2784225 GB02K10 1987/88 K10 mot mot Motion 1987/88:K10 av Börje Stensson m. fl. (fp) Motion Motion KU 10 0 1987-01-01 00:00:00 2014-10-14 10:26:35 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa av Börje Stensson m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K10/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K10 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02K10 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"><table class="skannad"><tr><td><p>Motion till riksdagen</p> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p>1987/88: K10</p> </td> <td><p>c2j l_J</p> </td> </tr><tr><td><p>av Börje Stensson m. fl. (fp)</p> </td> <td><p>Mot.</p> </td> </tr><tr><td><p>med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa</p> </td> <td><p>1987/88</p> </td> </tr><tr><td><p>grundlagsfrågor m. m.</p> </td> <td><p>K10-13</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:4px;">Föreliggande proposition grundar sig huvudsakligen på det förslag som<br /> folkstyrelsekommittén presenterade i betänkandet Folkstyrelsens villkor.</p> <p style="margin-left:4px;">Dess värre kunde inte denna kommitté enas om en lösning på en av<br /> huvudfrågorna vad gäller utövandet av folkstyrelsen, mandatperiodens<br /> längd och antalet valtillfällen. Folkpartiet fortsätter för sin del att hävda att<br /> mandatperioden bör förlängas till fyra år med skilda valtillfällen för riksdag<br /> och kommuner. Kommittén har inte heller presenterat något förslag som<br /> innebär att möjligheterna till personval ökar. Vi har i en motion till föregående<br /> riksmöte (1986/87: K230) framfört yrkanden i dessa nämnda avseenden.</p> <p style="margin-left:4px;">Vi yrkar avslag på förslaget till ny fördelningsprincip av platserna i<br /> utskotten samt anmäler tveksamhet till att införa nya regler vad gäller<br /> anmälan av parti till val om ett sådant beslut inte kan fattas i bred politisk<br /> enighet. Slutligen yrkar vi avslag på förslaget att betänkande som behandlar<br /> bordlagd fråga skall vara avgivet före den 1 november.</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:4px;">Finansutskott och skatteutskott</p> <p style="margin-left:4px;">Regeringens förslag om ändring i regeringsformen innebär att riksdagen<br /> inte längre kommer att vara skyldig att inrätta ett skatteutskott. Bara<br /> finansutskottet och konstitutionsutskottet kommer fortsättningsvis att<br /> vara reglerade i grundlag.</p> <p style="margin-left:4px;">Det innebär inte att skatteutskottet avskaffas, däremot att riksdagen i<br /> framtiden inte av regeringsformen hindras att vidta förändringar.</p> <p style="margin-left:4px;">Vi vill inte i detta sammanhang ta ställning till den framtida utskottsorganisationen.<br /> Däremot finner vi inte att det finns tillräckliga skäl att regeringsformen<br /> på denna punkt skall reglera riksdagens arbetsformer. Vi<br /> tillstyrker därför regeringens förslag.</p> <p style="margin-left:4px;">Sammansättningen av utskott</p> <p style="margin-left:4px;">I propositionen föreslås vidare att samtliga utskottsplatser fördelas mellan</p> <p style="margin-left:4px;">partierna i ett sammanhang med tillämpning av d’Hondts metod vilket 1</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:4px;">1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr KI0-I3</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_49" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>skulle innebära en strikt proportionell fördelning av det totala antalet Mot. 1987/88<br /> utskottsplatser. K10</p> <p>De borgerliga ledamöterna i folkstyrelsekommittén reserverade sig mot<br /> förslaget att införa en proportionell fördelning av utskottsplatserna. Det<br /> främsta skälet mot ett sådant förslag är att det leder till att det parti eller<br /> partier som har majoritet i kammaren inte kommer att förfoga över en<br /> majoritet i alla utskott. Vissa utskott kommer att ha regeringsmajoritet,<br /> andra majoritet för oppositionen. Detta anser vi vara en nackdel från<br /> parlamentarisk såväl som principiella och praktiska synpunkter.</p> <p>Förhandsanmälan av partier</p> <p>Företrädarna för socialdemokraterna och folkpartiet föreslog i kommittén<br /> att den nuvarande partiregistreringen skall ersättas av en förhandsanmälan<br /> senast en månad före valet av de partier som vill ställa upp i val. Detta<br /> förslag återkommer nu i propositionen.