<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2784226</hangar_id>
 <dok_id>GB02K11</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>K11</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:K11 av Alf Svensson (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>11</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-11-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-02-16 16:35:32</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa  grundlagsfrågor m. m.</titel>
 <subtitel>av Alf Svensson (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K11/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K11</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02K11</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88: Kl 1&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa&lt;br /&gt; 
grundlagsfrågor m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kristdemokratiska samhällspartiets syn på valsystemet&lt;br /&gt; 
Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tjugo år efter författningsuppgörelsen 1967 finns nu tillfälle att vidta åtgärder&lt;br /&gt;
för att vitalisera den svenska demokratin. Dess värre innebär regeringens&lt;br /&gt;
proposition mycket litet av nytänkande på området. I föreliggande&lt;br /&gt; 
motion vill kristdemokratiska samhällspartiet peka på och föreslå förbättringar&lt;br /&gt;
för demokratins vitalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Skilda valdagar och fyraåriga mandatperioder&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Folkstyrelsekommittén har inte lyckats ena sig kring ett förslag med fyraåriga&lt;br /&gt;
mandatperioder och skilda valdagar. Inte heller regeringens proposition&lt;br /&gt;
har lyckats lösa problematiken. Det är beklagligt. Det finns uppenbara&lt;br /&gt; 
nackdelar med gemensam valdag. Landstings- och kommunpolitiken riskerar&lt;br /&gt;
att hamna i skymundan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Åtskilda valdagar där riksdagsvalet placeras för sig och landstings- och&lt;br /&gt; 
kommunvalen för sig vore därför en viktig åtgärd. Även om rikspolitiken&lt;br /&gt; 
aldrig helt kan undgå att påverka lokala val så kan en sådan ordning leda&lt;br /&gt; 
till att partierna och väljarna i högre grad kan fokusera den lokala politiken&lt;br /&gt; 
i landsting och kommuner. Det skulle med andra ord leda till en förbättrad&lt;br /&gt; 
effektivitet i demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi kristdemokrater menar att stora ansträngningar måste göras för att&lt;br /&gt; 
åstadkomma denna förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Valsamverkan i 1985 års val&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Valsamverkan mellan politiska partier vårföre 1952 inte ovanlig i Sverige.&lt;br /&gt; 
Efter beslutet att slopa kartellbeteckningar på valsedlarna har valsamverkan&lt;br /&gt;
enbart förekommit i ett fåtal fall i val till riksdagen. Det har varit fråga&lt;br /&gt; 
om lokalt samarbete i allmänhet. I och med den nuvarande författningen&lt;br /&gt; 
med proportionell fördelning för val sedelsbeteckningar med minst fyra&lt;br /&gt; 
procent av rösterna har sådan valsamverkan förekommit i 1982 års val och&lt;br /&gt; 
i 1985 års val. 1982 skedde samverkan mellan tre mycket små partier och&lt;br /&gt; 
väckte inget större uppseende.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;I 1985 års val skedde samverkan mellan ett i riksdagen representerat Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parti, centerpartiet, och ett orepresenterat parti, med dåvarande namn Kil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kristen demokratisk samling, numera med namnet kristdemokratiska samhällspartiet.&lt;br /&gt;
Denna sistnämnda samverkan väckte stort medialt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sina håll hävdades det att en sådan samverkan skulle vara i strid med&lt;br /&gt; 
författningen. Bevisligen är den det inte. Den nuvarande lagstiftningen&lt;br /&gt; 
medger valsamverkan mellan politiska partier. Det konstaterar också folkstyrelsekommittén&lt;br /&gt;
i sitt betänkande och dessutom anger den klart att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen i samband med antagandet av lagen om statligt stöd till politiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partier fastslagit att valsamverkan mellan politiska partier var en konstitutionell&lt;br /&gt;
