<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2763344</hangar_id>
 <dok_id>GB02K1</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>K1</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:K1 av Birgit Friggebo m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:26:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1986/87:91 om 1987/88</titel>
 <subtitel>av Birgit Friggebo m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02K1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02K1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987/88:K1 (j|p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Birgit Friggebo m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1986/87:91 om 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktivt folkstyre i kommuner och landsting K1-K5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Rubricerade proposition är på många sätt ett märkligt aktstycke. I den del&lt;br /&gt; 
av propositionen som innehåller förslag till förändringar av kommunallagen&lt;br /&gt; 
föreslås det såväl sådana självklarheter som att ”styrelsen och övriga nämnder&lt;br /&gt;
biträds av anställda i den omfattning som behövs” (1 kap. 5 § 5 st., förslag&lt;br /&gt;
till lag om ändring i kommunallagen), och som sådana onödiga anvisningar&lt;br /&gt;
som att ”de förtroendevalda i styrelsen och övriga nämnder bör&lt;br /&gt; 
särskilt ägna sig åt frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning&lt;br /&gt;
och kvalitet” (4 st. samma paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen visar också på otillräckligheten i den strategi för den offentliga&lt;br /&gt;
sektorn som socialdemokraterna har valt. Eftersom man inte är beredd&lt;br /&gt; 
att släppa fram konkurrens och enskilda alternativ är man hänvisad till mer&lt;br /&gt; 
kosmetiska justeringar i befintliga lagar. Ur tillägg till kommunallagen om&lt;br /&gt; 
t. ex. samråd med brukare kan inte någon rejäl förnyelse och utveckling av&lt;br /&gt; 
den offentliga verksamheten växa fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementets ambitioner att fördjupa den kommunala demokratin&lt;br /&gt; 
resulterade under förra mandatperioden inte i så mycket mer än en skrivelse&lt;br /&gt; 
till riksdagen om den offentliga sektorn. Något samlat program i form av en&lt;br /&gt; 
proposition lades aldrig fram. Strävandena att frigöra kommunerna från&lt;br /&gt; 
överdriven statlig reglering inskränks huvudsakligen till de s. k. frikommunerna.&lt;br /&gt;
Det är betecknande att departementet nu för andra gången på några&lt;br /&gt; 
år presenterar riksdagen ett reformdokument som innehåller mer av retorik&lt;br /&gt; 
och symboler än faktiska förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behandlar i denna motion de förslag som presenteras i propositionen.&lt;br /&gt; 
Vi vill därutöver påminna om den motion som vi väckte under allmänna&lt;br /&gt; 
motionstiden 1987 och i vilken vi föreslår en rad åtgärder för att stärka den&lt;br /&gt; 
kommunala demokratin, däribland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade möjligheter till kommundelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försöksverksamhet med direktvalda kommundelsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skilda valdagar för kommun- och riksdagsval,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade möjligheter till kommunala folkomröstningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheter för kommuner att ha öppna nämndsammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rättvisare regler för det kommunala partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr K1-K5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 1 rad 4 Står: 4 Rättat till: 5 Rad 8 Står: 3 Rättat till: 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Ändring i kommunallagen&lt;br /&gt; 
Brukarinflytande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Kl&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Förutom de inledningsvis citerade styckena ur 1 kap. 5 § innehåller denna&lt;br /&gt; 
paragraf ett förslag att i lagen reglera ett s. k. brukarinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet Bo Holmberg motiverar förslaget bl. a. på följande&lt;br /&gt;
sätt: ”Medborgarna skall ges ökade möjligheter att påverka den kommunala&lt;br /&gt;
verksamheten inte endast via det representativa systemet utan också&lt;br /&gt; 
i sin egenskap av konsumenter av kommunala tjänster.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till brukarinflytande så som det har formulerats i lag och i motivtext&lt;br /&gt;
är till intet förpliktande. Om en styrelse eller nämnd avstår från samråd&lt;br /&gt;
i ett visst ärende innebär detta inte att beslutet blir ogiltigt. Brukarinflytande!&lt;br /&gt;
kan emellertid ges en mer konkret innebörd i de fall en styrelse eller&lt;br /&gt;
nämnd delegerar beslut till en tjänsteman. Ett sådant beslut kan&lt;br /&gt; 
