2312657GB02Kr251987/88Kr25motmotMotion 1987/88:Kr25 av Sten Svensson (m)MotionMotionKrU2501988-04-19 00:00:002014-10-14 10:25:152014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanav Sten Svensson (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Kr25/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Kr25https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Kr25
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88 :Kr25</p>
<p>av Sten Svensson (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken<br />
i svenska kyrkan</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Propositionen om musiken i svenska kyrkan är i många avseenden positiv<br />
för det kyrkliga musiklivet liksom för musiklivet i allmänhet. I vissa avseenden<br />
bör emellertid riksdagen i sitt beslut precisera propositionens mera<br />
svepande formuleringar, så att alla berörda parter i pastoraten, i stiften och<br />
inom utbildningen får en klarare bild av framtiden än vad som kan utläsas i<br />
propositionen.</p>
<p>1 förslaget till tjänsteorganisation föreslås att det i varje pastorat skall<br />
finnas minst en organist anställd. Detta framgår bl. a. av 6 § i förslaget till<br />
lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. Kravet kan anses vara lovvärt men<br />
är helt orealistiskt. Ett stort antal pastorat kommer aldrig att kunna få en<br />
organisttjänst besatt med behörig innehavare, om organist i framtiden har<br />
samma betydelse som i dag.</p>
<p>Under allmän motivering, allmänna utgångspunkter framhålls att det<br />
kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge<br />
svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resursanvändning<br />
och resursfördelning. Om detta även skall gälla de frågor propositionen<br />
behandlar krävs, att t. ex. kyrkomötet och svenska kyrkans centralråd<br />
till sig knyter en kyrkomusikalisk expertis. I samma avsnitt sägs att ett<br />
visst statligt inflytande skall finnas kvar för att kvaliteten i den kyrkomusikaliska<br />
verksamheten skall garanteras i framtiden. Det torde emellertid stå<br />
klart att kvaliteten har mera att göra med vilket innehåll man lägger i krav<br />
på behörighet för tjänst, utbildning osv. än vilket organ som skall garantera<br />
denna kvalitet.</p>
<p>I avsnittet obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter säger föredragande<br />
statsrådet, att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska<br />
verksamheten till helt andra områden än gudstjänstmusik, orgelvård, kyrkosång<br />
osv. Här bör dock vissa gränser sättas upp så att en kyrkomusiker<br />
inte tvingas utföra för honom/henne helt omöjliga arbetsuppgifter. En<br />
stiftsmusiker med kunskap och erfarenhet kan i detta sammanhang vara en<br />
stor tillgång.</p>
<p>Under rubriken kombinationstjänster tas upp olika slags tjänster, där en<br />
kyrkomusikers kunnande kan tas tillvara. Ett ofta förbisett faktum är att<br />
kyrkomusikerna på många håll utför ett arbete vid sidan av uppgiften som<br />
kyrkomusiker. Som den ende på orten med någon form av musikutbildning</p>
<p>tas hans/hennes tjänster i anspråk i det lokala musiklivet även utanför 1</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43"><p>Mot.<br />
1987/88<br />
Kr25—30</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Kr25—30</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>kyrkan. Det är angeläget att understryka uttalandet i propositionen att det Mot. 1987/88</p>
<p>ändå till sist måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusi- Kr25</p>
<p>kertjänsten.</p>
<p>Utredningen om musiken i kyrkan föreslog inrättandet av en stiftsmusikertjänst.<br />
Propositionen föreslår att domkyrkoorganisten skall vara sakkunnig<br />
vid domkapitlets handläggning av kyrkomusikerärenden. Detta in<br />
nebär ingen förändring i förhållande till det nuvarande läget. Tidigare i<br />
motionen pekas på uppgifter för en eventuell stiftsmusiker. Till detta kommer<br />
så viktiga arbetsuppgifter som att svara för fortbildning, vara till råd<br />
och hjälp i församlingsarbete m. m., varför riksdagen måste förorda utredningens<br />
intentioner om behovet av tjänsten som stiftsmusiker.</p>
<p>Under rubriken utbildningen av kyrkomusiker, med underrubriken utbildningen<br />
av kantorer, föreslås att kantorsutbildningen i form av organistoch<br />
kantorsexamen skall få ske på Sköndalsinstitutet och de folkhögskolor<br />
som nämndes i utredningen. På två punkter är propositionen mera oklar än<br />
utredningen. Det gäller först själva utbildningen med examen. Det måste<br />
klart framgå, att det kommer att bli en examen i framtiden, inte två som nu<br />
är fallet. Vidare kan denna utbildning med examen spridas till hur många<br />
ställen som helst, utan att kravet på god kvalitet blir lidande. För att upprätthålla<br />
kvalitetskravet har ju bl. a. Musikaliska akademien föreslagit ett<br />
