<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3078537</hangar_id>
 <dok_id>GB02Ju22</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Ju22</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Ju22 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JuU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:23:17</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:130 om ändring</titel>
 <subtitel>av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ju22/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ju22</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ju22</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:Ju22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;av Per-Olof Strindberg m. fl. (m)&lt;br /&gt; 
med anledning av prop. 1987/88:130 om ändring&lt;br /&gt; 
i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har i en motion 1987/88:Ju804 om ökad rättstrygghet&lt;br /&gt;
av Carl Bildt m. fl. redovisat sin syn på brottsligheten och vilka åtgärder&lt;br /&gt;
som är nödvändiga för att minska den. 1 denna motion tar vi upp vissa&lt;br /&gt;
frågor som särskilt berör kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill vi kortfattat redovisa vår syn på straffets funktion. Då någon&lt;br /&gt;
intas i en kriminalvårdsanstalt beror det på att personen av domstol&lt;br /&gt; 
ådömts en frihetsberövande påföljd för ett eller flera brott. Det ligger i sakens&lt;br /&gt;
natur att den dömde upplever ett fängelsestraff som något obehagligt.&lt;br /&gt; 
Vi menar att detta i själva verket är ett väsentligt syfte med straff över huvud&lt;br /&gt;
taget. Avsikten är att den person som drabbas av straffet skall uppleva&lt;br /&gt; 
det som en negativ reaktion från samhällets sida med anledning av brottet.&lt;br /&gt; 
Tanken är vidare att personen i framtiden skall avhålla sig från att begå nya&lt;br /&gt; 
brott med hänsyn till det obehag frihetsberövandet medfört och önskan att&lt;br /&gt; 
framdeles undvika detta; straffhotet har då fungerat individualpreventivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare syfte med straffhot och verkställighet är att andra människor&lt;br /&gt;
skall avstå från brottsliga handlingar, eftersom de själva inte vill riskera&lt;br /&gt; 
att bli straffade. Avstår personer från att begå brott av detta skäl fungerar&lt;br /&gt; 
straffet allmänpreventivt. Slutligen fyller särskilt fängelsestraffet i vissa fall&lt;br /&gt; 
ett skyddsbehov. Genom att en person berövas sin frihet utgör han inte&lt;br /&gt; 
längre ett hot mot övriga människor i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att ett fängelsestraff är något obehagligt. Men det&lt;br /&gt; 
obehagliga skall vara frihetsberövandet i sig. Det är känt att de som intas i&lt;br /&gt; 
anstalt i många fall har både sociala, utbildningsmässiga, psykiska och medicinska&lt;br /&gt;
problem. Allt talar för att det allmänna skall vidta åtgärder för att&lt;br /&gt; 
skapa så goda förhållanden för den intagne som anses möjliga. Några exempel&lt;br /&gt;
på detta kan nämnas. Det är viktigt att den intagne får vård för alla&lt;br /&gt; 
former av missbruk. Ett annat krav är att en intagen skyddas mot våld eller&lt;br /&gt; 
trakasserier från andra intagna. Ett tredje krav är att den intagnes möjligheter&lt;br /&gt;
att klara sig i samhället efter frigivningen förbättras genom yrkesutbildning&lt;br /&gt;
eller social träning. Det finns i dessa och andra hänseenden brister i&lt;br /&gt; 
dagens kriminalvård. Vi skall kortfattat beröra en del av dem nedan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Bristfälligt förslag från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Ju22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Enligt propositionen är det angeläget att hålla fast vid de principer sorn lädes&lt;br /&gt;
till grund för 1973 års reform på området. Dessa principer går bl. a. ut&lt;br /&gt; 
på att man så långt det är möjligt med hänsyn till kravet på samhällsskydd&lt;br /&gt; 
och differentiering skall främja de intagnas samhällsanpassning och motverka&lt;br /&gt;
de skadliga följderna av fängelsestraffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att det är nödvändigt att bedöma värdet av dessa principer mot&lt;br /&gt; 
bakgrund av brottsutvecklingen och utvecklingen inom kriminalvården sedan&lt;br /&gt;
1973. Då finns det anledning att framhålla att år 1973 begicks knappt&lt;br /&gt; 
550000 brott mot brottsbalken. År 1987 hade antalet brott av motsvarande&lt;br /&gt; 
kategori stigit till 926 000. Under samma tid har det blivit allt tydligare att&lt;br /&gt; 
