lt;br /&gt;
som en synonym för ökat kollektivt ägande och inflytande. Ekonomisk&lt;br /&gt; 
demokrati antas råda om ett fåtal fackföreningsföreträdare och andra folkrörelserepresentanter&lt;br /&gt;
sitter i ett styrelserum och fattar beslut om enskilda 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företags framtid.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Så vill socialdemokraterna genomföra sitt politiska mål - socialism. Vid Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en presskonferens den 9 juli i år fick partisekreteraren Bo Toresson frågan N1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ekonomisk demokrati och socialism var samma sak. Han svarade ja&lt;br /&gt; 
och fortsatte: ”Om vi bibehåller de viktiga institutionerna i samhället, då&lt;br /&gt; 
skall vi steg för steg kunna gå vidare så att även det ekonomiska livet&lt;br /&gt; 
inlemmas i demokratin.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ett av dessa steg återfinns i den nu föreliggande propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;3 Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen angriper svårigheterna med ATP-systemet på ett felaktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte bristande avkastning på AP-fondens tillgångar som är det&lt;br /&gt; 
grundläggande problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken måste ändras så att privat sparande stimuleras. Då finns&lt;br /&gt; 
det inte heller ekonomisk-politiska skäl att främja kollektivt sparande i en&lt;br /&gt; 
stor AP-fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga framtidens pensioner är det nödvändigt att vi har ekonomisk&lt;br /&gt;
tillväxt i Sverige. Ökad tillväxt skulle innebära att belastningen för de&lt;br /&gt; 
arbetande generationerna att finansiera pensionerna blir mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen borde främst ägna sig åt åtgärder som ökar tillväxten i den&lt;br /&gt; 
svenska ekonomin. Nu föreslår man i stället åtgärder som kommer att&lt;br /&gt; 
minska tillväxten. Varje ökning av den politikerstyrda ekonomin, som i&lt;br /&gt; 
detta fall en utvidgning av fondkomplexet, minskar effektiviteten och&lt;br /&gt; 
framtidstron inom näringslivet. Den socialdemokratiska politiken på dessa&lt;br /&gt; 
områden hotar framtidens pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Nya placeringsmöjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att första-tredje fondstyrelserna skall få utvidgade&lt;br /&gt; 
placeringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydelsefull förändring som föreslås är att fondstyrelserna skall kunna&lt;br /&gt; 
få köpa fast egendom. Denna skall de få lov att köpa dels direkt, dels&lt;br /&gt; 
genom särskilda aktiebolag som bara förvaltar fastigheter. Förutom fastigheter&lt;br /&gt;
skall fondstyrelserna även kunna köpa andra fasta tillgångar som&lt;br /&gt; 
t. ex. hamnar och kraftverk. Det är även möjligt att fondstyrelserna etablerar&lt;br /&gt;
sig som skogsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna skall få köpa fast egendom till ett värde som motsvarar&lt;br /&gt; 
5% av fondstyrelsens tillgångar. Det innebär att första-tredje fondstyrelserna&lt;br /&gt;
kan komma att köpa fastigheter för ca 14 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bygger på antagandet att fondstyrelserna genom denna form&lt;br /&gt; 
av placeringar skulle kunna höja avkastningen på det kapital de förvaltar. I&lt;br /&gt; 
propositionen står det: ”Det är samtidigt väl känt att värdeutvecklingen&lt;br /&gt; 
över tiden för sådana placeringar i allmänhet garanterar en gynnsam total&lt;br /&gt; 
avkastning.” 5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Fastigheter ger normalt mycket låg direkt avkastning. Men mot bak- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
grund av den värdestegring som skett kan man möjligtvis säga att det under N1&lt;br /&gt; 
ett antal år varit fördelaktigt att äga fastigheter. Det finns emellertid inte&lt;br /&gt; 
något som visar att placeringar i fastigheter i framtiden skulle uppvisa&lt;br /&gt; 
bättre totalavkastning än andra placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt finns det snarast anledning att anta att avkastningen av olika&lt;br /&gt; 
slags placeringsobjekt, efter justering för skilda riskgrader blir lika. I ett&lt;br /&gt; 
långsiktigt perspektiv kommer nämligen avkastningsskillnader att utjämnas,&lt;br /&gt;
eftersom mera kapital strömmar till högavkastande placeringsobjekt&lt;br /&gt; 
och därmed sänker avkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom AP-fondernas placeringar är långsiktiga, kan man förvänta sig&lt;br /&gt; 
att fonden inte missgynnas av att avstå från vissa slags placeringar. Så fort&lt;br /&gt; 
något blir känt som förändrar den förväntade framtida avkastningen av ett&lt;br /&gt; 
slags placeringar kommer kapitalmarknadens aktörer att agera, så att&lt;br /&gt; 
skillnaderna elimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det således egentligen inte finns någon anledning för fondstyrelserna&lt;br /&gt; 