</p> <p>Mycket talar för att införa en ordning med förhandsanmälan. Det garanterar<br /> att väljarna får en möjlighet att veta vilka partier som deltar i valet,<br /> man slipper förlita sig på den nuvarande partidefinitionen och det nuvarande<br /> systemet med registrering av parti kan avvaras. En annan fördel som<br /> särskilt anges är att enstaka röster som i dag avges till ”Kalle Anka<br /> partier” inte längre kommer att godkännas.</p> <p>En invändning som kan riktas mot förslaget är att det kan uppfattas som<br /> en inskränkning i den fria nomineringsrätten genom att det inte blir möjligt<br /> för nya politiska formationer som kan uppkomma under slutet av en<br /> valrörelse att göra sig gällande i valet.</p> <p>Eftersom detta argument kan anföras mot förslaget är det angeläget att<br /> en förändring i enlighet med vad som har föreslagits kan genomföras i bred<br /> politisk enighet. Om samma oenighet i frågan skulle återfinnas i utskottsbehandlingen<br /> som återfanns i kommittén anser vi att det är olämpligt att<br /> genomföra förändringen.</p> <p>Behandling av ärenden som skjuts upp</p> <p>Genom en ändring i regeringsformen föreslås i propositionen att betänkande<br /> i ärende vars behandling har uppskjutits från ett riksmöte till nästa skall<br /> avges före den 1 november.</p> <p>Konsekvensen av detta förslag kommer att bli att utskotten regelmässigt<br /> kommer att behöva starta sitt arbete under sommaren. Detta anser vi har<br /> flera nackdelar. Bl. a. kommer det bli utomordentligt svårt att ha överläggningar<br /> inom partigruppen när denna är skingrad på ferier. Därför bör denna<br /> förändring ej genomföras.</p> <p>Möjlighet för minoritet att begära rådgivande folkomröstning</p> <p>Frågan om en minoritets rätt att begära en rådgivande folkomröstning har</p> <p>varit aktuell under lång tid. Flera skäl talar enligt vår uppfattning för att</p> <p>införa ett institut i grundlagen som ger en riksdagsminoritet rätt att begära 2</p> <p>rådgivande folkomröstning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Den svenska författningen har — jämfört med många andra länders — ett Mot. 1987/88<br /> begränsat minoritetsskydd. Det finns enligt vår mening anledning att i K10<br /> vissa sammanhang stärka minoriteternas rätt. Det ter sig naturligt att en<br /> kvalificerad minoritet i riksdagen i vissa lägen skall ha rätt att föra en fråga<br /> direkt till rådgivande folkomröstning. Denna möjlighet saknas i dag.</p> <p>Det var inte möjligt att få gehör för tanken på ett utvidgat folkomröstningsinstitut<br /> i folkstyrelsekommittén. Enligt vår mening bör frågan nu bli<br /> föremål för ny behandling i lämpligt sammanhang i syfte att mera fullständigt<br /> och inträngande bereda frågan.</p> <p>Inriktningen bör vara att låta en minoritet på förslagsvis en tredjedel av<br /> riksdagens ledamöter få till stånd rådgivande folkomröstning. Även andra<br /> former för att utlösa sådan omröstning, t. ex. folkinitiativ, bör utredas i<br /> sammanhanget.</p> <p>Partistöd</p> <p>Det statliga stödet till politiska partier behandlas i propositionen med<br /> anledning av en skrivelse från miljöpartiet de gröna. Regeringen avvisar<br /> partiets förslag om sänkning av procentgränsen för rätt till statligt partistöd<br /> från 2,5% till 1%.</p> <p>Sedan lagen på denna punkt utformades har dock gränsen för kostnadsfria<br /> valsedlar sänkts så att den nu ligger på 1 %. Partier som har ett sådant<br /> väljarstöd att de tillförsäkrats kostnadsfria valsedlar bör också ges ekonomiska<br /> möjligheter att skicka ut dessa till väljarna. En regel om att alla<br /> partier som har rätt till kostnadsfria valsedlar också bör få ett partistöd<br /> motsvarande kostnaderna för ett hushållsutskick bör därför föras in i lagen<br /> om statligt stöd till politiska partier. Riksdagen bör av regeringen begära<br /> förslag härom.</p> <p>Översyn av riksdagens kontrollmakt</p> <p>I propositionen förs ett resonemang om ramlagstiftning och denna lagstiftningstekniks<br /> betydelse för fördelningen av det politiska beslutsfattandet<br /> mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna. När riksdagen fullgör<br /> sina uppgifter som högsta beslutsorgan utövar den samtidigt en centrai<br /> kontrollfunktion. I regeringsformen uttrycks detta sålunda, att riksdagen<br /> granskar rikets styrelse och förvaltning (RF 1:4).