2784232 GB02K17 1987/88 K17 mot mot Motion 1987/88:K17 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) Motion Motion KU 17 0 1987-11-17 00:00:00 2014-10-14 10:26:38 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m. m. av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K17/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K17 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02K17 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88: K17</p> <p>av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa<br /> grundlagsfrågor m. m.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Propositionens förslag bygger på vissa av de förslag som utarbetades inom<br /> folkstyrelsekommittén. Denna kommitté hade begränsade direktiv, och i<br /> en del av de frågor som kommittén hade att behandla gick meningarna<br /> starkt isär. Propositionsförslaget har således begränsad räckvidd. En rad<br /> viktiga författningsproblem återstår att lösa. Vi anser det angeläget att så<br /> sker. Reformarbetet bör således fortsätta. I en rad olika motioner i riksdagen<br /> har vi från centerpartiet angett vilken inriktning detta reformarbete bör<br /> ha. Partiets representant i folkstyrelsekommittén har också i utförliga<br /> reservationer till kommitténs betänkande lagt reformförslag.</p> <p>Vi redovisar här några av de förslag som vi menar bör förverkligas<br /> genom fortsatta reformer av författningen. För mera ingående motiveringar<br /> hänvisar vi till ovan nämnda motioner och reservationer.</p> <p>Fyraårig mandatperiod och skilda valdagar</p> <p>Mandatperioden för de valda församlingarna bör förlängas till fyra år<br /> samtidigt som en ordning med skilda valdagar för riksdagsval och kommunala<br /> val införs. Allmänna val skall således hållas vartannat år till riksdagen<br /> och vartannat år till kommunfullmäktige och landsting. Huvudmotiven för<br /> en förlängning av mandatperioden är behovet av en mera långsiktig planering<br /> såväl på riksplanet som i kommunerna. Omsorgen om den kommunala<br /> demokratin är det viktigaste skälet för skilda valdagar. Den omfattande<br /> verksamhet som numera bedrivs inom kommuner och landsting är ett<br /> särskilt och tungt vägande skäl för det oberoende ställningstagande till<br /> kommunalpolitiken och för den vidgade insynen i de kommunala frågorna<br /> som en fristående valdag ger.</p> <p>Folkomröstningsinstitutet</p> <p>Folkomröstningsinstitutet bör ses över och omprövas. Den ordning som<br /> nu gäller - i alla frågor utom grundlagsfrågor - är otillfredsställande. Den<br /> innebär nämligen dels att majoriteten i riksdagen ensidigt bestämmer vad<br /> som kan bli föremål för omröstning, dels att omröstningsalternativen i<br /> princip kan vara hur många som helst och dels att tolkningen av omröstningsresultaten<br /> blir en fråga för majoritetsbeslut i riksdagen. Vad som</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>bl. a. bör övervägas är således dels att ge en minoritet rätt att få ut en fråga Mot. 1987/88</p> <p>till omröstning, dels att ett riksdagsbeslut i sakfrågan skall föregå omröst- K17</p> <p>ningen - det ger medborgarna möjlighet att entydigt säga ja eller nej - och<br /> dels att omröstningsresultatet skall vara bindande.</p> <p style="margin-left:11px;">Riksdagens ställning bör stärkas. Det bör gälla såväl formellt som reellt.</p> <p>Vi återkommer till denna fråga nedan när vi behandlar regeringsförslaget<br /> om upplösnings val. Det avgörande är dock att skapa förutsättningar för<br /> riksdagen att fungera på ett sådant sätt att de befogenheter som enligt<br /> författningen tillkommer riksdagen kan utövas på ett effektivt sätt. Riksdagsledamöterna<br /> måste - som vi framhållit i ett stort antal motioner under<br /> den senaste tioårsperioden — ha rimliga förutsättningar att fullgöra såväl<br /> funktionen som lagstiftare som uppgiften att aktivt delta i samhällsdebatter<br /> utanför riksdagen. Det måste också finnas utrymme för ledamöterna att<br /> tillgodose partimedlemmars och väljares berättigade krav på engagemang<br /> lokalt och regionalt.