strafftiderna ofta ligger mycket nära straffminimum. Vidare har det för allmänheten&lt;br /&gt;
blivit uppenbart att många brott - ofta grova - begås av personer&lt;br /&gt; 
som formellt avtjänar frihetsberövande påföljder, men som av olika anledningar&lt;br /&gt;
befinner sig på fri fot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det inte möjligt att låta de principer som 1973 års&lt;br /&gt; 
kriminalvårdsreform vilade på ensamma vara vägledande då kriminalvården&lt;br /&gt;
utformas. Principen om medborgarnas rätt att bli skyddade mot brott&lt;br /&gt; 
måste ges ökad betydelse. En annan grundläggande princip, som måste respekteras&lt;br /&gt;
då kriminalvården utformas, är straffets allmänpreventiva funktion.&lt;br /&gt;
Detta synsätt leder till att i en ny kriminalpolitik stramare regler måste&lt;br /&gt; 
gälla inom kriminalvården. Bevakningen av intagna i kriminalvårdsanstalter&lt;br /&gt; 
måste förbättras. Utrymmet för legalt vistande utanför anstalten måste begränsas&lt;br /&gt;
påtagligt. Permissioner får i första hand komma i fråga som ett led i&lt;br /&gt; 
återanpassning i nära samband med frigivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den som har dömts till fängelse i lägst två år&lt;br /&gt; 
för grov narkotikabrottslighet skall kunna särbehandlas under straffverkställigheten.&lt;br /&gt;
Denna ordning överensstämmer med vad som tillämpas i dag.&lt;br /&gt; 
Som en nyhet föreslås vidare i propositionen att samma särbehandling skall&lt;br /&gt; 
kunna ske även av intagna som har dömts till fängelse i lägst fyra år för brott&lt;br /&gt; 
av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vissa remissinstanser menar vi att särbehandling skall gälla&lt;br /&gt; 
alla intagna som har dömts till fängelse i lägst två år. Vi vill framhålla att en&lt;br /&gt; 
person som har erhållit ett så långt fängelsestraff som två år normalt sett har&lt;br /&gt; 
gjort sig skyldig till mycket svår brottslighet, exempelvis allvarliga våldsbrott.&lt;br /&gt;
I denna fråga måste allmänhetens skyddsintresse sättas i första rummet.&lt;br /&gt;
Därför bör samtliga personer som dömts till minst två års fängelse och&lt;br /&gt; 
intagna som annars avtjänar ett så långt fängelsestraff kunna särhandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall en intagen som blir föremål för särbehandling&lt;br /&gt; 
alltid vara placerad i sluten riksanstalt och i de fall permission blir aktuell&lt;br /&gt; 
skall den intagne alltid stå under bevakning. Propositionens förslag innebär&lt;br /&gt; 
emellertid inte att samtliga personer som dömts till fängelsestraff av viss&lt;br /&gt; 
längd kommer att särbehandlas på detta sätt. Särbehandling kommer endast&lt;br /&gt;
bli aktuell om det kan befaras att den intagne är särskilt benägen att&lt;br /&gt; 
fortsätta en brottslig verksamhet innan verkställigheten i anstalten har avslutats&lt;br /&gt;
eller om det kan befaras att den intagne är särskilt benägen att avvika&lt;br /&gt;
under straffverkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;Vi kan inte biträda propositionens förslag i dessa delar. Enligt vår mening Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
bör särbehandling regelmässigt ske då någon dömts till lägst två års fängel- Ju22&lt;br /&gt; 
se. Endast undantagsvis skall särbehandling kunna underlåtas. För en sådan&lt;br /&gt; 
lösning talar flera skäl. Som ovan framhölls har den som skall avtjäna minst&lt;br /&gt; 
två års fängelsestraff gjort sig skyldig till allvarliga brott. Man torde då kunna&lt;br /&gt;
utgå från att det hos en sådan person finns en klar benägenhet att fortsätta&lt;br /&gt;
brottslig verksamhet innan verkställigheten i anstalt har avslutats. På&lt;br /&gt; 
motsvarande sätt ligger det i sakens natur att den som erhållit ett så förhållandevis&lt;br /&gt;
långt frihetsstraff är benägen att rymma. Till detta skall fogas att&lt;br /&gt; 
möjligheterna att göra en prognos av den natur som föreslås i propositionen&lt;br /&gt; 
är begränsade. Det har i kriminologisk forskning gällande risken för återfall&lt;br /&gt; 
i samband med villkorlig frigivning klarlagts att denna typ av bedömningar&lt;br /&gt; 
är behäftad med stora brister. Motsvarande forskningsrön var en av orsakerna&lt;br /&gt;
till att interneringsstraffet avskaffades i vårt land. Mot denna bakgrund&lt;br /&gt;
bör någon individuell bedömning av frågan om särbehandling normalt&lt;br /&gt;
sett inte komma till stånd. Detta innebär vidare ökad rättssäkerhet för&lt;br /&gt; 
