<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2783474</hangar_id>
 <dok_id>GB02Kr3</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Kr3</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Kr3 av Ingrid Sundberg m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KrU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:25:46</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:104 om</titel>
 <subtitel>av Ingrid Sundberg m. fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Kr3/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Kr3</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Kr3</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1987/88:Kr3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Ingrid Sundberg m. fl. (m)&lt;br /&gt; 
med anledning av prop. 1987/88:104 om&lt;br /&gt; 
kulturmiljövård&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1987/88&lt;br /&gt; 
Kr3 —7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I propositionen anges mål för den statliga kulturmiljövården. Vidare föreslås&lt;br /&gt;
en samlad reglering i lag av kulturminnesvården och slutligen utpekas&lt;br /&gt; 
särskilt prioriterade områden inom kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som helhet betraktad innehåller propositionen förslag som är ägnade att&lt;br /&gt; 
ligga till grund för det fortsatta arbetet med kulturmiljövården. Av särskild&lt;br /&gt; 
betydelse är den uppmärksamhet som ägnas åt åtgärder mot luftföroreningarnas&lt;br /&gt;
och försurningens inverkan på kulturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framhålls i motion 1987/88: Kr238 angående kulturfrågor av Carl&lt;br /&gt; 
Bildt m. fl. har förstöring och söndervittring av många av våra kulturskatter&lt;br /&gt; 
blivit alltmer påtaglig. Skadorna har nu fått sådan omfattning att många av&lt;br /&gt; 
våra gamla kulturminnen inte längre kan räddas. Vårt samhälle har ett&lt;br /&gt; 
förvaltaransvar inför kommande generationer när det gäller att skydda och&lt;br /&gt; 
bevara värdefulla kulturmiljöer. De förslag regeringen lägger fram bör öka&lt;br /&gt; 
möjligheterna att hejda fortsatt förstörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa avseenden har dock propositionens förslag inte givits en tillfredsställande&lt;br /&gt;
utformning. Vi kommer nedan att behandla de områden där, enligt&lt;br /&gt;
vår mening, brister finns i regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Ansvaret för kulturmiljövården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande nybyggnad inom kulturhistoriskt värdefulla områden menar&lt;br /&gt; 
departementschefen att detta är en fråga som i första hand skall avgöras av&lt;br /&gt; 
respektive kommun i enlighet med plan- och bygglagen (PBL). Enligt propositionen&lt;br /&gt;
åvilar det kommunerna att styra bebyggelseutvecklingen på ett&lt;br /&gt; 
sådant sätt att kulturminnesvårdens intressen tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har uttalat kritik mot denna ordning. Enligt 86 §&lt;br /&gt; 
byggnadslagen fanns tidigare möjlighet för länsstyrelsen att förordna om&lt;br /&gt; 
förbud att utan särskilt tillstånd företa nybyggnad inom kulturhistoriskt&lt;br /&gt; 
värdefulla områden. Regeln fungerade i praktiken som ett instrument för&lt;br /&gt; 
samråd med den som önskar bygga i områdena. Från remissorganens sida&lt;br /&gt; 
har hävdats att kulturminneslagen borde innehålla en bestämmelse som på&lt;br /&gt; 
motsvarande sätt gav möjlighet att få till stånd ett samrådsförfarande med&lt;br /&gt; 
markägarna inom viktiga kulturmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att flera skäl talar för en sådan bestämmelse i kulturminneslagen.&lt;br /&gt;
Det är angeläget att länsstyrelsens uppfattning om bl. a. bebyggelseut- 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987/88 3 sam!. Nr KrJ— 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;vecklingen i förhållande till kulturminnesvårdens riksintresen förs vidare Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kan vägleda fastighetsägarna. Till detta kommer att kommunerna ofta Kr3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torde sakna tillräcklig kompetens att bedöma frågor av denna art. Det bör&lt;br /&gt; 
således i den nya lagen införas en bestämmelse som föreskriver ett samrådsförfarande&lt;br /&gt;
mellan länsstyrelse och markägare i de aktuella situationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Skydd, vård och undersökning av fast fornlämning och plats där&lt;br /&gt; 
fornfynd påträffats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall länsstyrelse kunna meddela föreskrifter gällande&lt;br /&gt; 