nämligen villkoras med att a: tjänstemannen innan denne fattar beslut skall&lt;br /&gt; 
ge brukaren möjlighet att yttra sig eller b: att tjänstemannen får utöva sin&lt;br /&gt; 
delegationsrätt endast om brukaren tillstyrkt detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag kan synas förföriskt tilltalande. Vem kan rikta några&lt;br /&gt;
invändningar mot att ”brukarna” ges ett inflytande över den service som&lt;br /&gt; 
de i egenskap av föräldrar, elever, pensionärer, vårdtagare, etc., har rätt&lt;br /&gt; 
till? För flertalet kommuner kommer emellertid den föreslagna paragrafen&lt;br /&gt; 
knappast att innebära några praktiska förändringar från rådande praxis.&lt;br /&gt; 
Det är vår övertygelse att politiker och tjänstemän i styrelser och nämnder&lt;br /&gt; 
på skilda vägar redan i dag har ett samråd med de kommuninnevånare som&lt;br /&gt; 
från olika utgångspunkter är brukare av kommunens tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom finns det förutsättningar för att kommuninvånarna har ett inflytande&lt;br /&gt;
över verksamheten. Det är enligt vår uppfattning självklart och angeläget&lt;br /&gt;
att politiker och tjänstemän på skilda sätt strävar efter att vidga detta&lt;br /&gt;
inflytande. Det enklaste sättet tror vi är att producenterna/kommunerna&lt;br /&gt; 
är mer lyhörda för konsumenterna/kommuninvånarnas krav och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter med den offentliga verksamhetens ”brukare” är självfallet en&lt;br /&gt; 
viktig form för konsumentinflytande. Men regeringen förefaller bortse från&lt;br /&gt; 
att det också finns andra sådana former. Inte minst om man tillåter många&lt;br /&gt; 
olika alternativa former av tjänsteproduktion öppnas nya vägar för konsumentpåverkan.&lt;br /&gt;
Vi delar inte regeringens bedömning att ”brukarinflytande”&lt;br /&gt; 
enbart kan realiseras inom ramen för offentliga monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets strävan är att utvidga brukarinflytande! så att det inte bara är&lt;br /&gt; 
möjligt för brukarna att påverka hur den offentliga servicen skall utformas&lt;br /&gt; 
utan också låta dem välja om de över huvud taget vill utnyttja den offentliga&lt;br /&gt; 
servicen eller i stället utnyttja enskilda alternativ. Om någon som kommuninnevånare,&lt;br /&gt;
förälder, omsorgstagare eller dylikt är missnöjd med den kommunala&lt;br /&gt;
servicen, daghemmet, vårdhemmet skall han/hon ha möjlighet att&lt;br /&gt; 
vända sig till något enskilt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kommer socialdemokraterna emellertid även i fortsättningen att&lt;br /&gt; 
vägra. Brukarinflytande! enligt socialdemokratisk modell är nämligen inte&lt;br /&gt; 
inflytande över vem man vill skall tillhandahålla tjänsterna, inflytandet skall&lt;br /&gt; 
inskränka sig till att ge synpunkter på hur kommunen skall göra det.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Den andra invändningen som kan riktas mot propositionen är att den fö- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;reslagna ordningen riskerar att leda till ökad korporativism. Till vem skall Kl&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;politiker och anställda vända sig när de skall samråda med ”brukarna” i&lt;br /&gt; 
fasta former? Erfarenheten säger att det sällan blir till de enskilda människorna&lt;br /&gt;
och oftare till företrädare för organisationer eller föreningar. Pensionärerna&lt;br /&gt;
på en vårdcentral företräds av en representant för Pensionärernas&lt;br /&gt; 
riksorganisation, patienterna på ett vårdhem av någon lokal patientförening&lt;br /&gt; 
etc.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Föreningsväsendet har självfallet en viktig funktion i närsamhället. Föreningar&lt;br /&gt;
kan ge röst och styrka åt enskilda människors önskemål. Men det&lt;br /&gt; 
finns också en risk att kontakten med konsumenternas/medborgarnas företrädare&lt;br /&gt;
får ersätta kontakter med konsumenterna/medborgarna själva. Flärigenom&lt;br /&gt;
kan det alltför stora inslag av korporativism som redan finns i vårt&lt;br /&gt; 
samhälle komma att förstärkas. I konsekvens med att vi inte är beredda att&lt;br /&gt; 
acceptera det socialdemokratiska förslaget till brukarinflytande är vi inte&lt;br /&gt; 
heller beredda att ställa oss bakom de förslag till villkorad delegationsrätt&lt;br /&gt; 
som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1 kap. 5 §, 3 st. och 3 kap. 13 a § bör därför avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förtroendemännens och de anställdas roll&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen föreslås att de förtroendevaldas roll i den kommunala beslutsprocessen&lt;br /&gt;
skall preciseras genom att det i kommunallagen anges att de i&lt;br /&gt; 
huvudsak bör ”ägna sig åt frågor som rör verksamhetens mål, inriktning,&lt;br /&gt; 