den dömde, genom att han kan förutse hur straffet kommer att verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotikamissbruk i anstalter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väl känt att en stor del av alla brott i Sverige begås av narkotikamissbrukare.&lt;br /&gt;
Brott begås för att missbrukaren skall kunna få pengar till att köpa&lt;br /&gt; 
narkotika. Missbrukaren kan då göra sig skyldig till rån och stölder. Men&lt;br /&gt; 
brott begås också på grund av att missbrukaren är påverkad av narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så kan vara fallet beträffande misshandel och trafikbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det inte egendomligt att många av de intagna i&lt;br /&gt; 
kriminalvårdsanstalterna är narkotikamissbrukare. Detta har varit föremål&lt;br /&gt; 
för studier från kriminalvårdsstyrelsens sida (Rapport 1987:5). Av rapporten&lt;br /&gt;
framgår följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1 juli 1986 t. o. m. 30 juni 1987 intogs ca 7 500 personer&lt;br /&gt; 
dömda till två månaders fängelse eller skyddstillsyn jämte fängelse. Av dessa&lt;br /&gt;
bedömdes 28% som grava narkotikamissbrukare, 17% som narkotikamissbrukare&lt;br /&gt;
och 55% som icke narkotikamissbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med tidigare år innebar detta en ökning med ca 500 intagna narkotikamissbrukare.&lt;br /&gt;
Samtidigt hade andelen av missbrukarna som bedömdes&lt;br /&gt; 
som grava narkotikamissbrukare ökat från 42% år 1983 till 62% budgetåret&lt;br /&gt; 
1986/87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av detta är att kriminalvårdens anstalter tagit emot fler fängelsedömda&lt;br /&gt;
med ett pågående narkotikamissbruk och att fler av dem var att&lt;br /&gt; 
betrakta som grava missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det inte egendomligt att många intagna försöker&lt;br /&gt; 
fortsätta sitt narkotikamissbruk även inne på anstalterna. Tyvärr är förutsättningarna&lt;br /&gt;
för ett sådant beteende goda. Det finns tillgång till narkotika i&lt;br /&gt; 
praktiskt taget varje kriminalvårdsanstalt i vårt land. Det har visserligen&lt;br /&gt; 
startats s. k. drogfria projekt på ett flertal anstalter. Dessa projekt bygger&lt;br /&gt; 
dock på aktiv medverkan från den intagnes sida och omfattar endast en&lt;br /&gt; 
mindre del av de intagna på en anstalt. 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Som anfördes inledningsvis finns ett starkt samband mellan narkotika- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missbruk och brottslighet i samhället. På samma sätt finns ett samband mel- Ju22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan narkotikamissbruk inne i anstalterna och olika lagöverträdelser som&lt;br /&gt; 
äger rum där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att det är en skyldighet för det allmänna att garantera de intagna&lt;br /&gt;
en narkotikafri miljö. Interner får aldrig, frivilligt eller genom tvång&lt;br /&gt; 
från andra interners sida, bli missbrukare under fängelsetiden. För många&lt;br /&gt; 
missbrukare skulle narkotikafria anstalter kunna innebära en vändpunkt i&lt;br /&gt; 
livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs kraftfulla insatser vad gäller bekämpning av den langning och&lt;br /&gt; 
det narkotikamissbruk som förekommer inom kriminalvården. Kriminalvårdsanstalterna&lt;br /&gt;
skall vara narkotikafria. Annars är kampen mot narkotikan&lt;br /&gt;
inte trovärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottet har under flera år enhälligt krävt att åtgärder vidtas för&lt;br /&gt; 
att skära av tillförseln av narkotika till anstalterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som i dag endast ha narkotikafria avdelningar på vissa anstalter är&lt;br /&gt; 
inte tillräckligt. För att komma till rätta med missförhållandena måste ett&lt;br /&gt; 
antal åtgärder vidtas beträffande anstalterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs en klar differentiering av de olika kategorierna interner på olika&lt;br /&gt;
avdelningar och olika anstalter i kombination med inrättande av mindre&lt;br /&gt; 
avdelningar. Narkotikamissbrukare eller narkotikalangare måste hållas för&lt;br /&gt; 
sig och möjligheterna att ta emot brev, att utnyttja telefon, ta emot besök&lt;br /&gt; 
m.m. måste starkt begränsas eller hårt kontrolleras för sådana grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart måste även permissionsreglerna för personer som dömts för narkotikabrott&lt;br /&gt;
skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kriminalisering av bruket av narkotika som nyligen föreslagits kommer&lt;br /&gt;
- även om förslaget inte är tillräckligt långtgående - att innebära något&lt;br /&gt; 
bättre möjligheter att ingripa mot missbruket på anstalterna. Det är viktigt&lt;br /&gt; 
att kriminalvården tillvaratar de möjligheter denna lagstiftning ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdagas missbruk eller hantering av narkotika skall detta kunna resultera&lt;br /&gt;
i exempelvis inskränkt rörelsefrihet inom anstalten eller förlängt fängelsestraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ovan nämnda motionen av Carl Bildt m. fl. har yrkanden i dessa frågor&lt;br /&gt;
framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går att skapa drogfria kriminalvårdsanstalter. Vad som fattas är den&lt;br /&gt; 
politiska viljan att genomföra nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldsbrott i anstalter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldsbrott är inte ovanliga i kriminalvårdsanstalterna. Det är dock svårt att&lt;br /&gt; 
få fram uppgifter om hur många fall av misshandel som faktiskt inträffar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta beror bl. a. på en låg anmälningsbenägenhet hos internerna och varierande&lt;br /&gt;
rapporteringsbenägenhet hos personalen. Det finns dock tecken på&lt;br /&gt; 
att en viss ökning av våldsbrotten har ägt rum under senare år. Bl. a. har antalet&lt;br /&gt;
intagna som begär frivillig isolering stigit. Anledningen till en sådan&lt;br /&gt; 
begäran torde i flertalet fall vara att internen är rädd för repressalier från&lt;br /&gt; 
medintagnas sida.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Narkotika anses som en av de främsta anledningarna till konflikter på an- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;stalter. Huvudsakliga skälet till detta är att vissa personer får sådana skulder Ju22&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att andra försöker pressa dem till att betala genom hotelser eller fysiskt&lt;br /&gt; 
våld.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En annan orsak till hot eller våld är att ”tjallare” trakasseras av andra intagna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Som framgått av det ovan anförda kommer säkerligen antalet våldsbrott&lt;br /&gt; 
att minska inom anstalterna om åtgärder vidtas för att göra dem narkotikafria.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är vidare nödvändigt att anstalternas ledningar vidtar ytterligare åtgärder&lt;br /&gt;
för att garantera att sådan uppsikt hålls över de intagna att våldsbrott&lt;br /&gt; 
försvåras eller i vart fall normalt sett upptäcks.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnor i anstalter&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I den kriminella världen finns ett starkt inslag av kvinnoförtryck. Ofta är&lt;br /&gt; 
kvinnorna passiva följeslagare till aktiva manliga narkomaner, som samtidigt&lt;br /&gt;
är brottslingar. Detta är bakgrunden till att svåra problem kan uppstå&lt;br /&gt; 
på anstalter där både män och kvinnor är intagna. En del av svårigheterna&lt;br /&gt; 
skall nämnas här.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnor som har utnyttjas utanför anstalten kan hamna i samma läge intagna&lt;br /&gt;
på en anstalt. Bl. a. kan kvinnor bli pressade att föra in droger till anstalten&lt;br /&gt;
i samband med permission eller frigång.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Prostituerade kvinnliga intagna fortsätter sin verksamhet inne på anstalten,&lt;br /&gt;
ofta mot ersättning i form av narkotika. Även icke prostituerade&lt;br /&gt; 
och icke missbrukande kvinnor blir utsatta för trakasserier och sexuella närmanden&lt;br /&gt;
och inviter från manliga intagna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Anstalterna är ofta byggda med tanke på manliga intagnas behov. Fritidsaktiviteter&lt;br /&gt;
och arbete sker utifrån manliga intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnor har små möjligheter att få vara i fred eller umgås enbart med&lt;br /&gt; 
andra kvinnor och kan sällan ta upp speciella kvinnoproblem i olika gruppaktiviteter&lt;br /&gt;
på anstalter, exempelvis i frigivningskurser eller motivationsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi menar mot bakgrund av det anförda att det finns anledning att ifrågasätta&lt;br /&gt;
om anstalter för både män och kvinnor skall användas. Det finns anledning&lt;br /&gt;
att utreda om det inte är lämpligare att genomgående ha särskilda&lt;br /&gt; 