möjlighet. Partibidragsnämnden med sin höga juridiska kompetens&lt;br /&gt; 
har i beslut den 3 september 1987 bekräftat detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att den ramlag som grundlagen utgör i det här fallet medger&lt;br /&gt; 
valsamverkan har folkstyrelsekommitténs majoritet i sitt betänkande gjort&lt;br /&gt; 
en märklig markering gentemot förekomsten av en valsamverkan. Liknande&lt;br /&gt;
argumentering återfinns i propositionstexten. Man åberopar de fem&lt;br /&gt; 
principer från grundlagberedningen, vars betänkanden är utgångspunkten&lt;br /&gt; 
för vår nuvarande författning. Men dessa principer ansågs vara tillgodosedda&lt;br /&gt;
i och med det valsystem som konstruerades och antogs av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkstyrelsekommittén och propositionen redovisar inte hela bilden från&lt;br /&gt; 
grundlagberedningen och författningspropositionen. Den punkt som man&lt;br /&gt; 
försöker åberopa gentemot valsamverkan mellan kristdemokraterna och&lt;br /&gt; 
centerpartiet avsåg inte den typen av valsamverkan. Den handlade i stället&lt;br /&gt; 
om ”korsvis” valsamverkan i olika valkretsar mellan olika partier (att ett&lt;br /&gt; 
parti i en valkrets samverkade med ett annat, och i en annan valkrets med&lt;br /&gt; 
något annat parti). I proposition 1968:27 skrev föredragande statsråd om&lt;br /&gt; 
just denna punkt följande: ”Några motsvarande missbruksrisker finns inte&lt;br /&gt; 
med ett riksproportionellt valsystem av den konstruktion som grundlagberedningen&lt;br /&gt;
har föreslagit.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkstyrelsekommittén och regeringen försöker alltså med konstlade&lt;br /&gt; 
medel att åberopa principer från grundlagberedningen. Dessa är dock inte&lt;br /&gt; 
relevanta för den valsamverkan som skedde 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalandet från folkstyrelsekommittén och propositionens argumentering&lt;br /&gt;
kring valsamverkan är alltså främst ett uttryck för partipolitiska och&lt;br /&gt; 
inte författningsmässiga överväganden. Dessa moralistiska pekpinnar har&lt;br /&gt; 
heller ingen praktisk betydelse. Det är som reservanten i kommittén&lt;br /&gt; 
skriver: ”Rättsläget vad gäller tillämpningen av RF 3 kap § 7 är således&lt;br /&gt; 
helt oförändrat med vad som hittills gällt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsamverkan mellan politiska partier är vanlig sett ur internationell&lt;br /&gt; 
synvinkel. I t. ex. Norge och Finland är den ett normalt inslag. Det är&lt;br /&gt; 
därför svårt att förstå indignationen. Kds har beslutat att inte förnya&lt;br /&gt; 
valsamverkan med centerpartiet. Men i vill framhålla att valsamverkansprincipen&lt;br /&gt;
i sig är demokratiskt betydelsefull och en viktig rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partidefinitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både folkstyrelsekommittén och propositionen klargör att regeringsformens&lt;br /&gt;
användning av begreppet parti (3 kap. 7 §) inte bygger på en relevant&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;partidefinition utan egentligen är tillkommen för att reglera fördelningen av Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
mandaten i riksdagen efter ett val. Med parti avses i gängse språkbruk en Kli&lt;br /&gt; 
politisk sammanslutning som på olika nivåer arbetar både under och mellan&lt;br /&gt;
valen. Det är närmast begreppet politiskt parti såsom juridisk person&lt;br /&gt; 
som avses när begreppet används i dagligt tal. Det kan också nämnas att&lt;br /&gt; 
även riksdagsordningen har en liknande icke allmängiltig ”partidefinition”&lt;br /&gt; 
vad avser val inom riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det relevanta och adekvata begreppet som bör användas i lagtexter av&lt;br /&gt; 
denna typ är närmast valsedelsbeteckning i stället för parti. I ett till&lt;br /&gt; 
motionen fogat ändringsförslag till regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br /&gt; 
regeringsformen används detta begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsanmälan av parti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en första blick kan förslaget om förhandsanmälan av politiskt parti&lt;br /&gt; 