</p> <p>Riksdagsårets förläggning</p> <p>Det nuvarande förloppet av riksdagsåret försvårar på ett allvarligt sätt en<br /> sådan uppläggning av riksdagsarbetet att de olika ovan angivna önskemålen<br /> kan tillgodoses. De analyser vi gjort i tidigare motioner i denna fråga<br /> visar klart att det avgörande hindret för en mera rationell och effektiv<br /> planering av riksdagsarbetet är budgetårets förläggning med alla de effekter<br /> detta har för allmän motionstid, propositionsavlämnande och riksdagens<br /> beredning av sakfrågorna. Den omläggning av riksdagsåret som gjordes<br /> vid övergången till ett enkammarsystem är endast formell, inte reell.</p> <p>Omläggningen bör således fullföljas genom en omläggning av budgetåret.</p> <p>Fortsatta överväganden om riksdagens arbetsformer måste således - om<br /> man menar allvar med kravet på en mer rationell och effektiv uppläggning<br /> av riksdagsarbete - också innefatta en omläggning av budgetåret. Budgetförslaget<br /> från regeringen bör — som i praktiskt taget alla andra demokratiska<br /> stater — läggas när riksdagen samlas till ny session på hösten, och<br /> budgetbesluten bör träda i kraft vid årsskiftet.</p> <p>Klara grundlagsregler</p> <p>Trots att vår grundlag är av sent datum har vid ett flertal tillfällen olika<br /> bestämmelser orsakat uppslitande tvister vad gäller innebörd och tolkning.</p> <p>Detta är - som vi framhållit vid upprepade tillfällen - olyckligt. Det<br /> innebär att tilltron till grundlagen som ett övergripande och rättsligt bestämmande<br /> dokument sviktar och att grundlagen förfaller till ett objekt för<br /> tolkning i den riktning som passar en för tillfället bestämmande majoritet i<br /> riksdagen. Grundlagen bör som vi tidigare framhållit hållas fräsch. Det<br /> innebär att kvarstående tvister om innebörden av delmoment i grundlagen<br /> inte bör lämnas därhän. Oklarheter bör i stället tas upp till förnyade<br /> överväganden för att åstadkomma skrivningar som inte kan föranleda<br /> oenighet om innebörden. Det kommande reformarbetet bör enligt vår<br /> mening också inriktas på detta. Exempel på tolkningsfrågor som bör tas 10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>upp är innebörden av egendomsskyddet, distinktionen mellan avgifter och Mot. 1987/88<br /> skatter, retroaktiviteten i beskattningen, fördelningen av normgivnings- K17<br /> makten mellan riksdag, regering och underlydande förvaltningsmyndigheter.<br /> Vi vill i detta sammanhang också erinra om de förslag vi tidigare lagt<br /> om en förstärkning av lagrådets roll i det förberedande arbetet på att öka<br /> garantierna för att lagar som antas av riksdagen inte strider mot grundlag<br /> och de internationella konventioner som vi förbundit oss att följa.</p> <p>Personval</p> <p>Propositionen tar inte upp folkstyrelsekommitténs förslag om ett ökat<br /> inslag av personval. Vi beklagar detta. Större möjligheter för medborgarna<br /> att inte bara rösta på parti utan också på person skulle vara ett vitaliserande<br /> och ur demokratisk synpunkt betydelsefullt inslag i valhandlingen. Vi<br /> förutsätter att även denna fråga blir en del av den fortsatta reformeringen<br /> av författningen.</p> <p>Vad vi här sagt om behovet av fortsatt reformarbete på författningsområdet<br /> och om inriktningen av detta arbete bör ges regeringen till känna. Vi<br /> förbehåller oss också att i annat sammanhang återkomma till andra författningsförslag<br /> som framförts från vår sida.</p> <p>Riksdagsupplösning och extra val</p> <p>Vi övergår därmed till de förslag som läggs fram i propositionen. Regeringen<br /> föreslår att tiden för genomförande av extra val skall förkortas från 50<br /> dagar till 35 dagar. Syftet är att extra val därmed skall kunna bli en mer<br /> användbar del av vår författning.