<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2761233</hangar_id>
 <dok_id>GB02Ju10</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Ju10</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Ju10 av Jerry Martinger (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JuU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-01-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:22:58</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:71 om ändringar i  narkotikastrafflagen (1968:64)</titel>
 <subtitel>av Jerry Martinger (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ju10/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Ju10</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Ju10</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1987/88:JulO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Jerry Martinger (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:71 om ändringar i&lt;br /&gt; 
narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1987/88:71 föreslås ändringar i narkotikastrafflagen&lt;br /&gt;
sorn innebär att även själva konsumtionen av narkotika blir straffbar.&lt;br /&gt; 
Den utvidgade kriminaliseringen avser även annan befattning med illegal&lt;br /&gt; 
narkotika som inte täcks av den nuvarande lagstiftningen. Förslaget innebär&lt;br /&gt; 
att regeringen delvis omprövat sin tidigare inställning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en utvidgad kriminalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan högsta domstolen genom en dom den 21 december 1983 fastslog att&lt;br /&gt; 
handhavande av narkotika i direkt anslutning till egen konsumtion inte kan&lt;br /&gt; 
anses utgöra straffbart innehav i narkotikastrafflagens mening har det stått&lt;br /&gt; 
klart att narkotikalagstiftningen innehållit en väsentlig brist. Detta har&lt;br /&gt; 
självfallet givit utrymme för en lättsinnig syn på användningen av narkotika,&lt;br /&gt; 
samtidigt som allmänhetens tilltro till samhällets vilja och förmåga att&lt;br /&gt; 
komma till rätta med narkotikaproblemet minskat. Man kan ju knappast&lt;br /&gt; 
begära att medborgarna skall ha förståelse för en lagstiftning som innebär att&lt;br /&gt; 
innehav av illegal narkotika är straffbart bara fram till den tidpunkt då&lt;br /&gt; 
narkotikan konsumeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst ur kriminalpolitisk synpunkt är det därför utomordentligt&lt;br /&gt; 
viktigt att utvidga narkotikalagstiftningens tillämpningsområde så att vi får&lt;br /&gt; 
en lagstiftning som på ett entydigt sätt markerar samhällets avståndstagande&lt;br /&gt; 
från varje befattning med illegal narkotika. Många människor, i synnerhet&lt;br /&gt; 
ungdomar, kan annars lätt få en föreställning om att missbruk av narkotika&lt;br /&gt; 
inte är särskilt fördärvligt. En kriminalisering som också omfattar konsumtionen&lt;br /&gt;
som sådan torde ha en preventiv funktion särskilt bland människor&lt;br /&gt; 
som befinner sig i riskzonen för att bli narkotikamissbrukare eller som&lt;br /&gt; 
överväger att använda narkotika av okunnighet eller lättsinne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även från tekniskt straffrättslig utgångspunkt finns det skäl att utvidga&lt;br /&gt; 
narkotikalagstiftningen. Den föreslagna ändringen av 1 § narkotikastrafflagen&lt;br /&gt;
torde nämligen innebära att det i fortsättningen knappast kan uppstå&lt;br /&gt; 
några svårigheter att bestämma själva gränsen för straffbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Alla former av befattning med illegal narkotika måste kunna&lt;br /&gt; 
föranleda fängelse&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
JulO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;För att narkotikalagstiftningen skall ges full trovärdighet ävensom ge&lt;br /&gt; 
tillräckliga möjligheter till ingripanden från samhällets sida måste alla former&lt;br /&gt; 
av befattning med illegal narkotika kunna föranleda fängelse. Regeringens&lt;br /&gt; 
förslag innehåller emellertid en betydande svaghet i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som endast gjort sig skyldig till eget bruk av narkotika&lt;br /&gt; 
föreslås nämligen att enbart böter skall kunna ådömas under förutsättning att&lt;br /&gt; 
brottet är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att regeringen betraktar konsumtionen som mindre allvarlig&lt;br /&gt; 