användning av ett fornlämningsområde. För närvarande gäller att föreskrifter&lt;br /&gt;
får meddelas, om inte markens ägare eller annan därigenom åsamkas&lt;br /&gt;
intrång av någon betydelse. Enligt förslaget skall dock föreskrifter med&lt;br /&gt; 
vidare räckvidd än för fornlämningsområdet inte få ges, om det innebär att&lt;br /&gt; 
”pågående användning av marken avsevärt försvåras”. I sitt remissvar har&lt;br /&gt; 
Svea hovrätt ifrågasatt om inte detta innebär en skärpning i förhållande till&lt;br /&gt; 
gällande rätt. Detta förnekas emellertid av departementschefen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom moderata samlingspartiet framhållit i samband med att PBL behandlades&lt;br /&gt;
skall markägare i princip hållas skadeslös vid ingrepp i äganderätten.&lt;br /&gt;
Detta betyder att även ingrepp i pågående markanvändning skall&lt;br /&gt; 
ersättas. Vi menar att dessa principer bör tillämpas även i lag om kulturminnen&lt;br /&gt;
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Ingrepp i fast fornlämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller beträffande undersökning av en fornlämning att ett&lt;br /&gt; 
arbetsföretag som inte är allmänt eller större enskilt skall vara befriat från&lt;br /&gt; 
kostnadsansvar. Enligt propositionen skall dock i fortsättningen gälla att&lt;br /&gt; 
mindre arbetsföretag inte i lagen befrias från kostnadsansvar. I stället bör&lt;br /&gt; 
de kunna i särskild ordning få bidrag till sina kostnader. Villkoren för&lt;br /&gt; 
sådana bidrag kommer att regleras av regeringen i särskild förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det lagförslag som granskades av lagrådet fanns i själva lagtexten infört&lt;br /&gt; 
bestämmelser gällande bidragsmöjligheter. Lagrådet förordade i sakfrågan&lt;br /&gt; 
att det även i fortsättningen borde göras åtskillnad mellan större och mindre&lt;br /&gt;
företag. Beträffande konstruktionen av lagtexten anförde lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;"Från principiella synpunkter kan invändning också riktas mot att man i&lt;br /&gt; 
lagtexten först slår fast att alla arbetsföretag omfattas av kostnadsansvar&lt;br /&gt; 
och därefter anger att företag kan komma att genom bidrag på administrativ&lt;br /&gt;
väg bli befriade från kostnader.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar för vår del att den av departementschefen nu valda modellen är&lt;br /&gt; 
t. o. m. sämre än den som gav upphov till lagrådets kritik. Antas departementschefens&lt;br /&gt;
förslag kommer lagen inte att innehålla någon antydan om&lt;br /&gt; 
att bidragsmöjligheter finns beträffande mindre arbetsföretag. Mot denna&lt;br /&gt; 
bakgrund bör nuvarande ordning bibehållas även i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 Inlösen, hittelön, fyndfördelning och metallsökare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionens förslag skall möjligheterna för en upphittare att få&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;särskild hittelön för ett fornfynd vidgas. Detta sker på så sätt att den nuva- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;rande ersättningsnivån i fortsättningen skall utgöra den minsta ersättning Kr3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;som skall utgå. Därutöver skall för alla fynd som omfattas av hembudsplik&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;ten kunna utgå ett ytterligare belopp, som bestäms med hänsyn till fyndets&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi delar departementschefens uppfattning om det nödvändiga i att kunna&lt;br /&gt; 
utge högre ersättning till upphittare. Vi vill dock understryka att det är&lt;br /&gt; 
väsentligt att praxis för ersättning går i riktning mot generösare hittelöner&lt;br /&gt; 
än hittills. Risken är annars stor att värdefulla föremål kommer att säljas till&lt;br /&gt; 
samlare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3.3.7 överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt propositionens förslag skall länsstyrelses beslut om kostnadsansvaret&lt;br /&gt;
för arkeologisk undersökning endast kunna överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta innebär en förändring jämfört med nuvarande lag, enligt vilken beslut&lt;br /&gt;
om kostnadsansvar överklagas till fastighetsdomstol. Enligt propositionen&lt;br /&gt;
kommer domstolsprövning att kunna bli aktuell endast i de speciella&lt;br /&gt; 
situationer då en framställning från företagare om befrielse från kostnadsansvar&lt;br /&gt;
prövas av länsstyrelse. Flera remissinstanser har reagerat mot en&lt;br /&gt; 
