2778778GB02Ju261987/88Ju26motmotMotion 1987/88:Ju26 av Göran Ericsson (m)MotionMotionJuU2601988-04-08 00:00:002014-10-14 10:23:252014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:120 om ändring i brottsbalken m. m. (straffmätning och påföljdsval m.m.)av Göran Ericsson (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ju26/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ju26https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ju26
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1987/88 :Ju26</p>
<p>av Göran Ericsson (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:120 om ändring<br />
i brottsbalken m. m. (straffmätning och<br />
påföljdsval m.m.)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Inledning</p>
<p>I proposition 1987/88:120 behandlas frågan om andra typer av omständigheter<br />
som kan föranleda en lindrigare påföljd än vad som är stadgat för<br />
brottet. Sådana omständigheter har under många år föranlett omfattande<br />
överväganden, inte minst från riksdagens sida.</p>
<p>Tidigt fördes diskussioner om unga lagöverträdare, och lagen (1964:167)<br />
med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare är ett uttryck härför. 1<br />
olika sammanhang tar svensk rätt upp just frågan om den "goda prognosen”<br />
som ett skäl för nedsättning av påföljd.</p>
<p>Kravet på påföljd — samhällets intresse av rehabilitering</p>
<p>Ur allmän synpunkt är det viktigt att det på brott följer straff/påföljd. Sett<br />
ur allmänpreventiv synpunkt är det inte gärningsmannen som samhället<br />
intresserar sig för utan den avskräckningseffekt på omgivningen som straffet<br />
förutsätts ha.</p>
<p>I svensk rätt har det individualpreventiva inslaget i påföljden alltmer<br />
förstärkts. Insikten om att påföljden kan användas som rehabiliteringsinstrument<br />
har vuxit sig allt starkare. Säkert finns det många starka skäl som<br />
talar för denna inriktning och det är mot den bakgrunden som påföljdsbestämningen<br />
bör ta hänsyn till huruvida det skett en påtaglig förbättring av<br />
den tilltalades personliga eller sociala situation.</p>
<p>Men detta synsätt är inte invändningsfritt. Svagheten i dagens situation<br />
är ju att återfallsbrottslingar, inte sällan missbrukare, genomskådat förhållandet<br />
att påföljden också bestäms med hänsyn till just förändringen i den<br />
tilltalades personliga och sociala situation. Det är därför vanligt att exempelvis<br />
en missbrukare får en stark vårdmotivation i omedelbar anslutning<br />
till förundersökningen eller huvudförhandlingen. Därmed kan man själv<br />
avgöra om följden skall bli mildare eller kanske helt utebli.</p>
<p>Från samhällets synpunkt är det väsentligt att missbrukare söker vård<br />
men också att rätt avvägd påföljd ges för begånget brott. Dagens situation<br />
är den, att inget av dessa intressen tillgodoses genom nuvarande och i propositionen<br />
föreslagna regler.</p>
<p>Återanpassningen till samhället, exempelvis genom vård mot missbruk,</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>mäste bygga på en solidare grund än att man riskerar straff för ett begånget Mot. 1987/88</p>
<p>brott. Om vårdmotivationen inte sträcker sig längre än till den dag domen Ju26</p>
<p>vunnit laga kraft, ja, då har inget vunnits.</p>
<p>Man kan också med viss styrka hävda att lagen i detta avseende skapar ett<br />
”frälse” bestående av dem som genom sitt missbruk dels begår många brott,<br />
dels har många skilda vårdbehov att välja mellan för att undgå eller få<br />
nedsatt påföljd.</p>
<p>De som kanske mer sporadiskt begår brott och som är socialt intakta,<br />
saknar missbruksproblem eller andra vårdbehov har ingen möjlighet att<br />
erhålla den straffnedsättning som vårdmotivation i anslutning till huvudförhandlingen<br />
ger.</p>
<p>Förslag</p>
<p>Det är, som föredragande statsråd påpekar, viktigt att man i lagtexten anger<br />
olika typiska situationer där en lindrigare påföljd eller ett lägre straff framstår<br />
som rimligt med hänsyn till den dömdes personliga förhållanden. Men<br />
det är också angeläget från allmän synpunkt att inte denna reglering blir en<br />
straffrihetsgrund, som kan användas av missbrukare och andra vårdbehövande<br />
brottslingar just i anslutning till huvudförhandlingen.</p>
<p>Vårdmotivation skall utnyttjas när den uppträder hos t. ex. en missbrukare.<br />
Risken att dömas till frihetspåföljd kan temporärt skapa en sådan vårdmotivation.<br />
När dom avkunnats är dock risken stor att vårdmotivationen<br />
upphör. Detta måste motarbetas. För de missbrukare som döms till frihetspåföljd<br />
finns i dag möjlighet att genom 34 § lagen om kriminalvård i anstalt<br />
erhålla vård utanför anstalten på vissa villkor.</p>
<p>För dem som inte riskerar längre frihetspåföljd är det väsentligt att en<br />
reglering införs, där domstolen tar hänsyn till hur den tilltalade uppträtt<br />
tidigare när han/hon sökt vård i anslutning till inträffad huvudförhandling.</p>
<p>Om det finns ett återkommande mönster när vård söks sent, exempelvis i<br />
anslutning till huvudförhandlingen, för att upphöra kort efter avkunnad<br />
dom, bör domstolen kunna bortse från vårdmotivet senast vid det fjärde<br />
tillfället.</p>
<p>Det bör vara möjligt att också villkora påföljden om vård söks och genomförs.<br />
Påföljden skall då kunna undanröjas helt. Men om den tilltalade<br />
avbryter vården skall påföljden verkställas fullt ut. Genom en sådan ordning<br />
undanröjs möjligheterna att själv kunna påverka påföljden genom<br />
kortsiktig vårdmotivation.</p>
<p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen beslutar att utforma brottsbalkens regler med hänsyn<br />
till andra omständigheter än straffvärdet i enlighet med vad som i<br />
motionen anförts.</p>
<p>Stockholm den 8 april 1988<br />
Göran Ericsson (m)</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-04-08 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-04-12 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-04-13 00:00:00inträffat20Göran Ericssonm2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:1202014-11-20 07:28:28motkatMotionskategori-2014-11-20 07:28:28statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Ju262019-05-28 12:11:30tilldelatTilldelatJustitieutskottet2014-11-20 07:28:28GB02Ju26av Göran Ericsson (m)mot_198788_ju_26.pdf79791pdfmed anledning av prop. 1987/88:120 om ändring i brottsbalken m. m. (straffmätning och påföljdsval m.m.)https://data.riksdagen.se/fil/D583E0DC-21A8-407B-BFBD-39AF1338FA16