slopande av sommarkurserna. Av samma skäl måste kyrkokantorsutbildningen<br />
med åtföljande examen begränsas till de institutioner som föreslås i<br />
utredningen, Sköndalsinstitutet och de fyra folkhögskolorna.</p>
<p>Propositionen för ett resonemang om folkhögskolans frihet och möjligheten<br />
att kombinera denna med en kantorsutbildning, där vissa bestämda<br />
krav måste ställas på utbildningen, som avslutas med prov och examen. För<br />
de aktuella folkhögskolorna utgör detta inget större problem. Ingen kan<br />
påtvinga en folkhögskola vissa ämnen eller kurser. Varje skola är suverän<br />
och beslutar själv i dessa frågor. Den erfarenhet man har av kantorsutbildningen<br />
är positiv. Det finns en parallell med fritidsledarutbildningen, som<br />
sedan flera år sker i folkhögskolans regi. Trots vissa gemensamma krav på<br />
kvalitet och inriktning sätter de olika skolorna sin prägel på utbildningen.</p>
<p>Ett viktigt krav för kantorsutbildningen på Sköndalsinsitutet och folkhögskolorna<br />
är att det skall fordras allmän behörighet enligt högskoleförordningen<br />
för att antas. Det är viktigt både för att eleverna skall klara utbildningen<br />
och för den kommande verksamheten. Redan nu kan examen förbättras<br />
och samtidigt avdramatiseras genom att man fortlöpande tenterar i<br />
de olika ämnena efter genomgången kurs. Vid ett misslyckande ges man<br />
möjligheter att pröva igen.</p>
<p>För att kunna motsvara kravet på god kvalitet och en likvärdig utbildning<br />
bör en gemensam kursplan utarbetas för folkhögskolorna och Sköndalsinstitutet.<br />
Lämplig samordnare är svenska kyrkans utbildningsnämnd, som<br />
har ett liknande ansvar för fritidsledarutbildningen på de kyrkliga folkhögskolorna.</p>
<p>När det gäller de bidrag som ges till utbildningen av kyrkomusiker,<br />
nämns i propositionen summan 1 392 500 kr. som utgår ur kyrkofonden<br />
under nuvarande budgetår. Det framgår också att bidrag för sommarkurser<br />
och kantorsexamination från och med innevarande budgetår betalas ur</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>kyrkofonden. En större precisering vore här mycket önskvärd, inte minst Mot. 1987/88</p>
<p>för att utbildningssamordnare skall veta vilka summor man kan räkna med. Kr25</p>
<p>Bidraget bör inte begränsas till att endast kunna utnyttjas för de kostnader</p>
<p>som examinationen för med sig. Det står vidare helt klart, att de statsbidrag</p>
<p>som en folkhögskola kan räkna med för att bedriva kantorsutbildningen</p>
<p>inte alls räcker för att täcka de kostnader man har för undervisningen, som</p>
<p>är mycket lärarintensiv. Inköp och underhåll av instrument, särskilt orglar</p>
<p>och pianon, utgör en stor kostnad för de berörda skolorna, för vilket inget</p>
<p>särskilt bidrag utgår.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om tjänsteorganisationen,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om kombinationstjänster,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om stiftsmusikertjänster,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om utbildning av kantorer,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om bidraget till utbildning av kyrkomusiker.</p>
<p>Stockholm den 19 april 1988<br />
Sten Svensson fm)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Kr25—30</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tjänsteorganisationenavslag=utskottet1988/89:KrU6?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tjänsteorganisationen?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om kombinationstjänster?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om kombinationstjänsterdelvis bifall=utskottet1988/89:KrU6?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om stiftsmusikertjänsteravslag=utskottet1988/89:KrU6?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om stiftsmusikertjänster?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om utbildning av kantorer?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om utbildning av kantoreravslag=utskottet1988/89:KrU6?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bidraget till utbildning av kyrkomusiker.avslag=utskottet1988/89:KrU6?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bidraget till utbildning av kyrkomusiker.?INLInlämning1988-04-20 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-04-21 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-04-22 00:00:00inträffat20247000811207Sten Svenssonm1undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:1442014-11-23 16:28:43motkatMotionskategori-2014-11-23 16:28:43statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Kr252019-05-28 12:12:03tilldelatTilldelatKulturutskottet2014-11-23 16:28:43GB02Kr25av Sten Svensson (m)mot_198788_kr_25.pdf107556pdfmed anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanhttps://data.riksdagen.se/fil/D57FDB6D-2AB1-4C08-9EAC-CF95C73E4408