som villkor för deltagande i mandatfördelningen vid val till riksdagen te sig&lt;br /&gt; 
attraktivt, men ur demokratisk och definitionsmässig synpunkt är förslaget&lt;br /&gt; 
olyckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till första stycket i 3 kap. 7 § lyder som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Mandaten fördelas mellan de partier som inom den tid och på det sätt&lt;br /&gt; 
som angives i lag anmält sitt deltagande i valet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allvarligaste bristen i förslaget ligger i den ”gummiparagraf’ som&lt;br /&gt; 
plötsligt införs i grundlagen. En enkel riksdagsmajoritet kan i framtiden&lt;br /&gt; 
med minsta möjliga marginal fastställa villkoren, ”på det sätt”, för anmälan&lt;br /&gt;
till deltagande i ett val på ett så orimligt sätt att endast majoriteten kan&lt;br /&gt; 
uppfylla kraven i villkoren. Denna typ av paragrafer är inte ovanlig i många&lt;br /&gt; 
diktaturer, där man utåt och formellt sett framstår som demokratiska, men&lt;br /&gt; 
där villkoren för valdeltagande för fria politiska partier i praktiken utesluter&lt;br /&gt;
ett demokratiskt deltagande i val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande förutsättningarna med svensk grundlag är att&lt;br /&gt; 
grundlagen skall vara stabiliserande så att det politiska systemet inte med&lt;br /&gt; 
enkla partipolitiska kast skall kunna stjälpa demokratin över ända. Men&lt;br /&gt; 
genom den ”gummiparagrafsprägel” som regeringsformens 3 kap. 7 § får&lt;br /&gt; 
med den i propositionen föreslagna texten uteblir denna stabiliserande&lt;br /&gt; 
verkan. Enkla majoritetsbeslut i riksdagen kan över en natt avskaffa det&lt;br /&gt; 
demokratiska valsystemet. Kristdemokratiska samhällspartiet kan omöjligen&lt;br /&gt;
acceptera att denna risk byggs in i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom ökar paragrafförslaget förvirringen vad avser partibegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är dock om de konstitutionella följderna verkligen analyserats av&lt;br /&gt; 
utredning och regering när det gäller denna nya grundlagsparagraf och dess&lt;br /&gt; 
konsekvenser i vallagen. Ett exempel är att två partier (x och y) kan&lt;br /&gt; 
anmäla sitt deltagande i valet men ange samma partibeteckning (z). Vilket&lt;br /&gt; 
begrepp är det då som gäller vid fördelningen av mandaten? Är det de&lt;br /&gt; 
anmälda partierna (de juridiska personerna x och y) eller den gemensamma&lt;br /&gt; 
partibeteckningen (z)? Paragrafen antyder att fördelningen skall ske mellan&lt;br /&gt; 
de juridiska personerna (partierna) om de var för sig passerat de fyra&lt;br /&gt; 
procenten, medan sunda förnuftet närmast vill hävda att mandaten skall&lt;br /&gt; 
fördelas mellan partibeteckningarna om dessa passerat de fyra procenten. 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Exemplet visar att den eventuella otydlighet i regeringsformen man velat Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
undanröja förblir om möjligt ännu otydligare. Kl 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Kristdemokraternas förslag till ändrat valsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare anfört i våra motioner om valsystemet bör valsystemet ge&lt;br /&gt; 
utrymme för demokratisk vitalitet. I kravet på demokratins intensitet och&lt;br /&gt; 
effektivitet ligger att väljarnas inställning till de politiska partierna skall ges&lt;br /&gt; 
ett rimligt genomslag i parlamentets sammansättning. I princip bör gälla att&lt;br /&gt; 
vaije röst skall ha lika värde för utdelning av mandat. I Sverige har man&lt;br /&gt; 
delvis beskurit denna princip genom mandatfördelningsspärr i valet till&lt;br /&gt; 
riksdagen. En valsedelsbeteckning måste uppnå minst fyra procent av&lt;br /&gt; 
giltiga valsedlar i hela riket för att få delta i fördelningen av mandaten. Det&lt;br /&gt; 
enda undantaget är om en valsedelsbeteckning uppnår minst tolv procent i&lt;br /&gt; 
en enskild valkrets. Då kan riksdagsmandatet erhållas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan ha förståelse för att valsystemet inte alltför mycket skall&lt;br /&gt; 