anstalter med speciella behandlingsprogram för kvinnliga intagna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En sådan utredning bör samtidigt överväga situationen för barn som vistas&lt;br /&gt;
på anstalter tillsammans med en förälder. Det förekommer att främst&lt;br /&gt; 
barn upp till tvåårsåldern bor med modern på anstalt. Det är givet att anstaltsmiljön&lt;br /&gt;
inte är utformad för att passa barn och lika givet är att en sådan&lt;br /&gt; 
omgivning kan ge upphov till störningar hos barnen. Det är inte säkert att&lt;br /&gt; 
det vore till barnets bästa att skiljas från föräldern och uppfostras på annan&lt;br /&gt; 
ort, även om detta naturligtvis kan vara ett alternativ i vissa fall. Det bör&lt;br /&gt; 
dock utredas om det är möjligt att på vissa anstalter skapa särskilda enheter,&lt;br /&gt; 
utformade för att passa intagna med små barn. 9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Pengar i anstalter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lokalanstalter och öppna riksanstalter får interner fritt inneha pengar till&lt;br /&gt; 
obegränsat belopp. På de slutna riksanstalterna får en intern däremot vid&lt;br /&gt; 
varje tillfälle inneha högst 440 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att interner på olika sätt spelar om pengar. En intern&lt;br /&gt; 
kan därmed skaffa sig en tämligen stor summa. Det förekommer också att&lt;br /&gt; 
pengar smugglas in på riksanstalter. Dessa medel kan sedan av interner användas&lt;br /&gt;
exempelvis för kontant betalning av narkotika, som säljs av antingen&lt;br /&gt; 
andra interner eller besökare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att överväga om interner skall ha tillgång till penningmedel&lt;br /&gt;
i den utsträckning som för närvarande gäller. Det kan visserligen&lt;br /&gt; 
med visst fog hävdas att saknas likvida medel kan interner sätta sig i skuld&lt;br /&gt; 
för att exempelvis få tillgång till narkotika. Vi menar dock att nuvarande&lt;br /&gt; 
förhållanden motiverar en översyn av gällande regler. Denna översyn bör&lt;br /&gt; 
även omfatta rätten för interner att inneha pengar på lokalanstalter och&lt;br /&gt; 
öppna riksanstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevakning av intagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom vi har närmare utvecklat i ovan nämnda partimotion är det nödvändigt&lt;br /&gt;
att bevakningen av de intagna förbättras på kriminalvårdsanstalterna.&lt;br /&gt; 
Vi menar att det är ett rimligt krav att det i princip bör vara omöjligt för en&lt;br /&gt; 
intern att avvika från en anstalt. Syftet med att någon ådöms en frihetsberövande&lt;br /&gt;
påföljd är just att denne skall vara berövad sin frihet. Det ligger&lt;br /&gt; 
därmed i sakens natur att bevakningen måste vara god så att intagna inte&lt;br /&gt; 
kan avvika. Det föreligger påtagliga brister i detta avseende beträffande anstalterna&lt;br /&gt;
i vårt land. Det måste bli ändring på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt måste permissionsvillkoren allmänt sett bli stramare&lt;br /&gt; 
även beträffande intagna som inte är föremål för särbehandling. Särskilt vad&lt;br /&gt; 
gäller personer som gång på gång återfaller i brott bör möjligheterna till&lt;br /&gt; 
obevakade permissioner starkt begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till frigivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många personer som dömts till frithetsberövande påföljd och sedan friges&lt;br /&gt; 
återfaller i brott. Såsom vi har utvecklat i den ovan nämnda partimotionen&lt;br /&gt; 
har detta bl. a. samband med att påföljderna är förhållandevis milda även&lt;br /&gt; 
för vanebrottslingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock anledning att överväga ytterligare åtgärder för att stödja&lt;br /&gt; 
den som frigivits från ett fängelsestraff. För den frigivne löper normalt sett&lt;br /&gt; 
en prövotid av minst ett år. Vi menar att det är en angelägen uppgift för det&lt;br /&gt; 
allmänna att uppmuntra frivilliga krafter som önskar stödja frigivna personer.&lt;br /&gt;
Såväl enskilda personer som ideellt verkande organisationer torde ha&lt;br /&gt; 
ett intresse att aktivera sig i sådan verksamhet. Vi menar att om den tidigare&lt;br /&gt; 
dömde fick nya kontakter och stöd på detta sätt minskar risken för återfall i&lt;br /&gt; 
brott.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Enligt brottsbalken 26 kap. 15 § kan övervakningsnämnd meddela sär- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda föreskrifter för en frigiven om det kan antas att han för sin anpassning Ju22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samhället behöver sådant stöd. Särskilda föreskrifter får avse bl. a. vistelseort&lt;br /&gt;
