<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2763347</hangar_id>
 <dok_id>GB02K4</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>K4</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:K4 av Lars Werner m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>4</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:27:15</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1986/87:91</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K4/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K4</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02K4</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:K4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;av Lars Werner m. fl. (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1986/87:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om aktivt folkstyre i kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringens proposition 1986/87:91 har rubricerats "Aktivt folkstyre i kommuner&lt;br /&gt;
och landsting”. Frågan är dock om propositionens förslag svarar mot&lt;br /&gt; 
denna ambitiösa rubrik. Avgörande problemställningar på det kommunala&lt;br /&gt; 
området behandlas inte, vilket begränsar förutsättningarna att komma till&lt;br /&gt; 
rätta med de problem som propositionen tar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag många pågående utredningar och försöksverksamheter&lt;br /&gt; 
som arbetar med frågorna, men det saknas en strategi för den kommunala&lt;br /&gt; 
sektorns roll i samhällsutvecklingen, bl. a. i fråga om rollfördelningen mellan&lt;br /&gt;
olika samhällsorgan. Denna brist på en klar målsättning leder till att olika&lt;br /&gt;
åtgärder drar åt skilda håll. Den har också lett till en debatt om hur stor&lt;br /&gt; 
den kommunala expansionen bör få vara, utan att frågan om vilka behov&lt;br /&gt; 
kommuner och landsting skall tillgodose varit utgångspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma brist präglar proposition 1986/87:91, den stolta rubriceringen till&lt;br /&gt; 
trots. Vad skall stimulera till aktivt folkstyre och vilket syfte skall detta tjäna?&lt;br /&gt;
Kan en delegering av beslutsfattandet bli meningsfull om uppgiften blir&lt;br /&gt; 
att verkställa centralt beslutade nedskärningar i stället för att utveckla en&lt;br /&gt; 
verksamhet som svarar mot behoven i kommundelen? Fördjupas verkligen&lt;br /&gt; 
demokratin genom avreglering och delegering?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att analysera problemen om kommunernas roll och uppgifter och&lt;br /&gt; 
diskutera hur resurser skall skapas för verksamheten kan även vällovliga&lt;br /&gt; 
strävanden till förändringar misslyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten är omfattande. Kommuner och landsting&lt;br /&gt; 
svarar för en stor del av samhällsservicen och de kollektiva omsorgerna. Under&lt;br /&gt;
det senaste årtiondet har dock ständiga attacker riktats mot kommunerna.&lt;br /&gt;
Expansionstakten måste minska, har varit budskapet från regeringshåll.&lt;br /&gt; 
Minskade resurser har försämrat den kommunala verksamheten, vilket&lt;br /&gt; 
drabbat de grupper som har störst behov av kommunal service. Därtill pågår&lt;br /&gt;
från borgerligt håll kampanjer mot de kollektiva omsorgerna i syfte att&lt;br /&gt; 
främja en privatisering av verksamheten. Vad som mödosamt byggts upp av&lt;br /&gt; 
den samlade arbetarrörelsen kan komma att raseras om inte attackerna mot&lt;br /&gt; 
kommunerna stoppas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk hävdar att den offentliga sektorn är nödvändig och måste försvaras&lt;br /&gt; 
mot angreppen. Offentliga sektorn är väl fungerande, men kan och bör förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1986/87:91 anges syftet med de föreslagna åtgärderna vara&lt;br /&gt; 
att fördjupa demokratin i kommunerna och landstinget. Propositionens förslag&lt;br /&gt;
innebär en fortsättning och utvidgning av den försöksverksamhet som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;pågår i ett antal frikommuner. Frikommunförsöket skall enligt riksdagens Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut pågå till och med 1988. Avsikten är att en utvärdering skall ge under- K4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag för bedömning av den fortsatta verksamheten. I de fall försöken lett till&lt;br /&gt; 