än innehavet av motsvarande mängd narkotika. Innehav av narkotika har&lt;br /&gt; 
enligt förslaget både påföljderna böter och fängelse i straffskalan - även vid&lt;br /&gt; 
ringa brott. Om en missbrukare ertappas med exempelvis en dos heroin i&lt;br /&gt; 
fickan anses det så pass straffvärt att han kan dömas till fängelse. Skulle&lt;br /&gt; 
missbrukaren däremot hinna konsumera narkotikan innan han ertappas kan&lt;br /&gt; 
straffet endast bli böter, trots att det är fråga om samma narkotika, samma&lt;br /&gt; 
person och samma eventuella behandlingsbehov och trots att det är vid själva&lt;br /&gt; 
konsumtionen som narkotikan gör verklig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna påföljdskonstruktionen innebär vidare att regeringen&lt;br /&gt; 
betraktar det som mindre allvarligt att konsumera narkotika än att exempelvis&lt;br /&gt;
åka buss eller tunnelbana utan biljett. Det senare brottet, som benämns&lt;br /&gt; 
bedrägligt beteende, har nämligen fängelse i straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av den nu föreslagna kriminaliseringen urholkas betydligt genom&lt;br /&gt; 
att påföljden för eget bruk begränsas till böter. Även om fängelsestraff i&lt;br /&gt; 
praktiken skulle kunna användas endast i mindre utsträckning när det gäller&lt;br /&gt; 
egen konsumtion innebär begränsningen till böter i straffskalan att möjligheterna&lt;br /&gt;
att bevisa sådant brott minskas avsevärt. Reglerna om kroppsbesiktning&lt;br /&gt;
i rättegångsbalken är nämligen inte tillämpliga vid rena bötesbrott. Den&lt;br /&gt; 
föreslagna lagen ger därför ingen möjlighet att exempelvis eftersöka&lt;br /&gt; 
stickmärken eller att använda urin- och blodprovsanalys som bevismedel i&lt;br /&gt; 
berörda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bevisning som kommer att stå till buds i rättegånger om konsumtion&lt;br /&gt; 
av narkotika är följaktligen bara eget erkännande och vittnesmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsaknaden av teknisk bevisning i form av t. ex. urin- och blodprov&lt;br /&gt; 
kommer av allt att döma att leda till långa och komplicerade rättegångar där&lt;br /&gt; 
utgången i hög grad blir beroende av subjektiva bedömningar om den&lt;br /&gt; 
misstänktes påverkan vid det påstådda brottstillfället. Medan teknisk&lt;br /&gt; 
bevisning dessutom är av beständig natur är innehållet i ett vittnesmål helt&lt;br /&gt; 
avhängigt av ett vittnes minne, vilket i sin tur försämras ju längre tid som&lt;br /&gt; 
förflyter mellan brott och lagföring. Med anledning härav är det ifrågavarande&lt;br /&gt;
förslaget otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan nackdel med den föreslagna påföljdskonstruktionen är att den&lt;br /&gt; 
inte ger möjlighet att döma till påföljder som formellt sett anses likvärdiga&lt;br /&gt; 
med fängelse, t. ex. skyddstillsyn med särskilda föreskrifter om behandling&lt;br /&gt; 
eller överlämnande till vård inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl. a. riksåklagaren, har motsatt sig att det skall&lt;br /&gt; 
införas en särskild straffskala med endast böter för eget bruk av narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Det kan nämnas att konsumtion av narkotika är straffbelagd i såväl Norge Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som Finland och att båda dessa länder har fängelse som påföljd för detta brott JulO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och därmed också möjlighet till kroppsbesiktning. Både från polisiärt och&lt;br /&gt; 
socialt håll anser man i dessa länder att kroppsbesiktning är en grundläggande&lt;br /&gt;
förutsättning för att narkotikabekämpningen skall vara framgångsrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om ansvarsfrihet kan leda till att det även i&lt;br /&gt; 
fortsättningen blir straffritt att använda illegal narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en särskild ansvarsfrihetsregel för det fall att eget&lt;br /&gt; 
bruk uppdagats genom att gärningsmannen sökt eller underkastat sig vård&lt;br /&gt; 
eller annan behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan regel är emellertid helt främmande för vårt rättssystem, eftersom&lt;br /&gt; 
den uteslutande avser omständigheter som inträffat efter det att brottet&lt;br /&gt; 
fullbordats och dessa omständigheter inte behöver ha något som helst direkt&lt;br /&gt; 
