2782139GB02Jo531987/88Jo53motmotMotion 1987/88:Jo53 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c)MotionMotionJoU5301988-04-05 00:00:002014-10-14 10:20:472014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:93av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo53/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo53https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo53
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:Jo53</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>av Birgitta Hambraeus m. fl. (c)<br />
med anledning av prop. 1987/88:93<br />
om djurskyddslag, m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>I alla kulturer har jordbrukarna sökt anpassa djurskötseln efter djurens natur.<br />
Traditionella metoder är resultatet av många generationers erfarenheter.<br />
På 50-talet övergavs denna inriktning. Teoretiker lärde jordbrukarna<br />
bruka jorden, och de litade mer till ekonomi och kemi än till biologi.</p>
<p>Industriintressen lierade sig med forskningen och drev fram djurhållningsmetoder<br />
som mötte starkt motstånd från utövande erfarna djurägare<br />
och veterinärer.</p>
<p>Politikerna strävade efter ”billigare” mat och pressade jordbrukarna till<br />
en biologiskt okänslig animalieproduktion i stället för att få utveckla boskapsskötseln<br />
på djurens villkor, utan att därför göra avkall på effektiviteten.<br />
Enligt centerns mening skall maten göras billigare genom sänkt matmoms,<br />
inte genom att ge avkall på en god miljö för djuren.</p>
<p>Besluten fattas över huvudet på den praktiskt utövande bonden när det<br />
gäller avel, teknik i djurstallar, kemiska medel för att höja djurens avkastning<br />
osv. Den nya djurskyddslagen måste göras tydlig och kraftfull för<br />
att rå på dessa intressen och värna djurens och bondens rätt till en biologiskt<br />
anpassad teknik.</p>
<p>Det är därför viktigt att lantbruksstyrelsens styrelses expertis kommer att<br />
domineras av biologisk sakkunskap. Institutionen för husdjurshygien i Skara<br />
måste t. ex. vara representerad i denna styrelse, som kommer att skriva tilllämpningsföreskrifterna<br />
till djurskyddslagen. Lantbruksstyrelsens objektivitet<br />
måste garanteras, sä att inte industriintressen tilläts påverka tillämpningsföreskrifterna.</p>
<p>Medvetenheten ökar i Europa om den felaktiga inriktningen inom animalieproduktionen.<br />
Risken är överhängande att Sverige får en jämförelsevis<br />
tandlös lagstiftning, om inte riksdagen avsevärt stramar upp regeringens<br />
förslag till djurskyddslag. De övergripande målen uttrycks bra i propositionen,<br />
men jordbruksministerns motivering och kommentarer kan i vissa fall<br />
ge anledning till oro för att tillämpningen av lagen inte kommer att ändra de<br />
otillfredsställande metoder som används i dag.</p>
<p>Så bifalls t. ex. inte jordbruksnämndens förslag, som beskrivs på s. 89 i<br />
propositionen, att införa bestämmelser som gör det möjligt att göra avdrag<br />
för ej kostnadsrelaterade slaktskador, i realiteten en sanktionsavgift, som<br />
skulle göra det lönsamt för bonden att ordna djurhållningen så att djuren<br />
förblir friska. I stället befrias nötkreatursägare från slaktavgift för skador,<br />
om de går med i Slakteriförbundets djurhälsokontroll.</p>
<p>Ungefär 30 % av djuren som slaktas har skador som visar på svåra sjuk</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>domar, därför att de levt under förhållanden som inte går ihop med deras Mot. 1987/88<br />
natur. Jordbruksnämndens förslag skulle vara ett kraftfullt instrument för Jo53<br />
att ändra dessa metoder. Jordbruksnämndens förslag om sanktionsavgift bör<br />
bifallas.</p>
<p>Lagförslaget är också för blygsamt när det gäller att i praktiken se till att<br />
djuren får leva efter sin natur så långt det är möjligt. Alla svin, inte bara de<br />
få avelssvinen, bör ha rätt till särskilda platser för att äta, sova och gödsla.</p>
<p>Om de får tillräckligt utrymme anpassar de sig självmant till en sådan uppdelning<br />
av utrymmet. Alla nötkreatur bör ha rätt till bete, inte bara mjölkkorna,<br />
utan kvigor, ungtjurar och mellankalvar, som i dag oftast framlever<br />
hela sitt liv innestängda på spaltgolv utan sol och frisk luft.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Försöksdjuren</p>
<p>4§ i den föreslagna djurskyddslagen utesluter försöksdjuren från rätten till<br />
en god miljö. Många försöksdjur hålls vid liv i tio år, och det är möjligt att<br />
ordna deras levnadsförhållanden på ett sådant sätt att deras hälsa främjas.<br />
Lagen bör utökas så att försöksdjurens skötsel och miljö förbättras.</p>
<p>Det är mycket bra att lekmannainflytandet i försöksdjursnämnderna utökas.</p>
<p>Många metoder har utvecklats som gör djurförsöken överflödiga. En sådan<br />
utveckling bör främjas. Lagen bör föreskriva att djurförsök inte skall<br />
tillåtas när alternativa metoder finns.</p>
<p>Riksdagen har fattat beslut om märkning av kosmetika med uppgift om<br />
djurförsök ingått i kontrollen. Socialstyrelsen har utarbetat ett förslag som<br />
nu ligger färdigt till en sådan märkning. Det är anmärkningsvärt att regeringen<br />
inte fullföljer dessa intentioner. Socialstyrelsens förslag om märkning<br />
av kosmetika bör genomföras.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om lantbruksstyrelsens sammansättning,</p>
<p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om slaktdjursavgift för sjuka djur,</p>
<p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om god miljö för alla djur och bete för alla nötkreatur,<br />
U</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:38px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:28px;">motionen anförts om förbud mot djurförsök när alternativ finns, Jo53</p>
<p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om märkning av kosmetika.</p>
<p>Stockholm den 5 april 1988<br />
Birgitta Hambraeus (c)</p>
<p>Martin Olsson (c) Bertil Fiskesjö (c)</p>
<p>Bertil Fiskesjö (c)</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>12</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-04-05 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-04-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-04-07 00:00:00inträffat20Birgitta Hambraeusc1undertecknare0Martin Olssonc2undertecknare0Bertil Fiskesjöc3undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:932014-11-21 06:19:21motkatMotionskategori-2014-11-21 06:19:21statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Jo532019-05-28 12:11:05tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-21 06:19:21GB02Jo53av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) mot_198788_jo_53.pdf110062pdfmed anledning av prop. 1987/88:93https://data.riksdagen.se/fil/09DD66AF-32A9-4F6F-B80F-363EA856FE51