positiva resultat skall författningsändringar utarbetas som gäller alla kommuner&lt;br /&gt;
och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund något anmärkningsvärt att regeringen, utan&lt;br /&gt; 
att avvakta den slutliga värderingen, föreslår lagändringar för alla kommuner&lt;br /&gt;
och landsting. Det hade varit önskvärt att försöksverksamheten slutförts&lt;br /&gt; 
och erfarenheterna värderats. Nu har emellertid regeringen valt att framlägga&lt;br /&gt;
vissa generellt verkande förslag. Vi förutsätter trots detta att en&lt;br /&gt; 
grundlig utvärdering av försöksverksamheten kommer till stånd och att erfarenheterna&lt;br /&gt;
läggs till grund för fortsatta lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem med försöken till decentralisering har varit att lokala&lt;br /&gt; 
organ fått uppgiften att beskära verksamheten för att klara centralt beslutade&lt;br /&gt;
besparingar i stället för att bygga ut och utveckla verksamheten.&lt;br /&gt; 
Försöksverksamheten har bedrivits samtidigt med åtstramningar inom den&lt;br /&gt; 
kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anfördes från vpk i anslutning till förslaget om försöksverksamhet&lt;br /&gt;
med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/84:152) att&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten inte får ha som följd ytterligare begränsningar av den&lt;br /&gt; 
kommunala servicen (mot. 1983/84:2869). Konstitutionsutskottet uttalade&lt;br /&gt; 
viss förståelse för oron för att medborgarna i försökskommunerna skall&lt;br /&gt; 
komma i en sämre situation än invånarna i andra kommuner och underströk&lt;br /&gt; 
därför vad som anfördes i propositionen att försöksverksamheten inte får leda&lt;br /&gt;
till att grundläggande krav i samhällsverksamheten åsidosätts (KU 1983/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84:32). Utvecklingen i detta avseende bör enligt vår mening noga studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När verksamheten nu vidgas får frågeställningen om servicens omfattning&lt;br /&gt; 
en mera generell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna på det kommunala området måste också ses i belysning&lt;br /&gt; 
av de privatiseringssträvanden som pågår. De åtgärder som vidtas får inte&lt;br /&gt; 
främja utan måste motverka privatiseringen. En privatisering av verksamheter&lt;br /&gt;
som kommuner och landsting svarar för rymmer en rad allvarliga problem.&lt;br /&gt;
Principen om offentliga nyttigheter genombryts. De medborgerliga&lt;br /&gt; 
fri- och rättigheterna försvagas. Den demokratiska kontrollen upphör eller&lt;br /&gt; 
inskränks. Likformighet och social kostnadsfördelning blir inte längre självklara&lt;br /&gt;
osv. Detta vänder sig vpk emot. Vpk kommer även i framtiden att arbeta&lt;br /&gt;
för att de kollektiva omsorgerna och nyttigheterna styrs och förvaltas&lt;br /&gt; 
av samhälleliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas frågorna om representativ demokrati och brukarinflytande.&lt;br /&gt;
Föredragande statsråd anför att medborgarna har rätt att&lt;br /&gt; 
kräva att den kommunala servicen är av hög kvalitet och bedrivs så effektivt&lt;br /&gt; 
som möjligt. Detta är riktigt, men hur skall det gå till när resurserna för&lt;br /&gt; 
verksamheten minskar? Vpk anser att vägen till en bättre offentlig sektor är&lt;br /&gt; 
framför allt ökade och inte minskade resurser. Vi instämmer i den grundläggande&lt;br /&gt;
syn som kommer till uttryck i fråga om fördelningen mellan den&lt;br /&gt; 
politiska representativa demokratin och inflytande för brukarna av kommunala&lt;br /&gt;
tjänster. Vi anser det synnerligen viktigt att medborgarna kan delta i 18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;arbetet med att förbättra och utveckla den kommunala servicen. De som ut- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
nyttjar tjänsterna - brukarna - har värdefulla erfarenheter som bör tas till K4&lt;br /&gt; 
vara för att förbättra verksamheten. Propositionens exemplifiering av begrepp&lt;br /&gt;
som förekommer vid beskrivningen av brukarmedverkan visar på de&lt;br /&gt; 
