2750509 GB02L14 1987/88 L14 mot mot Motion 1987/88:L14 av Bengt Harding Olson m. fl. (fp) Motion Motion LU 14 0 1988-04-20 00:00:00 2014-10-14 10:28:13 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd för företagshemligheter av Bengt Harding Olson m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02L14/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02L14 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02L14 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88 :L14</p> <p>av Bengt Harding Olson m. fl. (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd<br /> för företagshemligheter</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Propositionens förslag</p> <p>I propositionen föreslås en ny lag till skydd för företagshemligheter. Den<br /> som olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet skall kunna<br /> dömas för företagsspioneri. Angrepp på företagshemligheter kan leda till<br /> skadeståndsskyldighet. Detta gäller både för den som missbrukar en företagshemlighet<br /> som har anförtrotts honom i en affärsförbindelse och för en<br /> anställd som missbrukar en företagshemlighet som han fått del av i sin<br /> anställning. Skadeståndsskyldighet kan också drabba den som utnyttjar en<br /> företagshemlighet som har åtkommits olovligt. Vidare föreslås i propositionen<br /> en möjlighet att vid vite förbjuda den som angripit en företagshemlighet<br /> att utnyttja denna.</p> <p>Behovet av en lagstiftning</p> <p>Det är angeläget att vi får ett bättre skydd för företagshemligheter i Sverige.<br /> För ett land som för sin konkurrenskraft är så beroende av högteknologiskt<br /> know-how som Sverige är det av stor vikt att hemligheter i företagen kan<br /> omges av ett effektivt skydd. Från näringslivshåll har vid upprepade tillfällen<br /> framhållits att nuvarande lagstiftning inte visat sig vara ändamålsenlig<br /> eller tillräckligt effektiv. Detta var också bakgrunden till att den dåvarande<br /> folkpartiregeringen tillsatte den utredning som ligger till grund för den nu<br /> aktuella propositionen.</p> <p>Grundläggande brist i lagförslaget</p> <p>Med hänsyn till den långa tid under vilken regeringen har berett frågan om<br /> ett förbättrat skydd för företagshemligheter är det anmärkningsvärt att det<br /> nu aktuella lagförslaget innehåller allvarliga brister genom att lämna viktiga<br /> frågor obesvarade. Detta omöjliggör enligt vår uppfattning att lagförslaget<br /> i sin nuvarande utformning läggs till grund för riksdagens beslut.</p> <p>Vår främsta invändning mot lagförslaget är att regeringen i propositionen<br /> inte har tagit någon hänsyn till de konflikter som kommer att uppstå<br /> mellan samhällets i vissa sammanhang berättigade intresse att garantera<br /> anställda i företag meddelarskydd och de risker vad avser skyddet för företagshemligheter<br /> som propositionen avser att motverka.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Det är också en svaghet i propositionen att möjligheterna för ett drabbat Mot 1987/88</p> <p>företag att få skadestånd och vite är olika beroende på om det är en anställd L14</p> <p>i ett företag som har lämnat ut uppgifter eller om samma uppgifter har<br /> lämnats av en anställd inom en myndighet.</p> <p>Därtill kommer ytterligare frågor som bör besvaras innan lagstiftningsfrågan<br /> kan få en slutlig lösning.</p> <p>Vi kommer därför i det följande yrka att riksdagen skall avslå det nu<br /> aktuella förslaget och i stället begära att regeringen återkommer med ett<br /> nytt förslag som undanröjer de oklarheter som vidiåter propositionen.</p> <p>Meddelarskyddet för anställda</p> <p>Föredragande statsrådet skriver i den allmänna motiveringen: ”Skyddet för<br /> företagshemligheter får inte sträcka sig så långt att det hotar den fria opinionsbildningen.”</p> <p>Formuleringen innebär ett erkännande av att intressekonflikter kan uppkomma<br /> mellan å ena sidan behovet av sekretess och å andra sidan det fria<br /> meningsutbyte och den allsidiga upplysning som tryckfrihetsförordningen<br /> åtar sig att säkerställa. Med erkännandet följer en skyldighet att begrunda<br /> hur sådana konflikter skall lösas. I propositionen saknas emellertid varje<br /> antydan till sådana överväganden.</p> <p>Det vore verklighetsfrämmande att uppfatta detta som uteslutande en<br /> teoretisk brist. Vårt sätt att hantera intressekonflikter av det angivna slaget<br /> kan bli avgörande för medborgarnas tilltro till de demokratiska arbetsmetoderna.