</p> <p>I regeringsformens 12 kap. anges närmare de organ och de metoder som<br /> riksdagen har till förfogande för sin kontroll, vars syfte är att säkerställa att<br /> utfärdade lagar tillämpas korrekt, att de fastställda utgiftsmålen fullföljs<br /> och att den offentliga verksamheten bedrivs på sätt som är ekonomiskt<br /> försvarligt. Inte minst den omfattande ramlagstiftningen motiverar att riksdagen<br /> kan utvärdera och följa tillämpningen av lagar på ett mer effektivt<br /> sätt. Biand kontrollorganen ingår konstitutionsutskottet, justitieombudsmännen<br /> (JO) och riksdagens revisorer.</p> <p>Sedan ett antal år tillämpas en ordning som innebär att revisorernas<br /> framställning om åtgärder — som tidigare också kunnat ställas direkt till<br /> regeringen - fortsättningsvis alltid skall underställas riksdagen. Efter sed</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>vanlig behandling i fackutskotten får riksdagen ta ställning till vad sorn Mot. 1987/88</p> <p>skall ske i de olika ärendena. Vidare skall revisorernas ordförande regel- K10</p> <p>mässigt bereda utskotten tillfälle att komma in med synpunkter på frågor<br /> som förtjänar uppmärksamhet, innan revisorernas granskningsplan görs<br /> upp.</p> <p>Detta närmare samarbete mellan revisorerna och utskotten har utan<br /> tvivel vitaliserat revisorernas granskning. Erfarenheter visar också att<br /> revisorernas arbete gett utskotten och riksdagen bättre beslutsunderlag.</p> <p>Många gånger saknar dock revisorerna tillräckliga resurser för att snabbt<br /> följa upp de olika förslag till granskning som väcks. En förstärkning av<br /> resurserna är nödvändig för att revisorerna skall kunna ge riksdagen bättre<br /> stöd i sin granskningsuppgift.</p> <p>Från konstitutionella utgångspunkter kan det ifrågasättas om inte ansvaret<br /> för den statliga kontrollen av förvaltningen i högre grad än nu bör ligga<br /> på riksdagen. Det skulle bl. a. innebära att en del av riksrevisionsverkets<br /> uppgifter skulle överföras till riksdagen. Det måste vidare noteras att<br /> konstitutionsutskottets och revisorernas arbetsområden ibland täcker varandra<br /> och att JO och revisorerna kan behandla samma frågeställningar.</p> <p>Under det författningsarbete som pågått i vårt land sedan några år har<br /> någon samlad översyn av riksdagens kontrollfunktioner inte kommit till<br /> stånd. Med hänsyn härtill och till vad som ovan anförts om ökade insynsmöjligheter<br /> för revisorerna anser vi det påkallat att en utredning tillsätts<br /> för att överväga frågan om riksdagens revisorers ställning och verksamhet<br /> samt frågan om riksdagens kontrollmakt i övrigt.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår propositionen i vad gäller förslaget om ny<br /> princip för sammansättning av utskott,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen avslår propositionen i vad gäller förslaget att<br /> betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från ett riksmöte<br /> till nästa skall avgöras före den 1 november,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört angående möjlighet för minoritet att begära folkomröstning,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i<br /> lagen om statligt stöd till politiska partier att alla partier som har rätt<br /> till kostnadsfria valsedlar också skulle ha rätt till ett partistöd motsvarande<br /> ett hushållsutskick,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört angående en översyn av riksdagens kontrollmakt.</p> <p>Stockholm i november 1987</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Börje Stensson (fp)<br /> Erik Edin (fp)<br /> Margitta Edgren (fp)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">Ingela Mårtensson (fp)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>4</p> </div> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_58" /> </div> </div> INL Inlämning 1987-11-17 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1987-11-18 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1987-11-19 00:00:00 inträffat 2 0 Börje Stensson fp 1 undertecknare 0 Erik Edin fp 2 undertecknare 0 Margitta Edgren fp 3 undertecknare 0 Ingela Mårtensson fp 4 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:22 2014-11-24 09:30:33 motkat Motionskategori - 2014-11-24 09:30:33 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02K10 2019-05-28 12:11:41 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-24 09:30:33 GB02K10 av Börje Stensson m. fl. (fp) mot_198788_k_10.pdf 156340 pdf med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa https://data.riksdagen.se/fil/1155471B-1A50-48A1-9164-36FBD6D41F35