komplicerade sammanhangen. Det kan exempelvis vara svårare att finna&lt;br /&gt; 
formerna för brukarmedverkan inom hemtjänsten än vid ett daghem, men&lt;br /&gt; 
dessa praktiska problem torde lösas bäst genom de erfarenheter som kan&lt;br /&gt; 
vinnas i den konkreta verksamheten. Propositionens förslag är emellertid&lt;br /&gt; 
otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas roll är oerhört väsentlig. Det är på det kommunala planet&lt;br /&gt; 
som de allra flesta medborgare möter den offentliga sektorn. Statsrådet anför&lt;br /&gt;
i propositionen att de kommunala tjänsternas innehåll blir allt viktigare&lt;br /&gt; 
för medborgarna och att brukarnas inflytande främjar en god kvalitet på&lt;br /&gt; 
tjänsterna. Vpk anser att de kommunala tjänsternas innehåll alltid har varit&lt;br /&gt; 
lika viktigt för dem som behövt dem!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men först nu när vi haft en fungerande offentlig verksamhet under en&lt;br /&gt; 
lång period kan vi skönja resultatet av den. Det är bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ju fler människor som får möjlighet till att bruka offentliga tjänster desto&lt;br /&gt;
fler har naturligtvis synpunkter på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En grundläggande förutsättning för att framföra sina synpunkter är att&lt;br /&gt; 
man kan läsa och skriva, att samhället är demokratiskt, att man känner till&lt;br /&gt; 
sina rättigheter och att man vet hur man skall påverka beslut. Utan den allmänna&lt;br /&gt;
skolan (offentlig sektor) och den därmed mycket stora kunskapsökningen&lt;br /&gt;
i samhället hade medborgarna inte kunnat uttrycka hur viktig den&lt;br /&gt; 
kommunala verksamheten är. Inte heller kan man kritisera eller berömma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu står vi inför den historiska punkt där vi skall gå vidare. Nu gäller det&lt;br /&gt; 
inte bara att bygga ut, utan också att förbättra och utveckla. Naturligtvis&lt;br /&gt; 
måste medborgarna delta i detta arbete. Och demokratin kan inte fördjupas&lt;br /&gt; 
om inte de som direkt berörs av verksamheten får delta. För detta kan man&lt;br /&gt; 
använda olika namn och beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk instämmer helt och hållet i den mycket grundläggande synen på fördelningen&lt;br /&gt;
mellan den politiska representativa demokratin och inflytande för&lt;br /&gt; 
brukarna av kommunala tjänster som anförs i propositionen. Det är via politiska&lt;br /&gt;
beslut som verksamhetens mål, inriktning och ekonomi skall fastställas.&lt;br /&gt;
I de olika organ som fattar dessa beslut skall endast representanterna&lt;br /&gt;
för de olika partierna ingå. Grundläggande för den beslutsfattande verksamheten&lt;br /&gt;
är allmänintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukarnas särintressen skall tillgodoses lokalt direkt i verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens tre olika definitioner i förhållanden till offentliga sektorn instämmer&lt;br /&gt;
vi i; klient/part, kund och brukare. Den indelningen åskådliggör&lt;br /&gt; 
också offentliga sektorns olika roller; den repressiva klasstaten och den tjänande&lt;br /&gt;
sektorn/tjänstesektorn. Både propositionen och denna motion behandlar&lt;br /&gt;
enbart tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är just när man är nära och personligen berörd av en tjänst som kravet&lt;br /&gt;
på inflytande och bestämmande måste diskuteras. Huruvida bruket av&lt;br /&gt; 
tjänsten är av engångskaraktär eller dagligen återkommande är egentligen&lt;br /&gt; 
ointressant. Själva det faktumet att en person har behov av en tjänst avgör 19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;definitionen brukare. Det är naturligtvis enklare att bygga upp en fungerande&lt;br /&gt;
samverkan om ”bruket” kvarstår under många år men även mer&lt;br /&gt; 
tillfälligt ”bruksbehov” kan organiseras annorlunda än i dag. För det handlar&lt;br /&gt;
