2750534 GB02Kr20 1987/88 Kr20 mot mot Motion 1987/88:Kr20 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) Motion Motion KrU 20 0 1988-04-11 00:00:00 2014-10-14 10:24:39 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Kr20/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Kr20 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Kr20 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Kr20</p> <p style="text-align:right;">av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp)</p> <p style="text-align:right;">med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring</p> <p style="text-align:right;">i lotterilagen (1982:l()il), m.m.</p> <p>De svenska folkrörelsernas betydelse för samhällets och den svenska demokratins<br /> utveckling och ungdomens fostran kan svårligen överskattas.</p> <p>Folkrörelserna har olika karaktär och uppbyggnad när det gäller att finansiera<br /> sin verksamhet. Inom de fria samfunden utgör bidragen från de enskilda<br /> medlemmarna den avgörande basen för finansieringen av verksamheten.<br /> Andra folkrörelser t. ex. idrotts- och nykterhetsrörelserna är i hög<br /> grad beroende av intäkter från lotterisektorn för att täcka sina kostnader.</p> <p>Under de senaste åren har den statliga spel- och lotteriverksamheten haft<br /> en i det närmaste explosionsartad utveckling. Enligt lotteripropositionen<br /> 1987/88:141 har omsättningsökningen uppgått till mer än 10 miljarder kronor<br /> under den senaste tioårsperioden. Endast en obetydlig del, ej motsvarande<br /> ökningen av konsumentprisindex, gäller folkrörelserna. Det är<br /> staten som i växande utsträckning utnyttjat spel och lotterier för att öka sina<br /> inkomster.</p> <p>Lotterierna och spelen har sålunda blivit en alltmer betydelsefull inkomstkälla<br /> för staten. Detta gäller speciellt perioden efter år 1982. Nya<br /> spel, bl. a. lotto och trisslotteriet, har tillkommit. Förlorarna har varit folkrörelserna<br /> vilkas andel under perioden har minskat från 33% till 18%.</p> <p>Lotteripropositionen redovisar endast marginella förbättringar för folkrörelserna<br /> och torde inte ge några reella möjligheter för föreningslivet att återta<br /> mer än en mycket liten del av de marknadsandelar som förlorats.</p> <p>För folkpartiet är det angeläget att folkrörelserna har goda möjligheter<br /> att fullfölja sitt samhällsgagnande arbete under tryggare former och vi föreslår<br /> därför ett antal förändringar i regeringens förslag vilka bättre tillgodoser<br /> föreningslivets behov.</p> <p>Av hävd har de s. k. kvicklotterierna ansetts tillhöra folkrörelsernas spelmarknad.<br /> Staten har successivt gått in även på detta område först med Bellmanlotteriet,<br /> som delvis har kvicklottskaraktär. Bellmanlotteriet kan dock<br /> beträffande både lottpris och vinstplan bedömas som ett traditionellt statligt<br /> lotteri. Kvicklottsmomentet kan ses som ett komplement till vinstplanen.<br /> Det stora genombrottet på den marknad som traditionellt varit föreningarnas<br /> gjordes med trisslotteriet som är ett rent kvicklotteri med ett lottpris<br /> som ligger nära det pris folkrörelselotterierna brukar ta ut. Lotteriet har efter<br /> intensiv marknadsföring tagit över en stor del av den marknad som föreningarna<br /> tidigare haft.</p> <p style="text-align:right;">Det är av flera skäl inte möjligt att penninglotteriet upphör med trisslottförsäljningen.<br /> Däremot kan ett folkrörelseägt spelbolag mycket väl ges möj</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>lighet att konkurrera med det nuvarande trisslotteriet. Konkurrensen skall Mot. 1987/88<br /> självfallet ske på lika villkor, såväl vad gäller tillståndens omfattning som Kr20<br /> vinstfördelningen.</p> <p>Regeringen föreslår att nuvarande bingoskatt slopas. I stället föreslås en<br /> ny skatt på 5,5% av det totala värdet av de bingospel som också omfattar<br /> penningvinster. I den utredning som föregick propositionen föreslogs att<br /> skatt skulle utgå med 3%. Det finns skäl att anta att införande av penningvinster<br /> kommer att medföra en förnyelse och ökat intresse för bingospel. En<br /> skattesats på 3% torde därför vara tillräcklig för att statens skatteintäkter<br /> skall bli oförändrade. Vi föreslår därför att skattesatsen fastställs till 3% på<br /> den totala omsättningen för bingospel som har penningvinster.