</p> <p>Konflikterna kan vara av personlig art. En anställd kan till exempel stå i<br /> valet mellan att tiga av lojalitet mot sitt företag och att tala av lojalitet mot<br /> det samhälle som omger honom och företaget. Denna konflikt löser TF med<br /> sina regler om meddelarfrihet för uppgifter som är avsedda för publicering.</p> <p>Den friheten är inte obegränsad — ett noga genomtänkt regelsystem anger<br /> ramarna. Men om den gäller vad som en gång skrevs om anonymitetsskyddet,<br /> att den utgör ”säkerhetsventilen, som i många fall ensam möjliggör,<br /> att ord sägas, som böra bliva uttalade, fakta framdragas, som böra<br /> bliva framdragna” (1912 års betänkande med förslag till tryckfrihetsordning).<br /> I funktionen som en sådan säkerhetsventil har meddelarfriheten sitt<br /> största principiella värde.</p> <p>Problemet är att det i dag råder osäkerhet om hur långt meddelarfrihetens<br /> tillämpningsområde sträcker sig. Denna frihet måste enligt vår uppfattning<br /> sträcka sig även utanför det offentligrättsliga området, om täckning skulle<br /> Finnas för propositionens ord att skyddet för företagshemligheter inte får<br /> hota den fria opinionsbildningen.</p> <p>Enligt vår uppfattning Finns det en uppenbar risk för att resultatet blir det<br /> omvända. Redan den omständigheten att gammal lag ersätts med ny lag<br /> inbjuder till en forcerad efterforskning av meddelare och förnyade ansträngningar<br /> att förhindra en besvärande publicitet. Därtill kommer att den<br /> nya lagen i flera avseenden innebär en skärpning i sak jämfört med nu<br /> gällande bestämmelser.</p> <p style="margin-left:11px;">Definitionen av det nya begreppet ”företagshemlighet” är exempelvis</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">vidare än den motsvarande avgränsning som hittills har gällt. Hemligt bliri Mot 1987/88</p> <p style="margin-left:3px;">realiteten allt som företaget håller hemligt — eller förutsätts hålla hemligt L14</p> <p style="margin-left:3px;">— om sina affärs- eller driftförhållanden och vars röjande är ägnat att<br /> skada företaget. Det bör noteras att det gäller också de affärsdrivande verken,<br /> till exempel tele- eller postverket.</p> <p style="margin-left:3px;">För att en anställd skall kunna dömas för missbruk av hemliga företagsuppgifter<br /> har hittills krävts att avsikten skall ha varit att uppnå en fördel<br /> eller att åstadkomma en skada. Nu bortfaller detta krav på s. k. direkt uppsåt<br /> och enligt förslaget räcker det med indirekt eller eventuellt uppsåt.</p> <p style="margin-left:3px;">Dessutom kan en anställd som lämnar uppgift om brott som företaget har<br /> begått mot t. ex. miljölagstiftningen eller lagen om förbud mot vapenexport<br /> genom uppgiftslämnandet bli ådömd betydande skadestånd. Den meddelare<br /> som, måhända av samma samvetsskäl, sörjer för en offentlig redovisning<br /> av en företagshemlighet som han eller hon fått del av i andra hand kan<br /> dömas för en sorts häleriverksamhet på informationsområdet med straffoch<br /> skadeståndsansvar som resultat.</p> <p style="margin-left:3px;">Innan riksdagen antar en lag om skydd för företagshemligheter måste<br /> man finna en ordning där lagstiftaren anvisar en väg att lösa de intressekonflikter<br /> som riskerar att uppkomma.</p> <p style="margin-left:3px;">Yttrandefrihetsutredningens inställning</p> <p style="margin-left:3px;">Yttrandefrihetsutredningen (SOU 1983:70) föreslog att meddelarfriheten<br /> skulle ges en uttalad giltighet även utanför offentligrätten och skapade för<br /> tillämpningen ett regelverk som i princip var analogt med vad som gäller<br /> innanför den.</p> <p style="margin-left:3px;">En kärnpunkt i förslaget var att ett påstått åsidosättande av en tystnadsplikt<br /> skulle kunna göras till föremål för bedömning av en tryckfrihetsrättslig<br /> jury innan frågan om sanktioner prövades. Det praktiska förfarandet<br /> har preciserats i ett förslag till följdlagstiftning.</p> <p style="margin-left:3px;">Motivet att utvidga meddelarskyddet har successivt fått allt större tyngd.</p> <p style="margin-left:3px;">En växande andel av den offentliga verksamheten är inte längre offentlig i<br /> den meningen att angelägenheterna sköts under medborgarnas ögon. Offentliga<br /> förvaltningsuppgifter organiseras alltmer i privaträttsliga former.</p> <p style="margin-left:3px;">Staten är engagerad i ett stort antal rörelsedrivande bolag. Kommunerna<br /> har inrättat en egen bolagssektor, vars samlade förmögenhet i dag torde<br /> vara större än den som förvaltas i kommunalrättsliga former.