att köpa fast egendom finns det däremot goda skäl för att fondstyrelserna&lt;br /&gt; 
inte skall bli fastighetsägare. För att kunna tillgodogöra sig eventuel!&lt;br /&gt; 
värdeökning skulle fondstyrelserna vara tvungna att förhållandevis ofta&lt;br /&gt; 
sälja och köpa fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att äga fastigheter innebär att man tar ett aktivt ansvar för egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om regeringen förutser att förvaltningsbolag kommer att förvalta&lt;br /&gt; 
fastigheterna, återstår likväl ett ägaransvar som fondstyrelserna inte har&lt;br /&gt; 
förutsättningar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens inträde på fastighetsmarknaden kommer att medföra höjda&lt;br /&gt; 
fastighetspriser. Det finns vidare en risk för att fondstyrelserna engagerar&lt;br /&gt; 
sig i fastighetsprojekt av politiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Direktlån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning till regeringen från de tre fondstyrelserna föreslår man&lt;br /&gt; 
att fondstyrelserna skall få nyttja 5 % av det förvaltade kapitalet till s. k.&lt;br /&gt; 
direktlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att dessa direktlån är avsedda för stora företag som&lt;br /&gt; 
skulle kunna ge ut obligationslån. Några särskilda krav på säkerhet för&lt;br /&gt; 
lånen ställs inte i regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna och regeringen hävdar att direktlån skulle ge högre&lt;br /&gt; 
avkastning. Det finns även i detta fall anledning att ifrågasätta motiveringen.&lt;br /&gt;
Kapitalmarknaden är så effektiv att det inte finns anledning att tro att&lt;br /&gt; 
fondstyrelserna systematiskt skulle kunna få bättre avkastning på direktlån&lt;br /&gt; 
än genom de utlåningsmöjligheter som nu är öppna för fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om direktlån kommer otvivelaktigt att påverka kreditmarknaden&lt;br /&gt;
och de institutioner som verkar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan utvecklingen både i Sverige och vår omvärld går mot ”securitization”,&lt;br /&gt;
dvs. att utgivningen av obligationer och andra standardiserade&lt;br /&gt; 
värdepapper ökar, går regeringens förslag i motsatt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller för låntagarna innebär regeringens förslag någon fördel. Flera&lt;br /&gt; 
remissinstanser ställer sig också negativa eller avvisande till förslaget. 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Industriförbundet menar t. ex. att det inte finns anledning att tro att fond- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelserna skulle kunna förmedla kapital effektivare än bankerna. N1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondstyrelserna skall ge direktlån, ändras också deras verksamhet&lt;br /&gt; 
betydligt. Det kommer att ställa ökade krav på bland annat kredit- och&lt;br /&gt; 
säkerhetsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringen av pensionsfondsmedlen har präglats av en hög grad av&lt;br /&gt; 
säkerhet. Möjligheterna att lämna direktlån kan komma att undergräva&lt;br /&gt; 
detta. Regeringens förslag bidrar också till att utvidga fondstyrelsernas&lt;br /&gt; 
inflytande över näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Nya värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfonderna och ijärde fondstyrelsen skall enligt regeringens förslag&lt;br /&gt; 
nu också börja handla med köp- och säljoptioner för aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fagra talet om löntagarfonderna som garanter för långsiktighet och&lt;br /&gt; 
stabilitet på aktiemarknaden bleknade snabbt bort, när uppgifter om löntagarfondernas&lt;br /&gt;
aktieaffärer böljade komma fram. Löntagarfondsdirektörerna&lt;br /&gt;
uppvisade precis det klipp-beteende som LO-ordföranden och andra&lt;br /&gt; 
ledande socialdemokrater så ofta fördömer. Löntagarfonderna har i snabb&lt;br /&gt; 
takt sålt och köpt stora aktieposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med optioner är ett viktigt inslag på en väl fungerande värdepappersmarknad.&lt;br /&gt;
Väl avvägda optionsaffarer fungerar som en försäkring&lt;br /&gt; 
mot sjunkande kurser. Men optionsaffärer kan också göras så att vinstmöjligheterna&lt;br /&gt;
blir mycket stora samtidigt som riskerna ökar. De senaste veckornas&lt;br /&gt;
oväntade ”ras” på aktiemarknaderna har inneburit att en del aktörer&lt;br /&gt;
på optionsmarknaden fått vidkännas stora förluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att låta löntagarfonderna handla med optioner skulle bara öka riskerna&lt;br /&gt; 
för att fondernas ofta oprofessionella ledning och styrelser skulle göra&lt;br /&gt; 
sådana affärer att fondernas tillgångar kommer i fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tills riksdagen kan fatta beslut om avveckling av löntagarfonderna är det&lt;br /&gt; 
väsentligt att de medel de förvaltar skyddas. Ej heller den fjärde fondstyrelsen&lt;br /&gt;
bör få handla med optioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Den nya femte fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserar nu att den senare avser att återkomma till riksdagen&lt;br /&gt; 