uppmuntra till partibildningar utifrån opportunistiska vindar, men samtidigt&lt;br /&gt;
är det viktigt att valsystemet heller inte diskriminerar nya politiska&lt;br /&gt; 
rörelser genom helt orimliga tröskeleffekter. Det måste finnas dynamik&lt;br /&gt; 
och möjlighet till vitalisering i det demokratiska systemet. Det svenska&lt;br /&gt; 
valsystemet har alltför litet av detta; det tillhör i själva verket ett av de&lt;br /&gt; 
mest rigida i västvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns självklart olika tekniska lösningar för att göra det svenska&lt;br /&gt; 
valsystemet mer representativt för väljaropinionen. I debatten framställs&lt;br /&gt; 
gärna en handlingsduglig riksdag som motpol till en vitaliserad demokrati&lt;br /&gt; 
öppen för nya politiska opinioner. Men det behöver inte vara motstridiga&lt;br /&gt; 
krav om man avstår från en absolut millimeterrättvisa när det gäller riksproportionaliteten.&lt;br /&gt;
Och det har man ju redan gjort genom nuvarande&lt;br /&gt; 
system. Om en absolut millimeterrättvisa skulle gälla skulle ju de mandat&lt;br /&gt; 
som inte fördelas till partibeteckningar under fyra procent egentligen vara&lt;br /&gt; 
obesatta i riksdagen. Redan nu förekommer alltså en viss överrepresentation&lt;br /&gt;
för partierna i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med en kraftig spärr vid fördelning av mandaten bör avvecklas.&lt;br /&gt;
Man skulle slippa alltför kraftiga marginaleffekter i mandatfördelningen&lt;br /&gt;
om nuvarande riksspärr på fyra procent ersattes med en intrappningsskala,&lt;br /&gt;
som kunde börja vid förslagsvis en procent. För partier är det&lt;br /&gt; 
ju viktigare att ha någon representation i parlamentet än att stå utanför helt&lt;br /&gt; 
i ett system med kraftig initialspärr. Ett sådant system skulle göra valsystemet&lt;br /&gt;
smidigare och leda till en ökning av demokratins intensitet och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan väg att gå är att kraftigt minska antalet mandat i riksdagen. Då&lt;br /&gt; 
kommer den jämkade uddatalsmetoden att i sig innebära en mandatfördelningsspärr&lt;br /&gt;
som vore tillräcklig utifrån rimliga skäl. Ett genomförande av&lt;br /&gt; 
detta förutsätter dock en viss självövervinnelse hos ett stort antal riksdagsledamöter.&lt;br /&gt;
Sett i detta perspektiv är troligen ett intrappningssystem det&lt;br /&gt; 
bästa alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristdemokratiska samhällspartiet vill dock betona att den principiella&lt;br /&gt; 
inställningen partiet har är att kraftiga spärrar i valsystemet inte har något 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;värde i sig. Med hänsyn till det rådande opinionsläget vill kds dock föreslå Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
ett intrappningssystern vid val till riksdagen enligt följande modell: Kl 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsbeteckningar som erhållit minst en procent av rösterna i hela&lt;br /&gt; 
riket deltar i fördelningen av de fasta valkretsmandaten. I enskild valkrets&lt;br /&gt; 
får valsedelsbeteckning delta i fördelningen av valkretsens fasta mandat,&lt;br /&gt; 
om beteckningen uppnått minst åtta procent av rösterna i valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För valsedelsbeteckningar som uppnått en procent men ej fyra procent&lt;br /&gt; 
av rösterna utgår utjämningsmandat på följande sätt: beteckning som erhållit,&lt;br /&gt;
en procent av rösterna men ej 1,5 procent tilldelas ett utjämningsmandat,&lt;br /&gt;
i intervallet 1,5-2 procent utgår två mandat, i intervallet 2-2,5&lt;br /&gt; 
procent utgår tre mandat, osv. för vaije halvprocent intervall upp till fyra&lt;br /&gt; 
procent. Högst sex utjämningsmandat kan därmed tilldelas sådan valsedelsbeteckning.&lt;br /&gt;
Vid fördelningen av utjämningsmandat till sådan beteckning&lt;br /&gt;
skall också hänsyn tas till antalet erhållna valkretsmandat. Har sex&lt;br /&gt; 
fasta valkretsmandat eller flera erhållits tilldelas inte utjämningsmandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utjämningsmandat tilldelas skall det totala antalet, alltså valkretsmandat&lt;br /&gt;
och utjämningsmandat, uppgå till högst sex mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För valsedelsbeteckningar med minst fyra procent av rösterna sker en&lt;br /&gt; 