</p> <p style="margin-left:3px;">I långt större utsträckning än tidigare är det alltså inte bara politiska<br /> beslutsfattare eller andra myndighetsutövare som träffar avgöranden som<br /> får ingripande följder för medborgarna. Andra beslut kan vara av väsentlig<br /> betydelse för enskildas liv och hälsa, för naturen och för det ekonomiska<br /> livet i orter eller hela bygder.</p> <p style="margin-left:3px;">Värdet av yttrandefrihetsutredningens förslag ligger däri att det ger ett<br /> brett genomslag för meddelarfriheten och erbjuder en garanti för att yttrandefrihets-<br /> och informationsintressena beaktas när sekretessintresset gör sin<br /> rätt gällande. Säkerhetsventilen installeras.</p> <p style="margin-left:3px;">Det kan uttryckas i utredningens ord att ”där beslutsmakt finns, där skall<br /> också insyn finnas”. Vi tror att det i riksdagen råder en betydande enighet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>om att den principen bör hävdas också utanför det offentligrättsliga områ- Mot 1987/88</p> <p>det. Detta torde också vara motivet till att konstitutionsutskottet föreslår L14</p> <p>riksdagen att begära en ny utredning om meddelarskyddet inom den privata<br /> sektorn.</p> <p>I det läget framstår det som inkonsekvent — och riskfyllt — att nu anta ett<br /> lagförslag som verkar i motsatt riktning. Det är inte acceptabelt att det<br /> gentemot behovet av en ny lag om företagshemligheter centrala motstående<br /> intresset av en fri opinionsbildning har observerats endast i en flyktig och<br /> till intet förpliktande mening.</p> <p>Myndigheters röjande av företagshemligheter</p> <p>Vad gäller företagshemligheter inom den offentliga sektorn skall den nya<br /> lagen gälla endast beträffande uppgift som kan åtnjuta sekretess enligt 6<br /> kap. 1 § sekretesslagen, dvs. för uppgift om myndighetens affärs- eller<br /> driftsförhållanden. Det är alltså endast myndighetens egna affärshemligheter<br /> som propositionen avser att skydda.</p> <p>Inom den offentliga sektorn finns emellertid också ett stort antal myndigheter<br /> som på olika sätt syftar till att reglera och kontrollera näringslivet.</p> <p>Som exempel på sådana myndigheter kan nämnas statens pris- och kartellnämnd,<br /> riksskatteverket, statens industriverk, patentverket, statens provningsanstalt,<br /> styrelsen för teknisk utveckling och länsstyrelserna. Dessa<br /> myndigheter måste för att kunna utföra sina uppgifter ta del av uppgifter<br /> om företagen som ofta är av sådan karaktär att det vore till stor skada för<br /> företaget om informationen kom i händerna på konkurrenter.</p> <p>Om en anställd i en myndighet skulle lämna ut sekretesskyddad information<br /> om ett företag riskerar den anställde att bli fälld för brott mot tystnadsplikten.<br /> Straffet för detta är böter eller fängelse. Därtill kommer att skadestånd<br /> enligt skadeståndslagen kan aktualiseras för myndigheten och den<br /> anställde om röjandet leder till skada.</p> <p>Propositionen innebär att dessa regler kommer vara tillämpliga även i<br /> fortsättningen. Detta innebär att det skadelidande företagets möjligheter att<br /> minska skadan av att företagshemligheter spridits kommer vara olika om<br /> ”läckan” skedde från en myndighetsperson som hade tillgång till informationen<br /> eller om den skedde från en av hans anställda. I det sistnämnda fallet<br /> finns enligt propositionens förslag möjlighet till fördelaktiga skadeståndsregler<br /> och till vite medan det i det förstnämnda fallet alltså blir nuvarande<br /> regler som gäller.</p> <p>Denna diskrepans kommer bl. a. leda till att det blir fördelaktigare för en<br /> företagare att försöka få fram uppgifter om en konkurrent från någon anställd<br /> på en myndighet som har tillgång till informationen än att få det<br /> genom någon anställd på företaget.</p> <p>Detta riskerar enligt vår uppfattning att leda till att det blir svårare att få<br /> företagen att samarbeta vid skilda former av uppgiftslämnande till myndigheter<br /> och det riskerar också att leda till att anställda hos myndigheter kommer<br /> att bli mer attraktiva som informationskällor i otillbörliga syften.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot 1987/88<br /> L14</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Sammanfattande slutsats</p> <p>I ett demokratiskt samhälle kan inte information uteslutande ha karaktären<br /> av en materiell tillgång som innefattar ensamrätt. Den utgör också en andlig<br /> tillgång som inte villkorslöst får undanhållas medborgarna. Därför måste<br /> propositionen avslås, i väntan på en samlad reglering av skyddet för företagshemligheter<br /> och ett skydd för den medborgerliga insynen. Vad vårt land<br /> har upplevt av hemliga vapenaffärer och överrumplande miljöskandaler<br /> tyder inte på att det är sekretessen som är den kritiska bristvaran.