sådan lösning och gjort gällande att domstolsprövning skall kunna ske av&lt;br /&gt; 
ersättningsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi delar remissinstansernas uppfattning. Länsstyrelses beslut gällande&lt;br /&gt; 
kostnadsansvar för arbetsföretag som berör fast fornlämning bör kunna bli&lt;br /&gt; 
föremål för domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi vill i detta sammanhang även erinra om de förslag vi tidigare fört fram&lt;br /&gt; 
i riksdagen gällande arkeologiska undersökningar. Förslagen behandlas i&lt;br /&gt; 
vår reservation i kulturutskottets betänkande 1986/87:15, reservation 1. Vi&lt;br /&gt; 
skall här i korthet beröra huvudpunkterna i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riksantikvarieämbetet bör få ökade möjligheter att i vissa fall bekosta&lt;br /&gt; 
fördjupade inventeringar och arkeologiska prospekteringar. Ökade resurser&lt;br /&gt;
bör vidare tillföras riksantikvarieämbetet för att bereda det bättre möjligheter&lt;br /&gt;
att vid billighetsprövning svara för oförutsedda kostnader i fall då&lt;br /&gt; 
kostnaderna blir höga.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För närvarande utförs arkeologiska undersökningar i flertalet fall av&lt;br /&gt; 
riksantikvarieämbetet och i viss utsträckning även av regionala och kommunala&lt;br /&gt;
museer. Vi menar att även andra institutioner med vetenskaplig&lt;br /&gt; 
kompetens — i Sverige och i utlandet — bör få möjlighet att komma in med&lt;br /&gt; 
anbud då en undersökning är aktuell. Det skulle ge vetenskaplig bredd åt&lt;br /&gt; 
verksamheten, vidga de internationella kontakterna och dessutom kunna&lt;br /&gt; 
tjäna som en värdefull kostnadspress.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det måste skapas möjligheter att rationalisera de fältarkeologiska metoderna.&lt;br /&gt;
Det är också angeläget att resultaten från tidigare undersökningar&lt;br /&gt; 
bearbetas och utvärderas med sikte på att bl. a. i möjligaste utsträckning&lt;br /&gt; 
reducera omfattningen av kommande undersökningar. Det är slutligen angeläget&lt;br /&gt;
att de kunskaper som löpande vinns genom de arkeologiska undersökningarna&lt;br /&gt;
kan ligga till grund för länsstyrelsernas beslut och bedömningar&lt;br /&gt;
vid beviljande av tillstånd till borttagande av fornlämningar. Riksantik- 3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;varieämbetet bör som central myndighet för kulturminnesvården ha som Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift att stödja länsstyrelsernas kunskapsuppbyggnad i dessa avseenden. Kr3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare skapas möjligheter att ge tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader&lt;br /&gt;
oberoende av byggnadens ändamål. Nuvarande begränsning&lt;br /&gt;
till bostadsfastigheter är inte befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Allmänt om regleringen av byggnadsminnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionens förslag skall, till skillnad från vad som gäller för&lt;br /&gt; 
närvarande, skyddet för byggnader i statens ägo inte regleras i den nya&lt;br /&gt; 
lagen utan i en särskild förordning. Flera remissinstanser har gjort gällande&lt;br /&gt; 
att även skyddet för byggnader i statlig ägo bör regleras i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar remissinstansernas uppfattning. Tyvärr visar utvecklingen att&lt;br /&gt; 
det förhållandet att en skyddsvärd byggnad är i statens ägo inte utgör en&lt;br /&gt; 
garanti för att den skall få den vård dess kulturhistoriska värde motiverar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns exempel på att byggnader i statlig ägo drabbats av ett oacceptabelt&lt;br /&gt; 
förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Förfarande vid byggnadsminnesförklaring, anmälningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen föreslår att länsstyrelsen skall få rätt att beträffande&lt;br /&gt; 
vissa byggnader, som inte är byggnadsminnen, föreskriva att de inte får&lt;br /&gt; 
rivas eller ändras utan att den tilltänkta åtgärden först har anmälts till länsstyrelsen&lt;br /&gt;
och denna haft en viss tid på sig att bedöma om den bör väcka&lt;br /&gt; 
frågan om byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelsen skall inom en månad&lt;br /&gt; 
från det anmälningen kom in dit avgöra om den skall ta upp fråga om&lt;br /&gt; 
byggnadsminnesförklaring av den berörda byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill inte motsätta oss detta förslag. Det är dock angeläget att det nya&lt;br /&gt; 
instrumentet till skydd av byggnader inte kommer till alltför frekvent användning.&lt;br /&gt;