</p> <p>Vi är helt allmänt skeptiskt inställda till att underlätta beslut om extra<br /> val. Internationell erfarenhet visar att extra val sällan löser några problem.</p> <p>Det vanliga är i stället att motsättningarna i en besvärlig politisk situation<br /> ökar och att villigheten att i parlamentet finna konstruktiva lösningar<br /> ersätts med ett positionsspel inför ett förmodat eller förväntat extra val.</p> <p>Det system vi har hos oss i övrigt - i författningen fastlagda tidpunkter för<br /> ordinarie val och mycket korta mandatperioder - gör att extraval är ett<br /> institut av föga reell vikt. Vi har tidigare i motioner ifrågasatt om det över<br /> huvud taget bör finnas kvar. I detta sammanhang vill vi anföra följande.</p> <p>Enligt nuvarande regler kan regeringen förordna om extra val. Detta är<br /> enligt vår mening principiellt felaktigt. Riksdagen är vald av svenska folket<br /> i allmänna val. Regeringen är - genom valet av statsminister - tillsatt av<br /> riksdagen. Det är således i allra högsta grad inkonsekvent att regeringen<br /> skall kunna avbryta riksdagens mandatperiod. Riksdagen är inget regeringsorgan.<br /> Tvärtom är det riksdagen som enligt författningen har att helt<br /> bestämma om fortbestånd och avgång. Regeringens rätt att anordna extra<br /> val och upplösa den folkvalda riksdagen är inte förenlig med riksdagens<br /> överhöghet i övrigt. Denna rätt bör således avskaffas. Om institutet extra<br /> val skall finnas kvar bör det vara riksdagen själv som beslutar. Förslag om<br /> förändring av bestämmelserna om extra val i enlighet med detta bör ingå i<br /> det fortsatta reformarbete som vi ovan förordat. 11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Partiers rätt att delta i allmänna val</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> K17</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Regeringen föreslår vidare förändringar vad gäller partiers rätt att delta i<br /> allmänna val. Förslaget avser således även val på det kommunala området.<br /> För att ett parti skall få delta i valet skall anmälan om detta ha gjorts senast<br /> en månad före valet. Remissinstanserna är i denna fråga starkt splittrade<br /> och föredragande statsrådet uttrycker själv tveksamhet inför den föreslagna<br /> nyordningen. Syftet med förslaget är att förhindra att nya partibildningar<br /> kan uppträda nära inpå valet och få delta i mandatfördelningen.<br /> Väljarna skulle därmed kunna vilseledas. Enligt vår mening kan detta syfte<br /> inte motivera den principiella och faktiska inskränkningen i medborgarnas<br /> demokratiska rätt att själva bestämma vilka partigrupperingar de vill bilda<br /> och vilka kandidater de vill rösta för, som förslaget innebär. Några större<br /> påvisbara problem har inte den nuvarande friare ordningen medfört. Vi<br /> anser därför av de skäl som här angetts att regeringsförslaget om förhandsanmälan<br /> av partier inför val bör avslås.</p> <p>Offentliga utskottsutfrågningar m. m.</p> <p>Vad gäller förslagen om offentliga utskottsutfrågningar, motionsrätt i fråga<br /> om skrivelser från regeringen och redogörelser från riksdagsorgan samt<br /> förkortning av tidsfristen vid förslag om grundlagsändringar har vi inga<br /> erinringar. De följer förslagen från en i dessa avseenden enhällig folkstyrelsekommitté.</p> <p>Riksdagens utskottsorganisation och utskottsval</p> <p>En rad interna frågor om riksdagsarbetets organisation anmäls i propositionen.<br /> Det gäller t. ex. utskottsorganisationen. Enligt centerpartiets mening<br /> saknas för närvarande anledning att förändra riksdagens utskottsorganisation.</p> <p>Den i propositionen föreslagna ändringen i regeringsformens 8 kap. 6 §<br /> öppnar möjligheterna att förändra utskottsorganisationen så att finansutskottet<br /> övertar de uppgifter som skatteutskottet nu har.</p> <p>I dag har skatte- och finansutskotten befogenheter att i särskild ordning<br /> besluta i skattefrågor i riksdagens namn. Utskotten kommer i dessa speciella<br /> situationer att fungera som en ”miniriksdag” mellan riksdagssessionerna.