om organisation och attityder till stor del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rådande grundsyn på den offentliga verksamheten är att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- daghem är till för barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sjukhus är till för patienter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skolor är till för elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hemtjänsten är till för dem som behöver hjälp i sitt hem etc., så skulle&lt;br /&gt; 
många problem inte finnas, för ett sjukhus som organiseras efter patienternas&lt;br /&gt;
behov, ett daghem som organiseras efter barnens behov m. m. är också&lt;br /&gt; 
bra för de anställda och brukarnas anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brukarna skall delta i den kommunala verksamheten skall gällande&lt;br /&gt; 
arbetsrättsliga regler beaktas. Det har på en del håll förekommit att man&lt;br /&gt; 
under sken av ökad demokratisering och delegering har velat ersätta ordinarie&lt;br /&gt;
arbetskraft med ideellt arbetande brukare. Ett sådant förfarande vänder&lt;br /&gt;
sig vpk mycket bestämt emot. Brukarna är välkomna i den kommunala&lt;br /&gt; 
verksamheten men inte under besparingstäckmantlar. Om brukarna utför&lt;br /&gt; 
regelrätta arbetsuppgifter skall de ha ersättning för detta. Det kan ske genom&lt;br /&gt;
lön eller genom ersättning från försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det principiellt viktiga här är för vpk att brukarnas inträde i den kommunala&lt;br /&gt;
verksamheten inte får ske på ett sådant sätt att vissa grupper utestängs;&lt;br /&gt; 
t. ex. lågavlönade som inte har råd att ta ledigt från ordinarie arbete utan&lt;br /&gt; 
lön, handikappade med kommunikationssvårigheter m. m. Det får heller inte&lt;br /&gt;
innebära smygbesparingar och ökad byråkratisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk ser brukarmedverkan och brukarinflytande som en nödvändig förutsättning&lt;br /&gt;
till att utveckla den offentliga sektorn. För den utvecklingen fordras&lt;br /&gt; 
kunskap och kunskapen finns framför allt hos dem som behöver tjänsterna brukarna.&lt;br /&gt;
Vpk menar också att genom att delta i kommunal verksamhet&lt;br /&gt; 
som brukare så får man nya kunskaper och färdigheter. Det innebär en träning&lt;br /&gt;
och kunskapsinhämtning som i slutändan tjänar det solidariska samhället.&lt;br /&gt;
Det samhälle där rätten till sjukvård, omsorg och utbildning inte heter&lt;br /&gt;
pengar. För de brukare som har deltagit i verksamheten, byggt upp den,&lt;br /&gt; 
kämpat för den, njutit av den - säljer inte heller ut den!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöken att markera de anställdas betydelse för den kommunala verksamheten&lt;br /&gt;
är vällovliga, men konkretiseringen av dessa tankar är otillräcklig.&lt;br /&gt;
Det bör understrykas att de anställdas erfarenheter och kunskaper&lt;br /&gt; 
bättre än hittills bör tillvaratas för att förbättra verksamheten. Det får inte&lt;br /&gt; 
stanna vid vackra ord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decentralisering av nämndarbetet i kommunerna har intagit en framträdande&lt;br /&gt;
plats i pågående försöksverksamhet. Det kan ses som positivt att&lt;br /&gt; 
verksamheten förläggs närmare medborgarna liksom att lokala organ är&lt;br /&gt; 
mindre sektoriserade än den traditionella nämndorganisationen. Det bör&lt;br /&gt; 
dock varnas för övertro på att åtgärderna löser grundläggande problem.&lt;br /&gt; 
Bristande resurser kvarstår som ett problem även om verksamheten decentraliseras.&lt;br /&gt;
De lokala organens betydelse för att engagera människorna i kommundelen&lt;br /&gt;
torde ha överskattats.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Föredragande statsråd tar upp frågan om direktvalda lokala organ men Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvisar tanken. Problemet för en bedömning av frågan om direktvalda loka- K4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la organ förefaller oss vara kompetensfördelningen mellan lokala och centrala&lt;br /&gt;
organ, bl. a. i fråga om lokala organ och kommunfullmäktige. Det är&lt;br /&gt; 
angeläget att väljarna vet vilka befogenheter olika organ har. I motion&lt;br /&gt; 
1986/87:K617 har från vpk förordats att på grundval av en utvärdering av&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten med lokala organ bör prövas att på försök genomföra&lt;br /&gt; 