med förslag om att inrätta en ny fondstyrelse som liksom den fjärde&lt;br /&gt; 
fondstyrelsen skall placera medel i aktier. Det innebär att en ökad andel av&lt;br /&gt; 
AP-fonden nu kommer att placeras på aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär också att fondkomplexet växer: Sydfonden, Mellanfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östfonden, Västfonden, Nordfonden och fjärde fondstyrelsen skulle få&lt;br /&gt; 
sällskap av ytterligare ett organ för inflytande över näringslivet. Dessa sju&lt;br /&gt; 
olika fondstyrelser kan i samverkan bli majoritetsägare i börsnoterade&lt;br /&gt; 
företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare miljarder görs tillgängliga för att fackföreningsfunktionärer&lt;br /&gt; 
och politiker skall kunna handla på börsen med pengar som inte är deras&lt;br /&gt; 
egna. Fler småföretag kommer att bli uppköpta med fondpengar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Inrättandet av en ny fondstyrelse är ett medvetet steg i riktning mot ett 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;mera socialistiskt Sverige. En sådan utveckling är allvarlig. Ökad politisk Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av näringslivet kommer att hämma tillväxten och försvaga den NI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i rent praktiskt hänseende finns det anledning att ta avstånd från&lt;br /&gt; 
regeringens förslag. Tumultet på aktiemarknaderna i Sverige och runt om i&lt;br /&gt; 
världen under de senaste veckorna har tydligt visat att aktiemarknader är&lt;br /&gt; 
riskfyllda. Börskurserna vid Stockholmsbörsen har fallit kraftigt. Många&lt;br /&gt; 
mindre insiktsfulla aktörer på marknaden, liksom många utomstående, har&lt;br /&gt; 
under en tid trott att man utan risk kunde förvänta sig en hög totalavkastning&lt;br /&gt;
av aktieinnehav. Så är det inte - aktiemarknaden är en riskfylld&lt;br /&gt; 
marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet kommer att avvisa regeringens aviserade förslag&lt;br /&gt;
om att inrätta ytterligare en fondstyrelse med inriktning på aktieköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Real redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att fondstyrelserna och löntagarfondstyrelserna skall&lt;br /&gt; 
komplettera sin redovisning med en real redovisning. Detta gör redan&lt;br /&gt; 
ljärde fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i sig ganska ointressant, om löntagarfonderna redovisar resultaten&lt;br /&gt; 
realt eller ej. Felet med löntagarfonderna är inte primärt dålig redovisning,&lt;br /&gt; 
utan att fonder över huvud taget finns till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Insynen i fondernas förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under valrörelsen 1982, när socialdemokraterna var besvärade av motståndet&lt;br /&gt;
mot löntagarfonder, sade Olof Palme att han ville ha direkta val till&lt;br /&gt; 
fondstyrelserna. Socialdemokraterna försökte på detta sätt avvända kritik&lt;br /&gt; 
mot att löntagarfonderna skulle bli ett verktyg för fackliga ”pampar” där&lt;br /&gt; 
vanliga medborgare skulle sakna inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När löntagarfonderna genomdrevs, sade regeringen att frågan om direktval&lt;br /&gt;
behövde utredas ytterligare. Nu när löntagarfonderna är inne på&lt;br /&gt; 
sitt tredje verksamhetsår, finner regeringen det lämpligt att slutligt begrava&lt;br /&gt; 
det svikna vallöftet från 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens särskilde utredare Björn von Sydow argumenterar för att&lt;br /&gt; 
direkta val till fondstyrelserna inte skall införas. Han framhåller att med&lt;br /&gt; 
sådana val skulle ledande företrädare från bl. a. fackföreningsrörelsen&lt;br /&gt; 
riskera att bli utestängda, von Sydow understryker i stället parlamentarismens&lt;br /&gt;
viktiga roll. Han skriver: ”1 sådana frågor fungerar parlamentarismen&lt;br /&gt;
med bistånd av offentlighetsprincipen effektivt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen måste ha insett hur förödande denna argumentation egentligen&lt;br /&gt;
är. Regeringen och de socialdemokratiska fondstyrelserna har försökt&lt;br /&gt; 
undertrycka just offentlighetsprincipen. Fondkanslierna hindrar allmänheten&lt;br /&gt;
och pressen från att ta del av de handlingar som de enligt gällande lag&lt;br /&gt; 
har rätt att se. Löntagarfondernas ledningar vill inte att alla skandaler kring&lt;br /&gt; 
fondernas aktieaffärer skall bli kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om socialdemokraterna verkligen har förtroende för löntagarfondernas&lt;br /&gt; 
verksamhet borde man tillse att allmänheten, pressen och riksdagen fick 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ordentliga möjligheter att följa de affärer som löntagarfonderna ägnar sig Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
åt. NI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att regeringen i propositionen avvisar förslaget från&lt;br /&gt; 