samband med den gärning som regeln är avsedd att neutralisera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser, bl. a. riksåklagaren, har också avstyrkt&lt;br /&gt; 
förslaget om en ansvarsfrihetsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en särskild regel om ansvarsfrihet införs i narkotikastrafflagen finns&lt;br /&gt; 
det grundad anledning att anta att många personer som åtalas för narkotikamissbruk&lt;br /&gt;
kommer att hänvisa till någon form av kontakt med behandlingshem&lt;br /&gt;
eller liknande och hävda att missbruket uppdagats genom att denna&lt;br /&gt; 
kontakt kommit till polisens kännedom. Det är därför sannolikt att&lt;br /&gt; 
bevisningen i sådana mål i stor utsträckning blir koncentrerad till frågan om&lt;br /&gt; 
hur missbruket blivit känt för de brottsbeivrande myndigheterna. I många&lt;br /&gt; 
fall kommer detta givetvis att leda till utredningsåtgärder som inte står i&lt;br /&gt; 
rimlig proportion till målets beskaffenhet i övrigt. Men vad värre är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfrihetsregeln kan i praktiken leda till att det även i fortsättningen blir&lt;br /&gt; 
straffritt att använda illegal narkotika. De flesta missbrukare kommer&lt;br /&gt; 
nämligen säkert att se till att de på ett eller annat sätt har en behandlingskontakt,&lt;br /&gt;
så att de kan påstå att missbruket uppdagats genom att denna kontakt&lt;br /&gt; 
kommit till polisens kännedom. Svårigheten att bevisa motsatsen kan&lt;br /&gt; 
medföra att missbrukarna i stor utsträckning undgår att bli lagförda för sitt&lt;br /&gt; 
missbruk, varigenom hela kriminaliseringsförslaget riskerar att bli verkningslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De risker som anges i propositionen för att en person som behöver&lt;br /&gt; 
behandling för sitt narkotikamissbruk skulle underlåta att söka sådan av&lt;br /&gt; 
rädsla för att därigenom ange sig själv för brott, är enligt min mening&lt;br /&gt; 
betydligt överdrivna. Det har förmodligen aldrig inträffat att en förundersökning&lt;br /&gt;
avseende narkotikabrott inletts som en följd av att någon sökt&lt;br /&gt; 
behandling för sitt missbruk. Det torde inte heller förekomma i någon större&lt;br /&gt; 
utsträckning att missbrukare söker vård frivilligt, i ordets egentliga bemärkelse.&lt;br /&gt;
När missbrukare kommer under behandling sker det nästan undantagslöst&lt;br /&gt;
så sent att de redan blivit kända av polisen genom att de hamnat i&lt;br /&gt; 
tungt missbruk och blivit föremål för lagföring inför domstol. Den omständigheten&lt;br /&gt;
att missbruket kriminaliseras medför inte någon som helst skyldighet&lt;br /&gt;
för socialtjänst eller sjukvård att polisanmäla de fall av missbruk som man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer i kontakt med. Det ligger för övrigt i sakens natur att det inte finns 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0"&gt;&lt;p&gt;anledning att göra anmälan beträffande en person som frivilligt sökt hjälp för Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt missbruk. JulO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande sekretessregler inom sjukvården och socialtjänsten samt reglernai20kap.7&lt;br /&gt;
§och23kap.4 a § rättegångsbalken om åtalsunderlåtelse resp.&lt;br /&gt; 
förundersökningsbegränsning torde utgöra tillräckliga garantier i detta&lt;br /&gt; 
avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte förstått det centrala problemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag verkar ha framkommit mer av en önskan att få&lt;br /&gt; 
kriminaliseringsfrågan ur världen än som ett resultat av en djupgående&lt;br /&gt; 
narkotikapolitisk analys. Man vill kunna säga att det nu blivit straffbart att&lt;br /&gt; 
missbruka narkotika i Sverige, även om man rimligtvis måste inse att de&lt;br /&gt; 
föreslagna lagändringarna i många fall inte innebär något annat än ett&lt;br /&gt; 
säkerställande av ett straffri narkotikakonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De brister som finns i propositionen hänger naturligtvis samman med att&lt;br /&gt; 
regeringen inte förstått det centrala problemet, nämligen att det är de&lt;br /&gt; 
enskilda missbrukarna som genom sin efterfrågan skapar en lönsam narkotikamarknad&lt;br /&gt;
och därigenom fungerar som motor i hela den internationella&lt;br /&gt; 
narkotikabrottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att slå till mot langarna kan man visserligen minska utbudet av&lt;br /&gt; 