proportionell fördelning enligt nuvarande modell efter det att de mandat&lt;br /&gt; 
som tilldelats valsedelsbeteckningar med mindre än fyra procent av rösterna&lt;br /&gt;
har avräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag om annan lydelse av regeringens förslag till lag om ändring&lt;br /&gt; 
vad avser RF 3 kap. 7 §, 8 § och 9 § bifogas motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på motionens förslag om mandatfördelning: Om röststödet för&lt;br /&gt; 
de olika partierna i 1985 års val används för att undersöka effekterna av&lt;br /&gt; 
kds-förslaget så erhålls (utan valsamverkan) följande mandatfördelning&lt;br /&gt; 
med faktiskt utfall för valet 1985 inom parentes: moderaterna 77 mandat&lt;br /&gt; 
(76), centerpartiet 35 mandat (43), folkpartiet 51 mandat (51), socialdemokraterna&lt;br /&gt;
160 mandat (159), vänsterpartiet kommunisterna 19 mandat (19),&lt;br /&gt; 
kristdemokraterna 5 mandat (1) och miljöpartiet 2 mandat (0).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med förslaget till ändring av RF ovan bör riksdagsordningens&lt;br /&gt; 
bestämmelser om partigrupper ”sorn motsvarar partier med minst fyra&lt;br /&gt; 
procent av rösterna i hela riket” ändras till ”sorn motsvarar partier med&lt;br /&gt; 
minst en procent av rösterna i hela riket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen RO 4 kap. 3 a § om fördelning av utskottsplatser är&lt;br /&gt; 
diskutabel till sin konstruktion och undanröjer 7 kapitlets bestämmelser&lt;br /&gt; 
om val inom riksdagen. Att begränsa utskottsplatserna till att endast fördelas&lt;br /&gt;
på partigrupper över en viss storlek är inte rimligt. Man kan tänka sig&lt;br /&gt; 
att regionala partier skulle kunna få ett avsevärt antal fasta valkretsmandat&lt;br /&gt; 
genom att passera valkretsspärren, dock utan att var för sig vara tillräckligt&lt;br /&gt; 
stora för att bilda partigrupper av den föreslagna storleken. De kan också&lt;br /&gt; 
vara obenägna att bilda sammanslagna partigrupper, men trots detta kan&lt;br /&gt; 
de vilja genomföra valkarteller i val till utskotten enligt RO 7 kap. Vi&lt;br /&gt; 
föreslår att paragrafen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Kli&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Statligt stöd till politiska partier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vårt förslag vad gäller RF 3 kap. 7 § avvisas förslaget&lt;br /&gt; 
till ändring av första paragrafen i lagen om statligt stöd till politiska partier.&lt;br /&gt; 
Vad avser grunderna för fördelning av statligt stöd till politiska partier&lt;br /&gt; 
hänvisar vi till kds motion 1986/87: K708.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring av&lt;br /&gt; 
regeringsformen vad avser 3 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen antar det till motionen fogade förslaget vad avser&lt;br /&gt; 
regeringsformens 3 kap. 7 §, 8 § samt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring av riksdagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring av vallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br /&gt; 
kyrkofullmäktige val,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br /&gt; 
statligt stöd till politiska partier,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om ändrad riksdagsordning, vallag och lag om&lt;br /&gt; 
kyrkofullmäktige val,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om skilda valdagar och fyraåriga mandatperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 november 1987&lt;br /&gt; 
Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Vallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsförfarandet för politiska partier och den därmed sammanhängande&lt;br /&gt;
anmälan av kandidater kan kvarstå i vallagen, dock med den skillnaden&lt;br /&gt;
att även icke anmälda valsedelsbeteckningar får delta i mandatfördelningen.&lt;br /&gt;
Den första paragrafen i vallagen måste ändras så att frivilligheten i&lt;br /&gt; 
anmälan framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förmenande är en ändring av vallagen inte akut. Ett antagande&lt;br /&gt;
av vårt förslag till ändring av RF:s bestämmelser om mandatfördelning&lt;br /&gt; 