riksrevisionsverket att inrätta en särskild nämnd som skall granska de&lt;br /&gt; 
olika fondstyrelsernas handhavande av anförtrodda medel. Riksrevisionsverket&lt;br /&gt;
har med oro noterat att såväl fondstyrelserna som revisorerna&lt;br /&gt; 
gjort olikartade tolkningar av reglementet för allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller bland annat så viktiga saker som placeringsmöjligheter och&lt;br /&gt; 
likviditetshållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket noterar att i motsats till de flesta andra aktörer på&lt;br /&gt; 
de finansiella marknaderna är inte fondstyrelserna inom AP-fonden underställda&lt;br /&gt;
något tillsynsorgan. Verket konstaterar vidare att inte heller regeringen&lt;br /&gt;
utövar en direkt tillsyn över fondstyrelsernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför anmärkningsvärt att regeringen avvisat förslaget om en&lt;br /&gt; 
särskild nämnd, särskilt med tanke på att regeringen föreslår utökade&lt;br /&gt; 
placeringsmöjligheter för fondstyrelserna. Om de förslagen bifalls kommer&lt;br /&gt; 
de problem riksrevisionsverket redan noterat att bli mycket besvärligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande direkta val till löntagarfonderna finns det givetvis ingen&lt;br /&gt; 
anledning att införa några sådana. Löntagarfonderna skall avvecklas!&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;4 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av ovanstånde hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br /&gt; 
lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,&lt;br /&gt; 
utom vad avser 16, 17 och 24 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående inrättande av ytterligare en fondstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående insynen i och tillsynen av fondstyrelsernas&lt;br /&gt;
förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 november 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Carlshamre (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Dahlberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L Arne Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Ingegerd Troedsson (m)&lt;br /&gt; 
Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Clarkson (m)&lt;br /&gt; 
Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;br /&gt; 
Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Olof Strindberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;INNEHÅLLSFÖRTECKNING&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
NI&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Inledning   1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund  1&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2.1 AP-fonden   1&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2.1.1 Tillkomst   1&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2.1.2 Funktion   2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2.1.3 Omfattning   3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2.2 LO:s beställning   4&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2.3 Socialdemokraterna och ”ekonomisk demokrati”  4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Regeringens förslag   5&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3.1 Nya placeringsmöjligheter   5&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3.1.1 Fastigheter   5&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3.1.2 Direktlån   6&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3.1.3 Nya värdepapper   7&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3.2 Den nya femte fondstyrelsen   7&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3.3 Real redovisning  8&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3.4 Insynen i fondernas förvaltning   8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Hemställan   9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1987-11-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl Bildt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Tobisson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Carlshamre</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Dahlberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Lundgren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>L Arne Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Sundberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Olof Strindberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:11</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:46:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:46:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02N1</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:46:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02N1</dok_id>
<subtitel>av Carl Bildt m. fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198788_n_1.pdf</filnamn>
<filstorlek>294111</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:11 om ändringar i</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B4B72244-465A-44F0-9BFC-AEC604763743</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>