direkta val till lokala organ i någon eller några kommuner i 1988 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta torde vara en möjlighet att vinna erfarenheter, bl. a. i fråga om väljarnas&lt;br /&gt;
engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Föredragande statsråd anför bl. a. (s. 33):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med de lokala nämnderna är att de skall få ansvara för så många&lt;br /&gt; 
betydelsefulla uppgifter som möjligt. De lokala nämnderna måste få ett reellt&lt;br /&gt;
politiskt inflytande. En förutsättning härför är enligt min mening att de&lt;br /&gt; 
lokala nämndernas politiska struktur harmoniserar med den som råder i&lt;br /&gt; 
kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Detta reser ett par frågeställningar av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första gäller det om beslutanderätt kan överföras från ett valt organ&lt;br /&gt;
(fullmäktige) till ett annat organ (kommundelsnämnd) utan att demokratin&lt;br /&gt;
minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kommer inte de lokala nämnderna att återspegla kommunfullmäktiges&lt;br /&gt;
politiska sammansättning utan särskilda åtgärder. Om inte&lt;br /&gt; 
nämnderna får ett tillräckligt stort antal ledamöter kommer mindre partier&lt;br /&gt; 
att ställas utanför. Med hänsyn till att dessa nämnder ”skall få så många betydelsefulla&lt;br /&gt;
uppgifter som möjligt” och ”få ett reellt politiskt inflytande”&lt;br /&gt; 
blir verkningarna ännu allvarligare än inom nuvarande nämndsystem av att&lt;br /&gt; 
inte alla partier blir delaktiga i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1986/87:K602 har vpk föreslagit en ändring i kommunallagen i&lt;br /&gt; 
syfte att garantera samtliga partiers insyn i kommunala nämnder och styrelser.&lt;br /&gt;
Propositionens uttalande om de lokala nämndernas uppgifter gör det ytterligare&lt;br /&gt;
angeläget med en lagändring härvidlag. Det kan i sammanhanget&lt;br /&gt; 
erinras om att konstitutionsutskottet och riksdagen vid tidigare behandling&lt;br /&gt; 
av denna fråga dels betonat att principiella kommunaldemokratiska skäl talar&lt;br /&gt;
för vikten av att även små partier representerade i fullmäktige har möjlighet&lt;br /&gt;
att få insyn i de kommunala organens arbete, dels att man utgår ifrån&lt;br /&gt; 
att frågan kommer att prövas i det pågående kommunallagsarbetet. Vi finner&lt;br /&gt;
det angeläget att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i&lt;br /&gt; 
kommunallagen i syfte att garantera samtliga partiers insyn i kommunala&lt;br /&gt; 
nämnder och styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem gäller om centrala nämnder avskaffas. Vissa uppgifter&lt;br /&gt;
som åvilar exempelvis en skolstyrelse kan inte utan vidare överföras&lt;br /&gt; 
till lokala nämnder då de berör flera lokala nämnders geografiska områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken att införa lokala nämnder samtidigt som centrala nämnder bibehålls&lt;br /&gt;
skapar en ökad byråkrati är den ena sidan av problemet. Den andra sidan&lt;br /&gt;
är risken för att avsaknaden av centrala nämnder leder till oklarheter&lt;br /&gt; 
och ökad koncentration till kommunstyrelsen. Därigenom motverkas pro- 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positionens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Som särskilt tveksamt framstår ökade rättigheter för kommunerna att Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordna ansvars- och administrativa funktioner efter eget godtycke. Resulta- K4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet av detta kan lätt bli en upplösning av rättspraxis, olikheter i strukturer&lt;br /&gt; 
mellan kommuner och ökade svårigheter för medborgarna att hitta rätt i ansvarssystemen.&lt;br /&gt;
En speciell risk finns om man avskaffar eller luckrar upp&lt;br /&gt; 
systemet med facknämnder. Följden kan bli att uppgifterna samlas hos kommunstyrelse&lt;br /&gt;
- eller i förekommande fall kommundelsnämnder, vilka har så&lt;br /&gt; 
många olika uppgifter, att fackmässighet och insikt hos de förtroendevalda&lt;br /&gt; 