kan senare ge anledning till justeringar och konsekvensändringar i vallagen.&lt;br /&gt;
Till detta kan regeringen återkomma. Vi föreslår därför att riksdagen&lt;br /&gt;
avslår förslaget till den lag om ändring i vallagen som avses träda i&lt;br /&gt; 
kraft den 1 januari 1989. Detsamma gäller förslaget till lag om ändring av&lt;br /&gt; 
kyrkofullmäktigeval.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Bilaga: lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Bilaga till motion av Alf Svensson med anledning av prop.&lt;br /&gt; 
1987/88: 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till utformning av regeringsformens 3 kap. 7 §, 8 § samt 9 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandaten fördelas mellan valsedelsbeteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast valsedelsbeteckningar som har fått minst en procent av rösterna i&lt;br /&gt; 
hela riket är berättigade att deltaga i fördelningen av mandaten. Valsedelsbeteckning&lt;br /&gt;
som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta&lt;br /&gt; 
valkretsmandaten i valkrets, där beteckningen har fått minst åtta procent&lt;br /&gt; 
av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan&lt;br /&gt; 
valsedelsbeteckningarna på grundval av valresultatet i valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För valsedelsbeteckningar som erhållit minst en procent men ej fyra&lt;br /&gt; 
procent av rösterna i hela riket görs följande fördelning av utjämningsmandaten.&lt;br /&gt;
Beteckning som erhållit 1 procent men ej 1,5 procent av rösterna&lt;br /&gt; 
tilldelas ett mandat. För vaije ytterligare halvprocentsintervall upp till fyra&lt;br /&gt; 
procent av rösterna tilldelas ett mandat, dock så att fasta valkretsmandat&lt;br /&gt; 
och utjämningsmandat uppgår till högst sammanlagt sex mandat. Har&lt;br /&gt; 
sådan valsedelsbeteckning erhållit sex eller flera fasta valkretsmandat&lt;br /&gt; 
bortses från beteckningen vid fördelning av utjämningsmandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående utjämningsmandaten fördelas mellan valsedelsbeteckningar&lt;br /&gt;
på minst fyra procent av rösterna i hela riket så, att fördelningen av&lt;br /&gt; 
alla mandat i riksdagen, med undantag av de mandat som har tillfallit&lt;br /&gt; 
valsedelsbeteckningar med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell&lt;br /&gt;
mot de i fördelningen deltagande beteckningarnas röstetal i hela&lt;br /&gt; 
riket. Har valsedelsbeteckning vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten&lt;br /&gt;
erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen&lt;br /&gt;
i riksdagen för valsedelsbeteckningen, bortses vid fördelningen av&lt;br /&gt; 
utjämningsmandaten från beteckningen och de fasta valkretsmandat den&lt;br /&gt; 
har erhållit. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan valsedelsbeteckningarna&lt;br /&gt;
tillföres de valkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mandatfördelningen mellan valsedelsbeteckningarna användes uddatalsmetoden&lt;br /&gt;
med första divisorn jämkad till 1,4, utom vid fördelning&lt;br /&gt; 
enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije mandat som en valsedelsbeteckning erhållit utses en riksdagsledamot&lt;br /&gt;
samt ersättare för honom.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-11-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1987-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>partibeteckningen</namn>
<partibet>z</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Svensson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:22</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:44:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:44:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02K11</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:11:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:44:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02K11</dok_id>
<subtitel>av Alf Svensson (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_k_11.pdf</filnamn>
<filstorlek>218784</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa  grundlagsfrågor m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/495E4ACE-6D4D-48C9-A408-16E391C17FD7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>