<br /> Förslaget innebär i ett läge där skatteutskottet avvecklats, att en<br /> ringa minoritet av riksdagens ledamöter får möjligheter att besluta i viktiga<br /> beskattningsfrågor. Detta är ur demokratisk synpunkt tveksamt och har<br /> inte tillfredsställande motiverats i propositionen.</p> <p>Riksdagen bör därför besluta att avslå förslaget till ändring av regeringsformens<br /> 8 kap. 6 §.</p> <p>Såväl skatteutskottet som finansutskottet bör därmed även i fortsättningen<br /> finnas kvar. Däremot bör frågan om uppgiftsfördelningen mellan<br /> riksdagens utskott bli föremål för fortsatt utredning. Utredningen bör<br /> inriktas på att öka finansutskottets uppgifter, t. ex. beträffande fördelningspolitiken<br /> och regionala balansfrågor. Detta bör föranleda en analys<br /> årligen i särskilt betänkande under vårriksdagen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Även det förslag som framläggs i propositionen om förändrade regler för Mot. 1987/88<br /> utskottens sammansättning vill vi redan här ta avstånd från. Vi vill erinra K17<br /> om att enighet i de allra flesta fall har kunnat uppnås om utskottsrepresentationen.<br /> I de fall detta inte kunnat ske har det berott på tvister mellan<br /> socialdemokraterna och kommunisterna. Detta är inget rimligt skäl för att<br /> ändra de bestämmelser om proportionella val som finns i riksdagsordningen.<br /> Det framlagda förslaget tillgodoser inte heller kravet på en regelordning<br /> som kan tillämpas i alla lägen — således även när konflikter uppstår. Vi<br /> noterar också att förslaget läggs fram utan att man som brukligt är uppnått<br /> någon bredare politisk enighet. Vi föreslår således att förslaget om ändrade<br /> regler för valen till utskott avslås.</p> <p>Avslutningsvis vill vi notera att föredragande statsrådet upprepar de konstigheter<br /> som fanns i majoritetsskrivningen i folkstyrelsekommittén om<br /> samverkan mellan partier - om än i försiktigare ordalag. Det bör upprepas<br /> vad centerpartiets representant i kommittén framhöll i en reservation.</p> <p>Enligt en stabil och viktig rättslig tradition i vårt land kan man inte lagstifta<br /> genom motivuttalande. Om sådana uttalanden skall ha någon rättslig verkan<br /> förutsätter det en ändring av den gällande rättsregeln. Insikten om<br /> detta borde vinna spridning även till regeringen och dess justitiedepartement.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om fortsatt reformverksamhet på författningsområdet<br /> samt om inriktningen av denna reformverksamhet i enlighet<br /> med vad som angetts i motionen,</p> <p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen avslår förslaget om förhandsanmälan av partier<br /> inför val,</p> <p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen avslår förslaget om ändring och tillägg i regeringsformen<br /> 8 kap. 6 §,</p> <p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen avslår förslaget om ändrade regler för val av<br /> ledamöter i utskott.</p> <p>Stockholm den 17 november 1987<br /> Bertil Fiskesjö (c)</p> <p>Bengt Kindbom (c) Martin Olsson (c)</p> <p>Elving Andersson (c)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1987-11-17 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1987-11-18 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1987-11-19 00:00:00 inträffat 2 0 Bertil Fiskesjö c 1 undertecknare 0 Bengt Kindbom c 2 undertecknare 0 Martin Olsson c 3 undertecknare 0 Elving Andersson c 4 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:22 2014-11-19 15:47:02 motkat Motionskategori - 2014-11-19 15:47:02 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02K17 2019-05-28 12:11:41 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-19 15:47:02 GB02K17 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) mot_198788_k_17.pdf 157857 pdf med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m. m. https://data.riksdagen.se/fil/F05E70A5-4292-406D-9CED-E27DEDCC2E61