omfattning och kvalité”. Detta är en kommunalrättslig nyhet som föredragande&lt;br /&gt;
statsrådet motivera med att rollfördelningen mellan förtroendevalda&lt;br /&gt;
och anställda behöver bli klarare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Eftersom de förtroendevalda hittills har haft den fulla beslutanderätten&lt;br /&gt; 
såväl för den övergripande planeringen som för detaljbeslut måste varje precisering&lt;br /&gt;
av deras uppgifter ses som en inskränkning i deras suveränitet. Det&lt;br /&gt; 
finns också en uppenbar risk att man vid tolkning av det föreslagna lagrummet&lt;br /&gt;
kommer att jämföra med lagen om medbestämmanderätt. I praxis har&lt;br /&gt; 
man här stakat ut ett område som skall anses som ”politiskt” och därmed&lt;br /&gt; 
inte kunna bli föremål för förhandlingar enligt lagen. Detta område är&lt;br /&gt; 
mycket snävt och skulle om det skulle tillämpas analogt också i kommunallagen&lt;br /&gt;
innebära en betydande maktöverföring till de anställda. Vi är inte beredda&lt;br /&gt;
att acceptera en sådan urholkning av den kommunala demokratin och&lt;br /&gt; 
minskning av de förtroendevaldas inflytande. 1 kap. 5 § 4 st. bör därför avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Likaledes anser vi att 5 st. i samma paragraf ”styrelsen och övriga nämnder&lt;br /&gt;
biträdes av anställda i den omfattning som behövs” skall avslås. Vi har&lt;br /&gt; 
självfallet inget att invända mot det uppenbara sakförhållande som paragrafen&lt;br /&gt;
beskriver. Vi anser tvärtom att det faktum att ”anställda biträder i&lt;br /&gt; 
den omfattning som behövs” är så uppenbart att lagrummet är överflödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sådan lag bör riksdagen inte besluta att införa.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi har inga invändningar mot motiven till den nya lydelsen av 6 §. Eftersom&lt;br /&gt;
frågan om kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna 3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1* Riksdagen 1987/88. 8 sami. Nr K1-K5&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Rättelse: S. 3 rad 18 Står: 2 Rättat till: 3 Rad 36 Står: 3 Rättat till: 4 Rad 38 Står: 4&lt;br /&gt; 
Rättat till: 5 S. 5 Hemställan: 4 ny text, 4-8 ändrat till: 5-9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;är grundlagsfäst anser vi emellertid inte att riksdagen skall fatta beslut av Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den innebörd som föreslås i 6 § innan lagrådet har yttrat sig över förslaget. Kl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det anmärkningsvärt att sådan granskning inte har föreslagits innan&lt;br /&gt; 
propositionen överlämnats till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalnämndslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en ny lag kallad lokalnämndslagen skall ersätta den&lt;br /&gt; 
tidigare lagen om vissa lokala organ i kommunerna. I materiellt hänseende&lt;br /&gt; 
är skillnaden mellan de bägge lagarna obetydlig. De främsta nyheterna i lagförslaget&lt;br /&gt;
är dels att institutionsstyrelser skall kunna inrättas inom det specialreglerade&lt;br /&gt;
området med undantag av skolverksamheten, dels att ansvaret&lt;br /&gt; 
för specialreglerade uppgifter skall kunna lämnas åt en lokal nämnd även&lt;br /&gt; 
om uppgiften inte i alla avseenden har anknytning till kommundelen och&lt;br /&gt; 
slutligen att lokala nämnder skall ges möjlighet att handlägga uppgifter som&lt;br /&gt; 
avser statligt reglerade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i vår mening allvarlig brist som vidlåder förslaget är att detta inte öppnar&lt;br /&gt;
möjligheten för att ha ett direktval till ett kommundelsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har under lång tid verkat för att medborgarna skall få möjlighet&lt;br /&gt;
att i direkta val utse lokala organ, t. ex. kommundelsfullmäktige. Dessa&lt;br /&gt; 
skall ha till uppgift att ta hand om och besluta i frågor som gäller den egna&lt;br /&gt; 
kommundelen samt yttra sig över centrala frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt i folkrika eller till ytan stora kommuner med flera tätorter finns&lt;br /&gt; 
det skäl att inrätta direktvalda beslutande kommundelsfullmäktige. Först&lt;br /&gt; 
när invånarna i ett område själva får utse sina lokala representanter kan&lt;br /&gt; 
man tala om en i verklig mening lokal demokrati. Fullmäktigeförsamlingama&lt;br /&gt;
skall ha rätt att besluta inom av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska&lt;br /&gt;
ramar. Bara om kommundelsfullmäktige får viktiga uppgifter och&lt;br /&gt; 
rätt att fatta beslut i intressanta frågor kan man räkna med att de i längden&lt;br /&gt; 
fungerar som bärare av lokal demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet bör vara att låta kommundelsfullmäktige svara för fördelningen av&lt;br /&gt; 
resurser till alla de områden där inte särskilda skäl gör en central bedömning&lt;br /&gt; 
nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det i propositionens förslag, som får ses som en permanentning&lt;br /&gt; 
av verksamheten, inte öppnas möjlighet till direktvalda kommundelsfullmäktige&lt;br /&gt;
bör förslaget till lokalnämndslag avslås. En mer definitiv reglering&lt;br /&gt; 
av verksamheten bör därför anstå i avvaktan på att regeringen återkommer&lt;br /&gt; 
med förslag till en ny lag som också reglerar möjligheten till direktval. Intill&lt;br /&gt; 
dess att regeringen presenterar ett sådant förslag bör lagen (1979:408) om&lt;br /&gt; 
vissa lokala organ i kommunerna äga fortsatt giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal information&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Behovet av central och regional samordning tas upp i propositionen. Departementscheferna&lt;br /&gt;
avser att återkomma med förslag om åtgärder till regeringen&lt;br /&gt;
om så bedöms erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Samordningen mellan statliga och kommunala organs informationsin- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satser är enligt vår uppfattning knappast en uppgift som bör lösas med lag- Kl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftning och centrala direktiv. Kommunen måste även i framtiden sköta informationen&lt;br /&gt;
i kommunala frågor självständigt. Detta bör riksdagen som sin&lt;br /&gt; 
mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri nämndorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sorn framgått ovan innehåller förslaget till ny lokalnämndslag en något utvidgad&lt;br /&gt;
möjlighet för de kommuner som har lokala organ att fatta beslut om&lt;br /&gt; 
centrala nämnders organisation och verksamhetsformer. Inte heller i detta&lt;br /&gt; 
avseende anser vi emellertid att propositionen har gått tillräckligt långt. Enligt&lt;br /&gt;
vår mening bör därför riksdagen nu besluta att med ändring av kommunallagen&lt;br /&gt;
ge varje kommun möjlighet att fritt fatta beslut om den centrala&lt;br /&gt; 
nämndorganisationen både vad gäller den frivilliga kommunala nämndverksamheten&lt;br /&gt;
och den obligatoriska. Det bör ankomma på utskottet att formulera&lt;br /&gt;
nödvändig lagtext i kommunallagen samt vederbörliga konsekvensändringar&lt;br /&gt;
i berörda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovan hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i&lt;br /&gt; 
motionen anfört angående ett avskaffande av de offentliga monopolen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att avslå 1 kap., 5 § 3 st. i förslaget till lag&lt;br /&gt; 
om ändring i kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att avslå 1 kap., 5 § 4 st. i förslaget till lag&lt;br /&gt; 
om ändring i kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att avslå 1 kap., 5 § 5 st. i förslaget till lag&lt;br /&gt; 
om ändring i kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att avslå 3 kap., 13 a § i förslaget till lag&lt;br /&gt; 
om ändring i kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lokalnämndslag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen begär förslag angående ny lokalnämndslag&lt;br /&gt;
med möjlighet till direktvalda kommundelsfullmäktige&lt;br /&gt; 
enligt vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad vi i motionen anfört angående den kommunala informationen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen som&lt;br /&gt; 
ger kommunen rätt att fritt fatta beslut om den centrala nämndorganisationen&lt;br /&gt;
i enlighet med vad vi i motionen anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Birgit Friggebo (fp)&lt;br /&gt; 
Ingela Mårtensson (fp)&lt;br /&gt; 
Börje Stensson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Margitta Edgren (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1987-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgit Friggebo</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingela Mårtensson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Börje Stensson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margitta Edgren</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1986/87:91</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 00:34:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 00:34:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02K1</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:11:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 00:34:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02K1</dok_id>
<subtitel>av Birgit Friggebo m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_k_1.pdf</filnamn>
<filstorlek>180975</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1986/87:91 om 1987/88</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E4001A83-FDD8-4073-9B51-0F3A724B3DC8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>