inte kan upprätthållas. Detta kan då resultera i ökad makt hos administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk avstyrker därför förslaget om likställighet mellan speciallagreglerade&lt;br /&gt; 
och fakultativa nämnder. De delegeringsmöjligheter som redan finns i gällande&lt;br /&gt;
kommunallag kan anses tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas de förtroendevaldas och partiernas roll. De allmänna&lt;br /&gt;
uttalanden som görs om att förstärka de förtroendevaldas roll behöver&lt;br /&gt;
inte föranleda invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiernas roll understryks i propositionen. Vi kan dock inte godta den redovisade&lt;br /&gt;
inställningen till det kommunala partistödets utformning. Föredragande&lt;br /&gt;
statsråd anför att lagen om kommunalt partistöd inte bör ändras&lt;br /&gt; 
nu. Den i propositionen redovisade inställning som konstitutionsutskottet&lt;br /&gt; 
och riksdagen intagit bör ses som en beställning. I konstitutionsutskottets&lt;br /&gt; 
betänkande 1985/86:15 förordar utskottet partiledaröverläggningar rörande&lt;br /&gt; 
partistödsfrågorna och anför att dessa enligt utskottets mening nu bör komma&lt;br /&gt;
till stånd. Det är därför förvånande att frågan förbigås i en proposition&lt;br /&gt; 
hösten 1987. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
att partiledaröverläggningar rörande partistödet snarast bör komma till&lt;br /&gt; 
stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga som behandlas i propositionen bör uppmärksammas,&lt;br /&gt; 
nämligen valsystemet i kommunfullmäktigevalen i kommuner som är indelade&lt;br /&gt;
i valkretsar. Avsaknaden av utjämningsmandat leder till att det i&lt;br /&gt; 
många kommuner uppstår stora olikheter partierna emellan vid fördelningen&lt;br /&gt;
av mandat. Detta innebär att rösterna inte får lika värde och är alltså&lt;br /&gt; 
ett demokratiproblem. Enligt vår mening bör ett valsystem med fasta valkretsmandat&lt;br /&gt;
och utjämningsmandat och utan särskild spärr införas i valkretsindelade&lt;br /&gt;
kommuner. I konsekvens härmed bör den nuvarande treprocentsspärren&lt;br /&gt;
vid val till landsting slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändring i vallagen i enlighet&lt;br /&gt;
med vad som anförs i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs rörande utvärdering av pågående försöksverksamhet&lt;br /&gt; 
som grund för fortsatta lagstiftningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs rörande privatisering av den grundläggande samhälls- 22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;servicen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i kommunallagen&lt;br /&gt;
i syfte att garantera samtliga partiers insyn i kommunala&lt;br /&gt; 
nämnder och styrelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs rörande överläggningar om partistödets utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i vallagen&lt;br /&gt; 
vid val till kommunfullmäktige och landsting i enlighet med vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att riksdagen avslår propositionens förslag under punkt 3.7 att&lt;br /&gt; 
socialnämnder, miljö- och hälsoskyddsnämnder, byggnadsnämnder&lt;br /&gt; 
och skolstyrelser skall bli fakultativa (frivilliga) nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
K4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Lars Werner (vpk)&lt;br /&gt; 
Bertil Måbrink (vpk)&lt;br /&gt; 
Jörn Svensson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Nils Berndtson (vpk)&lt;br /&gt; 
Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1987-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1986/87:91</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:33:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:33:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02K4</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:11:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:33:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02K4</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_k_4.pdf</filnamn>
<filstorlek>229760</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1986/87:91</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/740DE977-7FC3-45F0-98D2-F6D77D20ACF0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>