Vi vill vidare understryka vikten av att den nya ordningen med&lt;br /&gt; 
anmälningsplikt inte utvecklas på så sätt att länsstyrelsen på grund av tidsbrist&lt;br /&gt;
regelmässigt väcker frågan om byggnadsminnesförklaring, vilket sedan&lt;br /&gt;
kan följas av interimistiska förbud under förhållandevis lång tid. Det&lt;br /&gt; 
ligger i sakens natur att sådana förbud kan vara mycket skadliga för fastighetsägaren.&lt;br /&gt;
Denna nya möjlighet till ingripande för länsstyrelsen måste&lt;br /&gt; 
således präglas av restriktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.4 Ersättningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionens förslag skall reglerna för ersättning till byggnadens&lt;br /&gt; 
ägare i samband med byggnadsminnesförklaring utformas mot bakgrund&lt;br /&gt; 
av motsvarande bestämmelser i PBL. Detta betyder att ägarens möjligheter&lt;br /&gt; 
att erhålla ersättning påtagligt har beskurits. Såsom vi ovan anförde är det&lt;br /&gt; 
vår principiella inställning att markägaren skall hållas skadeslös vid ingrepp&lt;br /&gt;
i äganderätten. Bestämmelserna om ersättning i samband med byggnadsminnesförklaring&lt;br /&gt;
i lag om kulturminnen m. m. bör således utformas&lt;br /&gt; 
utifrån denna princip. Självfallet bör detta föranleda konsekvensändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i annan lagstiftning. 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3.5.3 Tillsynens omfattning och inriktning i fråga om nya byggnader och Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
anläggningar Kr3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 propositionen uttalas att det i framtiden får anses vara en inomkyrklig&lt;br /&gt; 
angelägenhet att församlingar och kyrkliga samfälligheter får den hjälp&lt;br /&gt; 
som behövs vad gäller kulturminnesvårdsaspekten vid kyrklig byggnadsplanering.&lt;br /&gt;
Departementschefen anger att han förutsätter att sådan rådgivning&lt;br /&gt;
byggs ut i den takt kyrkans egna resurser medger.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi delar departementschefens uppfattning i denna fråga. För att kyrkan&lt;br /&gt; 
skall ges goda förutsättningar att klara denna nya uppgift bör ett vidgat&lt;br /&gt; 
ekonomiskt utrymme skapas. Det kan ske genom att medel från kyrkofonden&lt;br /&gt;
får ianspråktas även för detta ändamål. Det är önskvärt att denna&lt;br /&gt; 
möjlighet tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3.6 Bestämmelser om skydd mot utförsel av vissa äldre&lt;br /&gt; 
kulturföremål&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt propsitionens förslag skall bestämmelserna i lagen (1985:1104) om&lt;br /&gt; 
skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål efter vissa redaktionella&lt;br /&gt; 
ändringar föras in som ett särskilt kapitel i kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi vill erinra om att vi riktade kritik mot den omnämnda lagen i samband&lt;br /&gt; 
med att riksdagen antog den. Vår kritik avsåg bl. a. vilka föremål som skulle&lt;br /&gt; 
omfattas av lagen och hur kontrollen av lagens efterlevnad skulle tillgå. Vi&lt;br /&gt; 
vidhåller de invändningar vi då framförde men vill inte i detta sammanhang&lt;br /&gt;
föreslå några ändringar i bestämmelserna. Däremot anser vi det angeläget&lt;br /&gt;
att få en utvärdering av hur den nya ordningen fungerat. Regeringen&lt;br /&gt; 
bör återkomma till riksdagen med de förslag till förändringar i lagen som&lt;br /&gt; 
utvärderingen föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 motion 1987/88:Kr238 angående kulturfrågor har ett yrkande framställts&lt;br /&gt;
gällande utnyttjandet av AMS-medel inom kulturområdet. Bakgrunden&lt;br /&gt;
till yrkandet är den stora betydelse som verksamheten i AMS regi har&lt;br /&gt; 
för bl. a. kulturminnesvården i vårt land. Det finns risk för att detta resurstillskott&lt;br /&gt;
kan minska i framtiden. Detta skulle kunna få ingripande följder&lt;br /&gt; 
för byggnadsvård och fornminnesvård.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Anslagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Med hänvisning till vad vi ovan anfört bör vissa förstärkningar ske under&lt;br /&gt; 
anslaget F32, kulturmiljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Punkt 1, Vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, skall enligt propositionen&lt;br /&gt;
ökas med 1 250 000 kr. För att ge vidgade möjligheter till bidrag&lt;br /&gt; 
avseende antikvariska överkostnader vid ombyggnad av ifrågavarande bebyggelse&lt;br /&gt;
