<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2788311</hangar_id>
 <dok_id>GB02Jo6</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Jo6</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Jo6 av Roland Sundgren m. fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:20:54</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:128 om</titel>
 <subtitel>av Roland Sundgren m. fl. (s)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo6/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo6</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo6</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:Jo6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Roland Sundgren m. fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:128 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1985 om nya riktlinjer för livsmedelspolitiken. Huvudmålet&lt;br /&gt;
för livsmedelspolitiken är att trygga landets livsmedelsförsörjning&lt;br /&gt; 
såväl i fred som under avspärrning och krig. Som likställda mål angavs också&lt;br /&gt; 
konsumenternas tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och&lt;br /&gt; 
att jordbrukarna får en med andra jämförbara grupper likvärdig standard.&lt;br /&gt; 
Dessutom skall verksamheten i livsmedelskedjans alla led bedrivas så effektivt&lt;br /&gt;
och rationellt som möjligt samtidigt som hänsyn tas till kravet på en god&lt;br /&gt; 
miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra&lt;br /&gt; 
naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedlens kvalitet och betydelse för människors hälsa har kommit i förgrunden&lt;br /&gt;
under de senaste åren. Livsmedelspolitiska program har utarbetats&lt;br /&gt; 
av såväl konsumentkooperationen som fackförbund på LO-sidan och TCO.&lt;br /&gt; 
Som en viktig kvalitetsaspekt har framhållits närheten såväl till producent&lt;br /&gt; 
som till förädling av vissa produkter. Det är viktigt att förkorta transporterna&lt;br /&gt;
på produkter som grönsaker, bröd och även animalieprodukter.&lt;br /&gt; 
Då det gäller animalieprodukter framhålls lokal uppfödning, produktionsmetoder&lt;br /&gt;
och distributionsformer som betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi skall nå huvudmålen med vår livsmedelspolitik, dvs. att på ett bra&lt;br /&gt; 
sätt trygga livsmedelsförsörjningen i hela landet och skapa bästa möjliga&lt;br /&gt; 
miljö för framställandet av våra livsmedel, måste vi få till stånd en bättre regional&lt;br /&gt;
spridning av livsmedelsproduktionen. Animalieproduktionen måste&lt;br /&gt; 
spridas jämnare över landet. Därmed kan man minska främst kväveläckaget&lt;br /&gt; 
genom en förbättrad gödselhantering och åstadkomma att större andelar&lt;br /&gt; 
åkermark kan vara bevuxna under såväl höst som vår genom ett annat utnyttjande&lt;br /&gt;
av arealen särskilt i mycket spannmålsintensiva jordbrukstrakter.&lt;br /&gt; 
Det innebär mindre transportsträckor med bil, vilket också är av betydelse&lt;br /&gt; 
för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västmanland och Mälarområdet har ett kraftigt rationaliserat jordbruk&lt;br /&gt; 
med stora spannmålsöverskott. Det innebär en miljöbelastning samtidigt&lt;br /&gt; 
som det hotar kulturlandskapets utveckling. För att bibehålla attraktionskraften&lt;br /&gt;
hos Mälarlandskapet krävs att hagar och betesmarker hålls i hävd.&lt;br /&gt; 
För detta behövs betesdjur. Även i de västmanländska slättbygderna måste&lt;br /&gt; 
vi ha fler djur för att förhindra kväveutlakningen. Västmanland är det län&lt;br /&gt; 
som vid sidan av Värmland har den lägsta andelen nötkreatur i landet. Västmanland&lt;br /&gt;
är också det län som i dag har den högsta procenten spannmålsproducerade&lt;br /&gt;
arealer i träda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder måste vidtas för att minska den kraftiga obalansen i djurupp&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Jo6-13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jo6-13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;födning mellan södra Sverige och bl. a. områden som Mälarområdet. Dessa Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden i Mellansverige är också befolkningsmässigt expansiva, vilket in- Jo6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nebär en ökad närhet till konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna obalanssituation beslutar Farmek att avveckla sin anläggning i&lt;br /&gt; 
Västerås. Anledningen är bl. a. den minskade tillgången på slaktdjur. Detta&lt;br /&gt; 
är med tanke på miljö och livsmedelskvalitet alldeles fel väg. Det grundläggande&lt;br /&gt;
problemet är att det västmanländska jordbruket har för litet nötkreatur&lt;br /&gt;
och svin. Det är detta som skall åtgärdas. Producentkooperationens&lt;br /&gt; 
åtgärder att lägga ned slakteri- och charkuterianläggningarna i Västerås,&lt;br /&gt; 
och även den planerade nedläggningen av mejeriet i Västerås, syftar till att&lt;br /&gt; 
ytterligare reducera den redan nu låga djuruppfödningen i länet. Detta&lt;br /&gt; 
stämmer inte med de livsmedelspolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom innebär det längre transporter med djur. Centraliseringen av&lt;br /&gt; 
slakterier, charkuterifabriker och mejerier blir en konsekvens av den obalans&lt;br /&gt;
som råder i landet mellan södra Sverige och övriga landet då det gäller&lt;br /&gt; 
djuruppfödning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder bör därför inte minst ur miljösynpunkt vidtas för att få en bättre&lt;br /&gt; 
spridning av djuruppfödningen i landet. De stora djurbesättningarna i södra&lt;br /&gt; 
Sverige bidrar till övergödning av vattendrag och havsvikar. De för små&lt;br /&gt; 
djurbesättningarna i Mälarområdet ökar kväveutlakningen från åkermarken&lt;br /&gt;
och förstör kulturlandskapet genom att exempelvis naturliga betes- och&lt;br /&gt; 
slåttermarker hotar att försvinna. Gödselhanteringen försvåras. Denna obalans&lt;br /&gt;
i kreatursuppfödningen medför i slakteri- och förädlingsleden ökade&lt;br /&gt; 
transporter, vilket i sin tur bidrar till luftföroreningar och trängsel på våra&lt;br /&gt; 
vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om behovet, från miljö- och livsmedelskvalitetssynpunkter,&lt;br /&gt;
av en mer balanserad spridning av vegetabilie- och animalieproduktionen&lt;br /&gt;
inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 mars 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roland Sundgren (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Göransson (s) Yngve Wernersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Oscarsson (s) Margareta Hemmingsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Magnusson (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Roland Sundgren</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Olle Göransson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Yngve Wernersson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Berit Oscarsson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margareta Hemmingsson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göran Magnusson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:128</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:37:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:37:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Jo6</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:11:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:37:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Jo6</dok_id>
<subtitel>av Roland Sundgren m. fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_jo_6.pdf</filnamn>
<filstorlek>104942</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:128 om</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CEA34E30-9EEF-439B-A662-C81CCE85D452</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>