eller bostad under viss tid och arbetsanställning eller annan förvärvsverksamhet.&lt;br /&gt;
Om den frigivne inte sköter sig kan övervakningsnämnden&lt;br /&gt;
i sista hand förverka den villkorligt medgivna friheten till en tid av högst&lt;br /&gt; 
en månad varje gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att det kan finnas anledning att utnyttja dessa möjligheter i&lt;br /&gt; 
ökad utsträckning. Man kan anta att det inte sällan finns möjligheter att förskaffa&lt;br /&gt;
en frigiven såväl bostad som anställning på en annan ort än den han&lt;br /&gt; 
tidigare var bosatt i. Allt talar för att en frigiven som erhåller såväl arbete&lt;br /&gt; 
som bostad löper mindre risk att återfalla i brott. Denna risk är också påtagligt&lt;br /&gt;
mindre om den frigivne har förflyttats till en ny miljö och inte längre&lt;br /&gt; 
umgås i kretsar där brottsbenägenheten är hög. Det kan i detta sammanhang&lt;br /&gt;
finnas anledning att överväga om övervakningsnämndens rätt att förverka&lt;br /&gt;
villkorligt medgiven frihet bör vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om straffets funktion och den ökade vikt som måste&lt;br /&gt; 
fästas vid allmänpreventiva krav och skyddshänsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om principer för kriminalvården,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att alla som avtjänar minst två års fängelse&lt;br /&gt;
i regel skall särbehandlas i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att någon prövning av frågan om särbehandling&lt;br /&gt;
av intagen i princip inte skall äga rum under straffverkställigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär utredning med syfte att skapa&lt;br /&gt;
skilda anstalter för manliga och kvinnliga intagna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen begär utredning med syfte att på&lt;br /&gt; 
vissa anstalter skapa särskilda enheter utformade för att passa intagna&lt;br /&gt;
med små barn,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen begär utredning om intagnas rätt&lt;br /&gt; 
att inneha penningmedel i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om bevakning av intagna samt intagnas permissioner,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om stöd till frigivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 mars 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
Ju22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Per-Olof Strindberg (m)&lt;br /&gt; 
Björn Körlof (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nic Grönvall (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håkan Stjernlöf (m)&lt;br /&gt; 
Sven Munke (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Ericsson (m)&lt;br /&gt; 
Margareta Gard (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Allan Ekström (m)&lt;br /&gt; 
Ewy Möller (m)&lt;br /&gt; 
Hugo Hegeland (m)&lt;br /&gt; 
Arne Svensson (m)&lt;br /&gt; 
Jerry Martinger (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Olof Strindberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Björn Körlof</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nic Grönvall</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Håkan Stjernlöf</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sven Munke</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göran Ericsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margareta Gard</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Allan Ekström</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ewy Möller</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hugo Hegeland</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Arne Svensson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jerry Martinger</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:17:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:17:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Ju22</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:11:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:17:17</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Ju22</dok_id>
<subtitel>av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198788_ju_22.pdf</filnamn>
<filstorlek>207873</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:130 om ändring</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DA20163F-C7C0-4B8A-B16D-97CDD2210442</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>