bör anslaget vid punkt 1 ökas med ytterligare 1 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns vidare skäl att ge riksantikvarieämbetet större möjligheter att ge&lt;br /&gt; 
bidrag till enskilda för oförutsedda kostnader vid arkeologiska undersökningar.&lt;br /&gt;
Därför bör anslaget vid punkt 2 ökas med 2 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Slutligen bör ytterligare utrymme skapas för skydds- och konserverings&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;insatser påkallade av de skador luftföroreningar orsakar. Av detta skäl bör Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslaget vid punkt 4 ökas med 2 000 000 kr. Kr3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att i lag om kulturminnen inta en bestämmelse&lt;br /&gt;
som ger möjlighet till samrådsförfarande mellan länsstyrelse&lt;br /&gt; 
och ägare av mark inom viktiga kulturmiljöer i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att i lag om kulturminnen inta bestämmelser&lt;br /&gt;
gällande ersättning till ägare av mark och byggnader i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad som anförts i motionen samt beslutar om motsvarande konsekvensändringar&lt;br /&gt;
i andra berörda lagar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att i lag om kulturminnen beträffande&lt;br /&gt; 
undersökning av en fornlämning inta en bestämmelse om åtskillnad&lt;br /&gt; 
mellan större och mindre företag i enlighet med vad som anförts i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om mer generösa hittelöner,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att länsstyrelses beslut gällande kostnadsansvar&lt;br /&gt;
för arbetsföretag som berör fast fornlämning skall kunna bli&lt;br /&gt; 
föremål för domstolsprövning i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts under rubriken ”överklagande” beträffande arkeologiska&lt;br /&gt;
undersökningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att i lag om kulturminnen reglera även&lt;br /&gt; 
skyddet för byggnader i statlig ägo i enlighet med vad som anförts i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om anmälningsplikt inför åtgärder med vissa byggnader&lt;br /&gt;
som inte är byggnadsminnen men som kan komma i fråga som&lt;br /&gt; 
sådana,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ersättning till byggnads ägare i samband med&lt;br /&gt; 
byggnadsminnesförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om utnyttjande av kyrkofonden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;11. att riksdagen hos regeringen begär att utvärdering skall ske av&lt;br /&gt; 
tillämpningen av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa&lt;br /&gt; 
äldre kulturföremål,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;12. att riksdagen till F32 Kulturmiljövård för budgetåret 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;anvisar ett reservationsanslag av 50 095 000 kr. 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 30 mars 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Ahlmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Ahlström (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Aulin (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:169px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Kr 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnel Liljegren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håkan Stjernlöf (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Sundberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Ahlmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Ahlström</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Dau</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Olle Aulin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunnel Liljegren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Håkan Stjernlöf</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Falkmer</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:104</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 12:54:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 12:54:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Kr3</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:12:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 12:54:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Kr3</dok_id>
<subtitel>av Ingrid Sundberg m. fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198788_kr_3.pdf</filnamn>
<filstorlek>187962</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:104 om</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F8999981-F6DF-4F0B-A3EA-1B3B25B22477</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>