</p> <p>Inbetalningen av skatten bör dessutom göras när det begärda bingotillståndet<br /> slutspelats. Det är enligt folkpartiets uppfattning inte rimligt att<br /> skatt utgår för del av tillståndet som inte utnyttjats.</p> <p>Folkrörelserna har framställt önskemål att i obegränsad omfattning få införa<br /> penningvinster i rikslotterier. För närvarande är endast varuvinster och<br /> i vissa fall vinster i form av värdepapper tillåtna. Regeringen föreslår inga<br /> ändringar i nuvarande regler. Enligt vår uppfattning bör penningvinster<br /> kunna få förekomma också i rikslotterier. Dessa vinster bör till skillnad från<br /> de mindre penningvinster som tillåts i föreningslotterierna beskattas enligt<br /> de regler som gäller för penningvinster. Det är av flera skäl rimligt att ett<br /> tak på förslagsvis 100000 kr. fastläggs för högsta penningvinst. Huvudparten<br /> av vinstsumman bör liksom tidigare utgöras av varuvinster.</p> <p>Regeringen föreslår att vissa registrerings- och kontrolluppgifter överförs<br /> till kommunerna. Enligt vår uppfattning är det rimligt att dessa uppgifter<br /> ligger kvar hos polisen och länsstyrelsen som har byggt upp den kompetens<br /> som är erforderlig för kontroll av lotterierna.</p> <p>Det är angeläget att riksdagen får möjlighet att följa utvecklingen av spelmarknaden.<br /> Nya förslag om statliga spel kan innebära att föreningslivet får<br /> svårigheter att återta sina marknadsandelar. Även med de förbättringar som<br /> vi föreslår kan detta inträffa, om staten fortsätter att bygga ut sin andel i<br /> samma takt som skett de senaste åren. Eventuella förslag om förändringar i<br /> den statliga spelverksamheten bör sålunda följas av redovisning om hur<br /> folkrörelsernas andel av verksamheten skall kunna tryggas.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad vi ovan anfört hemställer vi</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om ett folkrörelseägt spelbolag som skall ges möjlighet<br /> att konkurrera med det nuvarande trisslotteriet,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen beslutar fastställa skattesatsen för de bingospel<br /> där penningvinster ingår till 3% av omslutningen,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om beräkning och redovisning av bingoskatten,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen beslutar att penningvinster maximerade till<br /> 100000 kr. i högsta vinst skall få förekomma i rikslotterier,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:10px;">5. att riksdagen beslutar att polismyndigheterna och länsstyrelser- Mot. 1987/88</p> <p>na även i fortsättningen skall vara tillstånds- och kontrollmyndighet Kr20</p> <p>för lotterier anordnade enligt 14 § lotterilagen,</p> <p>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om redovisning till riksdagen av förändringar i den<br /> statliga verksamheten som negativt påverkar folkrörelsernas andel av<br /> den totala lotterisektorn.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Stockholm den 11 april 1988</p> <p>Jan-Erik Wikström (fp)<br /> Margareta Mörck (fp)<br /> Ingela Mårtensson (fp)<br /> Kjell-Arne Welin (fp)</p> </div> <div class="block ml_22"><p>Margareta Fogelberg (fp)<br /> Lars Ernestam (fp)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>7</p> </div> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_37" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-11 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-12 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-13 00:00:00 inträffat 2 0 Jan-Erik Wikström fp 2 undertecknare 0 Margareta Mörck fp 3 undertecknare 0 Ingela Mårtensson fp 4 undertecknare 0 Kjell-Arne Welin fp 5 undertecknare 0 Margareta Fogelberg fp 6 undertecknare 0 Lars Ernestam fp 7 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:141 2014-11-19 17:20:43 motkat Motionskategori - 2014-11-19 17:20:43 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Kr20 2019-05-28 12:11:58 tilldelat Tilldelat Kulturutskottet 2014-11-19 17:20:43 GB02Kr20 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) mot_198788_kr_20.pdf 94894 pdf med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring https://data.riksdagen.se/fil/77F9D27D-0869-4846-8C8B-91259D7A949B