narkotika under en kortare tid. Men de stora vinstmöjligheterna i narkotikabranschen&lt;br /&gt;
innebär samtidigt att en gripen storlangare snabbt ersätts med&lt;br /&gt; 
en ny. Det viktigaste är därför ändå att minska efterfrågan och på så sätt göra&lt;br /&gt; 
den svenska marknaden så olönsam för de internationella langarsyndikaten&lt;br /&gt; 
att de inte längre tycker det är ”värt besväret” att arbeta i Sverige. Det första&lt;br /&gt; 
steget som måste tas för att nå detta mål är att förbjuda all hantering av illegal&lt;br /&gt; 
narkotika på sådant sätt att lagstiftningen blir effektiv och inte kan kringgås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samband mellan narkotikamissbruk och brottslighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett klart samband mellan narkotikamissbruk och brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom narkotikans inträde i vårt land har det skett en markant förändring av&lt;br /&gt; 
brottsligheten. Denna förändring kan sammanfattas i följande punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• En snabb ökning av i första hand antalet förmögenhetsbrott, t. ex. stölder,&lt;br /&gt; 
rån och bedrägerier. Stölder i affärer och bostadsinbrott spelar en särskilt&lt;br /&gt; 
viktig roll när det gäller att finansiera narkotikamissbruk. Och eftersom en&lt;br /&gt; 
yrkeshälare oftast bara betalar ca 20 % av det stulna godsets värde, måste&lt;br /&gt; 
exempelvis en heroinmissbrukare stjäla ihop ca 5 000 kr. för att kunna&lt;br /&gt; 
finansiera en dagsranson som i många fall kostar ca 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• En ökning av gatuvåldet och de allmänna ordningsbrotten. Detta beror på&lt;br /&gt; 
att narkotikapåverkade personer ofta uppträder aggressivt och oberäkneligt.&lt;br /&gt;
Många människor, i synnerhet pensionärer, vågar inte gå ut på&lt;br /&gt; 
kvällarna längre.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• En förändring av brottsligheten som helhet mot grövre brott med&lt;br /&gt; 
åtföljande större hänsynslöshet och råhet vid brottens begående.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Därutöver har man kunnat iaktta ett annat fenomen som lett till en Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;upptrappning av brottsligheten. Genom att andelen missbrukare och langare JulO&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;bland de intagna på landets kriminalvårdsanstalter ökat kraftigt under senare&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;år och langarna i många fall kan fortsätta sina narkotikaaffärer inne i&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;fängelserna, uppstår ofta en marknad bland de intagna där missbrukarna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;köper narkotika på kredit av langarna och därigenom skaffar sig stora&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;skulder under sin anstaltsvistelse. När de sedan friges måste de genast begå&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;nya brott för att kunna betala sina skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;att riksdagen avslår proposition 1987/88:71 om ändringar i narkotikastrafflagen&lt;br /&gt;
(1968:64) såvitt avser föreslagen ändring av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Stockholm den 22 januari 1988&lt;br /&gt; 
Jerry Martinger (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1988 14390&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-01-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-01-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jerry Martinger</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:71</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:29:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:29:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Ju10</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:11:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 16:29:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Ju10</dok_id>
<subtitel>av Jerry Martinger (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_ju_10.pdf</filnamn>
<filstorlek>145365</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:71 om ändringar i  narkotikastrafflagen (1968:64)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4154E595-84A9-4C73-A3B1-169ED2454497</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>