</p> <p>Om detta — i flera avseenden bristfälliga — lagförslag nu antas uppkommer<br /> det hot mot den fria opinionsbildning som enligt propositionen inte<br /> ”får” uppkomma. Det är inte godtagbart ens under en övergångsperiod.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen avslår propositionen,</p> <p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till lag om<br /> skydd för företagshemligheter där hänsyn tas till vad vi i motionen<br /> har anfört angående förstärkt meddelarskydd för anställda i enskild<br /> tjänst, bättre möjligheter att beivra myndigheters röjande av sådana</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Ytterligare brister i propositionen</p> <p>Det finns ytterligare brister i propositionen som måste få en lösning innan<br /> riksdagen tar ställning till ett nytt förslag till lag.</p> <p>Enligt 6 §, andra stycket gäller att en arbetstagare även efter det att vederbörande<br /> har avslutat sin anställning kan ställas till ansvar för brott mot<br /> lagen om förfarandet var ”otillbörligt”. Någon vägledning om vilka förfaranden<br /> som skall betraktas som otillbörliga ges dock inte i specialmotiveringen<br /> eftersom det enligt denna skall vara ”synnerliga skäl” för att förfarandet<br /> skall beivras. Med hänsyn till de oklarheter som inte minst skapas<br /> genom särskilda klausuler om tystnadsplikt i anställningsavtalen är det väsentligt<br /> att lagstiftaren gör klart vad som skall anses vara ”otillbörligt”. Att<br /> detta är oklart i propositionen kan komma att skapa problem vid lagens<br /> framtida tillämpning.</p> <p>Ett annat stadgande där det kan komma att uppstå problem vid tillämpningen<br /> är 7 § som behandlar ”häleri” av företagshemligheter. Av propositionen<br /> går inte att utläsa om någon kan ställas till ansvar som ”hälare” utan<br /> att det förevarit något förbrott. Om förbrott krävs uppkommer frågan vem<br /> som bär bevisbördan och slutligen om ”hälaren” måste ha vetskap om förbrottet<br /> eller om det räcker med att han borde haft sådan insikt.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p>företagsuppgifter som de insamlat i sin myndighetsutövning samt Mot 1987/88</p> <p>tydligare motivering till hur 6 och 7 §§ skall tillämpas. L14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 20 april 1988</p> <p>Bengt Harding Olson (fp)<br /> Kjell-Arne Welin (fp)<br /> Birgit Friggebo (fp)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:7px;">Barbro Sandberg (fp)<br /> Ulla Orring (fp)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Svenskt Tryck Stockholm 1988</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen avslår propositionen avslag =utskottet 1988/89:LU30 ? 1 1 att riksdagen avslår propositionen ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till lag om skydd för företagshemligheter där hänsyn tas till vad vi i motionen har anfört angående förstärkt meddelarskydd för anställda i enskild tjänst, bättre möjligheter att beivra myndigheters röjande av sådana företagsuppgifter som de insamlat i sin myndighetsutövning samt tydligare motivering till hur 6 och 7 §§ skall tillämpas. ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till lag om skydd för företagshemligheter där hänsyn tas till vad vi i motionen har anfört angående förstärkt meddelarskydd för anställda i enskild tjänst, bättre möjligheter att beivra myndigheters röjande av sådana företagsuppgifter som de insamlat i sin myndighetsutövning samt tydligare motivering till hur 6 och 7 §§ skall tillämpas. avslag =utskottet 1988/89:LU30 ? INL Inlämning 1988-04-21 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-22 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-25 00:00:00 inträffat 2 0764840691205 Bengt Harding Olson fp 1 undertecknare 0841802782704 Birgit Friggebo fp 2 undertecknare 0823175828602 Ulla Orring fp 3 undertecknare 0514532571208 Kjell-Arne Welin fp 4 undertecknare 0311009915309 Barbro Sandberg fp 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:155 2014-11-22 14:07:11 motkat Motionskategori - 2014-11-22 14:07:11 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02L14 2019-05-28 12:12:16 tilldelat Tilldelat Lagutskottet 2014-11-22 14:07:11 GB02L14 av Bengt Harding Olson m. fl. (fp) mot_198788_l_14.pdf 163350 pdf med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd för företagshemligheter https://data.riksdagen.se/fil/03B76CD9-F065-4FF8-A8C8-D39750501636